Sockipedia - Användarbidrag [sv]

Småland/Vena/Övradal

2026-06-30T05:32:10Z

Janne58: Ny sida. Lagt in beskrivande text.

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Övradal
|sortnamn=Övradal
|typ=Backstuga
|knord=57.481374
|kost=15.830997
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}Övradal

Backstuga

''Terrängbeskrivning:'' Lite av murstocken kan skönjas och man kan se att marken där omkring varit odlad en gång i tiden. Cirka 25 meter från torpmarkeringen finns rester av matkällaren.

Vem som bodde i backstugan vet ingen. Man kan förmoda att den hade samma syfte som Nedradal och lämnades för gott när de som bodde där dött.

Småland/Vena/Övradal

2026-06-30T05:31:06Z

Janne58: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Småland |socken=Vena |namn=Övradal |sortnamn=Övradal |typ=Backstuga |knord=57.481374 |kost=15.830997 |gps=Falskt |kartkod=39 }}'

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Övradal
|sortnamn=Övradal
|typ=Backstuga
|knord=57.481374
|kost=15.830997
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}

Småland/Vena/Lyckedal

2026-06-29T10:56:27Z

Janne58: Lagt till foto av murstock.

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Lyckedal|sortnamn=Lyckedal|typ=Backstuga|gård=Kloster gård|använt från=ca. 1800|använt till=1923|knord=57.494833|kost=15.878224|gps=Sant|bild=Fil:Småland-Vena-Lyckedal.JPG|bildtext=Övervuxna murstocksrester. Foto: Jan Karlsson 2026|kartkod=39}}
Lyckedal Backstuga under Kloster

''Terrängbeskrivning:'' Endast murstocken finns kvar av den lilla stugan.

Den första som troligen bodde i risbygget Lyckedal var Petter Persson född i Vena sn den 23 januari 1779, gift med Anna Stina Persdotter Född i Lönneberga sn den 14 oktober 1789. De hade en son.

''Enligt HFL 1847 – 60'' bodde i Lyckedal torparen Lars Magnus Johansson född i Vena sn den 4 oktober 1820, gift 1842 första gången med Brita Carin Andersdotter född i Vena sn den 24 november 1819, hon dog 1889. Gift andra gången med Emma Charlotta Jonsdotter född i Vederhult 1840. I sitt första äktenskap hade han fyra barn.

''Enligt HFL 1873 – 86'' som inhyst bodde här en dotter till Lars Johansson, Anna Lovisa Larsdotter född 1847, död 1884. Hon var gift med Karl Peter Karlsson född i Målilla sn den 24 december 1845.

År 1886 kom till Lyckedal Johan Fredrik Nilsson född i Odensvi sn den 10 april 1843, gift med Lena Sofia Karlsdotter född i Vena sn den 12 juni 1848. De hade sex barn. Från Stora Hultenäs kom till Lyckedal omkring 1905 änkan Christina Jonsdotter, hon bodde där till sin död den 16 februari 1920. De sista som bodde i Lyckedal var Axel Strömqvist och hans hustru Anna och deras barn. De kom hit 1920 och flyttade 1923. Samma år revs det lilla fähuset och övriga utbyggnader medan själva stugan revs först 1927.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

1) Bebyggelselämningar, sentida torpställe, bestående av 2 husgrunder varav 1 med skorstensstock och 1 osäker (överväxt) röjda odlingsytor och 1 brukningsväg (hålväg). Beväxt med bl.a ett äppelträd . På husgrunden med skorstensstock är en skylt med texten Lyckedal Vena Hembygdsförening 1967. <ref>Riksantikvarieämbetet. Fornsök.</ref>

Småland/Vena/Lyckedal

2026-06-29T10:52:34Z

Janne58: Koordinater

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Lyckedal|sortnamn=Lyckedal|typ=Backstuga|gård=Kloster gård|använt från=ca. 1800|använt till=1923|knord=57.494833|kost=15.878224|gps=Sant|bild=Fil:Småland-Vena-Lyckedal.jpg|bildtext=Övervuxna murstocksrester. Foto: Jan Karlsson 2026|kartkod=39}}
Lyckedal Backstuga under Kloster

''Terrängbeskrivning:'' Endast murstocken finns kvar av den lilla stugan.

Den första som troligen bodde i risbygget Lyckedal var Petter Persson född i Vena sn den 23 januari 1779, gift med Anna Stina Persdotter Född i Lönneberga sn den 14 oktober 1789. De hade en son.

''Enligt HFL 1847 – 60'' bodde i Lyckedal torparen Lars Magnus Johansson född i Vena sn den 4 oktober 1820, gift 1842 första gången med Brita Carin Andersdotter född i Vena sn den 24 november 1819, hon dog 1889. Gift andra gången med Emma Charlotta Jonsdotter född i Vederhult 1840. I sitt första äktenskap hade han fyra barn.

''Enligt HFL 1873 – 86'' som inhyst bodde här en dotter till Lars Johansson, Anna Lovisa Larsdotter född 1847, död 1884. Hon var gift med Karl Peter Karlsson född i Målilla sn den 24 december 1845.

År 1886 kom till Lyckedal Johan Fredrik Nilsson född i Odensvi sn den 10 april 1843, gift med Lena Sofia Karlsdotter född i Vena sn den 12 juni 1848. De hade sex barn. Från Stora Hultenäs kom till Lyckedal omkring 1905 änkan Christina Jonsdotter, hon bodde där till sin död den 16 februari 1920. De sista som bodde i Lyckedal var Axel Strömqvist och hans hustru Anna och deras barn. De kom hit 1920 och flyttade 1923. Samma år revs det lilla fähuset och övriga utbyggnader medan själva stugan revs först 1927.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

1) Bebyggelselämningar, sentida torpställe, bestående av 2 husgrunder varav 1 med skorstensstock och 1 osäker (överväxt) röjda odlingsytor och 1 brukningsväg (hålväg). Beväxt med bl.a ett äppelträd . På husgrunden med skorstensstock är en skylt med texten Lyckedal Vena Hembygdsförening 1967. <ref>Riksantikvarieämbetet. Fornsök.</ref>

Småland/Vena/Lyckedal

2026-06-29T10:49:52Z

Janne58:

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Lyckedal
|sortnamn=Lyckedal
|typ=Backstuga
|gård=Kloster gård
|använt från=ca. 1800
|använt till=1923
|knord=57.494833
|kost=15.878224
|gps=Sant
|bild=Fil:Småland-Vena-Lyckedal.jpg
|bildtext=Övervuxna murstocksrester
|kartkod=39
}}
Lyckedal Backstuga under Kloster

''Terrängbeskrivning:'' Endast murstocken finns kvar av den lilla stugan.

Den första som troligen bodde i risbygget Lyckedal var Petter Persson född i Vena sn den 23 januari 1779, gift med Anna Stina Persdotter Född i Lönneberga sn den 14 oktober 1789. De hade en son.

''Enligt HFL 1847 – 60'' bodde i Lyckedal torparen Lars Magnus Johansson född i Vena sn den 4 oktober 1820, gift 1842 första gången med Brita Carin Andersdotter född i Vena sn den 24 november 1819, hon dog 1889. Gift andra gången med Emma Charlotta Jonsdotter född i Vederhult 1840. I sitt första äktenskap hade han fyra barn.

''Enligt HFL 1873 – 86'' som inhyst bodde här en dotter till Lars Johansson, Anna Lovisa Larsdotter född 1847, död 1884. Hon var gift med Karl Peter Karlsson född i Målilla sn den 24 december 1845.

