Sockipedia - Användarbidrag [sv]

Sockipedia:Föreningen/Stadgar

2026-02-12T11:42:44Z

DanS: Mindre texträttning

Dessa stadgar är '''inte gällande''' utan är ett förslag som ska redovisas på årsmötet 13/3 2026.

= Förslag till Stadgar för Föreningen Sockipedia =
Antagna vid års-/medlemsmöte 2026-xx-yy

§ 1. Föreningens namn är '''Sockipedia'''. Benämns föreningen nedan.

§ 2. Föreningens ändamål är att driva, utveckla och underhålla webbplatsen '''sockipedia.se'''.

§ 3. Styrelsen väljs på årsmötet

# Ordförande väljs på ett år första året föreningen bildas, därefter på två år.
# Sekreterare och Kassör väljs på två år
# En ordinarie väljs första året på ett år, den andra ordinarie väljs på två år, därefter väljs båda på två år
# Styrelsen består av 3-5 ordinarie ledamöter och 1-2 suppleanter
# Styrelsen är beslutsfattande då minst tre ledamöter är närvarande
# Vid jämnt antal röster har ordförande utslagsrösten
# Firmatecknare för föreningen är ordförande och kassör var för sig

§ 4. Verksamhetsår och räkenskapsår blir detsamma som kalenderår.

§ 5. Antal revisorer: en ordinarie och en ersättare.

§ 6. För ändring av föreningens stadgar krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte.

§ 7. För föreningens upplösande krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte. Om föreningen upplöses ska föreningens tillgångar fördelas lika mellan de vid upplösningstillfället befintliga medlemmarna som erlagt medlemsavgift på ett korrekt sätt. Föreningens domän sockipedia.se överlåts vid upplösning enligt beslut på sista medlemsmötet.

§ 8. Föreningens verksamhet ska bedrivas genom att:

# Samtliga föreningens styrelsemöten, konstituerande inklusive årsmöte, kan ske på distans digitalt via videomöten online.
# Föreningen driver och utvecklar webbplatsen sockipedia.se samt den därtill anknutna nätgemenskapen.
# Föreningen sprider information och kunskap om webbplatsen sockipedia.se i syfte att locka fler att läsa och publicera information.
# För webbplatsen sockipedia.se gäller:
#* Att läsa information är öppet för alla utan registrering, avgift eller annan kostnad.
#* Att skriva och redigera information och att ladda upp bilder/dokument ska vara öppen för alla som registrerat konto och vara utan avgift eller annan kostnad. Licensen för att publicera information på webbplatsen ska vara Creative Commons Attribution-ShareAlike eller senare likvärdig ersättare (https//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/).
#* Ingen kommersiell information får publiceras på webbplatsen, undantaget information om medlemskap i föreningen och sponsring.

§ 9. Medlemskap i föreningen är öppet för fysiska personer och beviljas dem som erlagt medlemsavgiften. Medlemskap i föreningen ger en (1) röst vid närvarande på årsmötet. Föreningen ska sträva efter att ha en spridning av medlemmar över hela Sverige. Medlemsavgift beslutas på årsmötet.

§ 10. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet.

§ 11. Styrelsen utses av årsmötet. Mötesordförande vid årsmötet har utslagsröst vid jämnt antal röster.

§ 12. Föreningens sätesort är Åmåls kommun men föreningen är verksam över hela Sverige.

§ 13. Ordförande kallar till styrelsemöte och årsmöte. Årsmötet ska utlysas minst tre veckor innan årsmötesdatum. Inbjudan till årsmöte sker via tillkännagivande på sockipedia.se.

§ 14. Årsmöte ska hållas senast den 31 mars.

§ 15. Följande frågor ska behandlas vid ordinarie årsmöte:

# Mötets öppnas
# Val av mötesordförande
# Val av mötessekreterare
# Val av två justeringsmän tillika rösträknare
# Fastställande av dagordning
# Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande
# Verksamhetsberättelse
# Resultat- och balansräkning
# Revisionsberättelse
# Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som revisionen omfattar
# Fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och andra ersättningar
# Behandling av inkomna motioner samt förslag från styrelsen
# Fastställande av medlemsavgifter
# Fastställande av budget och verksamhetsplan
# Val av föreningsordförande (för ett år första året föreningen bildas, därefter på två år)
# Val av styrelseledamöter
# Val av en ordinarie revisor samt en revisorsersättare, båda på ett år
# Val av valberedning
# Övriga frågor
# Mötet avslutas

§ 16. Ett extra medlemsmöte ska genomföras om minst en tredjedel av föreningens medlemmar begär det.

Sockipedia:Föreningen/Stadgar

2026-02-12T11:41:44Z

DanS: Mindre texträttning

Dessa stadgar är '''inte gällande''' utan är ett förlag som ska redovisas på årsmötet 13/3 2026.

== Förslag till Stadgar för Föreningen Sockipedia ==
Antagna vid års-/medlemsmöte 2026-xx-yy

§ 1. Föreningens namn är '''Sockipedia'''. Benämns föreningen nedan.

§ 2. Föreningens ändamål är att driva, utveckla och underhålla webbplatsen '''sockipedia.se'''.

§ 3. Styrelsen väljs på årsmötet

# Ordförande väljs på ett år första året föreningen bildas, därefter på två år.
# Sekreterare och Kassör väljs på två år
# En ordinarie väljs första året på ett år, den andra ordinarie väljs på två år, därefter väljs båda på två år
# Styrelsen består av 3-5 ordinarie ledamöter och 1-2 suppleanter
# Styrelsen är beslutsfattande då minst tre ledamöter är närvarande
# Vid jämnt antal röster har ordförande utslagsrösten
# Firmatecknare för föreningen är ordförande och kassör var för sig

§ 4. Verksamhetsår och räkenskapsår blir detsamma som kalenderår.

§ 5. Antal revisorer: en ordinarie och en ersättare.

§ 6. För ändring av föreningens stadgar krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte.

§ 7. För föreningens upplösande krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte. Om föreningen upplöses ska föreningens tillgångar fördelas lika mellan de vid upplösningstillfället befintliga medlemmarna som erlagt medlemsavgift på ett korrekt sätt. Föreningens domän sockipedia.se överlåts vid upplösning enligt beslut på sista medlemsmötet.

§ 8. Föreningens verksamhet ska bedrivas genom att:

# Samtliga föreningens styrelsemöten, konstituerande inklusive årsmöte, kan ske på distans digitalt via videomöten online.
# Föreningen driver och utvecklar webbplatsen sockipedia.se samt den därtill anknutna nätgemenskapen.
# Föreningen sprider information och kunskap om webbplatsen sockipedia.se i syfte att locka fler att läsa och publicera information.
# För webbplatsen sockipedia.se gäller:
#* Att läsa information är öppet för alla utan registrering, avgift eller annan kostnad.
#* Att skriva och redigera information och att ladda upp bilder/dokument ska vara öppen för alla som registrerat konto och vara utan avgift eller annan kostnad. Licensen för att publicera information på webbplatsen ska vara Creative Commons Attribution-ShareAlike eller senare likvärdig ersättare (https//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/).
#* Ingen kommersiell information får publiceras på webbplatsen, undantaget information om medlemskap i föreningen och sponsring.

§ 9. Medlemskap i föreningen är öppet för fysiska personer och beviljas dem som erlagt medlemsavgiften. Medlemskap i föreningen ger en (1) röst vid närvarande på årsmötet. Föreningen ska sträva efter att ha en spridning av medlemmar över hela Sverige. Medlemsavgift beslutas på årsmötet.

§ 10. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet.

§ 11. Styrelsen utses av årsmötet. Mötesordförande vid årsmötet har utslagsröst vid jämnt antal röster.

§ 12. Föreningens sätesort är Åmåls kommun men föreningen är verksam över hela Sverige.

§ 13. Ordförande kallar till styrelsemöte och årsmöte. Årsmötet ska utlysas minst tre veckor innan årsmötesdatum. Inbjudan till årsmöte sker via tillkännagivande på sockipedia.se.

§ 14. Årsmöte ska hållas senast den 31 mars.

§ 15. Följande frågor ska behandlas vid ordinarie årsmöte:

# Mötets öppnas
# Val av mötesordförande
# Val av mötessekreterare
# Val av två justeringsmän tillika rösträknare
# Fastställande av dagordning
# Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande
# Verksamhetsberättelse
# Resultat- och balansräkning
# Revisionsberättelse
# Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som revisionen omfattar
# Fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och andra ersättningar
# Behandling av inkomna motioner samt förslag från styrelsen
# Fastställande av medlemsavgifter
# Fastställande av budget och verksamhetsplan
# Val av föreningsordförande (för ett år första året föreningen bildas, därefter på två år)
# Val av styrelseledamöter
# Val av en ordinarie revisor samt en revisorsersättare, båda på ett år
# Val av valberedning
# Övriga frågor
# Mötet avslutas

§ 16. Ett extra medlemsmöte ska genomföras om minst en tredjedel av föreningens medlemmar begär det.

Sockipedia:Föreningen/Stadgar

2026-02-12T11:40:04Z

DanS: Mindre rättningar

Dessa stadgar är '''inte gällande''' utan är ett förlag som ska redovisas på årsmötet 13/3 2026.

== Förslag till Stadgar för Föreningen Sockipedia ==
Antagna vid års-/medlemsmöte 2026-xx-yy

§ 1. Föreningens namn är '''Sockipedia'''. Benämns föreningen nedan.

§ 2. Föreningens ändamål är att driva, utveckla och underhålla webbplatsen '''sockipedia.se'''.

§ 3. Styrelsen väljs på årsmötet

# Ordförande väljs på ett år första året föreningen bildas, därefter på två år.
# Sekreterare och Kassör väljs på två år
# En ordinarie väljs första året på ett år, den andra ordinarie väljs på två år, därefter väljs båda på två år
# Styrelsen består av 3-5 ordinarie ledamöter och 1-2 suppleanter
# Styrelsen är beslutsfattande då minst tre ledamöter är närvarande
# Vid jämnt antal röster har ordförande utslagsrösten
# Firmatecknare för föreningen är ordförande och kassör var för sig

§ 4. Verksamhetsår och räkenskapsår blir detsamma som kalenderår.

§ 5. Antal revisorer: en ordinarie och en ersättare.

§ 6. För ändring av föreningens stadgar krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte.

§ 7. För föreningens upplösande krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte. Om föreningen upplöses ska föreningens tillgångar fördelas lika mellan de vid upplösningstillfället befintliga medlemmarna som erlagt medlemsavgift på ett korrekt sätt. Föreningens domän sockipedia.se överlåts vid upplösning enligt beslut på sista medlemsmötet.

§ 8. Föreningens verksamhet ska bedrivas genom att:

# Samtliga föreningens styrelsemöten, konstituerande inklusive årsmöte, kan ske på distans digitalt via videomöten online.
# Föreningen driver och utvecklar webbplatsen sockipedia.se samt den därtill anknutna nätgemenskapen.
# Föreningen sprider information och kunskap om webbplatsen sockipedia.se i syfte att locka fler att läsa och publicera information.
# För webbplatsen sockipedia.se gäller:
#* Att läsa information är öppet för alla utan registrering, avgift eller annan kostnad. Att skriva och redigera information och att ladda upp bilder/dokument ska vara öppen för alla som registrerat konto och vara utan avgift eller annan kostnad.
#* Licensen för att publicera information på webbplatsen ska vara Creative Commons Attribution-ShareAlike eller senare likvärdig ersättare (https//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/).
#* Ingen kommersiell information får publiceras på webbplatsen, undantaget information om medlemskap i föreningen och sponsring.

§ 9. Medlemskap i föreningen är öppet för fysiska personer och beviljas dem som erlagt medlemsavgiften. Medlemskap i föreningen ger en (1) röst vid närvarande på årsmötet. Föreningen ska sträva efter att ha en spridning av medlemmar över hela Sverige. Medlemsavgift beslutas på årsmötet.

§ 10. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet.

§ 11. Styrelsen utses av årsmötet. Mötesordförande vid årsmötet har utslagsröst vid jämnt antal röster.

§ 12. Föreningens sätesort är Åmåls kommun men föreningen är verksam över hela Sverige.

§ 13. Ordförande kallar till styrelsemöte och årsmöte. Årsmötet ska utlysas minst tre veckor innan årsmötesdatum. Inbjudan till årsmöte sker via tillkännagivande på sockipedia.se.

§ 14. Årsmöte ska hållas senast den 31 mars.

§ 15. Följande frågor ska behandlas vid ordinarie årsmöte:

# Mötets öppnas
# Val av mötesordförande
# Val av mötessekreterare
# Val av två justeringsmän tillika rösträknare
# Fastställande av dagordning
# Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande
# Verksamhetsberättelse
# Resultat- och balansräkning
# Revisionsberättelse
# Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som revisionen omfattar
# Fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och andra ersättningar
# Behandling av inkomna motioner samt förslag från styrelsen
# Fastställande av medlemsavgifter
# Fastställande av budget och verksamhetsplan
# Val av föreningsordförande (för ett år första året föreningen bildas, därefter på två år)
# Val av styrelseledamöter
# Val av en ordinarie revisor samt en revisorsersättare, båda på ett år
# Val av valberedning
# Övriga frågor
# Mötet avslutas

§ 16. Ett extra medlemsmöte ska genomföras om minst en tredjedel av föreningens medlemmar begär det.

Sockipedia:Föreningen/Stadgar

2026-02-12T11:34:13Z

DanS: Skapat sidan från Christians PDF i Slack

Dessa stadgar är '''inte gällande''' utan är ett förlag som ska redovisas på årsmötet 13/3 2026.

== Förslag till Stadgar för Föreningen Sockipedia ==
Antagna vid års-/medlemsmöte 2026-xx-yy

§ 1. Föreningens namn är '''Sockipedia'''. Benämns föreningen nedan.

§ 2. Föreningens ändamål är att driva, utveckla och underhålla webbplatsen '''sockipedia.se'''.

§ 3. Styrelsen väljs på årsmötet

# Ordförande väljs på ett år första året föreningen bildas, därefter på två år.
# Sekreterare och kassör väljs på två år
# En ordinarie väljs första året på ett år, den andra ordinarie väljs på två år, därefter väljs båda på två år
# Styrelsen består av 3-5 ordinarie ledamöter och 1-2 suppleanter.
# Styrelsen är beslutsfattande då minst tre ledamöter är närvarande.
# Vid jämnt antal röster har ordförande utslagsrösten.
# Firmatecknare för föreningen är ordförande och kassör var för sig.

§ 4. Verksamhetsår och räkenskapsår blir detsamma som kalenderår.

§ 5. Antal revisorer: en ordinarie och en ersättare.

§ 6. För ändring av föreningens stadgar krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte.

§ 7. För föreningens upplösande krävs två separata medlemsmöten varav ett är ett årsmöte. Om föreningen upplöses ska föreningens tillgångar fördelas lika mellan de vid upplösningstillfället befintliga medlemmarna som erlagt medlemsavgift på ett korrekt sätt. Föreningens domän sockipedia.se överlåts vid upplösning enligt beslut på sista medlemsmötet.

§ 8. Föreningens verksamhet ska bedrivas genom att:

# Samtliga föreningens styrelsemöten, konstituerande inklusive årsmöte, kan ske på distans digitalt via videomöten online.
# Föreningen driver och utvecklar webbplatsen sockipedia.se samt den därtill anknutna nätgemenskapen. Föreningen sprider information och kunskap om webbplatsen sockipedia.se i syfte att locka fler att läsa och publicera information.
# För webbplatsen sockipedia.se gäller:
#* Att läsa information är öppet för alla utan registrering, avgift eller annan kostnad. Att skriva och redigera information och att ladda upp bilder/dokument ska vara öppen för alla som registrerat konto och vara utan avgift eller annan kostnad.
#* Licensen för att publicera information på webbplatsen ska vara Creative Commons Attribution-ShareAlike eller senare likvärdig ersättare (https//creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/).
#* Ingen kommersiell information får publiceras på webbplatsen, undantaget information om medlemskap i föreningen och sponsring.

