Sockipedia - Användarbidrag [sv]

Dalarna/Leksand

2025-11-16T16:26:25Z

Evlan: /* Odlingslandskap */ lagt till bandland och snesland

{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Leksand|landskap=Dalarna|knord=60.731077|kost=14.982498|status=aktiv}}
__TOC__
Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden

'''Leksands socken''' ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten '''Leksand''' växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.

Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i '''fjärdingar''' – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från '''1200-talet''', men den kyrkliga organisationen kan vara äldre. Det nuvarande sockennamnet kommer av ordet ''lek'' (lutning eller sluttning) och syftar troligen på terrängen vid älvstranden.

== Fjärdingar och indelning ==
Sedan medeltiden har Leksands socken varit indelad i fyra så kallade '''fjärdingar''': '''Åsbygge, Ullvi, Rönnäs och Noret'''. Fjärdingarna fungerade som lokala förvaltnings- och uppbördsenheter, där bönderna samverkade kring kyrkliga och världsliga uppgifter. Indelningen levde kvar långt in i 1800-talet och är än i dag ett tydligt historiskt ramverk för byarnas placering och tillhörighet.

* '''Åsbygge fjärding''' omfattar byar på östra sidan av älven, bland annat Kullsbjörken, Heden, Romma och delar av Åkerö. Namnet syftar på den långsträckta åsformation som löper genom bygden.
* '''Ullvi fjärding''' ligger norr om Leksands kyrka och omfattar bland annat byarna Ullvi, Hjortnäs och Tällberg.
* '''Rönnäs fjärding''' ligger väster om älven och inkluderar byar som Rönnäs, Åjer, Lycka och Vargnäs.
* '''Norets fjärding''' omfattar området kring nuvarande Leksands centrum och byar längs älvstranden mot Insjön.

Varje fjärding hade sina '''byalag, nämndemän och roteindelningar'''. Vid ting, skatteuppbörd och kyrkliga förrättningar representerades socknen ofta fjärdingsvis, vilket visar hur djupt denna struktur var förankrad i den lokala samhällsordningen.

== Tidig historia ==
För cirka 377 miljoner år sedan slog en meteorit ner vid Hättjärn mellan Boda, Rättvik, Mora, Ore och Orsa socknar. Vid nedslaget förgasades och smälte berggrunden, och en stor krater bildades. Mitt i kratern reste sig småningom en granitkupol och kring denna bildades senare ett system av sjöar och vattendrag. Siljan bildades efter inlandsisens tillbakagång cirka 8000 år f. kr. Sjön var förut en del av Ancylussjön, ett innanhav med sötvatten, men avsnördes i samband med issmältningen.

Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i '''fjärdingar''' – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

En mängd bopatser från stenåldern är kända till de äldsta daterade hör Leksandsboplatsen. Vid sjön Stor-Flaten är omkring 30 stenåldersboplatser kända. Bland lösfynd som hör till mesolitikum märks bland annat en hornhacka i älghorn påträffad vid Sätra by och en harpunspets i renhorn påträffad vid sjön Opplimen. Bland övriga kända boplatser märks den gropkeramiska Orsandboplatsen. Inga fynd tyder på en fast jordbrukarbefolkning under bronsålder.

== Leksands kyrka ==
Leksands kyrka, tillägnad '''Sankt Nikolaus''', byggdes troligen redan under 1200-talet och är en av Dalarnas största landskyrkor. Runt kyrkan växte Leksands kyrkby fram som centrum för gudstjänst, marknad, tingshållning och sockenstyre. Här låg även prästgården, klockargården och den gamla kyrkstallmiljön.

På Kyrkudden vid Leksands kyrka finns en gravplats från vikingatiden samt från den äldre medeltiden. Från vikingatid och medeltid finns även bebyggelserester kvar. Dessa återfinns under marken i centralbygden. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering

De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från '''1200-talet''', men den kyrkliga organisationen kan vara äldre.

Genom århundradena var Leksand en '''modersocken''' med flera kapell- och annexförsamlingar, bland annat i '''Djura, Siljansnäs''' och '''Tällberg'''. Socknen hörde till Västerdalarnas härad och hade egen '''tingsplats''' samt landsfiskal och nämndemän.

== Odlingslandskap ==
Landskapet kring Siljan är kuperat. Höga blånande randberg omfamnar Siljansringen och älvarnas dalgångar. Bortom randbergen sträcker sig milsvida bergiga skogslandskap. På sand- och kalkjordar närmast vattnen finns pärlband av tätt bebyggda faluröda byar som vuxit sig stora genom ett särskilt sätt att dela jord vid arv, och genom en väl utbredd timmerhuskultur med månghussystem.

Jordbruket har alltid varit basen för försörjningen, med odling av korn, råg och rovor, samt boskapsskötsel och fäbodbruk. Leksands socken var tidigt känd för sina '''fäbodsystem''', där nästan varje by hade sina egna fäbodar i skogsbygden. Även '''hantverk, skogsbruk och tjärbränning''' var viktiga inslag, särskilt under 1600- och 1700-talen.

Dalarna hade egna mått när man räknade ut ytan på marken. Bandland och Snesland.

'''Bandland''' är ett äldre ytmått för mark som motsvarar 12,69 kvadratmeter. Måttet användes tidigare i Dalarna, där ett bandland var 36 kvadratalnar. Måttet kallades även band eller kärve, då ett bandland ansågs kunna leverera en skörd av ett "band", det vill säga en kärve.

Ett bandland är en yta om 6 gånger 6 alnar. En svensk aln fram till metersystemets införande i slutet av 1800-talet motsvarade 2 fot, där 1 svensk fot var 0,2969 m och således 1 aln = 0,5938 m. Med denna definition blir ett bandland 6*6*0,5938<sup>2</sup> = 12,69 kvadratmeter, eller 144 kvadratfot.

Ett annat ytmått från denna tid och trakt är ''snesland'', där 1 snesland = 10 bandland = 126,9 kvadratmeter, eller 1440 kvadratfot.

== Bystruktur ==
Från medeltiden och fram till sekelskiftet år 1900 knuttimrades de flesta byggnaderna i Leksand. Timmerhuskulturen bygger på ett månghussystem, där varje enskild byggnad fyller en specifik funktion på gården. Husen grupperades vanligtvis kring ett enda slutet gårdstun som i äldre tider oftast var fyrkantigt. Bostadshuset, i Leksand oftast en enkelstuga, placerades på den norra sidan av gårdstunet. På sidorna fanns sedan tre olika längor med djurhus, förvarings- och verksbyggnader. Fähuset, fejset, där djuren bodde placerades nära gårdens brunn och utfarten mot bygatan. Djurhållningen var mycket vattenkrävande, och när djuren fördes till utmarken var ett läge nära bygatan optimalt. I samma länga som fejset fanns ett foderhus, ibland med övervåning som utkragades till ett portlider mellan boden och fejset. Om gården hade häst fanns också en stallänga med ett stall med höskulle ovanpå. Stallet ingick nästan aldrig i samma länga som fejset, dock var höskullen ofta utkragad till ett portlider och sammanbyggt med en bod, eller kanske en källarstuga. I hörnet mellan fähuset och stallet fanns ett dass och oftast gårdens dynghög. Den sista längan kunde innefatta förvaringsbyggnader så som loftbod eller parhärbre, samt en trösklada där säd förvarades och tröskades. Utanför gårdstunet fanns ytterligare förvaringsbyggnader i form av härbren. En bit från gården placerades brandfarliga byggnader så som torklador och smedjor. Torkladan användes för att torka otröskad säd med hjälp av en spis. I odlingslandskapet och på skogen fanns därutöver ängslador och lövlador där foder förvarades innan det hämtades hem till gården. Hemfäbodarnas gårdar har ofta en uppsättning med byggnader snarlika huvudgårdens, medan långfäbodar kan innefatta färre byggnader med något annorlunda funktion. Där fanns exempelvis mjölkbodar och tillverkningshus för mejeriprodukter.