År 1886 kom till Lyckedal Johan Fredrik Nilsson född i Odensvi sn den 10 april 1843, gift med Lena Sofia Karlsdotter född i Vena sn den 12 juni 1848. De hade sex barn. Från Stora Hultenäs kom till Lyckedal omkring 1905 änkan Christina Jonsdotter, hon bodde där till sin död den 16 februari 1920. De sista som bodde i Lyckedal var Axel Strömqvist och hans hustru Anna och deras barn. De kom hit 1920 och flyttade 1923. Samma år revs det lilla fähuset och övriga utbyggnader medan själva stugan revs först 1927.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

1) Bebyggelselämningar, sentida torpställe, bestående av 2 husgrunder varav 1 med skorstensstock och 1 osäker (överväxt) röjda odlingsytor och 1 brukningsväg (hålväg). Beväxt med bl.a ett äppelträd . På husgrunden med skorstensstock är en skylt med texten Lyckedal Vena Hembygdsförening 1967. <ref>Riksantikvarieämbetet. Fornsök.</ref>

Fil:Småland-Vena-Lyckedal.JPG

2026-06-29T10:44:47Z

Janne58: Övervuxna rester av murstock

== Sammanfattning ==
Övervuxna rester av murstock

Småland/Vena/Samuelstorp

2026-06-24T16:02:38Z

Janne58: Lagt till koordinater för jordkällare.

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Samuelstorp|sortnamn=Samuelstorp|typ=Torp|använt från=1860|använt till=1899|knord=57.509200|kost=15.795475|gps=Sant|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Samuelstorp 2026.JPG|bildtext=Rester av murstock}}Alternativt namn Sammelstorp.

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock och röjningsrösen finns kvar. Vidare finns stengärdesgårdar kvar som markerar den forna odlingsmarken som nu är besådd med granskog.
[[Fil:Småland-Vena-Samuelstorp jordkällare 2026.JPG|miniatyr|Även en välbevarad jordkällare finns kvar. Koordinater: [https://kartbild.com/?marker=57.509495,15.795534/#16/57.509495/15.795534/0x200010 57.509495, 15.795534]|vänster]]

Arbetaren Samuel Persson byggde torpet i början av 1860-talet, han var född i Gåskullen i Lönneberga sn den 30 januari 1822. Under tiden som han byggde stugan bodde han i Ekeberg och flyttade 1862 in i Samuelstorp som stugan döptes till. Han var gift med Charolina Andersdotter född i Södra Vi sn den 13 maj 1812 och de hade sonen Johan Petter, född i Vena sn den 8 maj 1856.

Samuel Persson var känd under namnet Sammel Skrik, han var högljudd och hade ett häftigt humör men var mycket arbetsam. Från Samuelstorp flyttade han med sin familj till Hagadal (Hultsfred), troligen 1897. Samma år flyttade Karl August Gross och hans hustru till Samuelstorp. De flyttade därifrån redan 1899 och Samuelstorp lämnades åt sitt öde och förföll. Torpet lär ha varit mycket förfallet redan på 1910-talet.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Småland/Vena/Nedsjönäs

2026-06-24T15:56:16Z

Janne58: Lagt till foto av murstock.

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Nedsjönäs|sortnamn=Nedsjönäs|typ=Torp|använt från=1830|använt till=1949|knord=57.512895|kost=15.833884|gps=Sant|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Nedsjönäs 2026.JPG|bildtext=Rester av murstock.}}(Nedsjön, Nesjön)

Torp

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock, cementsockel från en senare tids ladugård, cementerad källare och ett fruktträd finns kvar.

Till Nedsjönäs kom år 1830 Peter Persson född i Vimmerby sn den 26 mars 1804 och hans hustru Stina Nilsdotter född i Tuna sn den 28 september 1799, de hade två barn.

År 1832 kom till Nedsjönäs Nils Peter Svensson född den 5 november 1796 och hans hustru Ullrica Engström född i Målilla sn den 7 juni 1792, två barn.

''Enligt HFL'' 1839-47. Nils Jonsson född i Tuna sn, hans hustru Hedda Carlsdotter född i Tuna sn den 12 oktober 1802. De hade fyra barn och familjen flyttade därifrån 1839.

År 1843 kom till Nedsjönäs Nils Fredriksson född i Vena sn den 5 oktober 1810 och hans hustru Sara Lisa Jonsdotter född i Frödinge sn den 8 mars 1809. De hade fyra barn.

Inhyst Gustav Mauritz Strandberg född i Stockholm den 14 augusti 1833.

''Enligt HFL'' 1853-60. Änkan Sara Lisa Jonsdotter född i Frödinge (se ovan) med två barn.

Daniel Nilsson född i Vena sn den 18 maj 1805, hans hustru Carin Lisa Johansdotter född i Törnsfall den 13 december 1808. Två barn.

''Enligt HFL'' 1860. Torparen Anders Peter Israelsson född i Lönneberga (Vena) den 7 september 1801 och hans hustru Catarina Larsdotter född i Vena sn den 29 mars 1801. De hade fyra barn.

Hit flyttade år 1868 Nils Petter Andersson född i Vena sn den 7 juni 1836 och hans hustru Maja Stina Persdotter född den 1 mars 1838. Ett barn.

''Enligt HFL'' 1881-90. Arbetaren Sven August Andersson född i Vena sn den 2 januari 1841 och hans hustru Maria Kristina Berg född den 11 januari 1850. De hade sju barn.

Från år 1900 fram till 1925 brukades Nedsjönäs av Karl Oskar Karlsson och hans hustru Kristina. De hade en flicka som hette Hildur. Hon var mycket musikalisk och på sitt dragspel spelade hon för beväringarna på Hultsfreds slätt och för sin underhållning fick hon alltid några slantar.

Åläggande för torparen i Nedsjönäs var att göra två dagsverken i veckan, sommar som vinter. Därutöver gjordes trettio hjälpdagsverken vilket innebar att på sommaren delta i förekommande skördearbeten där också torparens hustru och barn fick hjälpa till.

Efter 1914 försåldes skogsområdet som kallades Junebroskogen till Tändsticksaktiebolaget i Jönköping, därmed upphörde dagsverksskyldigheten. Arbetet blev i stället förlagt till skogen, timmer- och vedhuggning utgjorde där efter den huvudsakligaste sysselsättningen, men mot kontant betalning. Jordbruksarrendet betalades efter 1914 med kontanta medel och utgjorde då en årlig arrendesumma på 160 kronor.

Efter 1925 brukades Nedsjönäs av Seth Pettersson och Helge Holm. Helge Holm född 1898 och hans hustru Ester född 1899 hade fyra barn och brukade torpet fram till 1936 då de flyttade till Lövhorva.

År 1936 tillträdde Arvid Karlsson och hans hustru Hilda Pershult, han brukade torpet som arrendator vid sidan om sin tjänst som banarbetare. Arvid Karlsson var den siste brukaren av Nedsjönäs, familjen flyttade där ifrån 1949, till Pershult.

Nedsjönäs revs omkring 1950 och blev stommen till en sommarstuga vid sjön Bjerken.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Fil:Småland-Vena-Nedsjönäs 2026.JPG

2026-06-24T15:54:39Z

Janne58: Rester av murstock

== Sammanfattning ==
Rester av murstock

Småland/Vena/Nedsjönäs

2026-06-24T15:54:10Z

Janne58: Justerat kartkoordinater

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Nedsjönäs|sortnamn=Nedsjönäs|typ=Torp|använt från=1830|använt till=1949|knord=57.512895|kost=15.833884|gps=Sant|kartkod=39}}(Nedsjön, Nesjön)

Torp

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock, cementsockel från en senare tids ladugård, cementerad källare och ett fruktträd finns kvar.

Till Nedsjönäs kom år 1830 Peter Persson född i Vimmerby sn den 26 mars 1804 och hans hustru Stina Nilsdotter född i Tuna sn den 28 september 1799, de hade två barn.

År 1832 kom till Nedsjönäs Nils Peter Svensson född den 5 november 1796 och hans hustru Ullrica Engström född i Målilla sn den 7 juni 1792, två barn.

''Enligt HFL'' 1839-47. Nils Jonsson född i Tuna sn, hans hustru Hedda Carlsdotter född i Tuna sn den 12 oktober 1802. De hade fyra barn och familjen flyttade därifrån 1839.

År 1843 kom till Nedsjönäs Nils Fredriksson född i Vena sn den 5 oktober 1810 och hans hustru Sara Lisa Jonsdotter född i Frödinge sn den 8 mars 1809. De hade fyra barn.

Inhyst Gustav Mauritz Strandberg född i Stockholm den 14 augusti 1833.

''Enligt HFL'' 1853-60. Änkan Sara Lisa Jonsdotter född i Frödinge (se ovan) med två barn.