§ 9. Medlemskap i föreningen är öppet för fysiska personer och beviljas dem som erlagt medlemsavgiften. Medlemskap i föreningen ger en (1) röst vid närvarande på årsmötet. Föreningen ska sträva efter att ha en spridning av medlemmar över hela Sverige. Medlemsavgift beslutas på årsmötet.

§ 10. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet.

§ 11. Styrelsen utses av årsmötet. Mötesordförande vid årsmötet har utslagsröst vid jämnt antal röster.

§ 12. Föreningens sätesort är Åmåls kommun men föreningen är verksam över hela Sverige.

§ 13. Ordförande kallar till styrelsemöte och årsmöte. Årsmötet ska utlysas minst tre veckor innan årsmötesdatum. Inbjudan till årsmöte sker via tillkännagivande på sockipedia.se.

§ 14. Årsmöte ska hållas senast den 31 mars.

§ 15. Följande frågor ska behandlas vid ordinarie årsmöte:

# Mötets öppnas
# Val av mötesordförande
# Val av mötessekreterare
# Val av två justeringsmän tillika rösträknare
# Fastställande av dagordning
# Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande
# Verksamhetsberättelse
# Resultat- och balansräkning
# Revisionsberättelse
# Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som revisionen omfattar
# Fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och andra ersättningar
# Behandling av inkomna motioner samt förslag från styrelsen
# Fastställande av medlemsavgifter
# Fastställande av budget och verksamhetsplan
# Val av föreningsordförande (för ett år första året föreningen bildas, därefter på två år)
# Val av styrelseledamöter
# Val av en ordinarie revisor samt en revisorsersättare, båda på ett år
# Val av valberedning
# Övriga frågor
# Mötet avslutas

16. Ett extra medlemsmöte ska genomföras om minst en tredjedel av föreningens medlemmar begär det.

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2026-02-10T05:59:24Z

DanS: /* Personen Alvar Lundin */ Mindre texträttning

{{NyPerson
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|titel=Konstnär
|namn=Alvar Lundin
|fullnamn=Johan Alvar Lundin
|sortnamn=Lundin, Alvar
|född datum=1894-10-18
|född plats=Sannerud, Ånimskog
|död datum=1975-01-13
|död plats=Ånimskog
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png
|bildtext=Alvar Lundin
}}
Konstnären '''Alvar Lundin''' föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp. Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehållet. Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
==Målarutbildning påbörjas==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-1933. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt - det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att ge starka intryck - mörka mollstämda färgtoner.

== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekventa regel om en färg och inspiriationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-1958. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.

== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer, ovanlig egenskap - han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg - tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recensenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademistipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjorde 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">

== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.
* [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 24 år1992|Byabladet]]

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2026-02-10T05:58:06Z

DanS: /* Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. */ Mindre texträttning

{{NyPerson
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|titel=Konstnär
|namn=Alvar Lundin
|fullnamn=Johan Alvar Lundin
|sortnamn=Lundin, Alvar
|född datum=1894-10-18
|född plats=Sannerud, Ånimskog
|död datum=1975-01-13
|död plats=Ånimskog
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png
|bildtext=Alvar Lundin
}}
Konstnären '''Alvar Lundin''' föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp. Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehållet. Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
==Målarutbildning påbörjas==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-1933. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt - det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att ge starka intryck - mörka mollstämda färgtoner.

== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekventa regel om en färg och inspiriationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-1958. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.

== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer, ovanlig egenskap - han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg - tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recensenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjorde 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">

== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.
* [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 24 år1992|Byabladet]]

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2026-02-10T05:57:08Z

DanS: /* Målarutbildning påbörjas */ Mindre texträttning

{{NyPerson
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|titel=Konstnär
|namn=Alvar Lundin
|fullnamn=Johan Alvar Lundin
|sortnamn=Lundin, Alvar
|född datum=1894-10-18
|född plats=Sannerud, Ånimskog
|död datum=1975-01-13
|död plats=Ånimskog
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png
|bildtext=Alvar Lundin
}}
Konstnären '''Alvar Lundin''' föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp. Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehållet. Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
==Målarutbildning påbörjas==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-1933. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt - det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att ge starka intryck - mörka mollstämda färgtoner.

== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekveta regel om en färg och insperiationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-58. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.
== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer, ovanlig egenskap - han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg - tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recensenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjorde 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">

== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.
* [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 24 år1992|Byabladet]]

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2026-02-10T05:50:23Z

DanS: /* Personen Alvar Lundin */ Mindre texträttning

{{NyPerson
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|titel=Konstnär
|namn=Alvar Lundin
|fullnamn=Johan Alvar Lundin
|sortnamn=Lundin, Alvar
|född datum=1894-10-18
|född plats=Sannerud, Ånimskog
|död datum=1975-01-13
|död plats=Ånimskog
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png
|bildtext=Alvar Lundin
}}
Konstnären '''Alvar Lundin''' föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp. Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehållet. Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
== Målarutbildning påbörjas ==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-33. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt- det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att gr starka intryck- mörka mollstämnda färgtoner.
== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekveta regel om en färg och insperiationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-58. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.
== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer, ovanlig egenskap - han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg - tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recensenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjorde 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">

== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.
* [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 24 år1992|Byabladet]]

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2026-02-10T05:48:24Z

DanS: Mindre ty

{{NyPerson
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|titel=Konstnär
|namn=Alvar Lundin
|fullnamn=Johan Alvar Lundin
|sortnamn=Lundin, Alvar
|född datum=1894-10-18
|född plats=Sannerud, Ånimskog
|död datum=1975-01-13
|död plats=Ånimskog
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png
|bildtext=Alvar Lundin
}}
Konstnären '''Alvar Lundin''' föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp. Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehållet. Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
== Målarutbildning påbörjas ==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-33. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt- det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att gr starka intryck- mörka mollstämnda färgtoner.
== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekveta regel om en färg och insperiationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-58. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.
== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer , ovanlig egenskap- han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg- tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recencenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjordr 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">
== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.
* [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 24 år1992|Byabladet]]

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2026-02-10T05:47:26Z

DanS: Lagt till nya mallen NyPerson

{{NyPerson
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|titel=Konstnär
|namn=Alvar Lundin
|fullnamn=Johan Alvar Lundin
|sortnamn=Lundin, Alvar
|född datum=1894-10-18
|född plats=Sannerud, Ånimskog
|död datum=1975-01-13
|död plats=Ånimskog
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png
|bildtext=Alvar Lundin
}}
Konstnären Alvar Lundin föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp. Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehållet. Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
== Målarutbildning påbörjas ==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-33. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt- det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att gr starka intryck- mörka mollstämnda färgtoner.
== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekveta regel om en färg och insperiationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-58. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.
== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer , ovanlig egenskap- han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg- tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recencenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjordr 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">
== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.
* [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 24 år1992|Byabladet]]

Användare:DanS

2026-02-07T07:17:15Z

DanS: /* Om mig */

[[Fil:Me.jpg|vänster|miniatyr|200x200px|Dan Ståhlberg]]

=== Om mig ===
Intresserad av lokalhistoriska för Ånimskog, speciellt ''Västra Berg'' eller ''Henriksholm''. Vill du kontakta mig så skriv gärna till '''dstahlberg@gmail.com''' eller ring 070-606 33 00.

Dalsland/Ånimskog/Södra Rönningen (Östra Berg)

2026-02-07T07:10:31Z

DanS: Mindre typografisk ändring

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Östra Berg
|typ=Torp
|namn=Södra Rönningen (Östra Berg)
|sortnamn=Rönningen Södra Östra Berg
|kost=12.628355
|knord=58.895873
}}
'''Alternativt namn''': Sörrönningen<br />
Den siste som bodde här var Johan Fredriksson (Vattuman) flyttade till Södra Rönningen i november 1894. Johan bodde först (?) på [[Dalsland/Ånimskog/Alemyra|Alemyren]], Östra Berg, och var gift med Lotta. De fick barnen Gustav, Soffi, Karl (f 1900) Anna (f 1897), Albin, Anton och Axel. Johan Fredriksson (Vattuman) bodde även på [[Dalsland/Ånimskog/Södra Stockedalen|Stockedalen]]. Det berättas att Vattuman bar en mjölsäck från Boqvists affär i Tydje till Alemyren (ev Stockedalen eller Södra Rönningen). Vattuman skulle erhålla mjölet om han bar säcken hela vägen utan att sätta ner den. Medföljande vittnet bad Vattuman att för Guds skull sätta ner säcken så att han inte knäckte sig. Vattuman svarade: ”Hoppa upp du också!” Han fick mjölsäcken. En Vattuman gjorde vattenrör (ledningar) av trä. Familjen flyttar till Stockedalen i Juli 1905 och till Alemyren 1914.
==Inventeringar==
===Dec 2024===
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-SödraRönningen.jpg|400x400px|Bild från Södra Rönningen, Ånimskog i dec 2024.]]

Platsen inventerad, bild tagen.

Dalsland/Ånimskog/Östra Berg

2026-02-07T07:05:39Z

DanS: Mindre typografisk ändring

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Östra Berg
|sortnamn=Berg Östra
|typ=Hemman
|knord=58.890657
|kost=12.598271
}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ÖstraBergFlygfoto.JPG|vänster|miniatyr|400x400px|Flygfotografi från ca 1952. Gården ägdes då av Hildebrand Larsson.]]
<div style="clear: both">
==Platser som tillhör hemmanet==
{{#ask:
[[ har socken::Ånimskog]]
[[ har hemman::Östra Berg]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Dalsland/Ånimskog/Charlotten

2026-02-07T06:31:30Z

DanS: Mindre typografisk ändring

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Nedre Kilane
|namn=Charlotten
|sortnamn=Charlotten
|knord=58.856682
|kost=12.479911
|typ=Gård
}}
Alternativt namn: '''Charlottenburg'''

Första anblicken av Charlotten ger vid handen
att en omfattande bergshantering har förekommit på gårdens ägor. Schaktgångar vindlar sig
in i berget mot öster och högar av finkrossad
kvarts kantar avtagsvägen som leder fram till
huvudbyggnaden. Hela gården omgärdas av
snabbväxande björkskog och igenväxta åkrar,
och för dem som mindes Charlotten som en levande bondgård är det svårt att känna igen sig.
Boningshuset, som genomgick en grundlig renovering i början av 1950-talet, är idag i gott
skick, medan lillstugan, som någon gång kring
sekelskiftet flyttades från [[Dalsland/Ånimskog/Bräcketorpet|Bräcketorpet]], håller
på att förfalla, liksom boden och vedskjulet. Den
nye ägaren har dock utfört en del reparationer.
Ladugårdslängan gav helt plötsligt vika den
snörika vintern 1968 och har sedan inte återuppbyggts. Den odlade jorden låg utspridd över
ganska stora arealer. Ett markområde låg vid
det gamla torpet [[Dalsland/Ånimskog/Tanom|Tanom]], som ligger på en platå
en kilometer från huvudägorna. Strax nedanför
boningshuset, där björkskogen idag står tät,
sträckte sig en långsmal åkerremsa med ypperlig svartjord som lämpade sig väl för potatis och
havre och kunde ge rikliga skördar. Tyvärr översvämmades åkrarna inte sällan av vatten, efter-
som en besvärlig bergsklack nedanför [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås|Vesterås]]
hindrade genomströmningen i flodiket.

När gårdens jordbruk drevs som intensivast
under första hälften av 1900-talet kunde man
hålla omkring åtta kor, två hästar, ungdjur, svin
och höns. Mjölken kunde inte levereras till mejeriet förrän i början av 1940-talet, då vägen upp
mot [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn|Känsbyn]] avsevärt förbättrades.

Till Charlotten hörde en stor skogsareal, och
eftersom priserna på virke stegrades kraftigt
under 1950-talet skedde det stora avverkningar
under ett antal år. Transporterna vållade dock en
del problem, eftersom virket måste fraktas västerut mot [[Dalsland/Ånimskog/Bräcketjärnet|Bräcketjärnet]] där det lades i länsa för
att senare passera en flottningsränna vid [[Dalsland/Ånimskog/Säljedalen|Säljedalen]] och vidare ut till Malebäcksfjorden där
det lastades på båtar. Under de senare årtiondena forslades dock virket fram till gården och
fraktades sedan vidare med lastbil över
[[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn|Känsbyn]].
== Historik==
När systrarna Gertrud och Charlotta Jansdotter
tog sina arvslotter i besittning 1870, dvs [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Kilane
Mellom]] 4:5 och 4:6, fanns det ingen bebyggelse
på den kulle där gården idag är belägen. En
blick på kartan över laga skiftet 1872 ger vid
handen att boningshuset och ladugården låg i
sluttningen mot norr och hade namnet Dalen.

Därutöver fanns det ett torp i västra skogskanten upp mot [[Dalsland/Ånimskog/Kasen (Djupslund)|Kasen]] som benämndes
[[Dalsland/Ånimskog/Blomsterholm|Blomsterholm]]. Så långt det är möjligt att följa
husförhörslängderna bakåt i tiden har [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Kilane
Mellom]] haft brukare och det är sannolikt att
Dalen utgjorde stamfastigheten på det markområde som benämndes [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Kilane Mellom]].

Gertrud och Charlotta var tolv respektive
femton år när de fick sina arvslotter 1866, men
som tidigare nämnts höll laga skifte på att införas under den här perioden och därför blev inte
arvskiftet lagfäst förrän 1870. Några större förändringar torde inte ha skett på Dalen under
1870-talet. De båda systrarna bodde säkerligen
kvar i sitt föräldrahem i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Känsbyn|Nedre Känsbyn]] som
ägdes av modern sedan deras far dött 1861. Karl
Olof Olsson från [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]] brukade både
[[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Kilane Mellom]] och [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] några år under 1870-talet.

År 1878 köper brodern Enok föräldrahemmet
och därmed torde situationen ha förändrats för
syskonen, men i vilken mån detta köp påverkade Gertrud och Charlotta är oklart. Det dröjer
dock inte alltför länge innan Karl Petter Björlin,
född 1853 i [[Dalsland/Ånimskog/Tollesbyn|Tollesbyn]] i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]], börjar uppvakta den äldre av de båda arvtagerskorna i
[[Dalsland/Ånimskog/Nedre Känsbyn|Nedre Känsbyn]]. På höstkanten 1884 ståndar
bröllopet mellan Charlotta och hennes utvalde.
Det är troligt att de nygifta bosätter sig på Dalen, som vid den här tiden måste ha varit i det
närmaste fallfärdigt.

Men Charlotta och Karl Petter har stora planer inför framtiden. Detta bevisas av att de påföljande år köper Gertruds arvslott och därmed
uppgår deras markinnehav till nära 120 hektar.
Med lite fantasi kan man föreställa sig hur de
båda makarna vandrar omkring på den lilla kullen söder om den gamla bebyggelsen och drömmer och planlägger hur deras nya gård ska se
ut. Det är troligt att byggnationen tar fart i mitten av 1880-talet. En dalslandsstuga uppförs
högst uppe på kullen och i sluttningen ner mot
åkrarna anläggs en ladugårdslänga med fähus,
loge, lador, stall och redskapsskjul. Det är den
som gav vika under snötyngderna nära hundra
år senare.

Kanske är det när den sista takstolen reses på
boningshuset som Charlotta med omåttlig stolthet döper gården till '''Charlottenburg'''. Det ståtliga namnet kommer senare att förkortas till Charlotten.

