https://sockipedia.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Jano 2026-06-07T20:41:27Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.8 https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Vassviken_Treungen&diff=45646 2026-06-05T20:00:53Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|namn=Treungen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Vassviken|typ=Gård|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Vassviken Treungen.png|knord=58.839202|kost=12.539902}}<br /> Frans Viktor Larsson köpte Treungen 1904 och gården är fortfarande kvar släkten Larsson.<br /> <br /> &lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Vassviken Treungen.png|vänster|miniatyr|Treungen ca 1900]]<br /> Treungen, Vassviken ca:1900. Personer på fotot till höger. Lars Gustaf Esping, Vassviken, Alfred Olsson, Branta, Eskekärr, Edvind Skoglund, Hemmingsbol och Vendla Sund, Ågane. St. Kilane. Skoglund står 3:a fr. höger (enl. dottern Elsa) Vendla längst ut till höger.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Vassviken_Treungen&diff=45645 2026-06-05T19:58:55Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|namn=Treungen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Vassviken|typ=Gård|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Vassviken Treungen.png|knord=58.844767|kost=12.545476}}<br /> Frans Viktor Larsson köpte Treungen 1904 och gården är fortfarande kvar släkten Larsson.<br /> <br /> &lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Vassviken Treungen.png|vänster|miniatyr|Treungen ca 1900]]<br /> Treungen, Vassviken ca:1900. Personer på fotot till höger. Lars Gustaf Esping, Vassviken, Alfred Olsson, Branta, Eskekärr, Edvind Skoglund, Hemmingsbol och Vendla Sund, Ågane. St. Kilane. Skoglund står 3:a fr. höger (enl. dottern Elsa) Vendla längst ut till höger.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Vassviken_Treungen&diff=45644 2026-06-05T19:56:42Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|namn=Treungen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Vassviken|typ=Gård|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Vassviken Treungen.png}}<br /> Frans Viktor Larsson köpte Treungen 1904 och gården är fortfarande kvar släkten Larsson.<br /> <br /> &lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Vassviken Treungen.png|vänster|miniatyr|Treungen ca 1900]]<br /> Treungen, Vassviken ca:1900. Personer på fotot till höger. Lars Gustaf Esping, Vassviken, Alfred Olsson, Branta, Eskekärr, Edvind Skoglund, Hemmingsbol och Vendla Sund, Ågane. St. Kilane. Skoglund står 3:a fr. höger (enl. dottern Elsa) Vendla längst ut till höger.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Kasa_(Stora_Mossen)&diff=45643 2026-06-05T19:51:19Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|kost=12.538785|knord=58.879829|socken=Ånimskog|hemman=Stora Mossen|typ=Torp|namn=Kasa (Stora Mossen)|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png}}<br /> Det finns uppgifter på att fotografen Maria Waern bodde här ett tag.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png|vänster|miniatyr|Kasa 24 maj 2025]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Kasa_(Stora_Mossen)&diff=45642 2026-06-05T19:51:02Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|kost=12.538785|knord=58.879829|socken=Ånimskog|hemman=Stora Mossen|typ=Torp|namn=Kasa (Stora Mossen)|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png}}<br /> Det finns uppgifter på att fotografen Maria Wern bodde här ett tag.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png|vänster|miniatyr|Kasa 24 maj 2025]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Kasa_(Stora_Mossen)&diff=45641 2026-06-05T19:49:39Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|kost=12.538785|knord=58.879829|socken=Ånimskog|hemman=Stora Mossen|typ=Torp|namn=Kasa (Stora Mossen)|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png}}<br /> Text saknas.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png|vänster|miniatyr|Kasa 24 maj 2025]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Kasa_(Stora_Mossen)&diff=45640 2026-06-05T19:48:40Z