Nästan alla äldre timmerhus byggdes av bönderna själva, och håller en anmärkningsvärt hög virkes- och hantverkskvalitet. Utformningen är ofta enkel, men väl genomtänkt. Inspirationen till nya byggnader hämtades från byggnader på andra gårdar i byn. På grund av de komplexa arvsreglerna som beskrivs ovan har det ofta förekommit att timmerhus har flyttats eller ombyggts. Exempelvis kunde en parstuga, där sådana förekom, delas i två och återuppstå som två nya parstugor. På fäbodarna finns i regel fler riktigt ålderdomliga timmerhus bevarade, eftersom förändringstrycket under 1800- och 1900-talet där inte varit lika högt som i byarna.

Gårdarnas namn kan med tiden förändras. Det är få gårdar som har samma namn genom alla tider. Det kan ha utgått från ett förnamn, t.ex Persgården, sedan flyttar någon in på gården från annan by då tar den med sig gårdsnamnet.

Gårdsnamnet kan även vara ett soldatnamn. Det fanns inte soldattorp i Leksands socken utan gården fick ett rote tilldelat och solden bodde på gården.

== Kulturen och Sevärdheter ==
Kulturen i Leksand är rik och väl bevarad. Den lokala dräktskicket''',''' folkmusiken och '''måleriet''' har blivit symboler för hela Dalarna. Även byggnadstraditionen med '''rödmålade timmergårdar och loftbodar''' har gjort Leksandsbyarna till kulturmiljöer av riksintresse.

Leksands socken rymmer en rad kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och naturplatser som berättar om bygdens historia från medeltid till nutid.

'''Leksands kyrka'''

Kyrkan, tillägnad Sankt Nikolaus, uppfördes under 1200-talet och är en av Dalarnas största landskyrkor. Den nuvarande stenkyrkan med sina valv och målningar har byggts om i flera etapper, bland annat efter branden 1709. Runt kyrkan ligger den välbevarade '''kyrkstallmiljön''', med stallar där sockenborna höll sina hästar under gudstjänsterna.

'''Kyrkbyn och hembygdsgården'''

Intill kyrkan ligger '''Leksands hembygdsgård''', anlagd i början av 1900-talet av hembygdsrörelsens pionjärer. Här finns ett trettiotal äldre byggnader från socknens byar, bland annat loftbodar, parstugor och fäbodstugor. Platsen används flitigt vid högtider, särskilt vid '''Leksands midsommarfirande''', som är ett av Sveriges mest kända.

'''Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare'''

I byn Sjugare ligger '''Karlfeldtsgården''', barndomshem för nobelpristagaren '''Erik Axel Karlfeldt''' (1864–1931). Gården är idag ett museum över diktarens liv och verk, och miljön är bevarad i typisk leksandsstil med timrade hus, loftbodar och blomsterängar. Platsen ingår i '''Karlfeldtleden''', en kulturstig som följer diktarens hembygd.

'''Tällberg'''

Den gamla byn '''Tällberg''' har utvecklats till en kulturby med flera bevarade gårdar från 1700- och 1800-talen. Byn är känd för sin utsikt över Siljan, sina hantverkstraditioner och sin roll som konstnärs- och turistort sedan tidigt 1900-tal. Många av hotellen är uppbyggda kring gamla gårdar med timmerhus och gärdsgårdar.

'''Rönnäs och Åkerö'''

Dessa byar, väster respektive öster om Limsjön, utgör tillsammans med Ullvi och Romma några av de mest välbevarade bymiljöerna i Leksand. Här finns gårdar av '''fyrkants-typ''', fortfarande på sina ursprungliga tomter. Flera hus är byggnadsminnesförklarade och visar äldre byggnadsskick med rödmålade timmerhus, locklistpanel och skiffertak.

'''Limsjön och naturstigen'''

Runt '''Limsjön''' går en fyra kilometer lång vandringsled som berättar om sjöns historia, fågelliv och det äldre odlingslandskapet. Sjön har varit central för både fiske, ängsslåtter och fågeljakt, och utgör än i dag en viktig naturmiljö i socknen.

'''Siljansnäsberget och naturum Dalarna'''

På västra sidan av socknen reser sig '''Siljansnäsberget''', där '''Naturum Dalarna''' visar Siljansbygdens geologi och natur. Utsiktstornet på toppen erbjuder vidsträckt vy över Siljan, Leksand och Rättvik.

== Historiska personer från Leksands socken ==
'''Tolfte Olsson (1570–1631)'''

Landsman i Leksand och en av socknens mest framträdande bönder under tidigt 1600-tal. Han representerade '''bondeståndet vid riksdagen 1617''' i Stockholm – den så kallade '''Kröningsriksdagen''' för Gustav II Adolf. Som landsman hade han ansvar för rättskipning och ordning inom häradet, och hans namn förekommer i flera samtida handlingar.

'''Erik Axel Karlfeldt (1864–1931)'''

Född i '''Sjugare''' i Leksands socken. Karlfeldt blev en av Sveriges mest älskade diktare och tilldelades postumt '''Nobelpriset i litteratur''' 1931. Hans hemgård '''Sångs''' är idag museum, och hans poesi bär många motiv från Leksands natur och folk.

'''Anders Zorn (1860–1920)''' hade ingen gård i Leksand, men arbetade ofta i trakten och målade flera motiv från socknens byar och kyrkbacke, vilket bidrog till att sprida bilden av Leksand som symbol för svensk allmoge.

'''Karin Larsson (1859–1928)''', konstnär och maka till Carl Larsson, hade rötter i trakten och var utbildad i Leksand innan flytten till Sundborn.

Flera '''nämndemän, soldater och kyrkvärdar''' från Leksand har också lämnat avtryck i historien. Under 1600- och 1700-talen deltog män från socknens gårdar i '''indelningsverket''', bland annat soldater under rotarna '''Dufva, Likagod och Brask''', knutna till gårdar i Åsbygge fjärding.

== Byar och fäbodar i Leksand ==

* Almberg
* Almo
* Alvik
* Backbyn
* Berg
* Björkberg
* Djura
* Gråda
* Hjortnäs
* Hjulbäck
* Kullsbjörken
* Laknäs
* Lim

* Norra Lindberg
* Norr och Sör Bergsäng
* Norr och Sör Rälta
* Plintsberg
* Risa
* Romma
* Rältlindorna
* Sjugare
* Skeberg
* Smedby
* Sör Lindberg
* Tibble
* Tällberg
* Ullevi
* Vargnäs
* Västannor
* Västanvik
* Västberg
* Västra och Östra Rönnäs
* Ytterboda
* Yttermo
* Ytteråkerö
* Åjer
* Åkerö
* Ål-Kilen
* Östanhol
* Överboda
* Övermo

== Platser inom Leksand socken ==
{{#ask:
[[ har socken::Leksand]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

=== Platser i Leksands socken ===
Klicka på en markör för mer information. Byt gärna till fullskärmsläge, F5 tar dig ur fullskärmsläge i de flesta fall.

{{
#compound_query:
[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Hemman]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DarkGoldenRod.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Gård]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Green.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Torp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DeepSkyBlue.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Soldattorp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Pink.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Backstuga]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Crimson.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_LightGrey.svg ;limit=800
|format=leaflet
|enablefullscreen=yes
|controls=type,pan,zoom,scale,streetview
|width=600
|height=600
|resizable=yes
}}

{|
|+
|-
|[[Fil:Marker DarkGoldenRod.svg|ingen|35x35px]]
| Hemman
|[[Fil:Marker Green.svg|ingen|35x35px]]
| Gård
|[[Fil:Marker DeepSkyBlue.svg|ingen|35x35px]]
| Torp
|[[Fil:Marker Pink.svg|ingen|35x35px]]
| Soldattorp
|[[Fil:Marker Crimson.svg|ingen|35x35px]]
| Backstuga
|[[Fil:Marker LightGrey.svg|ingen|35x35px]]
| Övrigt
|}

Dalarna/Leksand/Plintsberg/Svadäng

2025-11-16T16:23:21Z

Evlan: Lagt till text om Svadängs

{{NyPlats|namn=Plintsberg|socken=Leksand|landskap=Dalarna|gård=Svadäng|typ=Gård|knord=60.810436|kost=15.028012}}

Gården Svadängs Text från Svenska Gods och gårdar.