Nu inleddes en lycklig period för de båda
makarna, men tyvärr skulle den komma att bli
kortvarig. 1887 dog deras andra son, Adolf
Efraim, endast 15 månader gammal. Charlotta
födde ytterligare två söner som avled i späd ålder. Den ljusa optimism som präglat deras första år på Charlottenburg hade nu förbytts i sorg
och bitterhet, och när flickorna Augusta och och
Hildegard kom till världen i början av 1890-talet beslöt Karl Petter och Charlotta att utvandra
till Amerika. Karl Petter lär ha yttrat att han
hellre valde en oviss framtid på andra sidan Atlanten än riskerade sina barns hälsa på Charlotten:

Man kan förmoda att det var med både lättnad och saknad som makarna Björlin undertecknade den köpehandling som gjorde Jan Sigfrid Svensson från [[Dalsland/Tisselskog|Tisselskog]] till ny ägare i januari 1894. Han var då endast 21 år gammal och
flyttade in på Charlotten tillsammans med sin
mor som blivit änka ett par år tidigare. Mor och
son bodde ensamma på gården fram till 1902 då
Jan gifte sig med Johanna Hesselbom från
[[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]], och under de kommande åren blev
det allt livfullare i stugan uppe på kullen i takt
med att barnen föddes. I motsats till de tidigare
ägarna hade Jan och Johanna glädjen att få se
sina fem barn nå vuxen ålder. Augusta Sofia
föddes 1903, Hanna Kristina 1905, Sven Sigvard
1907, Anna Lovisa 1910 och Gustaf Sigfrid 1912.

1914 utbjöd Jan och Johanna sin gård till försäljning, och nya ägare blev Adolf Karlsson och
Martin Svensson från [[Dalsland/Skållerud/Köpmannebro|Köpmannebro]] samt Adolf
Svensson från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Känsbyn|Nedre Känsbyn]]. Den senare
köpte efter en kort tid ut de andra och lät arrendera ut gården.

Den förste arrendatorn blev Johannes Nygren
från [[Dalsland/Tisselskog|Tisselskog]] och hans hustru Vilhelmina
Olsdotter från [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]]. De brukade gården
från 1915 till 1920. Med på Charlotten var också
deras fosterdotter Agda som senare gifte sig
med Emil Fransson och för en kortare period
var de bosatta i lillstugan i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]].

Den näste att träda till som arrendator på
Charlotten var Anders Magnus Jansson från
[[Dalsland/Fröskog/Strand (Stora)|Strand]] i [[Dalsland/Fröskog|Fröskog]] och hans hustru Amalia
Andersdotter från [[Dalsland/Tisselskog|Tisselskog]]. De kom till Charlotten med en ganska stor barnaskara i mars
1920. Äldst var Stina Sofia, född 1901, som lär
ha varit en ovanligt vacker och stilfull ung
kvinna. Därefter följde Anna Emilia 1904, Karl
Henning 1906, Erik Fridolf 1910, Lars Emil 1912
och Arvid Holger 1916.

1927 dog Adolf Svensson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Känsbyn|Nedre Känsbyn]],
och det blev nu sterbhuset som fick utlysa det
nya arrendet sedan Jan Magnus Jansson sagt
upp kontraktet. Den nye arrendatorn Gustav
Adolf Värn kom närmast från [[Dalsland/Skållerud/Benebo|Benebo]], men var
född 1886 i [[Dalsland/Tösse|Tösse]]-[[Dalsland/Tydje|Tydje]] församling. 1921 gifte
han sig med Olga Charlotta Lund från [[Dalsland/Ånimskog/Bolet|Bolet]] i
[[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]]. Hon förde med sig dottern Ingrid,
född 1918, i boet och tillsammans hade makarna Värn följande barn: Gustav Ingvar född
192, Åke Ivar 1923, Bengt Rune 1925, Lisa Viktoria 1928 och Karl-Erik 1929.

1930 flyttade familjen till [[Dalsland/Fröskog|Fröskog]] och efter
någon tid övertog Herbert Ekeroth från
[[Värmland/Kristinehamn/Visnum-Kil|Visnum-Kil]] i [[Värmland|Värmlands]] län arrendet. Han blev
kvar på Charlotten under hela 1930-talet tills
han flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]].

Vid andra världskrigets utbrott fann
dödsboet efter Adolf Svensson det lämpligt att
sälja, och den nye ägaren blev grosshandlare
August Larsson från [[Bohuslän/Göteborg|Göteborg]] som specialiserat sig på att handla med skogsbär. Hans firmanamn var AB Skogsbär och Lingonsylt, och
denna beteckning väckte en del munterhet i
bygden, där man var van att plocka bär för sitt
eget hushåll. Några bär skördade knappast August Larsson, men däremot höggs det stora
mängder av famnved på Charlottens skog under de kalla vintrarna på 1940-talet. Ägaren
bodde aldrig själv på sin egendom utan lät arrendera ut den till Harry och Elsa Svensson
båda bördiga från [[Dalsland/Torp|Torps]] socken i södra [[Dalsland]]. 1947 köpte Harry Svensson gården och
rustade upp mangårdsbyggnaden som hade
hunnit att förfalla ganska avsevärt sedan Charlottas dagar. Vid den här tiden hade makarna
Svensson fått fyra flickor: Gunhild född 1940,
Marianne 1943, Majlis 1946 och Doris 1951 (avled endast fyra år gammal).

Harry Svensson var en stor, kraftig karl som
hade en gladlynt och sorglös framtoning. Han
gjorde ofta arbetsbyte med Herbert Ekeroth i
[[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]], och efter kriget beslöt de att köpa
en självbindare tillsammans som ett led i att rationalisera jordbruksarbetet. Självbindaren var
begagnad och hade sett sina bästa dagar för
länge sedan men fungerade trots allt förvånansvärt väl. Emellertid fanns det dagar då den helt
råkade ur humör. Den ryckte av bindsnöret och
kastade av drevkedjorna efter eget behag och
uppträdde på det hela taget destruktivt och
illojalt. Då fick de båda kompanjonerna lägga
sig på rygg under det tredskande vidundret och
försöka få det i drift igen. Om man någon gång
närmade sig denna märkliga tingest med tre tålmodiga hästar förspända och fyra ben stickande
fram i stubbåkern, kunde man höra en och annan svordom, men oftast var det Harry Svens-
son som höll humöret uppe med de mest fantastiska historier från södra [[Dalsland|Dal]], av vilka de
flesta inte var lämpliga att berätta i söndagsskolan. Någon gång under dessa timslånga besök under självbindaren förekom också litterära
diskussioner. Främst var det då Vilhelm Moberg, Ivar Lo och Sven Edvin Salje som var på
tapeten. Sålunda kan man påstå att den gamla
självbindaren både bidrog till att skapa en litterär muntlig tradition och att ge utrymme åt litteraturkritik.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 28-32.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Kungsvägen

2026-02-05T05:42:19Z

DanS: Mindre textförbättring

{{DISPLAYTITLE:Kungsvägen}}

=Artikel ur Provinstidningen Dalsland av Olle Söderholm=

=== Kungsvägen gick genom Ånimskog ===
Vår tomt vid Bolet korsas av den gamla pilgrimsleden mellan Lödöse och Nidaros iNorge och är väl synlig ännu idag. Den passerade rätt igenom vårt hus.

Man känner verkligen historiens vingslag när man sitter här och läser de böcker och skrifter som finns om traktens historia. Det mesta som utspelats här har anknytning till vägen. Tyvärr skildras få glädjeämnen.

Sedan Sverige blev kristnat omkring 1150 var det vandringsstigen eller ridvägen upp genom Dal. Man kan se tre skäl till vägens sträckning. Dels för att på 1200-talet gränsen mellan Norge och Sverige i nord-sydlig riktning gick mitt i Ånimmen vilket är styrkt genom fynd av troliga gränsrösen. Dels också för att varje odlingsbar mark då var värdefull och vägarna därför fram till 1800-talets början drogs genom skog och över berg. Eftersom denna del av Dalsland präglas av bergåsar och sjöar i riktningen norr-söder fanns det därför knappast flera vägsträckningar att välja mellan.

=== Glest befolkat ===
Dalsland och västra Värmland var då de glesast befolkade delarna av Sverige. På den tiden bodde nog här färre än idag men alla måste ju få sin huvudsakliga näring från torvan och boskapsskötseln och då rymdes inte så många. Genom att Dalsland var ett gränsland i väster var här krigstider ungefär vart femtionde år fram till 1800-talet och då drog både vänner och fiender förbi. Fienderna plundrade och förstörde det de kom över här längs vägen. Femtio år fick man således på sig för att skapa en dräglig tillvaro innan nästa prövning drabbade trakten. Förutom missväxtår. Ett hårt liv.

=== Kyrkan invigdes ===
Ånimskogs kyrka invigdes i början av 1200-talet. Platsen intill sjön valdes som vanligt på Dal för att sjöarna förenade mer än skilde folk. En Stomfastighet avstyckades som förutom kyrkan även omfattade mark för kyrkoherdens utkomst. Den sträckte sig fram till Bolet söder om oss och upptog den del av vår tomt där vägen går. Kyrkan byggdes i sten som försvarskyrka och det var säkert
trötta och slitna församlingsbor som vacklade förbi här under byggnadstiden. Såsom varande katoliker fanns det på den tiden inga bänkar i kyrkan och församlingen fick stående åhöra predikan på latin så varje hemfärd från kyrkan var säkert extra tröttande. Kanske passerade även kyrkliga processioner förbi här vid vissa högtider.

=== Härjningar ===
De svenska hertigarna (Folkungarna) härjade i Dalsland och år 1304 anlades Dalaborg vid Dalbergsåns utlopp i Vänern söder om Mellerud. Den blev försvarspunkten för anfallen västerifrån och under frihetskriget mot Danmark. I och med Kalmarunionen 1397 förstördes borgen. Som om inte denna orostid skulle vara nog härjade pesten över hela Europa under slutet av 1300-talet och den spreds förstås genom vägfarande.

=== Gott om rövare ===
Under denna tidrymd måste krigshärar ha dragit härigenom och tagit för sig av allt. De kommande åren var det även gott om rövare I denna gränstrakt vilket inte minst var en plåga för de resande. Speciellt Hästskobräckan norr om kyrkan var ett tillhåll för rövare eftersom den då sträckte sig rakt upp över åsen och var en mycket brant backe fram till 1800-talets mitt.

Gustav Vasa organiserade upp även Dal i början av 1500-talet. Han tillsatte fogdar varav den närmaste bodde i Fröskog. Detta innebar beskattning istället för röveri och sedan kom reformationen varvid allt av värde i dåtidens katolska kyrkor drogs in till staten. Gränshandeln med Norge som var mycket livlig belades med tull. Efter utplundringen 1557 stod kyrkan utan tak i 50 år. Redan på 1530-talet togs klockorna ned och släpades till Lödöse för utskeppning till Lybeck som avbetalning på landets skuld, Det var inte så konstigt att man inte orkade restaurera kyrkan eftersom dansk-norska kriget pågick 1563-70. Detta medförde att 24 socknar på Dal förstördes genom grymma härjningar. Därefter följde emellertid 41 lugna år. Gruvprospekteringar och viss gruvverksamhet i Tydje pågick under slutet av 1500-talet. I samband med Kalmarkriget 1611 förekom söderifrån danska härjningar i Tössbo härad. Det betydde att när hären drog sig tillbaka söderut plundrades eventuella rester av bebyggelsen längs återtågets väg.

Vägen upphöjdes 1620 till kungsväg vilket betydde att Lunds och Torparnes gästgiverier upprättades 1632. I samband därmed upprättades så småningom postförbindelse en gång i veckan. Vägens kvalitet var emellertid usel under lång tid framåt och kunde endast med svårighet trafikeras med hjulfordon.

1645 inföll den s k Balsefejden varvid en norsk styrka om 2000 man via Värmland invaderade och brände Åmål och fortsatte med grymma härjningar söderut till Köpmannebro där ett slag mot svenskarna utkämpades. Enligt uppteckningar nämns hos danskarna att "inte 7 man återstod av svenskarna” och att 34 socknar föröddes.

=== Masugn i Skållerud ===
Vid denna tid (1640) upprättade Åmåls borgare en masugn i Skållerud, Flera brytningar av järnmalm upptogs i Tössbo härad. Det betydde åtgång av stora mängder träkol och betydande skogsavverkning med kolmilor pyrande här och var. Det måste också ha betytt koltransporter längs vägen. Vagnar hade bönderna i allmänhet inte råd med utan man klövjade på oxe eller häst eller släpade bördorna. Borgarna i Åmål ville också åt storskogen och uppgjorde lagliga kontrakt häradsvis om vissa timmerleveranser per hemman. Timret skulle vara levererat vid islossningen. Kälkar användes inte vid denna tid utan i stockarnas toppar, som skulle ha en diameter av minst 3 dm, höggs en "glugg"” för en dragkätting. Man kunde nog se en god del av den grövsta skogen försvinna förbi på vägen för att flottas ner mot Uddevalla där det kom att finnas ett 30-tal sågar. Bönderna ville sälja till Norge för dubbla ersättningen men nekades detta. Dittills hade Dalsland haft mer grov skog än någon annan trakt i mellersta Sverige.

1648 köper adelsmannen Henrik Måneskjöld Öna, döper den till Henriksholm och bygger en herrgård där. En ganska lugn tid följde nu förutom att Ånskolunds gästgivargårds alla hus brann upp 1677 i samband med gränskriget 1676-79 som dock huvudsakligen berörde östra delen av landskapet men där över 400 gårdar brändes.

I samband med Karl XII:s regeringstid blev det från år 1700 oroligt igen men han höll sig mest till nyare vägar västerut mot Norge. Eftersom han vistades i Dalsland vid många tillfällen har han nog passerat här också. I juli 1746 red Carl von Linné med en följeslagare förbi här under sin västsvenska resa. Han stannade till i Ånskolunds gästgiveri där han examinerade Ånimsvimman och konstaterade att den skiljer sig från sik i storlek - som även fanns i sjön - och att den leker på hösten. Ånskolund brann igen 1748.

=== Silver och koppar ===
På flera ställen i Ånimskog och Tydje socknar fann man silver- och kopparmalm som "Dals bergbolag” 1742 började bryta i flera gruvor bl a vid Vassviken. En hytta för silversmältning anlades vid Rolfskärr i Tydje och det medförde tunga transporter här förbi. Men som så många gånger förr inträffade missväxt och åren 1747-49 med åtföljande dyrtid gjorde att man inte kunde få fram t ex spannmål med den tidens kommunikationer. Arbetarna måste ge sig av och till slut upphörde brytningen. Vattennedströmning i gruvhålen nära Vänern gjorde att företaget helt upphörde med verksamheten denna gång. På 1770-talet under Gustav III:s dagar gjordes nya inventeringar av malmtillgångar och hyttor anlades. 1772 besökte han Åmål. Han genomförde även en reform som måste ha haft stor betydelse för landskapet här då timmerhandeln frigavs. De begränsande regleringarna hade dock haft det goda med sig att någon skogsskövling inte förekommit. Men nu blev det annan fart. Redan efter några år klagar landshövdingen på att "skogarna förvandlas till kala slätter.. och genom den fördärvliga oseden att bränna bort ljungen samt med den tusentals små skogsplantor ... gör all återväxt omöjlig” Nu hade man även fått avsättning för klenare virke. Det exporterades till Storbritannien där man hade stort behov av stämplingsvirke till kolgruvornas gångar för den intensiva kolbrytningen. Den stora avverkningen måste helt ha ändrat landskapsbilden här och återväxten har vi sett först i våra dagar. Utsikten längs vägen över Ånimmen måste då ha varit
hänförande. Hur olik den var mot idag visar den teckning från före 1840 uppifrån Hästskobräckan där vägen på den tiden gick rätt ner söderut och där man ser kyrkan och sjön. Vänern med Kinnekulle uppges även varit synlig därifrån,

Sista gången en krigshär drog fram på Kungsvägen var 1788. Gustav III förde krig mot Ryssland och Danmark passade som så många gånger förr på att falla Svenskarna i ryggen. Kungen som hade värvat trupper i Dalarna var vid Eda skans i Värmland när han fick bud om anfallet. Han skyndade söderut men innan han hann fram till Amål kom en kurir med budet att den svenska styrkan besegrats i Bohuslän. En norsk styrka tågade uppåt Dalsland och den 15 oktober fick Åmålsborna se en mörk massa bestående av 775 man sticka upp vid södra tullen och trummor eka. I varje hus fick man ta hand om de medtagna soldaterna och det berättas att det var nästan så ÅmÅlsborna tycke synd om sina "fiender"

=== Öster om Vänern ===
Gustav III hade emellertid tagit sig på östra sidan om Vänern och vidare till Göteborg där han lyckades få till stånd vapenvila. Åmålsborna ändrade sig snart då norrmännen kvicknade till och förde rövarliv under några veckor då maten tog slut och man plundrade på landsbygden. Truppen avtågade söderut och som tidigare tog de för sig när de åter passerade här. På vägen från Göteborg efter några veckor passerade Gustav III förbi här när han besökte Åmål.