<p>Jano: Lagt in foto</p> <hr /> <div>{{NyPlats<br /> |landskap=Dalsland<br /> |kost=12.538785<br /> |knord=58.879829<br /> |socken=Ånimskog<br /> |hemman=Stora Mossen<br /> |typ=Torp<br /> |namn=Kasa (Stora Mossen)<br /> }}<br /> Text saknas.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasa.png|vänster|miniatyr|Kasa 24 maj 2025]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Fil:Dalsland-%C3%85nimskog-Kasa.png&diff=45639 2026-06-05T19:47:31Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>Eget foto 2025</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45633 2026-06-05T09:04:43Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258|hemman=Stora Mossen}}<br /> <br /> Alternativa namn Logen, NTO lokalen, Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud. Stora Mossen 101.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> Det var nykterhetsrörelsen och då National Templar Ordern som var med och byggde denna lokal. Det var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana hade rivits och fotbollsplan ansågs visserligen som bra. Men omklädning dusch möjlighet och modernisering i största allmänhet hägrade. Man tog därför tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner. &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> Lokalen här stod tom några år innan den såldes som privat bostad.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45632 2026-06-05T08:50:27Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258|hemman=Stora Mossen}}<br /> <br /> Alternativa namn Logen, NTO lokalen, Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud. Stora Mossen 101.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> Det var nykterhetsrörelsen och då National Templar Ordern som var med och byggde denna lokal. Det var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana hade rivits och fotbollsplan ansågs visserligen som bra. Men omklädning dusch möjlighet och modernisering i största allmänhet hägrade. Man tog därför tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45631 2026-06-05T08:48:52Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258|hemman=Stora Mossen}}<br /> <br /> Alternativa namn Logen, NTO lokalen, Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud. Stora Mossen 101.<br /> <br /> Det var nykterhetsrörelsen och då National Templar Ordern som var med och byggde denna lokal. Det var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana hade rivits och fotbollsplan ansågs visserligen som bra. Men omklädning dusch möjlighet och modernisering i största allmänhet hägrade. Man tog därför tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45630 2026-06-05T08:40:25Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258|hemman=Stora Mossen}}<br /> <br /> Alternativa namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud. Stora Mossen 101.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana hade rivits och fotbollsplan ansågs visserligen som bra. Men omklädning dusch möjlighet och modernisering i största allmänhet hägrade. Man tog därför tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45629 2026-06-05T08:38:20Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana hade rivits och fotbollsplan ansågs visserligen som bra. Men omklädning dusch möjlighet och modernisering i största allmänhet hägrade. Man tog därför tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45628 2026-06-05T08:33:45Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana revs och fotbollsplan ansågs visserligen som bra men man tog tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45627 2026-06-05T08:32:28Z

<p>Jano: Lagt in länk</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när idrottsklubben när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]] där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana revs och fotbollsplan ansågs visserligen som bra men man tog tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45626 2026-06-05T08:23:00Z

<p>Jano: lagt in text</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när idrottsklubben när Grane bildades. Det anlades en fotbollsplan på Gläsan där Grane spelade. Här byggdes även en dansbana. Grane fick så småningom sitt säte på Lilla Bräcke där även en ny fotbollsplan byggdes, när Gläsan spelat ut sin roll. Gläsans dansbana revs och fotbollsplan ansågs visserligen som bra men man tog tillfället i akt till förnyelse när Ålderdomshemmet på Bräcke lades ner.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45625 2026-06-05T08:13:15Z

<p>Jano: Lagt in länk</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när idrottsklubben Grane bildades.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45624 2026-06-05T08:11:44Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g uttalas med sje ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på Gatan i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när idrottsklubben Grane bildades.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45623 2026-06-05T08:10:33Z