Jordart: Sand och lerjord. Skogsbestånd : Blandad barrskog.

Mangårdsbyggnaden hitflyttad på 1890-talet, Restaurerad 1934. Ekonomibyggnaden uppförd 1903. På 1930 talet hade man inga djur.

De första kända ägarna var Olof Pärsson född 1612 och hans hustru Kirstin Jonzdotter född 1612.

1680 gjorde man en beräkning på ägorna/Jordspecification som tillhörde gården.

I Plintzberg 1432 bandland I Axmoor (fäbod) 36 bandland

1681 Gården var ett rote för soldater i Dalregementet, Rättviks kompani. Rotet/soldatnamnet var Tätting.

Fil:Svadängs gård.jpg

2025-11-16T16:11:50Z

Evlan: Gård i Plintsberg

== Sammanfattning ==
Gård i Plintsberg

Dalarna/Leksand/Plintsberg/Svadäng

2025-11-16T16:08:22Z

Evlan: Lagt till gården Svadängs i Plintsberg

Dalarna/Leksand/Plintsberg/Svadäng

2025-11-16T15:57:36Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Plintsberg |socken=Leksand |landskap=Dalarna |gård=Svadäng |typ=Gård }}'

{{NyPlats
|namn=Plintsberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|gård=Svadäng
|typ=Gård
}}

Dalarna/Leksand

2025-11-16T15:56:14Z

Evlan: /* Kulturen och Sevärdheter */

{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Leksand|landskap=Dalarna|knord=60.731077|kost=14.982498|status=aktiv}}
__TOC__
Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden

'''Leksands socken''' ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten '''Leksand''' växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.

Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i '''fjärdingar''' – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från '''1200-talet''', men den kyrkliga organisationen kan vara äldre. Det nuvarande sockennamnet kommer av ordet ''lek'' (lutning eller sluttning) och syftar troligen på terrängen vid älvstranden.

== Fjärdingar och indelning ==
Sedan medeltiden har Leksands socken varit indelad i fyra så kallade '''fjärdingar''': '''Åsbygge, Ullvi, Rönnäs och Noret'''. Fjärdingarna fungerade som lokala förvaltnings- och uppbördsenheter, där bönderna samverkade kring kyrkliga och världsliga uppgifter. Indelningen levde kvar långt in i 1800-talet och är än i dag ett tydligt historiskt ramverk för byarnas placering och tillhörighet.

* '''Åsbygge fjärding''' omfattar byar på östra sidan av älven, bland annat Kullsbjörken, Heden, Romma och delar av Åkerö. Namnet syftar på den långsträckta åsformation som löper genom bygden.
* '''Ullvi fjärding''' ligger norr om Leksands kyrka och omfattar bland annat byarna Ullvi, Hjortnäs och Tällberg.
* '''Rönnäs fjärding''' ligger väster om älven och inkluderar byar som Rönnäs, Åjer, Lycka och Vargnäs.
* '''Norets fjärding''' omfattar området kring nuvarande Leksands centrum och byar längs älvstranden mot Insjön.

Varje fjärding hade sina '''byalag, nämndemän och roteindelningar'''. Vid ting, skatteuppbörd och kyrkliga förrättningar representerades socknen ofta fjärdingsvis, vilket visar hur djupt denna struktur var förankrad i den lokala samhällsordningen.

== Tidig historia ==
För cirka 377 miljoner år sedan slog en meteorit ner vid Hättjärn mellan Boda, Rättvik, Mora, Ore och Orsa socknar. Vid nedslaget förgasades och smälte berggrunden, och en stor krater bildades. Mitt i kratern reste sig småningom en granitkupol och kring denna bildades senare ett system av sjöar och vattendrag. Siljan bildades efter inlandsisens tillbakagång cirka 8000 år f. kr. Sjön var förut en del av Ancylussjön, ett innanhav med sötvatten, men avsnördes i samband med issmältningen.

Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i '''fjärdingar''' – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

En mängd bopatser från stenåldern är kända till de äldsta daterade hör Leksandsboplatsen. Vid sjön Stor-Flaten är omkring 30 stenåldersboplatser kända. Bland lösfynd som hör till mesolitikum märks bland annat en hornhacka i älghorn påträffad vid Sätra by och en harpunspets i renhorn påträffad vid sjön Opplimen. Bland övriga kända boplatser märks den gropkeramiska Orsandboplatsen. Inga fynd tyder på en fast jordbrukarbefolkning under bronsålder.

== Leksands kyrka ==
Leksands kyrka, tillägnad '''Sankt Nikolaus''', byggdes troligen redan under 1200-talet och är en av Dalarnas största landskyrkor. Runt kyrkan växte Leksands kyrkby fram som centrum för gudstjänst, marknad, tingshållning och sockenstyre. Här låg även prästgården, klockargården och den gamla kyrkstallmiljön.

På Kyrkudden vid Leksands kyrka finns en gravplats från vikingatiden samt från den äldre medeltiden. Från vikingatid och medeltid finns även bebyggelserester kvar. Dessa återfinns under marken i centralbygden. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering

De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från '''1200-talet''', men den kyrkliga organisationen kan vara äldre.

Genom århundradena var Leksand en '''modersocken''' med flera kapell- och annexförsamlingar, bland annat i '''Djura, Siljansnäs''' och '''Tällberg'''. Socknen hörde till Västerdalarnas härad och hade egen '''tingsplats''' samt landsfiskal och nämndemän.

== Odlingslandskap ==
Landskapet kring Siljan är kuperat. Höga blånande randberg omfamnar Siljansringen och älvarnas dalgångar. Bortom randbergen sträcker sig milsvida bergiga skogslandskap. På sand- och kalkjordar närmast vattnen finns pärlband av tätt bebyggda faluröda byar som vuxit sig stora genom ett särskilt sätt att dela jord vid arv, och genom en väl utbredd timmerhuskultur med månghussystem.

Jordbruket har alltid varit basen för försörjningen, med odling av korn, råg och rovor, samt boskapsskötsel och fäbodbruk. Leksands socken var tidigt känd för sina '''fäbodsystem''', där nästan varje by hade sina egna fäbodar i skogsbygden. Även '''hantverk, skogsbruk och tjärbränning''' var viktiga inslag, särskilt under 1600- och 1700-talen.

== Bystruktur ==
Från medeltiden och fram till sekelskiftet år 1900 knuttimrades de flesta byggnaderna i Leksand. Timmerhuskulturen bygger på ett månghussystem, där varje enskild byggnad fyller en specifik funktion på gården. Husen grupperades vanligtvis kring ett enda slutet gårdstun som i äldre tider oftast var fyrkantigt. Bostadshuset, i Leksand oftast en enkelstuga, placerades på den norra sidan av gårdstunet. På sidorna fanns sedan tre olika längor med djurhus, förvarings- och verksbyggnader. Fähuset, fejset, där djuren bodde placerades nära gårdens brunn och utfarten mot bygatan. Djurhållningen var mycket vattenkrävande, och när djuren fördes till utmarken var ett läge nära bygatan optimalt. I samma länga som fejset fanns ett foderhus, ibland med övervåning som utkragades till ett portlider mellan boden och fejset. Om gården hade häst fanns också en stallänga med ett stall med höskulle ovanpå. Stallet ingick nästan aldrig i samma länga som fejset, dock var höskullen ofta utkragad till ett portlider och sammanbyggt med en bod, eller kanske en källarstuga. I hörnet mellan fähuset och stallet fanns ett dass och oftast gårdens dynghög. Den sista längan kunde innefatta förvaringsbyggnader så som loftbod eller parhärbre, samt en trösklada där säd förvarades och tröskades. Utanför gårdstunet fanns ytterligare förvaringsbyggnader i form av härbren. En bit från gården placerades brandfarliga byggnader så som torklador och smedjor. Torkladan användes för att torka otröskad säd med hjälp av en spis. I odlingslandskapet och på skogen fanns därutöver ängslador och lövlador där foder förvarades innan det hämtades hem till gården. Hemfäbodarnas gårdar har ofta en uppsättning med byggnader snarlika huvudgårdens, medan långfäbodar kan innefatta färre byggnader med något annorlunda funktion. Där fanns exempelvis mjölkbodar och tillverkningshus för mejeriprodukter.