=== Missväxt ===
1807-08 var svåra missväxtår. Redan på sommaren drygades havremjölet ut med bark och finhackad halm. Snart började även nödbrödet ta slut och stora hopar av utsvultna människor kom frampå hösten dragande utefter vägarna tiggande om ett mål mat mot ett dagsverke. Dödligheten var stor. En decembersöndag 1815 måste mycket upprörda människor ha passerat här. Under gudstjänsten kommer budet att Henriksholm brinner. Man kunde bara se på hur träbyggnaden brann ner till grunden. Den byggdes dock snart upp igen och gav väl åtminstone arbete åt bygdens befolkning.

Snart efter han blivit kung reste Karl XIV Johan här förbi med ett stort följe och med eget kök. Han spisade middag vid Ånskolund där traktens innevånare i stort antal mött upp för att se kungen.

Hästskobräckan lades om omkring 1840 genom att en sväng infördes så att den inte blev så brant. Tidigare måste man ha tillgång till extra hästar för att få upp tunga lass. Förmodligen flyttades i samband med detta kungsvägen här förbi cirka 40 meter i ostlig riktning och vårt hus byggde strax efteråt

= Källor =

* Artikel ur Provinstidningen Dalsland torsdagen den 26 juli 2002, skriven av Olle Söderholm (numera avliden) som bodde i huset norr om smedjan.

Dalsland/Ånimskog/Kungsvägen

2026-02-05T05:32:55Z

DanS: Mindre testrättning

{{DISPLAYTITLE:Kungsvägen}}

=Artikel ur Provinstidningen Dalsland torsdagen den 26 juli 2002=

=== Kungsvägen gick genom Ånimskog ===
Vår tomt vid Bolet korsas av den gamla pilgrimsleden mellan Lödöse och Nidaros iNorge och är väl synlig ännu idag. Den passerade rätt igenom vårt hus.

Man känner verkligen historiens vingslag när man sitter här och läser de böcker och skrifter som finns om traktens historia. Det mesta som utspelats här har anknytning till vägen. Tyvärr skildras få glädjeämnen.

Sedan Sverige blev kristnat omkring 1150 var det vandringsstigen eller ridvägen upp genom Dal. Man kan se tre skäl till vägens sträckning. Dels för att på 1200-talet gränsen mellan Norge och Sverige i nord-sydlig riktning gick mitt i Ånimmen vilket är styrkt genom fynd av troliga gränsrösen. Dels också för att varje odlingsbar mark då var värdefull och vägarna därför fram till 1800-talets början drogs genom skog och över berg. Eftersom denna del av Dalsland präglas av bergåsar och sjöar i riktningen norr-söder fanns det därför knappast flera vägsträckningar att välja mellan.

=== Glest befolkat ===
Dalsland och västra Värmland var då de glesast befolkade delarna av Sverige. På den tiden bodde nog här färre än idag men alla måste ju få sin huvudsakliga näring från torvan och boskapsskötseln och då rymdes inte så många. Genom att Dalsland var ett gränsland i väster var här krigstider ungefär vart femtionde år fram till 1800-talet och då drog både vänner och fiender förbi. Fienderna plundrade och förstörde det de kom över här längs vägen. Femtio år fick man således på sig för att skapa en dräglig tillvaro innan nästa prövning drabbade trakten. Förutom missväxtår. Ett hårt liv.

=== Kyrkan invigdes ===
Ånimskogs kyrka invigdes i början av 1200-talet. Platsen intill sjön valdes som vanligt på Dal för att sjöarna förenade mer än skilde folk. En Stomfastighet avstyckades som förutom kyrkan även omfattade mark för kyrkoherdens utkomst. Den sträckte sig fram till Bolet söder om oss och upptog den del av vår tomt där vägen går. Kyrkan byggdes i sten som försvarskyrka och det var säkert
trötta och slitna församlingsbor som vacklade förbi här under byggnadstiden. Såsom varande katoliker fanns det på den tiden inga bänkar i kyrkan och församlingen fick stående åhöra predikan på latin så varje hemfärd från kyrkan var säkert extra tröttande. Kanske passerade även kyrkliga processioner förbi här vid vissa högtider.

=== Härjningar ===
De svenska hertigarna (Folkungarna) härjade i Dalsland och år 1304 anlades Dalaborg vid Dalbergsåns utlopp i Vänern söder om Mellerud. Den blev försvarspunkten för anfallen västerifrån och under frihetskriget mot Danmark. I och med Kalmarunionen 1397 förstördes borgen. Som om inte denna orostid skulle vara nog härjade pesten över hela Europa under slutet av 1300-talet och den spreds förstås genom vägfarande.

=== Gott om rövare ===
Under denna tidrymd måste krigshärar ha dragit härigenom och tagit för sig av allt. De kommande åren var det även gott om rövare I denna gränstrakt vilket inte minst var en plåga för de resande. Speciellt Hästskobräckan norr om kyrkan var ett tillhåll för rövare eftersom den då sträckte sig rakt upp över åsen och var en mycket brant backe fram till 1800-talets mitt.

Gustav Vasa organiserade upp även Dal i början av 1500-talet. Han tillsatte fogdar varav den närmaste bodde i Fröskog. Detta innebar beskattning istället för röveri och sedan kom reformationen varvid allt av värde i dåtidens katolska kyrkor drogs in till staten. Gränshandeln med Norge som var mycket livlig belades med tull. Efter utplundringen 1557 stod kyrkan utan tak i 50 år. Redan på 1530-talet togs klockorna ned och släpades till Lödöse för utskeppning till Lybeck som avbetalning på landets skuld, Det var inte så konstigt att man inte orkade restaurera kyrkan eftersom dansk-norska kriget pågick 1563-70. Detta medförde att 24 socknar på Dal förstördes genom grymma härjningar. Därefter följde emellertid 41 lugna år. Gruvprospekteringar och viss gruvverksamhet i Tydje pågick under slutet av 1500-talet. I samband med Kalmarkriget 1611 förekom söderifrån danska härjningar i Tössbo härad. Det betydde att när hären drog sig tillbaka söderut plundrades eventuella rester av bebyggelsen längs återtågets väg.

Vägen upphöjdes 1620 till kungsväg vilket betydde att Lunds och Torparnes gästgiverier upprättades 1632. I samband därmed upprättades så småningom postförbindelse en gång i veckan. Vägens kvalitet var emellertid usel under lång tid framåt och kunde endast med svårighet trafikeras med hjulfordon.

1645 inföll den s k Balsefejden varvid en norsk styrka om 2000 man via Värmland invaderade och brände Åmål och fortsatte med grymma härjningar söderut till Köpmannebro där ett slag mot svenskarna utkämpades. Enligt uppteckningar nämns hos danskarna att "inte 7 man återstod av svenskarna” och att 34 socknar föröddes.

=== Masugn i Skållerud ===
Vid denna tid (1640) upprättade Åmåls borgare en masugn i Skållerud, Flera brytningar av järnmalm upptogs i Tössbo härad. Det betydde åtgång av stora mängder träkol och betydande skogsavverkning med kolmilor pyrande här och var. Det måste också ha betytt koltransporter längs vägen. Vagnar hade bönderna i allmänhet inte råd med utan man klövjade på oxe eller häst eller släpade bördorna. Borgarna i Åmål ville också åt storskogen och uppgjorde lagliga kontrakt häradsvis om vissa timmerleveranser per hemman. Timret skulle vara levererat vid islossningen. Kälkar användes inte vid denna tid utan i stockarnas toppar, som skulle ha en diameter av minst 3 dm, höggs en "glugg"” för en dragkätting. Man kunde nog se en god del av den grövsta skogen försvinna förbi på vägen för att flottas ner mot Uddevalla där det kom att finnas ett 30-tal sågar. Bönderna ville sälja till Norge för dubbla ersättningen men nekades detta. Dittills hade Dalsland haft mer grov skog än någon annan trakt i mellersta Sverige.

1648 köper adelsmannen Henrik Måneskjöld Öna, döper den till Henriksholm och bygger en herrgård där. En ganska lugn tid följde nu förutom att Ånskolunds gästgivargårds alla hus brann upp 1677 i samband med gränskriget 1676-79 som dock huvudsakligen berörde östra delen av landskapet men där över 400 gårdar brändes.

I samband med Karl XII:s regeringstid blev det från år 1700 oroligt igen men han höll sig mest till nyare vägar västerut mot Norge. Eftersom han vistades i Dalsland vid många tillfällen har han nog passerat här också. I juli 1746 red Carl von Linné med en följeslagare förbi här under sin västsvenska resa. Han stannade till i Ånskolunds gästgiveri där han examinerade Ånimsvimman och konstaterade att den skiljer sig från sik i storlek - som även fanns i sjön - och att den leker på hösten. Ånskolund brann igen 1748.

=== Silver och koppar ===
På flera ställen i Ånimskog och Tydje socknar fann man silver- och kopparmalm som "Dals bergbolag” 1742 började bryta i flera gruvor bl a vid Vassviken. En hytta för silversmältning anlades vid Rolfskärr i Tydje och det medförde tunga transporter här förbi. Men som så många gånger förr inträffade missväxt och åren 1747-49 med åtföljande dyrtid gjorde att man inte kunde få fram t ex spannmål med den tidens kommunikationer. Arbetarna måste ge sig av och till slut upphörde brytningen. Vattennedströmning i gruvhålen nära Vänern gjorde att företaget helt upphörde med verksamheten denna gång. På 1770-talet under Gustav III:s dagar gjordes nya inventeringar av malmtillgångar och hyttor anlades. 1772 besökte han Åmål. Han genomförde även en reform som måste ha haft stor betydelse för landskapet här då timmerhandeln frigavs. De begränsande regleringarna hade dock haft det goda med sig att någon skogsskövling inte förekommit. Men nu blev det annan fart. Redan efter några år klagar landshövdingen på att "skogarna förvandlas till kala slätter.. och genom den fördärvliga oseden att bränna bort ljungen samt med den tusentals små skogsplantor ... gör all återväxt omöjlig” Nu hade man även fått avsättning för klenare virke. Det exporterades till Storbritannien där man hade stort behov av stämplingsvirke till kolgruvornas gångar för den intensiva kolbrytningen. Den stora avverkningen måste helt ha ändrat landskapsbilden här och återväxten har vi sett först i våra dagar. Utsikten längs vägen över Ånimmen måste då ha varit
hänförande. Hur olik den var mot idag visar den teckning från före 1840 uppifrån Hästskobräckan där vägen på den tiden gick rätt ner söderut och där man ser kyrkan och sjön. Vänern med Kinnekulle uppges även varit synlig därifrån,

Sista gången en krigshär drog fram på Kungsvägen var 1788. Gustav III förde krig mot Ryssland och Danmark passade som så många gånger förr på att falla Svenskarna i ryggen. Kungen som hade värvat trupper i Dalarna var vid Eda skans i Värmland när han fick bud om anfallet. Han skyndade söderut men innan han hann fram till Amål kom en kurir med budet att den svenska styrkan besegrats i Bohuslän. En norsk styrka tågade uppåt Dalsland och den 15 oktober fick Åmålsborna se en mörk massa bestående av 775 man sticka upp vid södra tullen och trummor eka. I varje hus fick man ta hand om de medtagna soldaterna och det berättas att det var nästan så ÅmÅlsborna tycke synd om sina "fiender"

=== Öster om Vänern ===
Gustav III hade emellertid tagit sig på östra sidan om Vänern och vidare till Göteborg där han lyckades få till stånd vapenvila. Åmålsborna ändrade sig snart då norrmännen kvicknade till och förde rövarliv under några veckor då maten tog slut och man plundrade på landsbygden. Truppen avtågade söderut och som tidigare tog de för sig när de åter passerade här. På vägen från Göteborg efter några veckor passerade Gustav III förbi här när han besökte Åmål.

=== Missväxt ===
1807-08 var svåra missväxtår. Redan på sommaren drygades havremjölet ut med bark och finhackad halm. Snart började även nödbrödet ta slut och stora hopar av utsvultna människor kom frampå hösten dragande utefter vägarna tiggande om ett mål mat mot ett dagsverke. Dödligheten var stor. En decembersöndag 1815 måste mycket upprörda människor ha passerat här. Under gudstjänsten kommer budet att Henriksholm brinner. Man kunde bara se på hur träbyggnaden brann ner till grunden. Den byggdes dock snart upp igen och gav väl åtminstone arbete åt bygdens befolkning.

Snart efter han blivit kung reste Karl XIV Johan här förbi med ett stort följe och med eget kök. Han spisade middag vid Ånskolund där traktens innevånare i stort antal mött upp för att se kungen.

Hästskobräckan lades om omkring 1840 genom att en sväng infördes så att den inte blev så brant. Tidigare måste man ha tillgång till extra hästar för att få upp tunga lass. Förmodligen flyttades i samband med detta kungsvägen här förbi cirka 40 meter i ostlig riktning och vårt hus byggde strax efteråt

= Källor =

* Artikeln skriven av Olle Söderholm (numera avliden) som bodde i huset norr om smedjan.

Dalsland/Ånimskog/Kungsvägen

2026-02-05T05:29:08Z

DanS: Mindre typografisk ändring

{{DISPLAYTITLE:Kungsvägen}}

=Artikel ur Provinstidningen Dalsland torsdagen den 26 juli 2002=

=== Kungsvägen gick genom Ånimskog ===
Vår tomt vid Bolet korsas av den gamla pilgrimsleden mellan Lödöse och Nidaros iNorge och är väl synlig ännu idag. Den passerade rätt igenom värt hus.

Man känner verkligen historiens vingslag när man sitter här och läser de böcker och skrifter som finns om traktens historia. Det mesta som utspelats här har anknytning till vägen. Tyvärr skildras få glädjeämnen.

Sedan Sverige blev kristnat omkring 1150 var det vandringsstigen eller ridvägen upp genom Dal. Man kan se tre skäl till vägens sträckning. Dels för att på 1200-talet gränsen mellan Norge och Sverige i nord-sydlig riktning gick mitt i Ånimmen vilket är styrkt genom fynd av troliga gränsrösen. Dels också för att varje odlingsbar mark då var värdefull och vägarna därför fram till 1800-talets början drogs genom skog och över berg. Eftersom denna del av Dalsland präglas av bergåsar och sjöar i riktningen norr-söder fanns det därför knappast flera vägsträckningar att välja mellan.

=== Glest befolkat ===
Dalsland och västra Värmland var då de glesast befolkade delarna av Sverige. På den tiden bodde nog här färre än idag men alla måste ju få sin huvudsakliga näring från torvan och boskapsskötseln och då rymdes inte så många. Genom att Dalsland var ett gränsland i väster var här krigstider ungefär vart femtionde år fram till 1800-talet och då drog både vänner och fiender förbi. Fienderna plundrade och förstörde det de kom över här längs vägen. Femtio år fick man således på sig för att skapa en dräglig tillvaro innan nästa prövning drabbade trakten. Förutom missväxtår. Ett hårt liv.