<p>Jano: Lagt in koordinater</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=NTO lokalen|typ=Lokal|kartkod=39|knord=58.879228|kost=12.558258}}<br /> <br /> Alternativt namn Logen Nykterhets Logen. g utalas med she ljud.<br /> <br /> NTO lokalen eller som man sa Logen. Var under början av sin verksamhet en samlings plats för bygdens unga. Man spelade teater, hade danser och många olika evenemang, En frontfigur var Bertil Nilsson som bodde på Gatan i Hult. Hans broder Helge var också engagerad och var en frontfigur inom idrottsaktiviteten i Ånimskog när idrottsklubben Grane bildades.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45622 2026-06-05T08:00:44Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats<br /> |landskap=Dalsland<br /> |socken=Ånimskog<br /> |namn=NTO lokalen<br /> |typ=Lokal<br /> |kartkod=39<br /> }}NTO lokalen eller som man sa Logen.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/NTO_lokalen&diff=45621 2026-06-05T07:59:27Z

<p>Jano: Skapade sidan med &#039;{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Ånimskog |namn=NTO lokalen |typ=Lokal |kartkod=39 }}&#039;</p> <hr /> <div>{{NyPlats<br /> |landskap=Dalsland<br /> |socken=Ånimskog<br /> |namn=NTO lokalen<br /> |typ=Lokal<br /> |kartkod=39<br /> }}</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45620 2026-06-05T07:56:29Z

<p>Jano: Lagt in länk</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Falkeborgs|typ=Gård|hemman=Stora Mossen|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|knord=58.881296|kost=12.554806}}Här bodde smeden Johan Falkeborg med sin hustru Amanda mellan åren 1917-1941. Huset köptes då av Helge och Gunborg Nilsson. Helge var son till Josef och Maria Nilsson. Josef Nilsson började sin bana med att vara banvakt på järnvägen och bodde då i [[Dalsland/Ånimskog/Banvaktsstuga I|banvaktsstugan]] på Ressbyn. År 1929 flyttade han till [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gatan|Gatan]] på Hult och köpte det 1933. Deras son Helge Sigfrid Nilsson som också jobbade på Järnvägen och köpte detta efter Falkeborg. Helge tog initiativ till att börja med idrott i Logen (nykterhetsrörelsens lokal) i Ånimskog och var en av förgrundsfigurerna till Grane IK. De samlades ofta här och i andra hus för planering av Granes framtid. <br /> <br /> Nu trädde även Marianne Skogman och Fridolf Sandin fram och blev drivande. Marianne hade mycket med damidrott och motion som sitt huvud intresse. Fridolf och Helge drev fotboll, skidor och annat. Många inom nykterhetsrörelsen jobbade med detta.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Kan vara Johan och Amanda Falkeborg och Johans syster Viktoria.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45619 2026-06-05T07:50:49Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Falkeborgs|typ=Gård|hemman=Stora Mossen|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|knord=58.881296|kost=12.554806}}Här bodde smeden Johan Falkeborg med sin hustru Amanda mellan åren 1917-1941. Huset köptes då av Helge och Gunborg Nilsson. Helge var son till Josef och Maria Nilsson. Josef Nilsson började sin bana med att vara banvakt på järnvägen och bodde då i [[Dalsland/Ånimskog/Banvaktsstuga I|banvaktsstugan]] på Ressbyn. År 1929 flyttade han till Gatan på Hult och köpte det 1933. Deras son Helge Sigfrid Nilsson som också jobbade på Järnvägen och köpte detta efter Falkeborg. Helge tog initiativ till att börja med idrott i Logen (nykterhetsrörelsens lokal) i Ånimskog och var en av förgrundsfigurerna till Grane IK. De samlades ofta här och i andra hus för planering av Granes framtid. <br /> <br /> Nu trädde även Marianne Skogman och Fridolf Sandin fram och blev drivande. Marianne hade mycket med damidrott och motion som sitt huvud intresse. Fridolf och Helge drev fotboll, skidor och annat. Många inom nykterhetsrörelsen jobbade med detta.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Kan vara Johan och Amanda Falkeborg och Johans syster Viktoria.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45618 2026-06-05T07:47:36Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Falkeborgs|typ=Gård|hemman=Stora Mossen|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|knord=58.881296|kost=12.554806}}Här bodde smeden Johan Falkeborg med sin hustru Amanda mellan åren 1917-1941. Huset köptes då av Helge och Gunborg Nilsson. Helge var son till Josef och Maria Nilsson. Josef Nilsson började sin bana med att vara banvakt på järnvägen och bodde då i banvaktsstugan på Ressbyn. År 1929 flyttade han till Gatan på Hult och köpte det 1933. Deras son Helge Sigfrid Nilsson som också jobbade på Järnvägen och köpte detta efter Falkeborg. Helge tog initiativ till att börja med idrott i Logen (nykterhetsrörelsens lokal) i Ånimskog och var en av förgrundsfigurerna till Grane IK. De samlades ofta här och i andra hus för planering av Granes framtid. <br /> <br /> Nu trädde även Marianne Skogman och Fridolf Sandin fram och blev drivande. Marianne hade mycket med damidrott och motion som sitt huvud intresse. Fridolf och Helge drev fotboll, skidor och annat. Många inom nykterhetsrörelsen jobbade med detta.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Kan vara Johan och Amanda Falkeborg och Johans syster Viktoria.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45617 2026-06-05T07:45:41Z