Nästan alla äldre timmerhus byggdes av bönderna själva, och håller en anmärkningsvärt hög virkes- och hantverkskvalitet. Utformningen är ofta enkel, men väl genomtänkt. Inspirationen till nya byggnader hämtades från byggnader på andra gårdar i byn. På grund av de komplexa arvsreglerna som beskrivs ovan har det ofta förekommit att timmerhus har flyttats eller ombyggts. Exempelvis kunde en parstuga, där sådana förekom, delas i två och återuppstå som två nya parstugor. På fäbodarna finns i regel fler riktigt ålderdomliga timmerhus bevarade, eftersom förändringstrycket under 1800- och 1900-talet där inte varit lika högt som i byarna.

Gårdarnas namn kan med tiden förändras. Det är få gårdar som har samma namn genom alla tider. Det kan ha utgått från ett förnamn, t.ex Persgården, sedan flyttar någon in på gården från annan by då tar den med sig gårdsnamnet.

Gårdsnamnet kan även vara ett soldatnamn. Det fanns inte soldattorp i Leksands socken utan gården fick ett rote tilldelat och solden bodde på gården.

== Kulturen och Sevärdheter ==
Kulturen i Leksand är rik och väl bevarad. Den lokala dräktskicket''',''' folkmusiken och '''måleriet''' har blivit symboler för hela Dalarna. Även byggnadstraditionen med '''rödmålade timmergårdar och loftbodar''' har gjort Leksandsbyarna till kulturmiljöer av riksintresse.

Leksands socken rymmer en rad kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och naturplatser som berättar om bygdens historia från medeltid till nutid.

'''Leksands kyrka'''

Kyrkan, tillägnad Sankt Nikolaus, uppfördes under 1200-talet och är en av Dalarnas största landskyrkor. Den nuvarande stenkyrkan med sina valv och målningar har byggts om i flera etapper, bland annat efter branden 1709. Runt kyrkan ligger den välbevarade '''kyrkstallmiljön''', med stallar där sockenborna höll sina hästar under gudstjänsterna.

'''Kyrkbyn och hembygdsgården'''

Intill kyrkan ligger '''Leksands hembygdsgård''', anlagd i början av 1900-talet av hembygdsrörelsens pionjärer. Här finns ett trettiotal äldre byggnader från socknens byar, bland annat loftbodar, parstugor och fäbodstugor. Platsen används flitigt vid högtider, särskilt vid '''Leksands midsommarfirande''', som är ett av Sveriges mest kända.

'''Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare'''

I byn Sjugare ligger '''Karlfeldtsgården''', barndomshem för nobelpristagaren '''Erik Axel Karlfeldt''' (1864–1931). Gården är idag ett museum över diktarens liv och verk, och miljön är bevarad i typisk leksandsstil med timrade hus, loftbodar och blomsterängar. Platsen ingår i '''Karlfeldtleden''', en kulturstig som följer diktarens hembygd.

'''Tällberg'''

Den gamla byn '''Tällberg''' har utvecklats till en kulturby med flera bevarade gårdar från 1700- och 1800-talen. Byn är känd för sin utsikt över Siljan, sina hantverkstraditioner och sin roll som konstnärs- och turistort sedan tidigt 1900-tal. Många av hotellen är uppbyggda kring gamla gårdar med timmerhus och gärdsgårdar.

'''Rönnäs och Åkerö'''

Dessa byar, väster respektive öster om Limsjön, utgör tillsammans med Ullvi och Romma några av de mest välbevarade bymiljöerna i Leksand. Här finns gårdar av '''fyrkants-typ''', fortfarande på sina ursprungliga tomter. Flera hus är byggnadsminnesförklarade och visar äldre byggnadsskick med rödmålade timmerhus, locklistpanel och skiffertak.

'''Limsjön och naturstigen'''

Runt '''Limsjön''' går en fyra kilometer lång vandringsled som berättar om sjöns historia, fågelliv och det äldre odlingslandskapet. Sjön har varit central för både fiske, ängsslåtter och fågeljakt, och utgör än i dag en viktig naturmiljö i socknen.

'''Siljansnäsberget och naturum Dalarna'''

På västra sidan av socknen reser sig '''Siljansnäsberget''', där '''Naturum Dalarna''' visar Siljansbygdens geologi och natur. Utsiktstornet på toppen erbjuder vidsträckt vy över Siljan, Leksand och Rättvik.

== Historiska personer från Leksands socken ==
'''Tolfte Olsson (1570–1631)'''

Landsman i Leksand och en av socknens mest framträdande bönder under tidigt 1600-tal. Han representerade '''bondeståndet vid riksdagen 1617''' i Stockholm – den så kallade '''Kröningsriksdagen''' för Gustav II Adolf. Som landsman hade han ansvar för rättskipning och ordning inom häradet, och hans namn förekommer i flera samtida handlingar.

'''Erik Axel Karlfeldt (1864–1931)'''

Född i '''Sjugare''' i Leksands socken. Karlfeldt blev en av Sveriges mest älskade diktare och tilldelades postumt '''Nobelpriset i litteratur''' 1931. Hans hemgård '''Sångs''' är idag museum, och hans poesi bär många motiv från Leksands natur och folk.

'''Anders Zorn (1860–1920)''' hade ingen gård i Leksand, men arbetade ofta i trakten och målade flera motiv från socknens byar och kyrkbacke, vilket bidrog till att sprida bilden av Leksand som symbol för svensk allmoge.

'''Karin Larsson (1859–1928)''', konstnär och maka till Carl Larsson, hade rötter i trakten och var utbildad i Leksand innan flytten till Sundborn.

Flera '''nämndemän, soldater och kyrkvärdar''' från Leksand har också lämnat avtryck i historien. Under 1600- och 1700-talen deltog män från socknens gårdar i '''indelningsverket''', bland annat soldater under rotarna '''Dufva, Likagod och Brask''', knutna till gårdar i Åsbygge fjärding.

== Byar och fäbodar i Leksand ==

* Almberg
* Almo
* Alvik
* Backbyn
* Berg
* Björkberg
* Djura
* Gråda
* Hjortnäs
* Hjulbäck
* Kullsbjörken
* Laknäs
* Lim

* Norra Lindberg
* Norr och Sör Bergsäng
* Norr och Sör Rälta
* Plintsberg
* Risa
* Romma
* Rältlindorna
* Sjugare
* Skeberg
* Smedby
* Sör Lindberg
* Tibble
* Tällberg
* Ullevi
* Vargnäs
* Västannor
* Västanvik
* Västberg
* Västra och Östra Rönnäs
* Ytterboda
* Yttermo
* Ytteråkerö
* Åjer
* Åkerö
* Ål-Kilen
* Östanhol
* Överboda
* Övermo

== Platser inom Leksand socken ==
{{#ask:
[[ har socken::Leksand]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

=== Platser i Leksands socken ===
Klicka på en markör för mer information. Byt gärna till fullskärmsläge, F5 tar dig ur fullskärmsläge i de flesta fall.