=== Kyrkan invigdes ===
Ånimskogs kyrka invigdes i början av 1200-talet. Platsen intill sjön valdes som vanligt på Dal för att sjöarna förenade mer än skilde folk. En Stomfastighet avstyckades som förutom kyrkan även omfattade mark för kyrkoherdens utkomst. Den sträckte sig fram till Bolet söder om oss och upptog den del av vår tomt där vägen går. Kyrkan byggdes i sten som försvarskyrka och det var säkert
trötta och slitna församlingsbor som vacklade förbi här under byggnadstiden. Såsom varande katoliker fanns det på den tiden inga bänkar i kyrkan och församlingen fick stående åhöra predikan på latin så varje hemfärd från kyrkan var säkert extra tröttande. Kanske passerade även kyrkliga processioner förbi här vid vissa högtider.

=== Härjningar ===
De svenska hertigarna (Folkungarna) härjade i Dalsland och år 1304 anlades Dalaborg vid Dalbergsåns utlopp i Vänern söder om Mellerud. Den blev försvarspunkten för anfallen västerifrån och under frihetskriget mot Danmark. I och med Kalmarunionen 1397 förstördes borgen. Som om inte denna orostid skulle vara nog härjade pesten över hela Europa under slutet av 1300-talet och den spreds förstås genom vägfarande.

=== Gott om rövare ===
Under denna tidrymd måste krigshärar ha dragit härigenom och tagit för sig av allt. De kommande åren var det även gott om rövare I denna gränstrakt vilket inte minst var en plåga för de resande. Speciellt Hästskobräckan norr om kyrkan var ett tillhåll för rövare eftersom den då sträckte sig rakt upp över åsen och var en mycket brant backe fram till 1800-talets mitt.

Gustav Vasa organiserade upp även Dal i början av 1500-talet. Han tillsatte fogdar varav den närmaste bodde i Fröskog. Detta innebar beskattning istället för röveri och sedan kom reformationen varvid allt av värde i dåtidens katolska kyrkor drogs in till staten. Gränshandeln med Norge som var mycket livlig belades med tull. Efter utplundringen 1557 stod kyrkan utan tak i 50 år. Redan på 1530-talet togs klockorna ned och släpades till Lödöse för utskeppning till Lybeck som avbetalning på landets skuld, Det var inte så konstigt att man inte orkade restaurera kyrkan eftersom dansk-norska kriget pågick 1563-70. Detta medförde att 24 socknar på Dal förstördes genom grymma härjningar. Därefter följde emellertid 41 lugna år. Gruvprospekteringar och viss gruvverksamhet i Tydje pågick under slutet av 1500-talet. I samband med Kalmarkriget 1611 förekom söderifrån danska härjningar i Tössbo härad. Det betydde att när hären drog sig tillbaka söderut plundrades eventuella rester av bebyggelsen längs återtågets väg.

Vägen upphöjdes 1620 till kungsväg vilket betydde att Lunds och Torparnes gästgiverier upprättades 1632. I samband därmed upprättades så småningom postförbindelse en gång i veckan. Vägens kvalitet var emellertid usel under lång tid framåt och kunde endast med svårighet trafikeras med hjulfordon.

1645 inföll den s k Balsefejden varvid en norsk styrka om 2000 man via Värmland invaderade och brände Åmål och fortsatte med grymma härjningar söderut till Köpmannebro där ett slag mot svenskarna utkämpades. Enligt uppteckningar nämns hos danskarna att "inte 7 man återstod av svenskarna” och att 34 socknar föröddes.

=== Masugn i Skållerud ===
Vid denna tid (1640) upprättade Åmåls borgare en masugn i Skållerud, Flera brytningar av järnmalm upptogs i Tössbo härad. Det betydde åtgång av stora mängder träkol och betydande skogsavverkning med kolmilor pyrande här och var. Det måste också ha betytt koltransporter längs vägen. Vagnar hade bönderna i allmänhet inte råd med utan man klövjade på oxe eller häst eller släpade bördorna. Borgarna i Åmål ville också åt storskogen och uppgjorde lagliga kontrakt häradsvis om vissa timmerleveranser per hemman. Timret skulle vara levererat vid islossningen. Kälkar användes inte vid denna tid utan i stockarnas toppar, som skulle ha en diameter av minst 3 dm, höggs en "glugg"” för en dragkätting. Man kunde nog se en god del av den grövsta skogen försvinna förbi på vägen för att flottas ner mot Uddevalla där det kom att finnas ett 30-tal sågar. Bönderna ville sälja till Norge för dubbla ersättningen men nekades detta. Dittills hade Dalsland haft mer grov skog än någon annan trakt i mellersta Sverige.

1648 köper adelsmannen Henrik Måneskjöld Öna, döper den till Henriksholm och bygger en herrgård där. En ganska lugn tid följde nu förutom att Ånskolunds gästgivargårds alla hus brann upp 1677 i samband med gränskriget 1676-79 som dock huvudsakligen berörde östra delen av landskapet men där över 400 gårdar brändes.

I samband med Karl XII:s regeringstid blev det från år 1700 oroligt igen men han höll sig mest till nyare vägar västerut mot Norge. Eftersom han vistades i Dalsland vid många tillfällen har han nog passerat här också. I juli 1746 red Carl von Linné med en följeslagare förbi här under sin västsvenska resa. Han stannade till i Ånskolunds gästgiveri där han examinerade Ånimsvimman och konstaterade att den skiljer sig från sik i storlek - som även fanns i sjön - och att den leker på hösten. Ånskolund brann igen 1748.

=== Silver och koppar ===
På flera ställen i Ånimskog och Tydje socknar fann man silver- och kopparmalm som "Dals bergbolag” 1742 började bryta i flera gruvor bl a vid Vassviken. En hytta för silversmältning anlades vid Rolfskärr i Tydje och det medförde tunga transporter här förbi. Men som så många gånger förr inträffade missväxt och åren 1747-49 med åtföljande dyrtid gjorde att man inte kunde få fram t ex spannmål med den tidens kommunikationer. Arbetarna måste ge sig av och till slut upphörde brytningen. Vattennedströmning i gruvhålen nära Vänern gjorde att företaget helt upphörde med verksamheten denna gång. På 1770-talet under Gustav III:s dagar gjordes nya inventeringar av malmtillgångar och hyttor anlades. 1772 besökte han Åmål. Han genomförde även en reform som måste ha haft stor betydelse för landskapet här då timmerhandeln frigavs. De begränsande regleringarna hade dock haft det goda med sig att någon skogsskövling inte förekommit. Men nu blev det annan fart. Redan efter några år klagar landshövdingen på att "skogarna förvandlas till kala slätter.. och genom den fördärvliga oseden att bränna bort ljungen samt med den tusentals små skogsplantor ... gör all återväxt omöjlig” Nu hade man även fått avsättning för klenare virke. Det exporterades till Storbritannien där man hade stort behov av stämplingsvirke till kolgruvornas gångar för den intensiva kolbrytningen. Den stora avverkningen måste helt ha ändrat landskapsbilden här och återväxten har vi sett först i våra dagar. Utsikten längs vägen över Ånimmen måste då ha varit
hänförande. Hur olik den var mot idag visar den teckning från före 1840 uppifrån Hästskobräckan där vägen på den tiden gick rätt ner söderut och där man ser kyrkan och sjön. Vänern med Kinnekulle uppges även varit synlig därifrån,

Sista gången en krigshär drog fram på Kungsvägen var 1788. Gustav III förde krig mot Ryssland och Danmark passade som så många gånger förr på att falla Svenskarna i ryggen. Kungen som hade värvat trupper i Dalarna var vid Eda skans i Värmland när han fick bud om anfallet. Han skyndade söderut men innan han hann fram till Amål kom en kurir med budet att den svenska styrkan besegrats i Bohuslän. En norsk styrka tågade uppåt Dalsland och den 15 oktober fick Åmålsborna se en mörk massa bestående av 775 man sticka upp vid södra tullen och trummor eka. I varje hus fick man ta hand om de medtagna soldaterna och det berättas att det var nästan så ÅmÅlsborna tycke synd om sina "fiender"

=== Öster om Vänern ===
Gustav III hade emellertid tagit sig på östra sidan om Vänern och vidare till Göteborg där han lyckades få till stånd vapenvila. Åmålsborna ändrade sig snart då norrmännen kvicknade till och förde rövarliv under några veckor då maten tog slut och man plundrade på landsbygden. Truppen avtågade söderut och som tidigare tog de för sig när de åter passerade här. På vägen från Göteborg efter några veckor passerade Gustav III förbi här när han besökte Åmål.

=== Missväxt ===
1807-08 var svåra missväxtår. Redan på sommaren drygades havremjölet ut med bark och finhackad halm. Snart började även nödbrödet ta slut och stora hopar av utsvultna människor kom frampå hösten dragande utefter vägarna tiggande om ett mål mat mot ett dagsverke. Dödligheten var stor. En decembersöndag 1815 måste mycket upprörda människor ha passerat här. Under gudstjänsten kommer budet att Henriksholm brinner. Man kunde bara se på hur träbyggnaden brann ner till grunden. Den byggdes dock snart upp igen och gav väl åtminstone arbete åt bygdens befolkning.

Snart efter han blivit kung reste Karl XIV Johan här förbi med ett stort följe och med eget kök. Han spisade middag vid Ånskolund där traktens innevånare i stort antal mött upp för att se kungen.

Hästskobräckan lades om omkring 1840 genom att en sväng infördes så att den inte blev så brant. Tidigare måste man ha tillgång till extra hästar för att få upp tunga lass. Förmodligen flyttades i samband med detta kungsvägen här förbi cirka 40 meter i ostlig riktning och vårt hus byggde strax efteråt

= Källor =

* Artikeln skriven av Olle Söderholm (numera avliden) som bodde i huset norr om smedjan.

Dalsland/Ånimskog/Kungsvägen

2026-02-05T05:27:21Z

DanS: Ändrat till underrubriker

{{DISPLAYTITLE:Kungsvägen}}

Artikel ur Provinstidningen Dalsland torsdagen den 26 juli 2002

=== Kungsvägen gick genom Ånimskog ===
Vår tomt vid Bolet korsas av den gamla pilgrimsleden mellan Lödöse och Nidaros iNorge och är väl synlig ännu idag. Den passerade rätt igenom värt hus.

Man känner verkligen historiens vingslag när man sitter här och läser de böcker och skrifter som finns om traktens historia. Det mesta som utspelats här har anknytning till vägen. Tyvärr skildras få glädjeämnen.

Sedan Sverige blev kristnat omkring 1150 var det vandringsstigen eller ridvägen upp genom Dal. Man kan se tre skäl till vägens sträckning. Dels för att på 1200-talet gränsen mellan Norge och Sverige i nord-sydlig riktning gick mitt i Ånimmen vilket är styrkt genom fynd av troliga gränsrösen. Dels också för att varje odlingsbar mark då var värdefull och vägarna därför fram till 1800-talets början drogs genom skog och över berg. Eftersom denna del av Dalsland präglas av bergåsar och sjöar i riktningen norr-söder fanns det därför knappast flera vägsträckningar att välja mellan.

=== Glest befolkat ===
Dalsland och västra Värmland var då de glesast befolkade delarna av Sverige. På den tiden bodde nog här färre än idag men alla måste ju få sin huvudsakliga näring från torvan och boskapsskötseln och då rymdes inte så många. Genom att Dalsland var ett gränsland i väster var här krigstider ungefär vart femtionde år fram till 1800-talet och då drog både vänner och fiender förbi. Fienderna plundrade och förstörde det de kom över här längs vägen. Femtio år fick man således på sig för att skapa en dräglig tillvaro innan nästa prövning drabbade trakten. Förutom missväxtår. Ett hårt liv.

=== Kyrkan invigdes ===
Ånimskogs kyrka invigdes i början av 1200-talet. Platsen intill sjön valdes som vanligt på Dal för att sjöarna förenade mer än skilde folk. En Stomfastighet avstyckades som förutom kyrkan även omfattade mark för kyrkoherdens utkomst. Den sträckte sig fram till Bolet söder om oss och upptog den del av vår tomt där vägen går. Kyrkan byggdes i sten som försvarskyrka och det var säkert
trötta och slitna församlingsbor som vacklade förbi här under byggnadstiden. Såsom varande katoliker fanns det på den tiden inga bänkar i kyrkan och församlingen fick stående åhöra predikan på latin så varje hemfärd från kyrkan var säkert extra tröttande. Kanske passerade även kyrkliga processioner förbi här vid vissa högtider.

=== Härjningar ===
De svenska hertigarna (Folkungarna) härjade i Dalsland och år 1304 anlades Dalaborg vid Dalbergsåns utlopp i Vänern söder om Mellerud. Den blev försvarspunkten för anfallen västerifrån och under frihetskriget mot Danmark. I och med Kalmarunionen 1397 förstördes borgen. Som om inte denna orostid skulle vara nog härjade pesten över hela Europa under slutet av 1300-talet och den spreds förstås genom vägfarande.

=== Gott om rövare ===
Under denna tidrymd måste krigshärar ha dragit härigenom och tagit för sig av allt. De kommande åren var det även gott om rövare I denna gränstrakt vilket inte minst var en plåga för de resande. Speciellt Hästskobräckan norr om kyrkan var ett tillhåll för rövare eftersom den då sträckte sig rakt upp över åsen och var en mycket brant backe fram till 1800-talets mitt.

Gustav Vasa organiserade upp även Dal i början av 1500-talet. Han tillsatte fogdar varav den närmaste bodde i Fröskog. Detta innebar beskattning istället för röveri och sedan kom reformationen varvid allt av värde i dåtidens katolska kyrkor drogs in till staten. Gränshandeln med Norge som var mycket livlig belades med tull. Efter utplundringen 1557 stod kyrkan utan tak i 50 år. Redan på 1530-talet togs klockorna ned och släpades till Lödöse för utskeppning till Lybeck som avbetalning på landets skuld, Det var inte så konstigt att man inte orkade restaurera kyrkan eftersom dansk-norska kriget pågick 1563-70. Detta medförde att 24 socknar på Dal förstördes genom grymma härjningar. Därefter följde emellertid 41 lugna år. Gruvprospekteringar och viss gruvverksamhet i Tydje pågick under slutet av 1500-talet. I samband med Kalmarkriget 1611 förekom söderifrån danska härjningar i Tössbo härad. Det betydde att när hären drog sig tillbaka söderut plundrades eventuella rester av bebyggelsen längs återtågets väg.

Vägen upphöjdes 1620 till kungsväg vilket betydde att Lunds och Torparnes gästgiverier upprättades 1632. I samband därmed upprättades så småningom postförbindelse en gång i veckan. Vägens kvalitet var emellertid usel under lång tid framåt och kunde endast med svårighet trafikeras med hjulfordon.

1645 inföll den s k Balsefejden varvid en norsk styrka om 2000 man via Värmland invaderade och brände Åmål och fortsatte med grymma härjningar söderut till Köpmannebro där ett slag mot svenskarna utkämpades. Enligt uppteckningar nämns hos danskarna att "inte 7 man återstod av svenskarna” och att 34 socknar föröddes.

=== Masugn i Skållerud ===
Vid denna tid (1640) upprättade Åmåls borgare en masugn i Skållerud, Flera brytningar av järnmalm upptogs i Tössbo härad. Det betydde åtgång av stora mängder träkol och betydande skogsavverkning med kolmilor pyrande här och var. Det måste också ha betytt koltransporter längs vägen. Vagnar hade bönderna i allmänhet inte råd med utan man klövjade på oxe eller häst eller släpade bördorna. Borgarna i Åmål ville också åt storskogen och uppgjorde lagliga kontrakt häradsvis om vissa timmerleveranser per hemman. Timret skulle vara levererat vid islossningen. Kälkar användes inte vid denna tid utan i stockarnas toppar, som skulle ha en diameter av minst 3 dm, höggs en "glugg"” för en dragkätting. Man kunde nog se en god del av den grövsta skogen försvinna förbi på vägen för att flottas ner mot Uddevalla där det kom att finnas ett 30-tal sågar. Bönderna ville sälja till Norge för dubbla ersättningen men nekades detta. Dittills hade Dalsland haft mer grov skog än någon annan trakt i mellersta Sverige.