Daniel Nilsson född i Vena sn den 18 maj 1805, hans hustru Carin Lisa Johansdotter född i Törnsfall den 13 december 1808. Två barn.

''Enligt HFL'' 1860. Torparen Anders Peter Israelsson född i Lönneberga (Vena) den 7 september 1801 och hans hustru Catarina Larsdotter född i Vena sn den 29 mars 1801. De hade fyra barn.

Hit flyttade år 1868 Nils Petter Andersson född i Vena sn den 7 juni 1836 och hans hustru Maja Stina Persdotter född den 1 mars 1838. Ett barn.

''Enligt HFL'' 1881-90. Arbetaren Sven August Andersson född i Vena sn den 2 januari 1841 och hans hustru Maria Kristina Berg född den 11 januari 1850. De hade sju barn.

Från år 1900 fram till 1925 brukades Nedsjönäs av Karl Oskar Karlsson och hans hustru Kristina. De hade en flicka som hette Hildur. Hon var mycket musikalisk och på sitt dragspel spelade hon för beväringarna på Hultsfreds slätt och för sin underhållning fick hon alltid några slantar.

Åläggande för torparen i Nedsjönäs var att göra två dagsverken i veckan, sommar som vinter. Därutöver gjordes trettio hjälpdagsverken vilket innebar att på sommaren delta i förekommande skördearbeten där också torparens hustru och barn fick hjälpa till.

Efter 1914 försåldes skogsområdet som kallades Junebroskogen till Tändsticksaktiebolaget i Jönköping, därmed upphörde dagsverksskyldigheten. Arbetet blev i stället förlagt till skogen, timmer- och vedhuggning utgjorde där efter den huvudsakligaste sysselsättningen, men mot kontant betalning. Jordbruksarrendet betalades efter 1914 med kontanta medel och utgjorde då en årlig arrendesumma på 160 kronor.

Efter 1925 brukades Nedsjönäs av Seth Pettersson och Helge Holm. Helge Holm född 1898 och hans hustru Ester född 1899 hade fyra barn och brukade torpet fram till 1936 då de flyttade till Lövhorva.

År 1936 tillträdde Arvid Karlsson och hans hustru Hilda Pershult, han brukade torpet som arrendator vid sidan om sin tjänst som banarbetare. Arvid Karlsson var den siste brukaren av Nedsjönäs, familjen flyttade där ifrån 1949, till Pershult.

Nedsjönäs revs omkring 1950 och blev stommen till en sommarstuga vid sjön Bjerken.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Småland/Vena/Samuelstorp

2026-06-24T15:32:33Z

Janne58: Vänsterställt foto

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Samuelstorp|sortnamn=Samuelstorp|typ=Torp|använt från=1860|använt till=1899|knord=57.509200|kost=15.795475|gps=Sant|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Samuelstorp 2026.JPG|bildtext=Rester av murstock}}Alternativt namn Sammelstorp.

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock och röjningsrösen finns kvar. Vidare finns stengärdesgårdar kvar som markerar den forna odlingsmarken som nu är besådd med granskog.
[[Fil:Småland-Vena-Samuelstorp jordkällare 2026.JPG|miniatyr|Även en välbevarad jordkällare finns kvar.|vänster]]

Arbetaren Samuel Persson byggde torpet i början av 1860-talet, han var född i Gåskullen i Lönneberga sn den 30 januari 1822. Under tiden som han byggde stugan bodde han i Ekeberg och flyttade 1862 in i Samuelstorp som stugan döptes till. Han var gift med Charolina Andersdotter född i Södra Vi sn den 13 maj 1812 och de hade sonen Johan Petter, född i Vena sn den 8 maj 1856.

Samuel Persson var känd under namnet Sammel Skrik, han var högljudd och hade ett häftigt humör men var mycket arbetsam. Från Samuelstorp flyttade han med sin familj till Hagadal (Hultsfred), troligen 1897. Samma år flyttade Karl August Gross och hans hustru till Samuelstorp. De flyttade därifrån redan 1899 och Samuelstorp lämnades åt sitt öde och förföll. Torpet lär ha varit mycket förfallet redan på 1910-talet.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Småland/Vena/Samuelstorp

2026-06-24T15:31:43Z

Janne58: Lagt till foto på jordkällare.

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Samuelstorp|sortnamn=Samuelstorp|typ=Torp|använt från=1860|använt till=1899|knord=57.509200|kost=15.795475|gps=Sant|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Samuelstorp 2026.JPG|bildtext=Rester av murstock}}Alternativt namn Sammelstorp.

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock och röjningsrösen finns kvar. Vidare finns stengärdesgårdar kvar som markerar den forna odlingsmarken som nu är besådd med granskog.
[[Fil:Småland-Vena-Samuelstorp jordkällare 2026.JPG|miniatyr|Även en välbevarad jordkällare finns kvar.]]

Arbetaren Samuel Persson byggde torpet i början av 1860-talet, han var född i Gåskullen i Lönneberga sn den 30 januari 1822. Under tiden som han byggde stugan bodde han i Ekeberg och flyttade 1862 in i Samuelstorp som stugan döptes till. Han var gift med Charolina Andersdotter född i Södra Vi sn den 13 maj 1812 och de hade sonen Johan Petter, född i Vena sn den 8 maj 1856.

Samuel Persson var känd under namnet Sammel Skrik, han var högljudd och hade ett häftigt humör men var mycket arbetsam. Från Samuelstorp flyttade han med sin familj till Hagadal (Hultsfred), troligen 1897. Samma år flyttade Karl August Gross och hans hustru till Samuelstorp. De flyttade därifrån redan 1899 och Samuelstorp lämnades åt sitt öde och förföll. Torpet lär ha varit mycket förfallet redan på 1910-talet.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Småland/Vena/Samuelstorp

2026-06-24T15:30:22Z

Janne58: Lagt till foto på murstock

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Samuelstorp|sortnamn=Samuelstorp|typ=Torp|använt från=1860|använt till=1899|knord=57.509200|kost=15.795475|gps=Sant|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Samuelstorp 2026.JPG|bildtext=Rester av murstock}}Alternativt namn Sammelstorp.

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock och röjningsrösen finns kvar. Vidare finns stengärdesgårdar kvar som markerar den forna odlingsmarken som nu är besådd med granskog.

Arbetaren Samuel Persson byggde torpet i början av 1860-talet, han var född i Gåskullen i Lönneberga sn den 30 januari 1822. Under tiden som han byggde stugan bodde han i Ekeberg och flyttade 1862 in i Samuelstorp som stugan döptes till. Han var gift med Charolina Andersdotter född i Södra Vi sn den 13 maj 1812 och de hade sonen Johan Petter, född i Vena sn den 8 maj 1856.

Samuel Persson var känd under namnet Sammel Skrik, han var högljudd och hade ett häftigt humör men var mycket arbetsam. Från Samuelstorp flyttade han med sin familj till Hagadal (Hultsfred), troligen 1897. Samma år flyttade Karl August Gross och hans hustru till Samuelstorp. De flyttade därifrån redan 1899 och Samuelstorp lämnades åt sitt öde och förföll. Torpet lär ha varit mycket förfallet redan på 1910-talet.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Fil:Småland-Vena-Samuelstorp jordkällare 2026.JPG

2026-06-24T15:28:43Z

Janne58: Välbevarad jordkällare

== Sammanfattning ==
Välbevarad jordkällare

Fil:Småland-Vena-Samuelstorp 2026.JPG

2026-06-24T15:27:48Z

Janne58: Rester av murstock

== Sammanfattning ==
Rester av murstock

Småland/Vena/Samuelstorp

2026-06-24T15:25:32Z

Janne58: Justerat kartkoordinater

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Samuelstorp|sortnamn=Samuelstorp|typ=Torp|använt från=1860|använt till=1899|knord=57.509200|kost=15.795475|gps=Sant|kartkod=39}}Alternativt namn Sammelstorp.

''Terrängbeskrivning:'' Rester av murstock och röjningsrösen finns kvar. Vidare finns stengärdesgårdar kvar som markerar den forna odlingsmarken som nu är besådd med granskog.