{{
#compound_query:
[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Hemman]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DarkGoldenRod.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Gård]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Green.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Torp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DeepSkyBlue.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Soldattorp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Pink.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Backstuga]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Crimson.svg ;limit=800
|[[Har socken::Leksand]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_LightGrey.svg ;limit=800
|format=leaflet
|enablefullscreen=yes
|controls=type,pan,zoom,scale,streetview
|width=600
|height=600
|resizable=yes
}}

{|
|+
|-
|[[Fil:Marker DarkGoldenRod.svg|ingen|35x35px]]
| Hemman
|[[Fil:Marker Green.svg|ingen|35x35px]]
| Gård
|[[Fil:Marker DeepSkyBlue.svg|ingen|35x35px]]
| Torp
|[[Fil:Marker Pink.svg|ingen|35x35px]]
| Soldattorp
|[[Fil:Marker Crimson.svg|ingen|35x35px]]
| Backstuga
|[[Fil:Marker LightGrey.svg|ingen|35x35px]]
| Övrigt
|}

Dalarna/Leksand/Almberg

2025-11-15T14:04:59Z

Evlan: /* Historik */

{{NyPlats
|namn=Almberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.744267
|kost=15.162148
}}

== [https://leksand.se/boende-trafik-och-miljo/kulturmiljoer-i-leksands-kommun/kulturmiljoer-i-byar-och-fabodar/almberg Historik] ==
Almberg ligger i Rönnäs Fjärding i Leksands socken. Byn ligger i Leksands kommun, som ursprungligen bildades som Leksands landskommun 1863. År 1971 ombildades landskommunen till Leksands kommun. År 1974 uppgick Siljansnäs och Åls landskommuner i Leksands kommun. Almberg med några andra närbelägna skogsbyar har historiskt kallats för »Tratten«. Almberg var efter Tibble den näst rikaste av alla större byar i Leksand år 1571.

== Landskap, placering och byform ==
Byn Almberg är belägen i en sydvästsluttning till Hundraberg i den östra delen av nuvarande Leksands kommun. Nordväst om byn finns Almbergsbjörken, som är en blandby. I söder löper länsvägen mellan Sågmyra och Romma och i väster finns sjön Skvin. Österut ligger byn Kilen. Byns äldre gårdar är belägna i en klunga kring den genomlöpande byvägen mellan Kilen och Almbergsbjörken. Byns majstångsplats är belägen i en trevägskorsning som bildas av den genomlöpande byvägen och en äldre väg som leder sydväst mot Hisvåla.

Den öppna och hävdade odlingsmarken är i huvudsak belägen nordöst om den äldre bebyggelsen i mer eller mindre skarpa sluttningslägen. Det finns också enstaka avsnitt med öppen och hävdad odlingsmark inbäddade i skogen sydväst om byn. Det markerade sluttningsläget erbjuder storslagna utblickar mot skogslandskapen öster och söderut. Betes- och odlingsmarken har en småbruten karaktär och på många håll genomskärs landskapet av impediment, trädridåer och odlingsrösen. Flera av inägorna har en liknande form som på storskifteskartan från år 1827. På storskifteskartan syns även olika impediment som fortfarande påverkar landskapsbilden, främst i norr. De sammanhängande betes- och odlingsmarkerna sträckte sig längre österut vid tiden kring 1900-talets mitt. Även i norr fanns öppna marker som idag vuxit igen. Även om många träd som syns i landskapet idag fanns redan då, har de vuxit sig stora och gett landskapet en mer sluten karaktär jämfört med hur det såg ut historiskt.

Dalarna/Leksand/Östanhol/Pärs

2025-11-15T13:48:21Z

Evlan: Lagt till text Persgården

{{NyPlats|namn=Östanhol|socken=Leksand|landskap=Dalarna|typ=Gård|knord=60.822763|kost=15.018763|gård=Pärsgården}}

Persgården byggdes norr om landsvägen mitt för korsningen med Myrvägen på 1730-talet.

Den har haft flera gårdsnamn: Litzel, Pärs och Sinders.

Beteckning Östanhol 4:6

2025-11-15T12:11:13Z

Evlan: Lagt till text på gården Nises

{{NyPlats
|namn=Östanhol
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=Gård
}}<ref>Från boken: Östanhols by/ från äldsta tid till nutid</ref>

Byns äldsta gård Olaff-Nises gården byggdes på 1480- talet.

Stamgården har sedan delats upp i 3 hemman: Nises-Daniel samt Bonis-gården.

Gårdens namn har sedan ändrats till Nisses.

Gården betalade i Älvsborgslösen 1571 :

6 Silverlod, 30 kopparmark, 7 kor, 3 ungnöt, 4 får, 4 getter, 2 svin.

Värde 1070 öre Skatt 107 öre

Dalarna/Leksand/Östanhol/Nises

2025-11-15T11:58:50Z

Evlan: Lagt till text om Nisesgården Leksand

Dalarna/Leksand/Östanhol/Nises

2025-11-15T11:50:59Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Östanhol |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=Gård }}'

{{NyPlats
|namn=Östanhol
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=Gård
}}

Dalarna/Leksand/Östanhol

2025-11-15T11:47:04Z

Evlan: Lagt till person i Östanhol

{{NyPlats|namn=Östanhol|socken=Leksand|landskap=Dalarna|typ=By|knord=60.822763|kost=15.018763}}
{{#set: Har fjärding=Åsbygge}}

Byn omtalas första gången i skriftliga källor 1494 ('østen holenom').

Östanhol ligger Åsbygge fjärding i Leksands socken. Med något varierande stavningar är namnet belagt i skrift från slutet av 1400-talet. Namnet syftar på byns läge öster om Lappholen, en stenig hol mellan Laknäs och Östanhol. Omkring 1830 fanns cirka 15 gårdar i byn.

Östanhol är en radby belägen i en nordöstsluttning mot Östanholsviken till Siljan. I väster övergår byn i Laknäs och österut, bortom skogiga sluttningar, finns Stenbygården och Kullsbjörken. Söder om byn finns avsnitt med småbrutna odlingsmarker tillhörande byn samt även några senare tillkomna gårdsklungor. Östanhol är beläget i norra delen av Leksands kommun.

Betes- och odlingslandskapet i Östanhol är flackt, småbrutet och stenigt. De flesta inägorna är dock bebyggda med småhus och fritidshusbebyggelse tillkommen under 1900-talet. Det är dock förhållandevis vanligt att exempelvis odlingsrösen kvarstår på tomtmark till de gårdar som anlagts under det senaste seklet. De största sammanhängande ytorna med kvarvarande öppen och hävdad odlingsmark finns söder om byn.

Östanhol är beläget bitvis mycket nära Siljan och invid vattnet finns mängder av båthus och bryggor.

Det vattennära läget är påtagligt i byn. Längs stranden genom byn finns mängder av båthus, tvättstugor och bodar. Det finns också många stenbryggor.

=== Personer i Östanhol ===
Olaff i Östanhol

Från ett dombrev från den 4 mars 1494 innehåller nämndemannen Olaff i Östenhaleom /Östanhol. Utdrag från domen : Peder Jönsson Skrivare, häradsdomare i Dalarne

Att den tid laga ting var med allmoge i Leksand socken i Hjortnäs anno domini 1494 tisdagen näst efter “letare synnedag” kommo för rätten Ingel och Laurens Jönsson i Uteby ( byn finns inte längre då den blev nedsköljd i älven).

Det handlade om överlåtelse av mark till ett värde av 16 marker och en tunna säd.

Margitte, hustru till Anders överlät sin mark till brodern då hon flyttat från Gagnef till byn Sel i samma socken. De var alla nöjda med betalningen.

== Kakeltillverkning i Östanhol ==
På Lissåkersudden i Östanhol tillverkades från 1870-talet kakelugnar av Bond Per Andersson. Senare, från och med mitten av 1880-talet sköttes tillverkningen av Per Bolin – Hök Per Persson, också från Östanhol. 1899 nedlades verksamheten och ett nytt kakelugnsmakeri startades på Kolnäsudden i Laknäs. Råvaran till kakelugnarna hämtades från en plats vid Stenbyn i öster samt även från botten av Siljan.