1648 köper adelsmannen Henrik Måneskjöld Öna, döper den till Henriksholm och bygger en herrgård där. En ganska lugn tid följde nu förutom att Ånskolunds gästgivargårds alla hus brann upp 1677 i samband med gränskriget 1676-79 som dock huvudsakligen berörde östra delen av landskapet men där över 400 gårdar brändes.

I samband med Karl XII:s regeringstid blev det från år 1700 oroligt igen men han höll sig mest till nyare vägar västerut mot Norge. Eftersom han vistades i Dalsland vid många tillfällen har han nog passerat här också. I juli 1746 red Carl von Linné med en följeslagare förbi här under sin västsvenska resa. Han stannade till i Ånskolunds gästgiveri där han examinerade Ånimsvimman och konstaterade att den skiljer sig från sik i storlek - som även fanns i sjön - och att den leker på hösten. Ånskolund brann igen 1748.

=== Silver och koppar ===
På flera ställen i Ånimskog och Tydje socknar fann man silver- och kopparmalm som "Dals bergbolag” 1742 började bryta i flera gruvor bl a vid Vassviken. En hytta för silversmältning anlades vid Rolfskärr i Tydje och det medförde tunga transporter här förbi. Men som så många gånger förr inträffade missväxt och åren 1747-49 med åtföljande dyrtid gjorde att man inte kunde få fram t ex spannmål med den tidens kommunikationer. Arbetarna måste ge sig av och till slut upphörde brytningen. Vattennedströmning i gruvhålen nära Vänern gjorde att företaget helt upphörde med verksamheten denna gång. På 1770-talet under Gustav III:s dagar gjordes nya inventeringar av malmtillgångar och hyttor anlades. 1772 besökte han Åmål. Han genomförde även en reform som måste ha haft stor betydelse för landskapet här då timmerhandeln frigavs. De begränsande regleringarna hade dock haft det goda med sig att någon skogsskövling inte förekommit. Men nu blev det annan fart. Redan efter några år klagar landshövdingen på att "skogarna förvandlas till kala slätter.. och genom den fördärvliga oseden att bränna bort ljungen samt med den tusentals små skogsplantor ... gör all återväxt omöjlig” Nu hade man även fått avsättning för klenare virke. Det exporterades till Storbritannien där man hade stort behov av stämplingsvirke till kolgruvornas gångar för den intensiva kolbrytningen. Den stora avverkningen måste helt ha ändrat landskapsbilden här och återväxten har vi sett först i våra dagar. Utsikten längs vägen över Ånimmen måste då ha varit
hänförande. Hur olik den var mot idag visar den teckning från före 1840 uppifrån Hästskobräckan där vägen på den tiden gick rätt ner söderut och där man ser kyrkan och sjön. Vänern med Kinnekulle uppges även varit synlig därifrån,

Sista gången en krigshär drog fram på Kungsvägen var 1788. Gustav III förde krig mot Ryssland och Danmark passade som så många gånger förr på att falla Svenskarna i ryggen. Kungen som hade värvat trupper i Dalarna var vid Eda skans i Värmland när han fick bud om anfallet. Han skyndade söderut men innan han hann fram till Amål kom en kurir med budet att den svenska styrkan besegrats i Bohuslän. En norsk styrka tågade uppåt Dalsland och den 15 oktober fick Åmålsborna se en mörk massa bestående av 775 man sticka upp vid södra tullen och trummor eka. I varje hus fick man ta hand om de medtagna soldaterna och det berättas att det var nästan så ÅmÅlsborna tycke synd om sina "fiender"

=== Öster om Vänern ===
Gustav III hade emellertid tagit sig på östra sidan om Vänern och vidare till Göteborg där han lyckades få till stånd vapenvila. Åmålsborna ändrade sig snart då norrmännen kvicknade till och förde rövarliv under några veckor då maten tog slut och man plundrade på landsbygden. Truppen avtågade söderut och som tidigare tog de för sig när de åter passerade här. På vägen från Göteborg efter några veckor passerade Gustav III förbi här när han besökte Åmål.

=== Missväxt ===
1807-08 var svåra missväxtår. Redan på sommaren drygades havremjölet ut med bark och finhackad halm. Snart började även nödbrödet ta slut och stora hopar av utsvultna människor kom frampå hösten dragande utefter vägarna tiggande om ett mål mat mot ett dagsverke. Dödligheten var stor. En decembersöndag 1815 måste mycket upprörda människor ha passerat här. Under gudstjänsten kommer budet att Henriksholm brinner. Man kunde bara se på hur träbyggnaden brann ner till grunden. Den byggdes dock snart upp igen och gav väl åtminstone arbete åt bygdens befolkning.

Snart efter han blivit kung reste Karl XIV Johan här förbi med ett stort följe och med eget kök. Han spisade middag vid Ånskolund där traktens innevånare i stort antal mött upp för att se kungen.

Hästskobräckan lades om omkring 1840 genom att en sväng infördes så att den inte blev så brant. Tidigare måste man ha tillgång till extra hästar för att få upp tunga lass. Förmodligen flyttades i samband med detta kungsvägen här förbi cirka 40 meter i ostlig riktning och vårt hus byggde strax efteråt

== Källor ==

* Artikeln skriven av Olle Söderholm (numera avliden) som bodde i huset norr om smedjan.

Dalsland/Ånimskog/Kungsvägen

2026-02-05T05:25:07Z

DanS: Skapat sidan

{{DISPLAYTITLE:Kungsvägen}}

Artikel ur Provinstidningen Dalsland torsdagen den 26 juli 2002

Kungsvägen gick genom Ånimskog

Vår tomt vid Bolet korsas av den gamla pilgrimsleden mellan Lödöse och Nidaros iNorge och är väl synlig ännu idag. Den passerade rätt igenom värt hus.

Man känner verkligen historiens vingslag när man sitter här och läser de böcker och skrifter som finns om traktens historia. Det mesta som utspelats här har anknytning till vägen. Tyvärr skildras få glädjeämnen.

Sedan Sverige blev kristnat omkring 1150 var det vandringsstigen eller ridvägen upp genom Dal. Man kan se tre skäl till vägens sträckning. Dels för att på 1200-talet gränsen mellan Norge och Sverige i nord-sydlig riktning gick mitt i Ånimmen vilket är styrkt genom fynd av troliga gränsrösen. Dels också för att varje odlingsbar mark då var värdefull och vägarna därför fram till 1800-talets början drogs genom skog och över berg. Eftersom denna del av Dalsland präglas av bergåsar och sjöar i riktningen norr-söder fanns det därför knappast flera vägsträckningar att välja mellan.

Glest befolkat

Dalsland och västra Värmland var då de glesast befolkade delarna av Sverige. På den tiden bodde nog här färre än idag men alla måste ju få sin huvudsakliga näring från torvan och boskapsskötseln och då rymdes inte så många. Genom att Dalsland var ett gränsland i väster var här krigstider ungefär vart femtionde år fram till 1800-talet och då drog både vänner och fiender förbi. Fienderna plundrade och förstörde det de kom över här längs vägen. Femtio år fick man således på sig för att skapa en dräglig tillvaro innan nästa prövning drabbade trakten. Förutom missväxtår. Ett hårt liv.

Kyrkan invigdes

Ånimskogs kyrka invigdes i början av 1200-talet. Platsen intill sjön valdes som vanligt på Dal för att sjöarna förenade mer än skilde folk. En Stomfastighet avstyckades som förutom kyrkan även omfattade mark för kyrkoherdens utkomst. Den sträckte sig fram till Bolet söder om oss och upptog den del av vår tomt där vägen går. Kyrkan byggdes i sten som försvarskyrka och det var säkert
trötta och slitna församlingsbor som vacklade förbi här under byggnadstiden. Såsom varande katoliker fanns det på den tiden inga bänkar i kyrkan och församlingen fick stående åhöra predikan på latin så varje hemfärd från kyrkan var säkert extra tröttande. Kanske passerade även kyrkliga processioner förbi här vid vissa högtider.

Härjningar

De svenska hertigarna (Folkungarna) härjade i Dalsland och år 1304 anlades Dalaborg vid Dalbergsåns utlopp i Vänern söder om Mellerud. Den blev försvarspunkten för anfallen västerifrån och under frihetskriget mot Danmark. I och med Kalmarunionen 1397 förstördes borgen. Som om inte denna orostid skulle vara nog härjade pesten över hela Europa under slutet av 1300-talet och den spreds förstås genom vägfarande.

Gott om rövare

Under denna tidrymd måste krigshärar ha dragit härigenom och tagit för sig av allt. De kommande åren var det även gott om rövare I denna gränstrakt vilket inte minst var en plåga för de resande. Speciellt Hästskobräckan norr om kyrkan var ett tillhåll för rövare eftersom den då sträckte sig rakt upp över åsen och var en mycket brant backe fram till 1800-talets mitt.

Gustav Vasa organiserade upp även Dal i början av 1500-talet. Han tillsatte fogdar varav den närmaste bodde i Fröskog. Detta innebar beskattning istället för röveri och sedan kom reformationen varvid allt av värde i dåtidens katolska kyrkor drogs in till staten. Gränshandeln med Norge som var mycket livlig belades med tull. Efter utplundringen 1557 stod kyrkan utan tak i 50 år. Redan på 1530-talet togs klockorna ned och släpades till Lödöse för utskeppning till Lybeck som avbetalning på landets skuld, Det var inte så konstigt att man inte orkade restaurera kyrkan eftersom dansk-norska kriget pågick 1563-70. Detta medförde att 24 socknar på Dal förstördes genom grymma härjningar. Därefter följde emellertid 41 lugna år. Gruvprospekteringar och viss gruvverksamhet i Tydje pågick under slutet av 1500-talet. I samband med Kalmarkriget 1611 förekom söderifrån danska härjningar i Tössbo härad. Det betydde att när hären drog sig tillbaka söderut plundrades eventuella rester av bebyggelsen längs återtågets väg.

Vägen upphöjdes 1620 till kungsväg vilket betydde att Lunds och Torparnes gästgiverier upprättades 1632. I samband därmed upprättades så småningom postförbindelse en gång i veckan. Vägens kvalitet var emellertid usel under lång tid framåt och kunde endast med svårighet trafikeras med hjulfordon.

1645 inföll den s k Balsefejden varvid en norsk styrka om 2000 man via Värmland invaderade och brände Åmål och fortsatte med grymma härjningar söderut till Köpmannebro där ett slag mot svenskarna utkämpades. Enligt uppteckningar nämns hos danskarna att "inte 7 man återstod av svenskarna” och att 34 socknar föröddes.

Masugn i Skållerud

Vid denna tid (1640) upprättade Åmåls borgare en masugn i Skållerud, Flera brytningar av järnmalm upptogs i Tössbo härad. Det betydde åtgång av stora mängder träkol och betydande skogsavverkning med kolmilor pyrande här och var. Det måste också ha betytt koltransporter längs vägen. Vagnar hade bönderna i allmänhet inte råd med utan man klövjade på oxe eller häst eller släpade bördorna. Borgarna i Åmål ville också åt storskogen och uppgjorde lagliga kontrakt häradsvis om vissa timmerleveranser per hemman. Timret skulle vara levererat vid islossningen. Kälkar användes inte vid denna tid utan i stockarnas toppar, som skulle ha en diameter av minst 3 dm, höggs en "glugg"” för en dragkätting. Man kunde nog se en god del av den grövsta skogen försvinna förbi på vägen för att flottas ner mot Uddevalla där det kom att finnas ett 30-tal sågar. Bönderna ville sälja till Norge för dubbla ersättningen men nekades detta. Dittills hade Dalsland haft mer grov skog än någon annan trakt i mellersta Sverige.

1648 köper adelsmannen Henrik Måneskjöld Öna, döper den till Henriksholm och bygger en herrgård där. En ganska lugn tid följde nu förutom att Ånskolunds gästgivargårds alla hus brann upp 1677 i samband med gränskriget 1676-79 som dock huvudsakligen berörde östra delen av landskapet men där över 400 gårdar brändes.

I samband med Karl XII:s regeringstid blev det från år 1700 oroligt igen men han höll sig mest till nyare vägar västerut mot Norge. Eftersom han vistades i Dalsland vid många tillfällen har han nog passerat här också. I juli 1746 red Carl von Linné med en följeslagare förbi här under sin västsvenska resa. Han stannade till i Ånskolunds gästgiveri där han examinerade Ånimsvimman och konstaterade att den skiljer sig från sik i storlek - som även fanns i sjön - och att den leker på hösten. Ånskolund brann igen 1748.

Silver och koppar

På flera ställen i Ånimskog och Tydje socknar fann man silver- och kopparmalm som "Dals bergbolag” 1742 började bryta i flera gruvor bl a vid Vassviken. En hytta för silversmältning anlades vid Rolfskärr i Tydje och det medförde tunga transporter här förbi. Men som så många gånger förr inträffade missväxt och åren 1747-49 med åtföljande dyrtid gjorde att man inte kunde få fram t ex spannmål med den tidens kommunikationer. Arbetarna måste ge sig av och till slut upphörde brytningen. Vattennedströmning i gruvhålen nära Vänern gjorde att företaget helt upphörde med verksamheten denna gång. På 1770-talet under Gustav III:s dagar gjordes nya inventeringar av malmtillgångar och hyttor anlades. 1772 besökte han Åmål. Han genomförde även en reform som måste ha haft stor betydelse för landskapet här då timmerhandeln frigavs. De begränsande regleringarna hade dock haft det goda med sig att någon skogsskövling inte förekommit. Men nu blev det annan fart. Redan efter några år klagar landshövdingen på att "skogarna förvandlas till kala slätter.. och genom den fördärvliga oseden att bränna bort ljungen samt med den tusentals små skogsplantor ... gör all återväxt omöjlig” Nu hade man även fått avsättning för klenare virke. Det exporterades till Storbritannien där man hade stort behov av stämplingsvirke till kolgruvornas gångar för den intensiva kolbrytningen. Den stora avverkningen måste helt ha ändrat landskapsbilden här och återväxten har vi sett först i våra dagar. Utsikten längs vägen över Ånimmen måste då ha varit
hänförande. Hur olik den var mot idag visar den teckning från före 1840 uppifrån Hästskobräckan där vägen på den tiden gick rätt ner söderut och där man ser kyrkan och sjön. Vänern med Kinnekulle uppges även varit synlig därifrån,

Sista gången en krigshär drog fram på Kungsvägen var 1788. Gustav III förde krig mot Ryssland och Danmark passade som så många gånger förr på att falla Svenskarna i ryggen. Kungen som hade värvat trupper i Dalarna var vid Eda skans i Värmland när han fick bud om anfallet. Han skyndade söderut men innan han hann fram till Amål kom en kurir med budet att den svenska styrkan besegrats i Bohuslän. En norsk styrka tågade uppåt Dalsland och den 15 oktober fick Åmålsborna se en mörk massa bestående av 775 man sticka upp vid södra tullen och trummor eka. I varje hus fick man ta hand om de medtagna soldaterna och det berättas att det var nästan så ÅmÅlsborna tycke synd om sina "fiender"

Öster om Vänern

Gustav III hade emellertid tagit sig på östra sidan om Vänern och vidare till Göteborg där han lyckades få till stånd vapenvila. Åmålsborna ändrade sig snart då norrmännen kvicknade till och förde rövarliv under några veckor då maten tog slut och man plundrade på landsbygden. Truppen avtågade söderut och som tidigare tog de för sig när de åter passerade här. På vägen från Göteborg efter några veckor passerade Gustav III förbi här när han besökte Åmål.