Arbetaren Samuel Persson byggde torpet i början av 1860-talet, han var född i Gåskullen i Lönneberga sn den 30 januari 1822. Under tiden som han byggde stugan bodde han i Ekeberg och flyttade 1862 in i Samuelstorp som stugan döptes till. Han var gift med Charolina Andersdotter född i Södra Vi sn den 13 maj 1812 och de hade sonen Johan Petter, född i Vena sn den 8 maj 1856.

Samuel Persson var känd under namnet Sammel Skrik, han var högljudd och hade ett häftigt humör men var mycket arbetsam. Från Samuelstorp flyttade han med sin familj till Hagadal (Hultsfred), troligen 1897. Samma år flyttade Karl August Gross och hans hustru till Samuelstorp. De flyttade därifrån redan 1899 och Samuelstorp lämnades åt sitt öde och förföll. Torpet lär ha varit mycket förfallet redan på 1910-talet.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Småland/Vena/Gröndal (Silverdalen)

2026-06-24T14:38:36Z

Janne58:

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Gröndal (Silverdalen)|sortnamn=Gröndal|typ=Torp|använt från=1755|knord=57.528310|kost=15.766260|gps=Sant|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Gröndal Silverdalen 2026.jpg|bildtext=Överväxta rester av murstock.}}under Hultåsa

''Terrängbeskrivning:'' Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.

I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.

''Enligt HFL 1830-31.'' Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.

''Enligt HFL 1860.'' Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

''Enligt HFL 1866-71.'' Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.

''Enligt HFL 1866-71.'' Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.

''Enligt HFL 1866-71.'' Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.

I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.

Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Bebyggelseplats, sentida torpställe, bestående av beskogadeodlingsytor, stenmurar och röjningsrösen. <ref>Fornsök. Riksantikvarieämbetet.</ref>

Småland/Vena/Gröndal (Silverdalen)

2026-06-24T14:36:40Z

Janne58:

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Gröndal (Silverdalen)|sortnamn=Gröndal|typ=Torp|använt från=1755|knord=57.528310|kost=15.766260|gps=Sant|kartkod=39|bild=Småland-Vena-Gröndal Silverdalen2026.jpg|bildtext=Överväxta rester av murstock.}}under Hultåsa

''Terrängbeskrivning:'' Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.

I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.

''Enligt HFL 1830-31.'' Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.

''Enligt HFL 1860.'' Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

''Enligt HFL 1866-71.'' Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.

''Enligt HFL 1866-71.'' Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.

''Enligt HFL 1866-71.'' Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.

I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.

Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Bebyggelseplats, sentida torpställe, bestående av beskogadeodlingsytor, stenmurar och röjningsrösen. <ref>Fornsök. Riksantikvarieämbetet.</ref>

Småland/Vena/Gröndal (Silverdalen)

2026-06-24T14:33:27Z

Janne58:

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Gröndal (Silverdalen)|sortnamn=Gröndal|typ=Torp|använt från=1755|knord=57.528310|kost=15.766260|gps=Sant|kartkod=39|bild=Småland-Vena-Gröndal Silverdalen 2026.jpg|bildtext=Överväxta rester av murstock.}}under Hultåsa

''Terrängbeskrivning:'' Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.

I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.

''Enligt HFL 1830-31.'' Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.

''Enligt HFL 1860.'' Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

''Enligt HFL 1866-71.'' Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.

''Enligt HFL 1866-71.'' Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.

''Enligt HFL 1866-71.'' Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.

I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.

Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Bebyggelseplats, sentida torpställe, bestående av beskogadeodlingsytor, stenmurar och röjningsrösen. <ref>Fornsök. Riksantikvarieämbetet.</ref>

Småland/Vena/Gröndal (Silverdalen)

2026-06-24T14:30:02Z

Janne58:

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Gröndal (Silverdalen)|sortnamn=Gröndal|typ=Torp|använt från=1755|knord=57.528310|kost=15.766260|gps=Sant|kartkod=39|bild=Småland-Vena-Gröndal Silverdalen 2026.jpg}}under Hultåsa

''Terrängbeskrivning:'' Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.

I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.

''Enligt HFL 1830-31.'' Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.

''Enligt HFL 1860.'' Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

''Enligt HFL 1866-71.'' Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.

''Enligt HFL 1866-71.'' Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.

''Enligt HFL 1866-71.'' Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.

I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.

Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Bebyggelseplats, sentida torpställe, bestående av beskogadeodlingsytor, stenmurar och röjningsrösen. <ref>Fornsök. Riksantikvarieämbetet.</ref>

Småland/Vena/Gröndal (Silverdalen)

2026-06-24T14:28:27Z

Janne58: Lagt till foto på murstock

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Gröndal (Silverdalen)|sortnamn=Gröndal|typ=Torp|använt från=1755|knord=57.528310|kost=15.766260|gps=Sant|kartkod=39|bild=Småland-Vena-Gröndal Silverdalen 2026}}under Hultåsa

''Terrängbeskrivning:'' Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.

I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.

''Enligt HFL 1830-31.'' Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.

''Enligt HFL 1860.'' Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

''Enligt HFL 1866-71.'' Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.

''Enligt HFL 1866-71.'' Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.

''Enligt HFL 1866-71.'' Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.

I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.

Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Bebyggelseplats, sentida torpställe, bestående av beskogadeodlingsytor, stenmurar och röjningsrösen. <ref>Fornsök. Riksantikvarieämbetet.</ref>

Småland/Vena/Gröndal (Silverdalen)

2026-06-24T14:24:22Z

Janne58: Justerat kartkoordinater

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Gröndal (Silverdalen)|sortnamn=Gröndal|typ=Torp|använt från=1755|knord=57.528310|kost=15.766260|gps=Sant|kartkod=39|bild=Småland-Vena-Gröndal Silverdalen}}under Hultåsa

''Terrängbeskrivning:'' Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.

I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.

''Enligt HFL 1830-31.'' Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.

''Enligt HFL 1860.'' Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

''Enligt HFL 1866-71.'' Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.

''Enligt HFL 1866-71.'' Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.

''Enligt HFL 1866-71.'' Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.

I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.

Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Bebyggelseplats, sentida torpställe, bestående av beskogadeodlingsytor, stenmurar och röjningsrösen. <ref>Fornsök. Riksantikvarieämbetet.</ref>

Fil:Småland-Vena-Gröndal Silverdalen 2026.jpg

2026-06-24T14:21:21Z

Janne58:

Murstock torp Gröndal Silverdalen 2026

Småland/Vena

2026-06-24T14:11:09Z

Janne58: Smärre justering av foton

{{DISPLAYTITLE:Vena socken}}{{SockMall:Socken|namn=Vena|landskap=Småland|knord=57.52333|kost=15.96722|status=startgrop}}
[[Fil:Småland-Vena-SockenkartaVena.jpg|miniatyr|Gräns för Vena socken]]
'''Vena socken''' i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
I tätorten och kyrkbyn Vena finns sockenkyrkan Vena kyrka. Sedan 1936 finns det även en kyrka i Hultsfred.
[[Fil:Småland-Vena-Vena kyrka 2026.jpg|vänster|miniatyr|Vena kyrka 2026]]
[[Fil:Småland-Vena-Hultsfreds kyrka 2026.jpg|centrerad|miniatyr|264x264px|Hultsfreds kyrka]]

Den västligare delen av socknen, Vena skate som omfattade byarna Dal, Faggemåla, Hulingsryd, Hultåsa, Hällefors, Järnemåla, Järnudda, Kalvkätte, Kloster och Lidhult, hörde administrativt till Aspelands härad.

Dal, Faggemåla, Hällefors, Järnemåla och Lidhult, överfördes 1718 till Lönneberga socken, medan de övriga byarna i Vena skate 4 3/8 mantal förenades med den övriga socknen 1885.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vena församling och för de borgerliga frågorna till Vena landskommun. Hultsfreds köping utbröts ur landskommunen 1927. Landskommunen uppgick sedan 1971 i Hultsfreds kommun. Hultsfreds församling utbröts ut församlingen 1955.

1 januari 2016 inrättades distrikten Vena och Hultsfred, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1955, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sevede härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente, Liv-, Sevedes och Aspelands kompanier.

== Hembygdsföreningar ==
'''[https://hembygdhultsfred.se/ Hultsfreds hembygdsförening]''' bildades 28 april 1925. Verksamheten var från början koncentrerad till Hembygdsfesten eller Smålandsdagen, som den senare kom att heta.