<p>Jano: Lagt in text</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Falkeborgs|typ=Gård|hemman=Stora Mossen|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|knord=58.881296|kost=12.554806}}Här bodde smeden Johan Falkeborg med sin hustru Amanda mellan åren 1917-1941. Huset köptes då av Helge och Gunborg Nilsson. Helge var son till Josef och Maria Nilsson. Josef Nilsson började sin bana med att vara banvakt på järnvägen och bodde då i banvaktsstugan på Ressbyn. År 1929 flyttade han till Gatan på Hult och köpte det 1933. Deras son Helge Sigfrid Nilsson som också jobbade på Järnvägen och köpte detta efter Falkeborg. Helge tog initiativ till att börja med idrott i Logen (nykterhetsrörelsens lokal) i Ånimskog och var en av förgrundsfigurerna till Grane IK. De samlades ofta här och i andra hus för planering av Granes framtid. <br /> <br /> Nu trädde även Marianne Skogman och Fridolf Sandin fram och blev drivande. Marianne hade mycket med damidrott och motion som sitt huvud intresse. Fridolf och Helge drev fotboll, skidor och annat. Många inom nykterhetsrörelsen jobbade med detta.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Falkeborgs]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45616 2026-06-05T07:23:49Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Falkeborgs|typ=Gård|hemman=Stora Mossen|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|knord=58.881296|kost=12.554806}}Här bodde smeden Falkeborg.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Falkeborgs]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45615 2026-06-05T07:21:14Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Falkeborgs|typ=Gård|hemman=Stora Mossen|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png}}Här bodde smeden Falkeborg.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Falkeborgs]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45614 2026-06-05T07:20:27Z

<p>Jano: Lagt in foto</p> <hr /> <div>{{NyPlats<br /> |landskap=Dalsland<br /> |socken=Ånimskog<br /> |namn=Falkeborgs<br /> |typ=Gård<br /> |hemman=Stora Mossen<br /> |kartkod=39<br /> }}Här bodde smeden Falkeborg.<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Falkeborgs.png|vänster|miniatyr|Falkeborgs]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Fil:Dalsland-%C3%85nimskog-Falkeborgs.png&diff=45613 2026-06-05T07:19:40Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>Foto från FB</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45612 2026-06-05T07:18:31Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats<br /> |landskap=Dalsland<br /> |socken=Ånimskog<br /> |namn=Falkeborgs<br /> |typ=Gård<br /> |hemman=Stora Mossen<br /> |kartkod=39<br /> }}Här bodde smeden Falkeborg.</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Falkeborgs&diff=45611 2026-06-05T07:09:54Z

<p>Jano: Skapade sidan med &#039;{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Ånimskog |namn=Falkeborgs |typ=Gård |hemman=Stora Mossen |kartkod=39 }}&#039;</p> <hr /> <div>{{NyPlats<br /> |landskap=Dalsland<br /> |socken=Ånimskog<br /> |namn=Falkeborgs<br /> |typ=Gård<br /> |hemman=Stora Mossen<br /> |kartkod=39<br /> }}</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45610 2026-06-05T07:01:50Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|hemman=Slobol|knord=58.853679|kost=12.552989}}<br /> Alternativt namn Slobol 711&lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]] . <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden, målad år 1895.Hänger på Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]Otto målade ofta motiv från sin hembygd och speciellt då från och omkring Vingnäs, under de många besöken där. Beställningsverken från Henriksholm och Lottefors är beställda av Adolf Unger.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45609 2026-06-05T07:00:47Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|hemman=Slobol|knord=58.853679|kost=12.552989}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]] . <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden, målad år 1895.Hänger på Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]Otto målade ofta motiv från sin hembygd och speciellt då från och omkring Vingnäs, under de många besöken där. Beställningsverken från Henriksholm och Lottefors är beställda av Adolf Unger.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45608 2026-06-05T06:53:41Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]] . <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden, målad år 1895.Hänger på Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]Otto målade ofta motiv från sin hembygd och speciellt då från och omkring Vingnäs, under de många besöken där. Beställningsverken från Henriksholm och Lottefors är beställda av Adolf Unger.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45563 2026-06-03T08:32:25Z