Missväxt

1807-08 var svåra missväxtår. Redan på sommaren drygades havremjölet ut med bark och finhackad halm. Snart började även nödbrödet ta slut och stora hopar av utsvultna människor kom frampå hösten dragande utefter vägarna tiggande om ett mål mat mot ett dagsverke. Dödligheten var stor. En decembersöndag 1815 måste mycket upprörda människor ha passerat här. Under gudstjänsten kommer budet att Henriksholm brinner. Man kunde bara se på hur träbyggnaden brann ner till grunden. Den byggdes dock snart upp igen och gav väl åtminstone arbete åt bygdens befolkning.

Snart efter han blivit kung reste Karl XIV Johan här förbi med ett stort följe och med eget kök. Han spisade middag vid Ånskolund där traktens innevånare i stort antal mött upp för att se kungen.

Hästskobräckan lades om omkring 1840 genom att en sväng infördes så att den inte blev så brant. Tidigare måste man ha tillgång till extra hästar för att få upp tunga lass. Förmodligen flyttades i samband med detta kungsvägen här förbi cirka 40 meter i ostlig riktning och vårt hus byggde strax efteråt

Artikeln skriven av Olle Söderholm (numera avliden) som bodde i huset norr om
smedjan.

Dalsland/Ånimskog

2026-01-03T19:31:07Z

DanS: /* Ånimskogs skolor */ Mindre typografisk rättning

{{DISPLAYTITLE:Ånimskogs socken}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-GylungebynÅnimmen.JPG|miniatyr|Utsikt från Gyltungebyn Foto Mikael Skalstad|400x400px]]
{{SockMall:Socken|namn=Ånimskog|landskap=Dalsland|knord=58.86420|kost=12.54089|status=aktiv}}
==Kort om socknen==
'''Ånimskog''' sn, Tössbo hd, Dalsland. ''Oðnemæ scoghær'' ca 1325 (avser en skog). – Sockennamnet åsyftar skogsmark vid sjön Ånimmen och sammanhänger med sjöns namn (''Oðnem'' ca 1325), som har oklart ursprung. Ortnamnet kan betyda ’Ånimsbornas skog’. <ref group="källor">[https://kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbrm/21200000001427 Kringla Riksantikvarieämbetet)]</ref>

'''Ånimskog''' är en medeltida socken som består av små dal- och strandbygder vid sjön Ånimmen och vid Vänern. En del av Ånimskog ingår i den s k Dalformationen, vilken domineras av bergig och bruten terräng. Huvudbygden i Ånimskog utgörs av en dalgång i nord-sydlig riktning som sträcker sig från Vänern och norrut längs Ånimmen vidare mot Fröskogs och Edsleskogs socknar. Till dalgången är den huvudsakliga jordbruksmarken och bebyggelsen koncentrerad. I övrigt dominerar stora skogsområden och vid Vänerkusten finns skärgårdsnatur. I dalgången finns också de viktigaste kommunikationsvägarna, nuvarande riksväg 45, den gamla huvudvägen genom Dalsland, samt järnvägen Göteborg-Karlstad, ursprungligen en del av Bergslagsbanan, anlagd på 1870-talet.

Förutom jord- och skogsbruk har bergshantering varit av betydelse för områdets näringsliv. Under lång tid har brytning av olika mineraler förekommit som järn, silver, koppar, mangan och kvarts. Socknens enda tätort utgörs av det lilla samhället Ånimskog vid riksväg 45 och järnvägen. Där har tidigare funnits en station. Orten domineras idag av ett sågverk med omgivande bostadsbebyggelse.<ref group="källor">Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnen (Isof) https://www.isof.se/</ref>

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Karta1890.jpg|Vänster|miniatyr|Kartbild över Ånimskogs norra del, år 1890.]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Karta1600tal.jpg|miniatyr|Karta från 1600-talet. Finns i Lantmäteriets arkiv.|400x400px]]

==Platser==
Inom Ånimskog finns
'''{{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]]|format=count}} st''' historiska platser registrerade. Kartöversikter med förteckningar finns för
* [[Dalsland/Ånimskog/ÖversiktHemman|hemman]] ({{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har typ::Hemman]]|format=count}} st),
* [[Dalsland/Ånimskog/ÖversiktGårdarTorp|gårdar & torp]] ({{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har typ::Gård]] OR [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har typ::Torp]]|format=count}} st),
* [[Dalsland/Ånimskog/ÖversiktSoldattorp|soldattorp]] ({{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har typ::Soldattorp]]|format=count}} st),
* [[Dalsland/Ånimskog/ÖversiktSkolor|skolor]] ({{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har typ::Skola]]|format=count}} st),
* [[Dalsland/Ånimskog/ÖversiktÖvriga|övriga platser]] ({{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har typ::!Hemman]][[Har typ::!Gård]][[Har typ::!Soldattorp]][[Har typ::!Torp]]|format=count}} st)
samt en [[Dalsland/Ånimskog/ÖversiktPlatser|kartöversikt och förteckning över samtliga registrerade platser]].

==Historiskt inom socknen==
===Vykort från Ånimskog med omnejd===
Under åren har det varit populärt att skicka vykort på sin hembygd eller gård. [[Dalsland/Ånimskog/Vykort|Här finns några av Ånimskog med omnejd samlade]], bidra gärna med bilder av dina egna vykort.

===Berättelser och skrönor i Ånimskog===
Många berättelser och myter finns om vad som hänt eller [[Dalsland/Ånimskog/Skrönor|vad personer sagt, sett eller upplevt i Ånimskog]].

===Kända historiska personer i Ånimskog===
Många [[Dalsland/Ånimskog/HistoriskaPersoner|historiska personer har blivit kända]] för att de varit populära, flitiga, starka, rika, goda, kluriga eller lite spännande i Ånimskog.

===Kultur- och lokalhistoriska forskare===
I Ånimskog finns [[Dalsland/Ånimskog/Forskare|flera tidigare kända kultur- och lokalhistoriska forskare]] som forskat i och bevarat mycket av Ånimskogs historia.

===Ånimskogs skolor===
Statistik över skolgången [[Dalsland/Ånimskog/Skolgången från 1887-1940|från 1887-1940]].

Synpunkter, frågor, utvärdering kring [[Dalsland/Ånimskog/Statistikuppgifter|statistikuppgifter]]

===Snäcke kanal===
Snäcke sluss och Strömmens sluss har varit viktiga för Ånimskogs försörjning och industri. [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke Kanal|Läs mer om kanalen och slussarna här]].

===Rålins orgelfabrik===
Den lokalhistoriska forskaren [[Person/Conny Källvik|Conny Källvik]] har tidigare skrivit om ''Ånimskogs egen orgelfabrik'', [[Dalsland/Ånimskog/RålinsOrgelfabrik|Rålins piano- och orgelfabrik]].
===Historiska sevärdheter i Ånimskog socken===
[[Dalsland/Ånimskog/Hällkistan|Ånimskogs hällkista]] är från slutet av stenåldern och ligger ca 1 km norr om Ånimskogs Kyrka.
[[Dalsland/Ånimskog/Sörknatten|Sörknattens Naturreservat]] ligger mellan sjöarna Djup och Ånimmen. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h. Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet.
När den 80-åriga [[Dalsland/Ånimskog/Skolor/Årbols_Skola|skolan i Årbol]] i Ånimskog lades ner 1963, levde den i stället upp som [https://arbolskolmuseum.se/ Årbols skolmuseum] och hela skolmiljön från sekelskiftet återskapades.

===Okända gamla fotografier från socknen===
För många fotografier i lådor och album vet man inte vad/vem/var de föreställer. Men kanske någon kan känna igen personen eller platsen. På sidan [[Dalsland/Ånimskog/OkändaFoton|''Okända foton'']] finns bilder, vykort eller illustrationer runt Ånimskogs socken där ingen ännu vet vem/vad/var det är. ''Hjälp till med att identifiera person och plats!''

==Lokaltidningen Byabladet==
Ånismkogs byalag gav under åren 1984 till 2011 ut en tidning, "'''Byabladet'''", med artiklar, notiser, bilder och reportage från Ånimskog. [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet|Alla utgivna årgångar finns skannade och sökbara]] i Sockipedia, 1853 sidor!

==Hembygdsföreningen==
[[Dalsland/Ånimskog/Hembygdsföreningen|Ånimskogs Hembygdsförening]] värnar om hembygden och arbetar mycket med traditioner, [[Dalsland/Ånimskog/Forskningssektionen|forskning]] och startade Sockipedia.

==Sockenboken==
Ett arbete med att berätta socknens historia startade ca 1990 och har hittills resulterat i två delar av tre av en Sockenbok. Den tredje delen, som är tänkt beskriva östsidan om Ånimmen, har ännu ej fullgjorts.

Ett projekt med att [[Dalsland/Ånimskog/DigitaliseringSockenbok|digitalisera sockenboken del II]], den del som innehåller beskrivningar av platser på västsidan är klart, och alla platser i Del II är inarbetade under Ånimskogs platser i Sockipedia.

==Sockenintresserad ?==
Är du intresserad av att forska runt Ånimskogs historia och vill komma i kontakt med andra som har samma intresse? Skriv ditt namn, dina kontaktuppgifter och vad du är intresserad av här under.

* Dan Ståhlberg, e-post dstahlberg@protonmail.com & tel 070-606 33 00. Jag är intresserad av Västra Berg, Henriksholm och hemmansindelning av Ånimskog.
== Senast ändrade sidor i Ånimskog ==
{{#ask:
[[Har landskap::Dalsland]] [[Har socken::Ånimskog]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 7 days}} ]]
| ?Modification date#-F[Y-m-d H:i:s]=Senast ändrad
| ?Har typ = Typ
| ?Har koordinat = Koordinat
| mainlabel = Namn
| limit = 5
| sort = Modification date
| order = desc
}}

==Källor==
<references group="källor"/>

Småland/Marbäck

2026-01-03T19:21:27Z

DanS: Bytt till rätta koordinater

{{DISPLAYTITLE:Marbäck socken}}{{SockMall:Socken|namn=Marbäck|landskap=Småland|knord=57.858889|kost=14.856667|status=startgrop}}
== Om Marbäck socken ==
Marbäcks socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Marbäcks distrikt.

Småland/Marbäck

2026-01-03T19:20:01Z

DanS: Bytt till rätt landskap och text

{{DISPLAYTITLE:Marbäck socken}}{{SockMall:Socken|namn=Marbäck|landskap=Småland|knord=57.743611|kost=13.415278|status=startgrop}}
== Om Marbäck socken ==
Marbäcks socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Marbäcks distrikt.

Småland/Marbäck

2026-01-03T19:19:12Z

DanS: DanS flyttade sidan Västergötland/Marbäck till Småland/Marbäck utan att lämna en omdirigering: Fel landskap

{{DISPLAYTITLE:Marbäck socken}}{{SockMall:Socken|namn=Marbäck|landskap=Västergötland|knord=57.743611|kost=13.415278|status=startgrop}}
== Om Marbäck socken ==
Marbäcks socken i Västergötland ingick i Kinds härad, ingår sedan 1974 i Ulricehamns kommun och motsvarar från 2016 Marbäcks distrikt.

Småland/Askeryd

2026-01-03T19:17:54Z

DanS: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:Askeryd socken}}{{SockMall:Socken|namn=Askeryd|landskap=Småland|knord=58.244636|kost=12.334642|status=startgrop}} ==Om Askeryd socken== Askeryds socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad (före 1 april 1877 även en del i Ydre härad), ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Askeryds distrikt.'

{{DISPLAYTITLE:Askeryd socken}}{{SockMall:Socken|namn=Askeryd|landskap=Småland|knord=58.244636|kost=12.334642|status=startgrop}}
==Om Askeryd socken==
Askeryds socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad (före 1 april 1877 även en del i Ydre härad), ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Askeryds distrikt.

Småland/Lommaryd

2026-01-03T19:13:26Z

DanS: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:Lommaryd socken}}{{SockMall:Socken|namn=Lommaryd|landskap=Småland|knord=57.887778|kost=14.752778|status=startgrop}} ==Om Lommaryd socken== Lommaryds socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Lommaryds distrikt.'

{{DISPLAYTITLE:Lommaryd socken}}{{SockMall:Socken|namn=Lommaryd|landskap=Småland|knord=57.887778|kost=14.752778|status=startgrop}}
==Om Lommaryd socken==
Lommaryds socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Lommaryds distrikt.

Småland/Frinnaryd

2026-01-03T19:09:33Z

DanS: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:Frinnaryd socken}}{{SockMall:Socken|namn=Frinnaryd|landskap=Småland|knord=57.928056|kost=14.833333|status=startgrop}} ==Om Frinnaryd socken== Frinnaryds socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Frinnaryds distrikt.'

{{DISPLAYTITLE:Frinnaryd socken}}{{SockMall:Socken|namn=Frinnaryd|landskap=Småland|knord=57.928056|kost=14.833333|status=startgrop}}
==Om Frinnaryd socken==
Frinnaryds socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Frinnaryds distrikt.

Småland/Bredestad

2026-01-03T19:06:27Z

DanS: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:Bredestad socken}}{{SockMall:Socken|namn=Bredestad|landskap=Småland|knord=57.816667|kost=14.854167|status=startgrop}} == Om Bredestad socken == Bredestads socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Bredestads distrikt.'

{{DISPLAYTITLE:Bredestad socken}}{{SockMall:Socken|namn=Bredestad|landskap=Småland|knord=57.816667|kost=14.854167|status=startgrop}}
== Om Bredestad socken ==
Bredestads socken i Småland ingick i Norra Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Aneby kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Bredestads distrikt.

Småland/Marbäck

2026-01-03T18:59:11Z

DanS: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:Marbäck socken}}{{SockMall:Socken|namn=Marbäck|landskap=Västergötland|knord=57.743611|kost=13.415278|status=startgrop}} == Om Marbäck socken == Marbäcks socken i Västergötland ingick i Kinds härad, ingår sedan 1974 i Ulricehamns kommun och motsvarar från 2016 Marbäcks distrikt.'

Dalsland/Ånimskog/Norget

2025-12-18T09:07:33Z

DanS: Ändrat till korrekt namn på bildfilerna (Landskap-Socken-namn)

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Lilla Bräcke
|namn=Norget
|typ=Torp
|kost=12.5701
|knord=58.9013
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget flygfoto Ca 1960.jpg
}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla BräckeNorget ca 1912.jpg|vänster|miniatyr|Fotot taget omkr. 1912. Man har inte fått på betongpannorna på taket. Bild & Text: Lars Lundin|274x274px]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget flygfoto Ca 1960.jpg|miniatyr|Lilla Bräcke, Norget. Flygfoto ca 1960|vänster|274x274px]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget2.jpg|miniatyr|Norget alldeles innan rivning 2016.|275x275px]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget rivning.jpg|miniatyr|Pågående rivning av Norget i samband med breddning av E45:an.|277x277px]]
"Den byggnad, som revs här våren 2016, byggdes av min farfar Carl Johan Lundin 1911-1912. Han köpte 1910 marken av Unger på Henriksholm, som då hade ägt hela L:a Bräcke, men 1905 skänkt en del till socknen som ålderdomshem. 1912 flyttade Lundin med fam. in på Norget och de kom då från [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sanneruds]] f.d. soldatstom, ca 1 km norr om Norget. På platsen hade tidigare funnits ett torpställe med samma namn. Om detta hus stod kvar, då Lundin köpte Norget, har ej kunna utrönas. I varje fall stod den gamla ladugården kvar. Mitt tidigast minne är, att jag står i övervåningens norra fönster och ser när man river den gamla ladugården. Detta kan möjligen vara omkr. 1935. På dess plats byggde Ernst Andersson senare ett garage. Norget revs den 18/5 2016 i samband med breddningen av E45." '''/Lars Lundin'''

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget.jpg|miniatyr|Norget|vänster|272x272px]]Norget är en bestämd form av Norge, och ska man tolka det hela rätt så var det norrmän som bosatte sig i Sverige som kallade sitt nya hem för Norget (ett litet Norge i miniatyr m a o). Det fanns även en svensk variant, som förmodligen praktiserades av svenskar som bosatte sig i Norge. Under unionstiden (fram till 1905) var de ju båda länderna ett och samma land. Det ska enligt uppgift ha bott en norrman på Norget, men vad personen hette och när i tiden han bodde där, är dock okänt.