I tider av oro blir bandet med det förgångna alltid en styrka, och i våra dagar då så många samhällsförhållanden omstöpas blir traditionens vidmakthållande nödvändigare än någonsin. I sin mån vill Hultsfreds hembygdsförening verka för hembygdskunskap och hembygdskärlek på modern grund och hoppas i denna sin strävan på bistånd av allt bygdens folk, gamla och unga.

''Janne Larsson 1949''

'''Vena Hembygdsförening''' (Saknar hemsida på internet)
{{PlatserInomSocken}}
== Senast ändrade sidor i Vena ==
{{#ask:
[[Har landskap::Småland]] [[Har socken::Vena]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 180 days}} ]]
| ?Modification date#-F[Y-m-d H:i:s]=Senast ändrad
| ?Har typ = Typ
| ?Har koordinat = Koordinat
| mainlabel = Namn
| limit = 3
| sort = Modification date
| order = desc
}}

Småland/Vena

2026-06-24T14:10:09Z

Janne58: Lagt till foto på Hultsfreds kyrka

{{DISPLAYTITLE:Vena socken}}{{SockMall:Socken|namn=Vena|landskap=Småland|knord=57.52333|kost=15.96722|status=startgrop}}
[[Fil:Småland-Vena-SockenkartaVena.jpg|miniatyr|Gräns för Vena socken]]
'''Vena socken''' i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
I tätorten och kyrkbyn Vena finns sockenkyrkan Vena kyrka. Sedan 1936 finns det även en kyrka i Hultsfred.
[[Fil:Småland-Vena-Vena kyrka 2026.jpg|vänster|miniatyr|Vena kyrka 2026]]
[[Fil:Småland-Vena-Hultsfreds kyrka 2026.jpg|centrerad|miniatyr|264x264px]]
Den västligare delen av socknen, Vena skate som omfattade byarna Dal, Faggemåla, Hulingsryd, Hultåsa, Hällefors, Järnemåla, Järnudda, Kalvkätte, Kloster och Lidhult, hörde administrativt till Aspelands härad.

Dal, Faggemåla, Hällefors, Järnemåla och Lidhult, överfördes 1718 till Lönneberga socken, medan de övriga byarna i Vena skate 4 3/8 mantal förenades med den övriga socknen 1885.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vena församling och för de borgerliga frågorna till Vena landskommun. Hultsfreds köping utbröts ur landskommunen 1927. Landskommunen uppgick sedan 1971 i Hultsfreds kommun. Hultsfreds församling utbröts ut församlingen 1955.

1 januari 2016 inrättades distrikten Vena och Hultsfred, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1955, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sevede härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente, Liv-, Sevedes och Aspelands kompanier.

== Hembygdsföreningar ==
'''[https://hembygdhultsfred.se/ Hultsfreds hembygdsförening]''' bildades 28 april 1925. Verksamheten var från början koncentrerad till Hembygdsfesten eller Smålandsdagen, som den senare kom att heta.

I tider av oro blir bandet med det förgångna alltid en styrka, och i våra dagar då så många samhällsförhållanden omstöpas blir traditionens vidmakthållande nödvändigare än någonsin. I sin mån vill Hultsfreds hembygdsförening verka för hembygdskunskap och hembygdskärlek på modern grund och hoppas i denna sin strävan på bistånd av allt bygdens folk, gamla och unga.

''Janne Larsson 1949''

'''Vena Hembygdsförening''' (Saknar hemsida på internet)
{{PlatserInomSocken}}
== Senast ändrade sidor i Vena ==
{{#ask:
[[Har landskap::Småland]] [[Har socken::Vena]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 180 days}} ]]
| ?Modification date#-F[Y-m-d H:i:s]=Senast ändrad
| ?Har typ = Typ
| ?Har koordinat = Koordinat
| mainlabel = Namn
| limit = 3
| sort = Modification date
| order = desc
}}

Fil:Småland-Vena-Hultsfreds kyrka 2026.jpg

2026-06-24T14:07:23Z

Janne58:

Hultsfreds kyrka

Småland/Vena

2026-06-24T14:00:11Z

Janne58: Lagt till foto på Vena kyrka

{{DISPLAYTITLE:Vena socken}}{{SockMall:Socken|namn=Vena|landskap=Småland|knord=57.52333|kost=15.96722|status=startgrop}}
[[Fil:Småland-Vena-SockenkartaVena.jpg|miniatyr|Gräns för Vena socken]]
'''Vena socken''' i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
I tätorten och kyrkbyn Vena finns sockenkyrkan Vena kyrka. Sedan 1936 finns det även en kyrka i Hultsfred.
[[Fil:Småland-Vena-Vena kyrka 2026.jpg|vänster|miniatyr|Vena kyrka 2026]]

Den västligare delen av socknen, Vena skate som omfattade byarna Dal, Faggemåla, Hulingsryd, Hultåsa, Hällefors, Järnemåla, Järnudda, Kalvkätte, Kloster och Lidhult, hörde administrativt till Aspelands härad.

Dal, Faggemåla, Hällefors, Järnemåla och Lidhult, överfördes 1718 till Lönneberga socken, medan de övriga byarna i Vena skate 4 3/8 mantal förenades med den övriga socknen 1885.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vena församling och för de borgerliga frågorna till Vena landskommun. Hultsfreds köping utbröts ur landskommunen 1927. Landskommunen uppgick sedan 1971 i Hultsfreds kommun. Hultsfreds församling utbröts ut församlingen 1955.

1 januari 2016 inrättades distrikten Vena och Hultsfred, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1955, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sevede härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente, Liv-, Sevedes och Aspelands kompanier.

== Hembygdsföreningar ==
'''[https://hembygdhultsfred.se/ Hultsfreds hembygdsförening]''' bildades 28 april 1925. Verksamheten var från början koncentrerad till Hembygdsfesten eller Smålandsdagen, som den senare kom att heta.

I tider av oro blir bandet med det förgångna alltid en styrka, och i våra dagar då så många samhällsförhållanden omstöpas blir traditionens vidmakthållande nödvändigare än någonsin. I sin mån vill Hultsfreds hembygdsförening verka för hembygdskunskap och hembygdskärlek på modern grund och hoppas i denna sin strävan på bistånd av allt bygdens folk, gamla och unga.

''Janne Larsson 1949''

'''Vena Hembygdsförening''' (Saknar hemsida på internet)
{{PlatserInomSocken}}
== Senast ändrade sidor i Vena ==
{{#ask:
[[Har landskap::Småland]] [[Har socken::Vena]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 180 days}} ]]
| ?Modification date#-F[Y-m-d H:i:s]=Senast ändrad
| ?Har typ = Typ
| ?Har koordinat = Koordinat
| mainlabel = Namn
| limit = 3
| sort = Modification date
| order = desc
}}

Fil:Småland-Vena-Vena kyrka 2026.jpg

2026-06-24T13:58:20Z

Janne58:

Vena kyrka

Småland/Vena/Tellås

2026-06-22T11:27:23Z

Janne58: Rättat nordlig koordinat

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Tellås|sortnamn=Tellås|typ=Torp|hemman=Hultåsa|använt från=ca 1788|använt till=ca 1955|knord=57.477300|kost=15.830321|gps=Falskt|kartkod=39}}Tellås

Torp under Hultåsa

Terrängbeskrivning: Torpstugan är renoverad och i gott skick. Ladugården är också kvar liksom den odlade marken som fortfarande brukas. Stugan är uthyrd till Hultsfreds Motorcykelklubb och ägare är Hultsfreds kommun. Namnet Tellås fick torpet efter den man som först bodde där, han hette Tellman. Inget namn kan vara mer lämpligt, eftersom stugan dessutom ligger på en ås.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

'''''1998, såväl torpstuga som ladugård är numera jämnade med marken.'''''

Enligt HFL 1788-89 bodde i nybygget Tellås soldaten Per Tellman född i Tuna sn 1742, gift med Brita Eriksdotter född i Hjorted sn 1738.

Enligt HFL 1818-25. Peter Julisson född i Lönneberga sn den 25 januari 1785, gift med Stina Karlsdotter född i Vena sn den 24 augusti 1776, de hade fyra barn.

Den 12 april 1818 avlider i Tellås änkan Lisken Eriksdotter född i Skinnarp den 30 september 1744, (se nr.196).