<p>Jano: /* Några verk av konsnären Otto Hesselbom */</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]] . <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden, målad år 1895.Hänger på Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]Otto målade ofta motiv från sin hembygd och speciellt då från och omkring Vingnäs, under de många besöken där. Beställningsverken från Henriksholm och Lottefors är beställda av Adolf Unger.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45560 2026-06-03T08:25:40Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]] . <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45559 2026-06-03T08:25:04Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45557 2026-06-03T08:24:26Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Där han vistades nästan varje sommar och även hade en ateljé på andra våningens norra gavel. Eller en artikel om honom från tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland-%C3%85nimskog-Otto_Hesselbom&diff=45554 2026-06-03T08:20:49Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div><br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|miniatyr|Otto Hesselboms föräldrahem i Slobol]]<br /> '''''Johan Otto Hesselbom'''''<br /> <br /> Född:1848-07-13 – Ånimskog församling, Älvsborgs län. Han föddes i det röda hus på vänster sida av bilden på den gård som heter [[Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere|Hesselbommere]].(här finns även fotografier på några av hans målningar). Läs även gärna en tidningsartikel från [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålsposten]]. <br /> <br /> Död:1913-06-20 – By församling, Värmlands län<br /> <br /> === Biografi ===<br /> &quot;''Otto H:s föräldrar tillhörde båda dalsländska bondesläkter. Fadern var en i bygden väl ansedd man, anlitad i offentliga värv och slutligen nämndeman. H:s förnamn ansågs hänsyfta på att han var föräldrarnas åttonde barn. Fadern dog redan 1854. Modern satt visserligen kvar på gården några år, men grunden för hemmets ekonomi vacklade och H måste snart stå på egna ben. Hans från barndomen klena fysik hänvisade honom till ett annat yrke än bondens, och han sattes i målarlära. 1868, då hemmet på fädernegården upplöstes, begav han sig till Sthlm för att bli lärling där och samtidigt studera vid dåvarande Tekniska skolan, som gav en grundläggande undervisning i bl a teckning och perspektivlära, lämpad för en hantverksgesäll, men också nyttig för en blivande konstnär. Han tycks vid denna tid ha blivit medveten om sin dragning till den fria konstutövningen men måste resignera inför de ekonomiska svårigheterna och avstå från tanken på inträde vid Konstakademin.''<br /> <br /> ''H hade växt upp i ett kyrksamt hem, där man regelbundet idkat bibelläsning och samlats till dagliga andaktsstunder. Denna religiösa prägling följde honom genom livet. För att dryga ut kassan under hantverksmåleriets dödsäsong tog han under vintern 1869 plats på Evangeliska fosterlandsstiftelsens förlag som varubud och fick också en billig bostad i dess härbärge. Denna kontakt med väckelserörelsens folk i Sthlm ledde till att han intogs på stiftelsens missionsskola för en tvåårig utbildning till predikant.''<br /> <br /> ''Efter vistelsen vid skolan 1874—76 verkade han som predikant och kolportör i Luleå, dit han flyttade hösten 1876. Hans framgång var till en början påtaglig. Han var en gärna hörd predikant, som gjorde intryck mera genom den egna upplevelsens allvar och den personliga hängivenheten än genom vältalighet. Hans hälsa stod emellertid inte bi under pressen av en obegränsad arbetsbörda i ett hårt klimat och under mycket torftiga levnadsomständigheter. Vad man karaktäriserade som hans »klena nerver» förlamade hans arbetskraft, och svårigheterna ökade genom att han i vissa omstridda lärosatser, bl a rörande dopet, fjärmade sig från statskyrkans och därmed fosterlandsstiftelsens uppfattning. Av hälsoskäl fick han lämna Norrland och snart därefter av samvetsskäl sin tjänst. Sedan hans hälsa förbättrats, återvände han emellertid till Luleå som predikant, denna gång på Sv missionsförbundets uppdrag, och stannade där till 1882. Två år senare tog han konsekvenserna av sin ändrade dopuppfattning och anslöt sig till baptistsamfundet, som han tillhörde resten av sitt liv.''