Bisysslor så som kakelugnstillverkningen var en viktig förutsättning för livet i byarna i äldre tider, och spåren av densamma har därför särskilt kulturvärde. Vidare var tillverkningen av just byggnader och byggnadsmaterial i specialitet i Leksand.

Dalarna/Leksand/Gråda

2025-11-04T09:32:18Z

Evlan: Lagt till text om Gråda

{{NyPlats
|namn=Gråda
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.609976
|kost=15.029284
}}

= Gråda =
Tät klungby i södersluttning väster om Österdalälven. I väster finns Djurabygden och i söder Gagnefs socken och kommun.

== [https://leksand.se/boende-trafik-och-miljo/kulturmiljoer-i-leksands-kommun/kulturmiljoer-i-byar-och-fabodar/grada Historik] ==
Gråda ligger i Härads fjärding i Leksands socken, dock tillhörande Djura kapellförsamling. Bebyggelsen har troligen ursprung i järnåldern. Karl-Erik Forsslund skriver i Med Dalälven från källorna till havet att byn enligt sägen är den äldsta i hela Leksand. Äldsta skriftliga belägg är emellertid från 1539. Vid storskiftet på 1820-talet fanns 17 gårdar på samma läge i byn som idag. Enligt traditionen ska byn emellertid i äldre tider ha legat närmare Österdalälven, något som styrks av att det finns en åkermark mellan byn och älven som kallas Tomtåkern. År 1765 fanns 25 skvaltkvarnar vid Grådaforsen. När Karl Erik Forsslund besökte byn kring 1920 inför arbetet med ovanstående verk konstaterade han att:

»Gråda är väl den ålderdomligaste byn i Leksand, kanske i hela Öster Dalarna. Stugor med takved och sten eller åtminstone pärt, små rutor med blybågar, brokvistar med svängda plankstolpar, en och annan med bukiga fyrkantspelare; ett fäjs med vindöga (takglugg), en grå lada med liten, liten dörr högst upp, där dunka slagorna, där skymta tomtar i skymningen.«

Byn ligger i Leksands kommun, som ursprungligen bildades som Leksands landskommun 1863. År 1971 ombildades landskommunen till Leksands kommun. År 1974 uppgick Siljansnäs och Åls kommuner i Leksands kommun.

Riksintresse för kulturmiljövården: W 29 42 Djura, Leksand.

== Landskap och placering ==
Tät klungby i södersluttning väster om Österdalälven. På andra sidan en bro i söder finns Gagnefs-Gråda. I väster finns Djurabygden och i söder Gagnefs socken och kommun. I nordöst finns Åls socken i Leksands kommun. I norr finns kuperad skogsmark och Grådaberget. I söder öppna hävdade odlingslandskap på en udde mot en krök i älven.

Dalarna/Leksand/Gråda

2025-11-04T09:30:17Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Gråda |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.609976 |kost=15.029284 }}'

{{NyPlats
|namn=Gråda
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.609976
|kost=15.029284
}}

Dalarna/Leksand/Djura

2025-11-04T09:27:57Z

Evlan: Lagt till Byn Djura

{{NyPlats
|namn=Djura
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.612263
|kost=15.00547
}}Djura är beläget i södra delen av Leksands kommun, strax nordväst om Österdalälven, som även utgör en gräns mot Gagnefs kommun. I norr utbreder sig Sjöbotten och Rältabyarna, och i söder finns ett stort öppet odlingslandskap.

== Historik ==
Djura ligger i Härads fjärding i Leksands socken. Djura är med säkerhet belagt i skriftliga källor från och med den äldsta skattelängden daterad 1539. År 1648 bildade Djura med omnejd ett eget kapellag inom Leksands församling. Kapellaget ombildades till en annexförsamling 1923. Djura ligger i Leksands kommun, som ursprungligen bildades som Leksands landskommun 1863. År 1971 ombildades landskommunen till Leksands kommun. År 1974 uppgick Siljansnäs och Åls kommuner i Leksands kommun.

== Landskap och placering ==
Djura är beläget i södra delen av Leksands kommun, strax nordväst om Österdalälven, som även utgör en gräns mot Gagnefs kommun. I norr utbreder sig Sjöbotten och Rältabyarna, och i söder finns ett stort öppet odlingslandskap genom vilket Djurån slingrar sig. Också söderut finns byarna Fors, Kanngårdarna, Hedby och Brändan. I väst och nordväst finns det skogbevuxna Djuraberget, och vid dess fot byklungorna Haggårdarna, Hindriks och Resargårdarna, som i detta kulturmiljöprogram inräknas i Djura. Österut finns Grådaberget, och vid dess fot klungbyn Gråda som behandlas i en egen rapport.

Odlingslandskapen söder om Djura är böljande, vidsträckta och öppna. Djurån löper i en brant sänka bitvis omgärdad av våtmark. Norrut från Djurån och upp mot odlingslandskapen finns »sjölar«, branta långsträckta raviner som inte gått att nyttja i jord- och skogsbruket och därför idag är bevuxna med träd. Djurån börjar som Skebergsån i Djursjön och fortlöper sedan ut i sjöarna Gyllingen och Hisstjärn innan den når sitt utlopp i Österdalälven och sjön Flogen nedströms Gråda kraftverk.

Djurabygden ligger i Leksands socken, men har ett isolerat läge i förhållande till Kyrkudden och Noret. Den enklaste färdvägen historiskt var via vattnet, men även via båt var färden lång. Hellre tog sig därför befolkningen i Djurabygden till kyrkorna i Ål eller Gagnef. Förhållandet ändrades i och med bildandet av en egen kapellförsamling 1648. I Djura kapellförsamling ingick även byarna söder om Djura, samt Rältabyarna. Rältlindor ingick ursprungligen men återvände till Leksands församling vid 1700-talets mitt.

Fyra vägar korsas i Djura och utbildar två framträdande trevägskorsningar strax sydöst om kapellet. Vägarna löper mot Rälta i norr, Hedby och Skeberg i väster, Fors och Västerfors i söder och Gråda i öster.

Dalarna/Leksand/Djura

2025-11-04T09:26:34Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Djura |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.612263 |kost=15.00547 }}'

{{NyPlats
|namn=Djura
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.612263
|kost=15.00547
}}

Dalarna/Leksand/Almberg

2025-11-04T09:22:56Z

Evlan: Ändrat text om Almberg

{{NyPlats
|namn=Almberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.744267
|kost=15.162148
}}

== [https://leksand.se/boende-trafik-och-miljo/kulturmiljoer-i-leksands-kommun/kulturmiljoer-i-byar-och-fabodar/almberg Historik] ==
Almberg ligger i Åsbygge fjärding i Leksands socken. Byn ligger i Leksands kommun, som ursprungligen bildades som Leksands landskommun 1863. År 1971 ombildades landskommunen till Leksands kommun. År 1974 uppgick Siljansnäs och Åls landskommuner i Leksands kommun. Almberg med några andra närbelägna skogsbyar har historiskt kallats för »Tratten«. Almberg var efter Tibble den näst rikaste av alla större byar i Leksand år 1571.

== Landskap, placering och byform ==
Byn Almberg är belägen i en sydvästsluttning till Hundraberg i den östra delen av nuvarande Leksands kommun. Nordväst om byn finns Almbergsbjörken, som är en blandby. I söder löper länsvägen mellan Sågmyra och Romma och i väster finns sjön Skvin. Österut ligger byn Kilen. Byns äldre gårdar är belägna i en klunga kring den genomlöpande byvägen mellan Kilen och Almbergsbjörken. Byns majstångsplats är belägen i en trevägskorsning som bildas av den genomlöpande byvägen och en äldre väg som leder sydväst mot Hisvåla.