År 1853 kom till Tellås torparen Erik Johansson född i Gårdveda sn den 16 september 1802, gift med Anna Lisa Danielsdotter född i Tuna sn den 16 mars 1801. De hade fem barn. Familjen flyttade till Målilla 1857.

År 1859 kom till Tellås torpare Per Johan Persson född i Vena sn den 5 maj 1828, gift med Carolina Maria Svensdotter född i Kristdala sn den 18 december 1834. Till Tellås kom de från Sjöstugan under Hulingsryd, dessförinnan hade de varit bosatta i Grönlid vid Silverdalen.

'''En händelse 1880 i Tellås'''

En beklaglig händelse inträffade den 5 augusti 1880, vid sextiden på morgonen i närheten av Tellås. En son till torparen Johan Persson i Tellås gick tidigt ut på morgonen för att vakta på tjuvskyttar som härjade i trakten. Helt plötsligt får han se skymten av en mansperson komma gående på skogsvägen. Han kastar sig då hastigt in i skogen och liggande på magen och i skydd av buskaget vill han ta reda på vem tjuvskytten kan vara.

Jägaren som såg att något rörde sig vid sidan av vägen var helt säker på att det var en hare, därför höjer han geväret och skjuter. När han sedan går fram för att hämta sitt villebråd, får han till sin förtvivlan se att han skjutit på en yngre man. Han ger den skadade ingen hjälp utan rusar därifrån i vild panik, men tar sedan kontakt med kyrkoherden i Vena och förklarar bland annat för honom att pojken var vid liv när han lämnade platsen och att meningen inte var att döda honom.

Pojken kunde trots att han var svårt chockad och skadad ta sig hem till Tellås. Vid polisutredningen framkom det att pojken hade en grå ylletröja på sig och blev på så sätt lik en hare. Pojken hade träffats av 20-25 hagel, tre i pannan, två vid örat, ett i näsan och de andra i ena armen och handen. Den som avlossade skotten var arbetaren Per David Lindfors från Höghult i Frödinge sn. Han häktades för vådaskottet och olaga jakt. Pojkens far Johan Persson inlämnade en protestskrivelse och påpekade att det hela inte kunde röra sig om ett vådaskott, utan att skottet var avsett för att skada. Den skadade kryade emellertid snart på sig, men var en längre tid chockad av händelsen. När han skulle göra sin beväringstjänst på Hultsfreds slätt och Kalmar regemente, hade han svårt att vara med på skjutövningar, därför klassades han ner till malaj.

Trots skrivelser och läkarintyg, fastställde tingsrätten att det rörde sig om ett vådaskott, men Lindfors dömdes att böta 50 kronor och ersätta den skadade med 500 kronor.

År 1904-07 bodde i Tellås snickaren Karl Alfred Boman född 1866, död 1925. En av hans söner Karl Boman var ett mycket omtyckt biträde i dåvarande konsumbutiken på Storgatan i Hultsfred. Det berättas om honom, att när någon kund betalade sina inköp med småslantar, ursäktade de sig kanske ibland över detta. Då replikerade Karl Boman snabbt: ”Tackar, tackar, tackar, det är pengar det med”.

Mellan åren 1919-38 brukades Tellås av Wilhelm Andersson. 1938 övertog Wilhelm Anderssons måg, Algot Johansson, bruket av torpet fram till 1942. Där efter brukades det av Folke Johansson, troligen på en femårsperiod.

Den siste som brukade och bodde i Tellås var Albin Svensson fram till mitten av 1950-talet.<ref>Komplettering av Thorbjörn Svahn 1998 09 23</ref>

Småland/Vena/Tellås

2026-06-22T11:25:33Z

Janne58: Ny sida. Lagt in beskrivande text.

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Tellås
|sortnamn=Tellås
|typ=Torp
|hemman=Hultåsa
|använt från=ca 1788
|använt till=ca 1955
|knord=54.477300
|kost=15.830321
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}Tellås

Torp under Hultåsa

Terrängbeskrivning: Torpstugan är renoverad och i gott skick. Ladugården är också kvar liksom den odlade marken som fortfarande brukas. Stugan är uthyrd till Hultsfreds Motorcykelklubb och ägare är Hultsfreds kommun. Namnet Tellås fick torpet efter den man som först bodde där, han hette Tellman. Inget namn kan vara mer lämpligt, eftersom stugan dessutom ligger på en ås.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

'''''1998, såväl torpstuga som ladugård är numera jämnade med marken.'''''

Enligt HFL 1788-89 bodde i nybygget Tellås soldaten Per Tellman född i Tuna sn 1742, gift med Brita Eriksdotter född i Hjorted sn 1738.

Enligt HFL 1818-25. Peter Julisson född i Lönneberga sn den 25 januari 1785, gift med Stina Karlsdotter född i Vena sn den 24 augusti 1776, de hade fyra barn.

Den 12 april 1818 avlider i Tellås änkan Lisken Eriksdotter född i Skinnarp den 30 september 1744, (se nr.196).

År 1853 kom till Tellås torparen Erik Johansson född i Gårdveda sn den 16 september 1802, gift med Anna Lisa Danielsdotter född i Tuna sn den 16 mars 1801. De hade fem barn. Familjen flyttade till Målilla 1857.

År 1859 kom till Tellås torpare Per Johan Persson född i Vena sn den 5 maj 1828, gift med Carolina Maria Svensdotter född i Kristdala sn den 18 december 1834. Till Tellås kom de från Sjöstugan under Hulingsryd, dessförinnan hade de varit bosatta i Grönlid vid Silverdalen.

'''En händelse 1880 i Tellås'''

En beklaglig händelse inträffade den 5 augusti 1880, vid sextiden på morgonen i närheten av Tellås. En son till torparen Johan Persson i Tellås gick tidigt ut på morgonen för att vakta på tjuvskyttar som härjade i trakten. Helt plötsligt får han se skymten av en mansperson komma gående på skogsvägen. Han kastar sig då hastigt in i skogen och liggande på magen och i skydd av buskaget vill han ta reda på vem tjuvskytten kan vara.

Jägaren som såg att något rörde sig vid sidan av vägen var helt säker på att det var en hare, därför höjer han geväret och skjuter. När han sedan går fram för att hämta sitt villebråd, får han till sin förtvivlan se att han skjutit på en yngre man. Han ger den skadade ingen hjälp utan rusar därifrån i vild panik, men tar sedan kontakt med kyrkoherden i Vena och förklarar bland annat för honom att pojken var vid liv när han lämnade platsen och att meningen inte var att döda honom.

Pojken kunde trots att han var svårt chockad och skadad ta sig hem till Tellås. Vid polisutredningen framkom det att pojken hade en grå ylletröja på sig och blev på så sätt lik en hare. Pojken hade träffats av 20-25 hagel, tre i pannan, två vid örat, ett i näsan och de andra i ena armen och handen. Den som avlossade skotten var arbetaren Per David Lindfors från Höghult i Frödinge sn. Han häktades för vådaskottet och olaga jakt. Pojkens far Johan Persson inlämnade en protestskrivelse och påpekade att det hela inte kunde röra sig om ett vådaskott, utan att skottet var avsett för att skada. Den skadade kryade emellertid snart på sig, men var en längre tid chockad av händelsen. När han skulle göra sin beväringstjänst på Hultsfreds slätt och Kalmar regemente, hade han svårt att vara med på skjutövningar, därför klassades han ner till malaj.

Trots skrivelser och läkarintyg, fastställde tingsrätten att det rörde sig om ett vådaskott, men Lindfors dömdes att böta 50 kronor och ersätta den skadade med 500 kronor.

År 1904-07 bodde i Tellås snickaren Karl Alfred Boman född 1866, död 1925. En av hans söner Karl Boman var ett mycket omtyckt biträde i dåvarande konsumbutiken på Storgatan i Hultsfred. Det berättas om honom, att när någon kund betalade sina inköp med småslantar, ursäktade de sig kanske ibland över detta. Då replikerade Karl Boman snabbt: ”Tackar, tackar, tackar, det är pengar det med”.