'''Conny Källvik''' berättar:

"Det måste ha varit på senare delen av 1940-talet som vi flyttade till Norget. Norget är ju ett underligt namn, men jag tror mig ha funnit den rätta förklaringen och lyder som följer: När en svensk man/kvinna kommit i klammeri med rättvisan gick man bara över gränsen till Norge. Så var man försvunnen för svenska myndigheter. Svenskarna rymde till Norge i äldre tid när man ville undgå militärtjänst, när man slagit eller rånat någon eller i barnuppfostringsmål. Och när det kom någon man inte ville träffa gick man upp och lade sig i ”Norget”, stängde luckan efter sig och där det var varmt och gott kunde man bli. Den sökta personen var inte anträffbar sa man. Således användes utrymmet att gömma sig i. ”Man var i Norge”. (…)”

Jan Olsson Intervjuade en gång Fredrik Törnqvist som bl.a. var föreståndare på Lilla Bräckes ålderdomshem. Han sa att det hette Norget för att det en gång i tiden bodde en norrman där. Detta var i det gamla huset som revs av Carl Johan och Alvar Lundin.

Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget2.jpg

2025-12-18T09:05:06Z

DanS: DanS flyttade sidan Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget.JPG.jpg till Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget2.jpg utan att lämna en omdirigering

Norget precis innan rivning

Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget rivning.jpg

2025-12-18T09:00:11Z

DanS: DanS flyttade sidan Fil:Ånimskog-Norget-rivning.jpg .jpg till Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget rivning.jpg utan att lämna en omdirigering

Pågående rivning av Norget

Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget2.jpg

2025-12-18T08:55:47Z

DanS: DanS flyttade sidan Fil:Ånimskog-Norget.JPG.jpg till Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget.JPG.jpg utan att lämna en omdirigering

Norget precis innan rivning

Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget flygfoto Ca 1960.jpg

2025-12-18T08:55:03Z

DanS: DanS flyttade sidan Fil:Norget, flygfoto Ca 1960.jpg till Fil:Dalsland-Ånimskog-Norget flygfoto Ca 1960.jpg utan att lämna en omdirigering

Lilla Bräcke, Norget. Flygfoto ca 1960

Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla BräckeNorget ca 1912.jpg

2025-12-18T08:54:16Z

DanS: DanS flyttade sidan Fil:Lilla Bräcke, Norget ca 1912.jpg till Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla BräckeNorget ca 1912.jpg utan att lämna en omdirigering

Lilla Bräcke, Norget ca 1912

Dalsland/Ånimskog/Norget

2025-12-18T08:52:59Z

DanS: Bytt till mallen NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Lilla Bräcke
|namn=Norget
|typ=Torp
|kost=12.5701
|knord=58.9013
|bild=Fil:Norget, flygfoto Ca 1960.jpg
}}
[[Fil:Lilla Bräcke, Norget ca 1912.jpg|vänster|miniatyr|Fotot taget omkr. 1912. Man har inte fått på betongpannorna på taket. Bild & Text: Lars Lundin|274x274px]]
[[Fil:Norget, flygfoto Ca 1960.jpg|miniatyr|Lilla Bräcke, Norget. Flygfoto ca 1960|vänster|274x274px]]
[[Fil:Ånimskog-Norget.JPG.jpg|miniatyr|Norget alldeles innan rivning 2016.|275x275px]]
[[Fil:Ånimskog-Norget-rivning.jpg .jpg|miniatyr|Pågående rivning av Norget i samband med breddning av E45:an.|277x277px]]
"Den byggnad, som revs här våren 2016, byggdes av min farfar Carl Johan Lundin 1911-1912. Han köpte 1910 marken av Unger på Henriksholm, som då hade ägt hela L:a Bräcke, men 1905 skänkt en del till socknen som ålderdomshem. 1912 flyttade Lundin med fam. in på Norget och de kom då från [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sanneruds]] f.d. soldatstom, ca 1 km norr om Norget. På platsen hade tidigare funnits ett torpställe med samma namn. Om detta hus stod kvar, då Lundin köpte Norget, har ej kunna utrönas. I varje fall stod den gamla ladugården kvar. Mitt tidigast minne är, att jag står i övervåningens norra fönster och ser när man river den gamla ladugården. Detta kan möjligen vara omkr. 1935. På dess plats byggde Ernst Andersson senare ett garage. Norget revs den 18/5 2016 i samband med breddningen av E45." '''/Lars Lundin'''

[[Fil:Dalsland Ånimskog Norget.jpg|miniatyr|Norget|vänster|272x272px]]Norget är en bestämd form av Norge, och ska man tolka det hela rätt så var det norrmän som bosatte sig i Sverige som kallade sitt nya hem för Norget (ett litet Norge i miniatyr m a o). Det fanns även en svensk variant, som förmodligen praktiserades av svenskar som bosatte sig i Norge. Under unionstiden (fram till 1905) var de ju båda länderna ett och samma land. Det ska enligt uppgift ha bott en norrman på Norget, men vad personen hette och när i tiden han bodde där, är dock okänt.

'''Conny Källvik''' berättar:

"Det måste ha varit på senare delen av 1940-talet som vi flyttade till Norget. Norget är ju ett underligt namn, men jag tror mig ha funnit den rätta förklaringen och lyder som följer: När en svensk man/kvinna kommit i klammeri med rättvisan gick man bara över gränsen till Norge. Så var man försvunnen för svenska myndigheter. Svenskarna rymde till Norge i äldre tid när man ville undgå militärtjänst, när man slagit eller rånat någon eller i barnuppfostringsmål. Och när det kom någon man inte ville träffa gick man upp och lade sig i ”Norget”, stängde luckan efter sig och där det var varmt och gott kunde man bli. Den sökta personen var inte anträffbar sa man. Således användes utrymmet att gömma sig i. ”Man var i Norge”. (…)”

Jan Olsson Intervjuade en gång Fredrik Törnqvist som bl.a. var föreståndare på Lilla Bräckes ålderdomshem. Han sa att det hette Norget för att det en gång i tiden bodde en norrman där. Detta var i det gamla huset som revs av Carl Johan och Alvar Lundin.

Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin

2025-12-18T08:47:08Z

DanS: Rättat länk till Sannerud

{{DISPLAYTITLE:Alvar Lundin}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin.png|miniatyr|Alvar Lundin]]
Konstnären Alvar Lundin föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sannerud]] i Ånimskog där han växte upp.

Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehället.

Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol|Krusebol]]. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "[[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]]. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.
== Målarutbildning påbörjas ==
År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-33. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt- det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att gr starka intryck- mörka mollstämnda färgtoner.
== Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv. ==
Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekveta regel om en färg och insperiationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-58. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.
== Personen Alvar Lundin ==
Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer , ovanlig egenskap- han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg- tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recencenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjordr 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.<ref group="refs">Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)</ref>
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin kermaik.png|vänster|miniatyr|Alvars konst]]

<div style="clear: both">
== Dikten "Skepp som mötas" ==
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Alvar Lundin dikt.png|miniatyr|Dikten Skepp som mötas]]
<pre>
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten
</pre>
<div style="clear: both">
== Källor ==
<references group="refs"/>
== Mera information ==
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvar_Lundin Artikel om Alvar Lundin] på Wikipedia.

Dalsland/Ånimskog/Norget

2025-12-18T08:45:43Z

DanS: Rättat länk till Sannerud

{{SockMall:Plats
|landskap=Dalsland
|kost=12.5701
|knord=58.9013
|socken=Ånimskog
|hemman=Lilla Bräcke
|typ=Torp
|namn=Norget
}}
[[Fil:Lilla Bräcke, Norget ca 1912.jpg|vänster|miniatyr|Fotot taget omkr. 1912. Man har inte fått på betongpannorna på taket. Bild & Text: Lars Lundin|274x274px]]
[[Fil:Norget, flygfoto Ca 1960.jpg|miniatyr|Lilla Bräcke, Norget. Flygfoto ca 1960|vänster|274x274px]]
[[Fil:Ånimskog-Norget.JPG.jpg|miniatyr|Norget alldeles innan rivning 2016.|275x275px]]
[[Fil:Ånimskog-Norget-rivning.jpg .jpg|miniatyr|Pågående rivning av Norget i samband med breddning av E45:an.|277x277px]]
"Den byggnad, som revs här våren 2016, byggdes av min farfar Carl Johan Lundin 1911-1912. Han köpte 1910 marken av Unger på Henriksholm, som då hade ägt hela L:a Bräcke, men 1905 skänkt en del till socknen som ålderdomshem. 1912 flyttade Lundin med fam. in på Norget och de kom då från [[Dalsland/Ånimskog/Sannerud|Sanneruds]] f.d. soldatstom, ca 1 km norr om Norget. På platsen hade tidigare funnits ett torpställe med samma namn. Om detta hus stod kvar, då Lundin köpte Norget, har ej kunna utrönas. I varje fall stod den gamla ladugården kvar. Mitt tidigast minne är, att jag står i övervåningens norra fönster och ser när man river den gamla ladugården. Detta kan möjligen vara omkr. 1935. På dess plats byggde Ernst Andersson senare ett garage. Norget revs den 18/5 2016 i samband med breddningen av E45." '''/Lars Lundin'''

[[Fil:Dalsland Ånimskog Norget.jpg|miniatyr|Norget|vänster|272x272px]]Norget är en bestämd form av Norge, och ska man tolka det hela rätt så var det norrmän som bosatte sig i Sverige som kallade sitt nya hem för Norget (ett litet Norge i miniatyr m a o). Det fanns även en svensk variant, som förmodligen praktiserades av svenskar som bosatte sig i Norge. Under unionstiden (fram till 1905) var de ju båda länderna ett och samma land. Det ska enligt uppgift ha bott en norrman på Norget, men vad personen hette och när i tiden han bodde där, är dock okänt.

'''Conny Källvik''' berättar:

"Det måste ha varit på senare delen av 1940-talet som vi flyttade till Norget. Norget är ju ett underligt namn, men jag tror mig ha funnit den rätta förklaringen och lyder som följer: När en svensk man/kvinna kommit i klammeri med rättvisan gick man bara över gränsen till Norge. Så var man försvunnen för svenska myndigheter. Svenskarna rymde till Norge i äldre tid när man ville undgå militärtjänst, när man slagit eller rånat någon eller i barnuppfostringsmål. Och när det kom någon man inte ville träffa gick man upp och lade sig i ”Norget”, stängde luckan efter sig och där det var varmt och gott kunde man bli. Den sökta personen var inte anträffbar sa man. Således användes utrymmet att gömma sig i. ”Man var i Norge”. (…)”

Jan Olsson Intervjuade en gång Fredrik Törnqvist som bl.a. var föreståndare på Lilla Bräckes ålderdomshem. Han sa att det hette Norget för att det en gång i tiden bodde en norrman där. Detta var i det gamla huset som revs av Carl Johan och Alvar Lundin.

Dalsland/Ånimskog/Sannerud

2025-12-18T08:44:49Z

DanS: DanS flyttade sidan Dalsland/Ånimskog/Soldattorpet Sannerud till Dalsland/Ånimskog/Sannerud utan att lämna en omdirigering

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Tittersrud|namn=Sannerud|typ=Soldattorp|sortnamn=Sannerud|kost=12.567329|knord=58.91043|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Sannerud.png}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sannerud.png|miniatyr|Soldattorpet Sannerud|vänster]]
Soldat Jan Jakob Blomster f 1837. Lisa Larsson. Barn Tion.

Den siste soldaten här var Carl Johan Lundin.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=177}}

Den 18/10 1894 föddes här konstnären [[Dalsland/Ånimskog/Alvar Lundin|Alvar Lundin]]. Hans far köpte år 1910 en bit mark av Unger som ägde Lilla Bräcke. Där rev han och hans son Alvar det gamla huset som fanns och byggde gemensant ett nytt hus på platsen norr om infarten till Lilla Bräcke. Det nya huset fick samma namn som det gamla. Nämligen [[Dalsland/Ånimskog/Norget|Norget]]'''.''' De flyttade dit år 1912, den gamla ladugården där '''f'''anns kvar till år1935.

Källa: [[:Fil:Dalsland-Ånimskog-Byabladet-1992 24 000008.jpg|Byabladet nr 24 1992]]

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sannerud krossverk.jpg|vänster|miniatyr|Krossverk Sannerud]]Mitt emot soldattorpet fans en grusgrop med tillhörande upplag som vägverket hade för både rör och olika sorters sten. Där stod även detta krossverk. kortet är från ca sent 1940-tal.

Carl Johan Larsson Lundin f. den 10 december 1869 på Hult son till Lars Magnus Eriksson f. 12 juli 1830 och Katarina Kingren f. den 16 juli 1837 som var så kallade inhysehjon på Hult. Han var den siste soldaten på Sannerud. Hans hustru Maria Skog f. den 29 september 1871. På fotot på huset. Det är deras dotter Anna som sitter bredvid Alvar på Trappan framför huset. Carl Johan och Maria på högersidan jämte en okänd kvinna längst ut till höger.

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sannerud Carl Johan Lundin.jpg|miniatyr|Familjen Carl Johan Lundin Maria Skog Alvar och Anna]]

Södermanland/Österhaninge/StymningeBåtsmanstorpNo12

2025-12-16T10:00:15Z

DanS:

{{NyPlats
|namn=Stymninge Båtsmanstorp No 12
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Båtsmanstorp
|knord=59.096684
|kost=18.169756
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/YtterträdaBåtsmanstorpNo11

2025-12-16T09:59:50Z

DanS:

{{NyPlats
|namn=Ytterträda Båtsmanstorp No 11
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Båtsmanstorp
|knord=59.091655
|kost=18.170856
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Nylända

2025-12-16T09:59:22Z

DanS:

{{NyPlats
|namn=Nylända
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Båtsmanstorp
|knord=59.099075
|kost=18.184862
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Sjöberg

2025-12-16T09:58:42Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Sjöberg |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Sjöberg
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/OpBetby

2025-12-16T09:57:59Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Op Betby |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Op Betby
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Mäjsgarn

2025-12-16T09:56:06Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Mäjsgarn |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Mäjsgarn
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Eriksberg

2025-12-16T09:54:52Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Eriksberg |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp |knord=59.091945 |kost=18.171880 }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Eriksberg
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
|knord=59.091945
|kost=18.171880
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Eriksdal

2025-12-16T09:53:32Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Eriksdal |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp |knord=59.097863 |kost=18.165593 }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Eriksdal
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
|knord=59.097863
|kost=18.165593
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/YtterträdansDagsverkstorp

2025-12-16T09:50:40Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Ytterträdans Dagsverkstorp |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Ytterträdans Dagsverkstorp
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Vesterdalen

2025-12-16T09:49:37Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Vesterdalen |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp |knord=59.095108 |kost=18.166044 }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Vesterdalen
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
|knord=59.095108
|kost=18.166044
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Backen

2025-12-16T09:48:22Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Backen |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp |knord=59.101962 |kost=18.174863 }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Backen
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
|knord=59.101962
|kost=18.174863
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.

Södermanland/Österhaninge/Malmen

2025-12-16T09:46:43Z

DanS: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Malmen |socken=Österhaninge |landskap=Södermanland |gård=Statsberga |tillhör=Södra roten |typ=Torp |knord=59.095769 |kost=18.200483 }} Text saknas. ==Källor== * "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.'

{{NyPlats
|namn=Malmen
|socken=Österhaninge
|landskap=Södermanland
|gård=Statsberga
|tillhör=Södra roten
|typ=Torp
|knord=59.095769
|kost=18.200483
}}
Text saknas.
==Källor==
* "''Torp, backstugor m m i Österhaninge socken''", Tidskriften '''Haningebygden''' nr 24, 1990.