Den öppna och hävdade odlingsmarken är i huvudsak belägen nordöst om den äldre bebyggelsen i mer eller mindre skarpa sluttningslägen. Det finns också enstaka avsnitt med öppen och hävdad odlingsmark inbäddade i skogen sydväst om byn. Det markerade sluttningsläget erbjuder storslagna utblickar mot skogslandskapen öster och söderut. Betes- och odlingsmarken har en småbruten karaktär och på många håll genomskärs landskapet av impediment, trädridåer och odlingsrösen. Flera av inägorna har en liknande form som på storskifteskartan från år 1827. På storskifteskartan syns även olika impediment som fortfarande påverkar landskapsbilden, främst i norr. De sammanhängande betes- och odlingsmarkerna sträckte sig längre österut vid tiden kring 1900-talets mitt. Även i norr fanns öppna marker som idag vuxit igen. Även om många träd som syns i landskapet idag fanns redan då, har de vuxit sig stora och gett landskapet en mer sluten karaktär jämfört med hur det såg ut historiskt.

Dalarna/Leksand/

2025-11-04T09:02:26Z

Evlan: Lagt till byn Sjugare

{{NyPlats
|namn=Sjugare
|sortnamn=Leksand
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.801197
|kost=15.062025
}}

== [https://leksand.se/boende-trafik-och-miljo/kulturmiljoer-i-leksands-kommun/kulturmiljoer-i-byar-och-fabodar/sjugare Historik] ==
Sjugare by ligger Åsbygge fjärding i Leksands socken. Byn uppträder i skrift 1450 med namnet Syö och 1539 som Ssjugar, vilket på äldre dialekt är genitivformen av sjö i plural. Namnet syftar på läget vid sjön Opplimen. Byn ligger i Leksands kommun, som ursprungligen bildades som Leksands landskommun 1863. År 1971 ombildades landskommunen till Leksands kommun. År 1974 uppgick Siljansnäs och Åls kommuner i Leksands kommun.

== Landskap och placering ==
Sjugare by är belägen i den norra delen av nuvarande Leksands kommun, på en åsrygg i sydostsluttning intill sjön Opplimen. Nordöst om byn, högt i landskapet, finns byarna Norr- och Sör Bergsäng. På andra sidan Opplimen i söder och väster finns byarna Bodlindor och Sätra. I nordväst på Plintsbergets östra sluttningar ligger Västbergs by. Genom den norra delen av byn går den gamla landsvägen mellan Leksand och Rättvik, samt även den gamla kyrkvägen.

Betes- och odlingslandskapen kring Sjugare utbreder sig i huvudsak i flacka sluttningar norr och öster om byn. Även mellan byn och Opplimen i väster finns öppen och hävdad jordbruksmark. Den öppna jordbruksmarken har en homogen karaktär med stora sammanhängande ytor där endast ett fåtal impediment och rösen kvarstår. Högre upp i landskapet mot nordöst ligger Bergsängs backar, som förut var känt som bland annat utsiktsplats.

== Byform ==
Byn består av två äldre gårdsklungor med radbykaraktär kring en byväg som löper ovanpå en åsrygg intill Opplimen. Området mellan klungorna har under 1900-talet bebyggts med småhus, så att byn framträder som en enda långsträckt bymiljö. Även i den norra delen av byn finns flera småhus tillkomna under 1900-talet samt även en större byskola som idag inrymmer ett »bed & breakfast«.

== Gårdsformer och gårdsstrukturer ==
Vid storskiftet år 1826 var de flesta gårdarna i Sjugare kringbyggda med fyrkantsform. Det förekom dock även ett fåtal gårdar med mer oregelbunden, glesare form. Idag återstår endast ett par gårdar på ursprunglig plats som fortfarande kan berätta om eller antyder storskiftets bebyggelsemönster. Överlag uppvisar bebyggelsen i högre grad spår av det sena 1800-talets- och 1900-talets bebyggelseförändringar. Exempelvis förekommer på flera gårdar stora längor med ekonomibyggnader som antingen nybyggts under det sena 1800-talet eller sammanbyggts under ett gemensamt takfall av äldre timrade ekonomibyggnader. Det finns också, som tidigare beskrivits flera småhus uppförda under 1900-talet på i övrigt glest bebyggda villatomter.

Karaktäristiskt för byn är att det särskilt i den norra delen finns många ekonomibyggnader som är placerade tätt intill den genomlöpande byvägen. Även detta är emellertid ett mönster som tillkommit efter storskiftet.

Dalarna/Leksand/

2025-11-04T08:57:14Z

Evlan:

{{NyPlats
|namn=Sjugare
|sortnamn=Leksand
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.801197
|kost=15.062025
}}

Dalarna/Leksand/

2025-11-04T08:51:18Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Leksand |sortnamn=Leksand |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=Socken |knord=60.4352 |kost=14.5856 }}'

{{NyPlats
|namn=Leksand
|sortnamn=Leksand
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=Socken
|knord=60.4352
|kost=14.5856
}}

Fil:Dalarna-Leksand-Hjortnäs-Näsgården.jpg

2025-11-04T08:41:38Z

Evlan: Bild på Näsgården

== Sammanfattning ==
Bild på Näsgården

Dalarna/Leksand/Hjortnäs/Näs

2025-11-04T08:32:49Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Hjortnäs |socken=Leksand |landskap=Dalarna |gård=Näs |typ=Gård |använt från=1600 }}'

{{NyPlats
|namn=Hjortnäs
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|gård=Näs
|typ=Gård
|använt från=1600
}}

Fil:Backbyn.jpg

2025-10-31T11:45:02Z

Evlan: Bild från Leksands kommun sida

== Sammanfattning ==
Bild från Leksands kommun sida

Dalarna/Leksand/Tällberg

2025-10-31T11:43:14Z

Evlan: Ändrat text Tällberg

{{NyPlats
|namn=Tällberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.825634
|kost=14.99458
}}Tällberg ligger i Åsbygge fjärding i Leksands socken. Byn nämns i skrift 1320. Förleden syftar på ett bestånd av tall. Byn är uppdelad på Övre och Nedre Tällberg. I synnerhet från 1914, i och med järnvägens ankomst, utvecklades Tällberg till ett betydelsefullt turistmål med många sommarnöjen och hotell.

== Landskap och placering ==
Tällberg är beläget i den norra delen av Leksands kommun, öster om Siljans inlopp till Österviken. Byn är belägen på ett berg med samma namn och bebyggelsen finns i huvudsak på bergets norra och västra sluttningar. Från byn löper fantastiska utsikter över Siljan och mot Sollerö socken med Gesundaberget i blickfånget. I norr sammanstrålar byn med Laknäs och i öster med Plintsberg. Söderut finns kuperade skogsmarker.

Dalarna/Leksand/Tällberg

2025-10-31T11:40:55Z

Evlan: Lagt till Text om Tällberg

{{NyPlats
|namn=Tällberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.825634
|kost=14.99458
}}Tällberg är en gammal by. I skrift finns byn omnämnd 1320, men redan på stenåldern fanns det bosättningar inte långt från nuvarande Tällberg. 1450 skrevs byns namn ”Thaelleberghe”, vilket betyder det ”tallbevuxna berget”.

Under största delen av historien har Tällberg varit en bondby. Den var relativt fattig, för marken var torr och gav dålig avkastning. Ofta hade man bisysslor för att få kontanter. Det kunde vara skogsavverkningar, vinterkörningar, hemarbete eller arbete på annan ort.

1541 nämns 7 skattebönder, 1558 10 st och 1588 14 st. Vid storskiftet 1825 ges för första gången en fullständig bild av byns utseende med gårdar, vägar, åkrar, ängar och hagar. Byn hade då 31 gårdar. 1915 fanns det 35 hästar, 71 kor, 31 ungnöt, cirka 30 får och getter, en tjur,14 svin och 157 hönor i byn. Vid slutet av 1800-talet börjar förvandlingen ”från bondby till turistby”. Det är ett uttryck som kärnfullt beskriver, det som kom att bli utvecklingen till ”Sveriges hotelltätaste by”.