Mellan åren 1919-38 brukades Tellås av Wilhelm Andersson. 1938 övertog Wilhelm Anderssons måg, Algot Johansson, bruket av torpet fram till 1942. Där efter brukades det av Folke Johansson, troligen på en femårsperiod.

Den siste som brukade och bodde i Tellås var Albin Svensson fram till mitten av 1950-talet.<ref>Komplettering av Thorbjörn Svahn 1998 09 23</ref>

Småland/Vena/Tellås

2026-06-22T11:18:58Z

Janne58: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Småland |socken=Vena |namn=Tellås |sortnamn=Tellås |typ=Torp |hemman=Hultåsa |använt från=ca 1788 |använt till=ca 1955 |knord=54.477300 |kost=15.830321 |gps=Falskt |kartkod=39 }}'

Småland/Vena/Nedradal

2026-06-22T06:29:52Z

Janne58: Lagt till förklaring av kartkoordinater.

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Nedradal
|sortnamn=Nedradal
|typ=Backstuga
|gård=Kloster gård
|knord=57.482798
|kost=15.835683
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}Backstuga

''Terrängbeskrivning:'' Möjligen kan man skönja en liten åkerteg som vittnar om var backstugan en gång låg.

Vem som bodde där vet ingen. Troligen byggdes stugan, som var av enklaste slaget med bara jordgolv, som undantagsstuga eller för något fattighjon. När sedan den eller de som inhystes där gick ur tiden, lämnades den lilla stugan åt sitt öde eller revs den bort.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

Koordinater på karta är inte exakta. Felmarginal +/- 50m.

Småland/Vena/Nedradal

2026-06-22T06:27:14Z

Janne58: Ny sida. Lagt in beskrivande text.

Småland/Vena/Nedradal

2026-06-22T06:25:52Z

Janne58: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Småland |socken=Vena |namn=Nedradal |sortnamn=Nedradal |typ=Backstuga |gård=Kloster gård |knord=57.482798 |kost=15.835683 |gps=Falskt |kartkod=39 }}'

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Nedradal
|sortnamn=Nedradal
|typ=Backstuga
|gård=Kloster gård
|knord=57.482798
|kost=15.835683
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}

Småland/Vena/Lyckedal

2026-06-21T15:13:01Z

Janne58: Lagt till mer beskrivande text.

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Lyckedal
|sortnamn=Lyckedal
|typ=Backstuga
|gård=Kloster gård
|använt från=ca. 1800
|använt till=1923
|knord=57.494907
|kost=15.878121
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}Lyckedal Backstuga under Kloster

''Terrängbeskrivning:'' Endast murstocken finns kvar av den lilla stugan.

Den första som troligen bodde i risbygget Lyckedal var Petter Persson född i Vena sn den 23 januari 1779, gift med Anna Stina Persdotter Född i Lönneberga sn den 14 oktober 1789. De hade en son.

''Enligt HFL 1847 – 60'' bodde i Lyckedal torparen Lars Magnus Johansson född i Vena sn den 4 oktober 1820, gift 1842 första gången med Brita Carin Andersdotter född i Vena sn den 24 november 1819, hon dog 1889. Gift andra gången med Emma Charlotta Jonsdotter född i Vederhult 1840. I sitt första äktenskap hade han fyra barn.

''Enligt HFL 1873 – 86'' som inhyst bodde här en dotter till Lars Johansson, Anna Lovisa Larsdotter född 1847, död 1884. Hon var gift med Karl Peter Karlsson född i Målilla sn den 24 december 1845.

År 1886 kom till Lyckedal Johan Fredrik Nilsson född i Odensvi sn den 10 april 1843, gift med Lena Sofia Karlsdotter född i Vena sn den 12 juni 1848. De hade sex barn. Från Stora Hultenäs kom till Lyckedal omkring 1905 änkan Christina Jonsdotter, hon bodde där till sin död den 16 februari 1920. De sista som bodde i Lyckedal var Axel Strömqvist och hans hustru Anna och deras barn. De kom hit 1920 och flyttade 1923. Samma år revs det lilla fähuset och övriga utbyggnader medan själva stugan revs först 1927.<ref>Torp och backstugor i Hultsfredstrakten. Rune Frode 1986</ref>

1) Bebyggelselämningar, sentida torpställe, bestående av 2 husgrunder varav 1 med skorstensstock och 1 osäker (överväxt) röjda odlingsytor och 1 brukningsväg (hålväg). Beväxt med bl.a ett äppelträd . På husgrunden med skorstensstock är en skylt med texten Lyckedal Vena Hembygdsförening 1967. <ref>Riksantikvarieämbetet. Fornsök.</ref>

Småland/Vena/Lyckedal

2026-06-21T15:10:21Z

Janne58: Ny sida. Lagt in beskrivande text.

Småland/Vena/Lyckedal

2026-06-21T15:08:37Z

Janne58: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Småland |socken=Vena |namn=Lyckedal |sortnamn=Lyckedal |typ=Backstuga |gård=Kloster gård |använt från=ca. 1800 |använt till=1923 |knord=57.494907 |kost=15.878121 |gps=Falskt |kartkod=39 }}'

Småland/Vena/Bergebo (Visböle)

2026-06-18T07:34:02Z

Janne58: Ändrat text

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Bergebo (Visböle)|sortnamn=Bergebo|typ=Husartorp|använt från=ca. 1750|använt till=1940|knord=57.534567|kost=15.931270|gps=Falskt|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle).jpg|bildtext=Husartorpet på sin ursprungliga plats}}Bergebo är ett husartorp från Visböle i Vena socken med anor från 1692 då det första gången nämns i generalmönstringsrulla. Ovanför ytterdörren sitter ett typiskt emblem som visar att här bor en husar med rotens nummer och namn. I detta fall Bergebo nr. 14. Fram till 1836 hade det nummer 12.

Rusthållet sägs ha varit ett av de bästa och högst uppskattade i ”Överstelöjtnantens kompani”, senare Södra Vedbo skvadron, Smålands husarregemente.

Torpet var bebott ända fram till 1940 och flyttades till hembygdsparken där det kunde återinvigas 1942. Här har bott familjer som Stolt och Kask i tre generationer. Sven August Kask (1870-1958), Sveriges kanske siste indelte husar bodde här med sin familj fram till 1940. Med hustrun Anna Kristina fick dom 12 barn.[[Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle) 02.jpg|vänster|miniatyr|Husartorpet i Hultsfreds hembygdspark 2026]]

Småland/Vena/Bergebo (Visböle)

2026-06-18T07:19:25Z

Janne58: Lagt till foto på husartorpet i hembygdsparken

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Bergebo (Visböle)|sortnamn=Bergebo|typ=Husartorp|använt från=ca. 1750|använt till=1940|knord=57.534567|kost=15.931270|gps=Falskt|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle).jpg|bildtext=Husartorpet på sin ursprungliga plats}}Bergebo är ett husartorp från Visböle i Vena socken uppförd i mitten av 1700-talet. Denna byggnad minner om den tid då Sveriges försvar huvudsakligen bestod av indelta soldater. Ovanför ytterdörren sitter ett typiskt emblem som visar att här bor en husar med rotens nummer och namn. I detta fall Bergebo nr. 14.

Rusthållet sägs ha varit ett av de bästa och högst uppskattade i ”Överstelöjtnantens kompani”, senare Södra Vedbo skvadron, Smålands husarregemente

Torpet var bebott ända fram till 1940 och flyttades till hembygdsparken där det kunde återinvigas 1942.
[[Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle) 02.jpg|vänster|miniatyr|Husartorpet i Hultsfreds hembygdspark 2026]]

Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle) 02.jpg

2026-06-18T07:17:43Z

Janne58:

Husartorpet i Hultsfreds hembygdspark 2026

Småland/Vena/Bergebo (Visböle)

2026-06-17T14:06:12Z

Janne58: Lagt till foto på husartopet på ursprunglig plats

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Bergebo (Visböle)|sortnamn=Bergebo|typ=Husartorp|använt från=ca. 1750|använt till=1940|knord=57.534567|kost=15.931270|gps=Falskt|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle).jpg|bildtext=Husartorpet på sin ursprungliga plats}}Bergebo är ett husartorp från Visböle i Vena socken uppförd i mitten av 1700-talet. Denna byggnad minner om den tid då Sveriges försvar huvudsakligen bestod av indelta soldater. Ovanför ytterdörren sitter ett typiskt emblem som visar att här bor en husar med rotens nummer och namn. I detta fall Bergebo nr. 14.