<br /> <br /> ''Ehuru H sporadiskt verkade som predikant även fortsättningsvis var hans samfundsanställning slut med återkomsten till Sthlm 1882. Han återupptog då hantverksmåleriet, och hans hustru bidrog till försörjningen genom sömnadsarbete. Med stöd av sin utbildning från Tekniska skolan lyckades han få tillstånd att kopiera på Nationalmuseum. Han gjorde också allt oftare egna målningsförsök, som han sålde för en blygsam slant. Bevarade målningar, inte minst några skildringar från Luleå, där han 1885 och 1887 besökte hustruns familj, visar ett naivt men charmfullt amatörmåleri. Det viktigaste resultatet av hans kopieringar var emellertid kontakten med museets konservator, målaren P D Holm, som också var lärare vid Konstakademin. Genom hans vänliga intresse kunde nämligen H 1888 inskrivas som extra elev vid akademins skola. Vid 40 års ålder fick han alltså äntligen börja den systematiska utbildning, som normalt fullgöres i tjugoårsåldern.''<br /> <br /> ''1895 lämnade H akademin, och redan nästa år fick han se en av sina dukar med dalslandsmotiv ingå i den sv kollektionen vid en internationell utställning i Berlin. För den sv publiken framträdde han för första gången på allvar vid Sthlmsutställningen 1897. Senare utställde han först med Sv konstnärers förening och därefter med gruppen »De frie». Hans huvudsakligen dalsländska landskapsmotiv i skymningsljus slog i utlandet an som varande särskilt svenska, och han vann därigenom framgångar vid de stora samlingsutställningar, som anordnades på många håll i Europa kring sekelskiftet, men i Sverige dröjde det till 1910, innan han blev representerad i Nationalmuseum med den 1902 målade »Vårt land». Situationen ljusnade långsamt både mänskligt och ekonomiskt. Han kunde 1906 flytta in i eget hus i Säffle, där goda vänner övertalade honom att slå sig ned, i kontakt med det värmländska och dalsländska landskap, som var hans förnämsta inspirationskälla.''<br /> <br /> ''De självständiga arbeten H utförde före inträdet i Konstakademins elevskola är att betrakta som rena amatörarbeten, även om de ofta förråder begåvningen. De är realistiska och man märker tydligt konstnärens strävan till riktigt återgivande av perspektiv och ljus. Det är också dessa färdigheter han först övar under elevtiden, och under 90- talets första år gör han några väl iakttagna, ganska stora landskapsutsikter, där grönskans friskhet och perspektivets utsträckning mot ett blånande fjärran visar att han nu bemästrar sina konstnärliga medel. De kan dock till stilen närmast sägas vara ett 70-talsmåleri, utfört vid en tidpunkt när de sv avantgardemålarna började arbeta med förenklingar i dekorativt eller stämnings-skapande syfte. H:s stora beundran för bl a Karl Nordström ledde emellertid snart även honom över till denna sekelskiftets nationellt präglade stämningskonst, inom vilken han snart skulle finna sin egen domän.''<br /> <br /> ''Det var främst som Dalslands målare H skulle nå sina största framgångar. Redan det landskap, med vilket han debuterade på 1897 års utställning, var en utsikt över hemtrakten med sjöar och åsar i ett långt perspektiv mot den fjärran horisonten. Det var målat i soligt dagsljus. När han nästa gång, 1902, målade samma utsikt skedde det i det skymningsljus, som då insvepte en stor del av det sv landskapsmåleriet. Tavlan kallade han »Vårt land», därmed bekännande sig till den falang, som förankrade sitt natursvärmeri hos systerkonsten poesien. Formellt är målningen helt fin-de-siècle, med ett linjespel i dekorativa kurvor och en kolorit, där mörka jordfärger spelas ut mot ett genomlyst himmelsguld, på en gång realistisk nattskildring och poetiskt-religiös symbolism. Han upprepade just detta motiv åtminstone ytterligare två gånger med allt större dekorativ verve och mera drivet artistiskt genomförande, men samtidigt mindre stämningsladdat. I samma stil gjorde han också andra landskapsvyer med kortare djup och nästan ornamentalt tecknad förgrundsvegetation. De perspektiviska effekterna fascinerade honom, och han har därför ofta utnyttjat motiv som trädalléer eller skogsinteriörer med höga stammar, som förlorar sig i ett allt djupare dunkel. Dessvärre har han ofta använt dåligt färgmaterial, varför dessa mörka tavlor genomgått olyckliga förändringar.''