Dalarna/Leksand/Tällberg

2025-10-31T11:39:35Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Tällberg |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.825634 |kost=14.99458 }}'

{{NyPlats
|namn=Tällberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.825634
|kost=14.99458
}}

Dalarna/Leksand/Plintsberg

2025-10-28T10:22:15Z

Evlan: Lagt till om Plintsberg

{{NyPlats
|namn=Plintsberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.810436
|kost=15.028012
}}Byn Plintsberg ligger Åsbygge fjärding i Leksands socken. Byn nämns i skrift på 1400-talet. Under 1800-talets första hälft var gelbgjuteri (pinglor) och tillverkning av klockor en specialitet i byn. På 1920-talet hade byn 45 gårdar. Namnet Plintsberg kommer av Plintsberget – berget vid sjön Opplimen.

Dalarna/Leksand/Plintsberg

2025-10-28T10:21:28Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Plintsberg |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.810436 |kost=15.028012 }}'

{{NyPlats
|namn=Plintsberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.810436
|kost=15.028012
}}

Dalarna/Leksand/Hjortnäs

2025-10-28T10:19:39Z

Evlan: Lagt till taxt om Hjortnäs

{{NyPlats|namn=Hjortnäs|socken=Leksand|landskap=Dalarna|typ=By|knord=60.794918|kost=14.967465}}Namnet Hjortnäs kan syfta på Hjortarnas näs. På den den tiden kan det ha funnits kronhjort så långt upp som i Dalarna.

Hjortnäs var en stor by redan på 1500-talet, en av de största i Leksand. Redan 1459 har man funnit skrift på att byn fanns.

När man kör vägen mot Hjortnäs kommer man först till Sunnanäng. Byarna är så nära varandra att man ser skylten Hjortnäs vid sista huset i Sunnanäng.

Astrid Lindgren skrev sagor om Sunnanäng. Hon hittade ofta namnet på orterna genom att söka i kartböcker för att få inspiration till namn.

Hjortnäs ligger utmed Siljans strand och det finns flera gamla båthus kvar för samt två större för kyrkbåtarna.

Byn hade två kyrkbåtar som tog dem till Leksands kyrka på söndagen.

Hjortnäs brygga är för övrigt en anrik plats där danser har anordnats under lång tid.

Dalarna/Leksand/Hjortnäs

2025-10-28T10:15:29Z

Evlan: Ändrat koordinator

{{NyPlats|namn=Hjortnäs|socken=Leksand|landskap=Dalarna|typ=By|knord=60.794918|kost=14.967465}}

Dalarna/Leksand/Hjortnäs

2025-10-28T10:13:46Z

Evlan: Ändrat koordinator

{{NyPlats|namn=Hjortnäs|socken=Leksand|landskap=Dalarna|typ=By|knord=60.78771|kost=14.94417}}

Dalarna/Leksand/Hjortnäs

2025-10-28T10:11:48Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Hjortnäs |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60,78771 |kost=14,944179 }}'

{{NyPlats
|namn=Hjortnäs
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60,78771
|kost=14,944179
}}

Dalarna/Leksand/Björkberg/Daniels

2025-10-28T10:05:46Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Björkberg |socken=Leksand |landskap=Dalarna |gård=Daniels |typ=Gård }} Danielsgården ligger nordväst om majstångsplatsen. På gården finns en ovanligt stor tröskloge, en ålderdomlig parstuga och en ålderdomlig enkelstuga samt även flera andra timmerhus av ansenlig ålder. Gården står kvar på sin ursprungliga plats.'

{{NyPlats
|namn=Björkberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|gård=Daniels
|typ=Gård
}}
Danielsgården ligger nordväst om majstångsplatsen.
På gården finns en ovanligt stor tröskloge, en ålderdomlig parstuga och en ålderdomlig enkelstuga samt även flera andra timmerhus av ansenlig ålder. Gården står kvar på sin ursprungliga plats.

Dalarna/Leksand/Björkberg

2025-10-28T10:02:04Z

Evlan: Lagt till text om Björkberg

{{NyPlats
|namn=Björkberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.766972
|kost=15.081594
}}Björkberg ligger höglänt i den norra delen av Leksands kommun. I norr ligger berget Utbyberget och österut Galtskallen. Byn är långsträckt och ligger i sluttningarna av Utbyberget.

Den första skriftliga källan som med säkerhet nämner Björkberg är en skattelängd från 1539. Då fanns fyra skattebönder i byn. Ursprungligen har namnet varit “birke”

Ett ställe där det växer Björkar, Björkdunge. På 1500-talet bytte man ut det till Björk.

Dalarna/Leksand/Björkberg

2025-10-28T10:00:08Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Björkberg |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.766972 |kost=15.081594 }}'

{{NyPlats
|namn=Björkberg
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.766972
|kost=15.081594
}}

Dalarna/Leksand/Backbyn

2025-10-28T09:58:38Z

Evlan: Lagt till text om Backbyn

Näsbyggebyn och Backbyn ingick tidigare i Näsbygge fjärding i Leksands socken. Från och med 1875 tillhörde byarna nybildade i Siljansnäs socken och landskommun. Vid kommunsammanslagningen 1973 återgick byarna till Leksands kommun.{{NyPlats
|namn=Backbyn
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.771217
|kost=14.858558
}}

Dalarna/Leksand/Backbyn

2025-10-28T09:56:59Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Backbyn |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.771217 |kost=14.858558 }}'

{{NyPlats
|namn=Backbyn
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.771217
|kost=14.858558
}}

Dalarna/Leksand/Alvik

2025-10-28T09:55:22Z

Evlan: Algt till text om Alvik

{{NyPlats
|namn=Alvik
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.747726
|kost=14.874597
}}Alvik omnämndes i en skattelängd från 1539 som »Aluek«. Byn ligger vid Alvikens strand, och namnet tillkom troligen först som benämning på den del av Byrviken som ligger väster om Storön. Här mynnar Almoån ut och det ligger därför nära till hands att förmoda att benämningen Alviken har sitt ursprung efter åns namn. Liksom i Almo finns spår av järnhantering kring byn.

Dalarna/Leksand/Alvik

2025-10-28T09:54:36Z

Evlan: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Alvik |socken=Leksand |landskap=Dalarna |typ=By |knord=60.747726 |kost=14.874597 }}'

{{NyPlats
|namn=Alvik
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.747726
|kost=14.874597
}}

Dalarna/Leksand/Almo

2025-10-28T09:51:26Z

Evlan: Lagt till text om Almo

{{NyPlats
|namn=Almo
|socken=Leksand
|landskap=Dalarna
|typ=By
|knord=60.755486
|kost=14.850736
}}
Almo omnämndes i en skattelängd från 1539 som »Alma«.

Namnet sammanhörde från början med Almoån som har sitt lopp genom den södra delen av byn. Sannolikt har bynamnet Almo sitt ursprung som en stelnad oblik from av ånamnet Alma – vilket i sin tur betyder »ån som brukar svämma över«. Genom historien har man påträffat flera spår av primitiv järnhantering runt byn, och söder om byklungan Backen finns lämningar efter stenåldersboplatser.

I skattelängden från 1539 uppgavs tre skattebönder i byn. Därefter växte byn i omfattning och vid storskiftet kring år 1820 fanns 45 gårdar i byn. Många av storskiftets gårdsplatser är fortfarande bebyggda och flera gårdar har sannolikt lång kontinuitet på samma plats. Almo hade länge endast obetydlig andel mark vid fäbodställen och när man väl skaffade fäbodar, förhållandevis sent i förhållande till andra byar, sökte man sig mot socknens utkanter. Efter storskiftet har bebyggelsen i huvudsak expanderat norrut från den västra byklungan. När Karl-Erik Forsslund skrev om Almo under 1920-talet i Med Dalälven från källorna till havet fanns 70 gårdar i byn, därtill en kvarn och en såg vid Almoån.