Rusthållet sägs ha varit ett av de bästa och högst uppskattade i ”Överstelöjtnantens kompani”, senare Södra Vedbo skvadron, Smålands husarregemente

Torpet var bebott ända fram till 1940 och flyttades till hembygdsparken där det kunde återinvigas 1942.

Fil:Småland-Vena-Bergebo (Visböle).jpg

2026-06-17T14:04:04Z

Janne58: Husartorpet på sin ursprungliga plats

== Sammanfattning ==
Husartorpet på sin ursprungliga plats

Småland/Vena/Bergebo (Visböle)

2026-06-17T13:45:14Z

Janne58: Ny sida. Lagt in beskrivande text.

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Bergebo (Visböle)
|sortnamn=Bergebo
|typ=Husartorp
|använt från=ca. 1750
|använt till=1940
|knord=57.534567
|kost=15.931270
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}Bergebo är ett husartorp från Visböle i Vena socken uppförd i mitten av 1700-talet. Denna byggnad minner om den tid då Sveriges försvar huvudsakligen bestod av indelta soldater. Ovanför ytterdörren sitter ett typiskt emblem som visar att här bor en husar med rotens nummer och namn. I detta fall Bergebo nr. 14.

Rusthållet sägs ha varit ett av de bästa och högst uppskattade i ”Överstelöjtnantens kompani”, senare Södra Vedbo skvadron, Smålands husarregemente

Torpet var bebott ända fram till 1940 och flyttades till hembygdsparken där det kunde återinvigas 1942.

Småland/Vena/Bergebo (Visböle)

2026-06-17T13:44:32Z

Janne58: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Småland |socken=Vena |namn=Bergebo (Visböle) |sortnamn=Bergebo |typ=Husartorp |använt från=ca. 1750 |använt till=1940 |knord=57.534567 |kost=15.931270 |gps=Falskt |kartkod=39 }}'

Småland/Vena/Andersbo (Hultsfred)

2026-06-16T17:33:10Z

Janne58: Lagt till bild på Andersbostugan i hembygdsparken

{{NyPlats|landskap=Småland|socken=Vena|namn=Andersbo (Hultsfred)|sortnamn=Andersbo|typ=Backstuga|hemman=Ekebergs gård|använt från=1850|använt till=1925|knord=57.500486|kost=15.842411|gps=Falskt|kartkod=39|bild=Fil:Småland-Vena-AndersboHultsfredÄldreBild.jpg|bildtext=Stugan på ursprunglig plats}}Andersbo (Hultsfred)

Terrängbeskrivning: Av stugan eller dess omgivning finns inga lämningar kvar, beroende på att platsen där stugan låg numera är bebyggd med egnahemsvillor. Plats på karta är inte säker, men den torde ha legat inom 25m från markering.

Andersbo var en backstuga under Ekeberg och uppfördes i mitten av 1850-talet av Anders Larsson född i Vena sn den 6 juni 1793, gift med Sara Maja Persdotter född i Mörlunda sn den 9 juni 1794. Stugan fick säkert namnet efter den första ägaren Anders Larsson.

Enligt HFL 1860-71 bodde i Andersbo Nils Andersson född i Fallhult, Vena den 1 mars 1811, gift med Stina Greta Carlsdotter född i Vena sn den 26 januari 1815. Dottern Stina Lisa (Kristin) född 1837 bodde i Andersbo fram till 1920-talet.

Nils Andersson ägde tillsammans med sin maka Ekebergs gård (Garnfeldt), men på grund av hans stora begivenheter på starka drycker, sades det att han bar ner sin gård till Gästgiveriet i Hulingsryd.

De sista som bodde där var Oskar Jonsson född i Gröndal med sin hustru Selma Collin, dotter till husaren Collin i Åkarp. Inneboende var där en tid Samuel Falk efter sin hemkomst från Amerika.

I Andersbo bodde ett originellt par, han hette Hultgren (förnamn okänt) och hans hustru hette Kristina. Han gick under namnet Andersbogubben. De hämtade ofta mat som blev över vid kokhusen på Hultsfreds slätt och han blev många gånger föremål för beväringarnas skämt och dumma tilltag. Han gick omkring i avlagda militärkläder och var iförd en lortig trekantshatt.

1925 köpte Hultsfreds Hembygdsförening stugan av Fridolf Jonsson, Hulingsryd och år 1934 flyttades den till sin nuvarande plats i Hembygdsparken.<ref>Torp och backstugor runt Hultsfred. Rune Frode 1986.</ref>
[[Fil:Småland-Vena-AndersboHultsfred2016.jpg|vänster|miniatyr|Andersbostugan i Hultsfreds hembygdspark]]

Fil:Småland-Vena-AndersboHultsfred2016.jpg

2026-06-16T17:31:21Z

Janne58:

Andersbostugan i Hultsfreds hembygdspark

Småland/Vena/Andersbo (Hultsfred)

2026-06-16T16:51:53Z

Janne58: Lagt till bild på Andersbostugan på ursprunglig plats

Fil:Småland-Vena-AndersboHultsfredÄldreBild.jpg

2026-06-16T16:47:13Z

Janne58:

Andersbostugan Hultsfred på ursprunglig plats

Småland/Vena/Andersbo (Hultsfred)

2026-06-16T16:19:40Z

Janne58: Ny sida. Lagt in beskrivande text.

{{NyPlats
|landskap=Småland
|socken=Vena
|namn=Andersbo (Hultsfred)
|sortnamn=Andersbo
|typ=Backstuga
|hemman=Ekebergs gård
|använt från=1850
|använt till=1925
|knord=57.500486
|kost=15.842411
|gps=Falskt
|kartkod=39
}}Andersbo (Hultsfred)

Terrängbeskrivning: Av stugan eller dess omgivning finns inga lämningar kvar, beroende på att platsen där stugan låg numera är bebyggd med egnahemsvillor. Plats på karta är inte säker, men den torde ha legat inom 25m från markering.

Andersbo var en backstuga under Ekeberg och uppfördes i mitten av 1850-talet av Anders Larsson född i Vena sn den 6 juni 1793, gift med Sara Maja Persdotter född i Mörlunda sn den 9 juni 1794. Stugan fick säkert namnet efter den första ägaren Anders Larsson.

Enligt HFL 1860-71 bodde i Andersbo Nils Andersson född i Fallhult, Vena den 1 mars 1811, gift med Stina Greta Carlsdotter född i Vena sn den 26 januari 1815. Dottern Stina Lisa (Kristin) född 1837 bodde i Andersbo fram till 1920-talet.

Nils Andersson ägde tillsammans med sin maka Ekebergs gård (Garnfeldt), men på grund av hans stora begivenheter på starka drycker, sades det att han bar ner sin gård till Gästgiveriet i Hulingsryd.

De sista som bodde där var Oskar Jonsson född i Gröndal med sin hustru Selma Collin, dotter till husaren Collin i Åkarp. Inneboende var där en tid Samuel Falk efter sin hemkomst från Amerika.

I Andersbo bodde ett originellt par, han hette Hultgren (förnamn okänt) och hans hustru hette Kristina. Han gick under namnet Andersbogubben. De hämtade ofta mat som blev över vid kokhusen på Hultsfreds slätt och han blev många gånger föremål för beväringarnas skämt och dumma tilltag. Han gick omkring i avlagda militärkläder och var iförd en lortig trekantshatt.

1925 köpte Hultsfreds Hembygdsförening stugan av Fridolf Jonsson, Hulingsryd och år 1934 flyttades den till sin nuvarande plats i Hembygdsparken.<ref>Torp och backstugor runt Hultsfred. Rune Frode 1986.</ref>

Småland/Vena/Andersbo (Hultsfred)

2026-06-16T16:15:48Z

Janne58: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Småland |socken=Vena |namn=Andersbo (Hultsfred) |sortnamn=Andersbo |typ=Backstuga |hemman=Ekebergs gård |använt från=1850 |använt till=1925 |knord=57.500486 |kost=15.842411 |gps=Falskt |kartkod=39 }}'