<br /> <br /> ''Med sin religiösa läggning var det naturligt att H också ibland sökte sig till direkt symboliska ämnen. I sorgen över första hustruns död 1890 målade han den patetiska »Julafton vid graven», en man i bön framför en tänd julgran på en snöhöljd grav. Motivet hade sin reella bakgrund i hans eget liv och gjorde lycka hos samtiden, men är för en modern betraktare mycket främmande. Detta gäller också några starkt stiliserade landskapsvyer med symbolisk mening, som han utförde under de sista åren av sitt liv, bland dem »Till fädrens minne» (Ingesunds folkhögskola). Till hans fåtaliga landskap med figurframställningar hör två altartavlor i Säffles och i Neder-Kalix missionshus.''<br /> <br /> ''Samtida omdömen om H:s person är eniga vad gäller hans aldrig svikande vänlighet och fullständiga brist på bitterhet, trots de svåra år han måst genomleva. Att han kunde bevara sin harmoniska öppenhet mot medmänniskorna och sin — utan tvivel religiöst betingade — tacksamhet mot livet trots en nästan total brist på materiella förutsättningar i ungdomen och trots den långa väntan på verklig framgång och erkännande i hemlandet är så mycket mera märkligt, som han hela livet kämpade med fysiska svagheter. Han led sedan tidiga ungdomsår av någon sorts spasmer, som dels besvärade honom praktiskt vid målandet, dels yttrade sig i tvångsrörelser, som ofta framstod som löjeväckande.''<br /> <br /> ''1920 restes en minnesvård på H:s grav på Ånimskogs kyrkogård med en porträttmedaljong, utförd av Vitalis Gustafsson, som också modellerat hans byst.''<br /> <br /> ''H anordnade själv endast en separatutställn, i Sthlm 1910. Han erhöll bronsmedalj i Paris 1900 o Grand Prix i Buenos Aires 1913 samt blev inköpt till de moderna gallerierna i Venedig o Wien. Repr i Nat:mus med flera arbeten, till större delen förvärvade genom en testamentarisk gåva av hans änka.''&quot;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom år 1895]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Johanna Magdalena Englund.png|centrerad|miniatyr|Hesselboms första fru Johanna Magdalena Englund 1885]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom kolportörsutbildning.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom troligen år 1874, när han gick sin kolpörtörs utbildning]]<br /> <br /> Källa: Gertrud Serner/Riksarkivet https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12944<br /> <br /> Länk till Wikipedia: <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Otto_Hesselbom</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Johan_Otto_Hesselbom&diff=45550 2026-06-03T08:17:50Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div><br /> {{NyPerson|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|titel=Konstnär|namn=Johan Otto Hesselbom|född datum=1848-07-13|född plats=Slobol i Ånimskogs socken|död datum=1913-06-20|död plats=Säffle|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom.jpg}}<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom-ÅP -1926-1.jpg|vänster|miniatyr|Artikel om Otto Hesselbom i Åmålspostens julnummer 1926]]<br /> ÅMÅLSPOSTENS JULNUMMER 1926 <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom-ÅP-1926-2.jpg|miniatyr|Artikel om Otto Hesselbom i Åmålspostens julnummer 1926]]<br /> <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Vingnäs: Ovnanför gavelfönstret&quot; hade Hesselbom sin atelier. <br /> Där &quot;Vårt land&quot; och &quot;Fosterbygden&quot; inspirerades. <br /> Vingnäs, ett naturskönt beläget hemman mellan sjön Ärran och Änimmen, är en av de platser som varit av störst betydelse för Otto Hesselbom och hans konstutveckling. Där vistades han årligen under en lång följd av år nästan varje sommar. Därifrån hämtade han sina betydelsefullaste motiv till sina målningar. Bl. a. har han påbörjat målningen av den berömda tavlan Vårt land där. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Han hade sitt rum eller rättare sagt sin atelier i vindsväningen i ett åt norr vettande gavelrum. Detta var både rymligt och hade goda belysningsförhållanden, varför det var synnerligen lämpligt för ändamålet. Dess möblering var mycket enkel. Utmed ena väggen hade en ljusbrun Karl Johanssoffa sin plats. Den finns ännu kvar där. Vidare fanns det ett par stolar i allmogestil, bord o. s. v. Även stolarna funnas i behåll, och värdinnan i huset fru Johansson-Hesselbom visar gärna besökaren dem. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Här i denna vackra bygd hade konstnären riklig tillgång på motiv. Han strövade gärna kring bygden, och många äro de tavlor som han förevigat. Han valde med förkärlek höga utsiktspunkter, från vilka han erhöll en vid blick över nejden. Här satte han upp sitt staffli och slog sig ner för dagar och veckor. Han var synnerligen flitig. Mat medfördes oftast och därefter kunde han hålla ut timme efter timme ända till sena kvällen. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;En brorson, Gustaf T. Hesselbom har berättat för den, som skriver dessa rader, att han som liten parvel kunde trava med Hesselbom bärande hans målargrejor som voro ganska tunga. Först och främst var det ett väldigt staffli, men dessutom var det stora dukar, penslar och matsäck. Konstnären behövde oftast hjälp att bära allt detta. Det kunde emellertid hända, att den lilla parveln tröttnade på att vänta hos Otto Hesselbom och travade hem. Men man skall ingalunda tro att konstnären därför var tråkig. Han berättade en mängd roliga historier är om ? ? ? bekanting som han funnit något lustigt drag hos. Det var inga elakheter . Hesselbom berättade utan oförargliga småhistorier, vari han på ett synnerligen karakteristiskt sätt efterhärmade vederbörandes sätt att tala och uppträda. Man måste emellertid vara bekant med dessa personer för att finna historierna roliga. Medan man har hans målargrejor fördjupade han sig alltid i dylika historier, åtminstone om han var vid gott humör och även under målningen kunde han draga en del sådana, som tydligen voro hågkomster från hans ständiga vandringar bland bygdens folk. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Hesselbom tröttnade aldrig på att vandra omkring i bygden. Han var en outtröttlig samlare av kuriosa av varjehanda slag av kuriosa av varjehanda slag. Helst samlade han gamla föremål såsom antika låsar, allmogeföremål av åldrig datum, lustiga stenar o. s. v. Hans fröjd över en gammal lås eller annat gammalt föremål, som han kommit över ute i stugorna var oerhört stor. Han kunde hysa en barnslig fröjd däröver och triumferande visa vad han förvärvat. Däremot värderade han icke alster av sin egen pensel så värst mycket. Han kunde giva bort den ena tavlan efter den andra ute i bygderna. Och hans goda hjärta kom även till synes däri att han vid sina besök kunde måla stugan eller gården och överlämna det målade till vederbörande. Man finner därför här och var i dalsländska bygder tavlor av Hesselboms hand. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Få torde vara mera fästa vid sin bygd än Hesselbom. Han älskade den med en frenetisk glöd, som tog sig mångahanda uttryck. Hans motivval bevisar en dyrkan. av naturen i hans hembygd. Det var de vida vyerna, de i fjärran blånande bergstopparna, vars silhuetter förtonade i fjärran, det glittrande vattnet, som bredde sig mellan lummiga landsträckningar. Allt detta var hans pensels älsklingsobjekt och på detta område har han vunnit sin största berömmelse. Sådana tavlor som Vårt land och Fosterbygden m. fl. ha sina motiv här ifrån. Vårt land påbörjades här. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Konstnären följde i sin målning icke alltid verkligheten till punkt och pricka. Om det var något vackert parti, som han ansåg skulle göra sig på tavlan införlivade han detsamma med duken. På Vårt land ville han ha med flera detaljer från nejden, som han icke skulle ha kunnat få rum med där, om han vid sin målning fotografiskt följt ,med verkligheten. Han minskade exempelvis skogs och bergspartiet framför sig mellan honom själv och sjön. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Han brukade sällan eller aldrig avsluta sina tavlor ute i naturen eller på Vingnäs. När hans vistelse å Vingnäs var slut, tog han med sig sina dukar och avslutade dem, i Vårt land tog han sålunda med sig efter skisseringen av densamma å Vingnäs till Koppom, dit han blivit inbjuden att vistas hos brukspatron Canell. Denne köpte även denna duk före ett pris av 1500: —kr., men när det efter en utställning i Stockholm av densamma visade sig, att Nationalmuseum önskade samma duk för ett pris av 4000: - kr, så gick brukspatron Canell beredvilligt med härpå mot att Hesselbom målade en kopia av samma duk åt honom. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Hesselbom brukade ofta måla motiv, som han tyckte om flera gånger. Sålunda har han målat Vårt land fyra å fem gånger. Utom Nationalmuseum och brukspatron Canell har Hesselboms efterlevande maka exempelvis en replik av Vårt land. Han gjorde emellertid sällan dessa tavlor alldeles lika varandra. Det var skillnad både i komposition och färg. Hans konstnärliga kynne och självständigt skapande kraft o. fantasi arbetade härvid fritt från förebilden. Han så att säga brottades med sin uppgift och sökte arbeta sig fram på inspirationens väg till ett för sig på förhand uppställt mål. Under sådana stunder av sitt alstringsrika liv hade han en visionär glöd över sig, en glöd, som kommer till uttryck i hans verk. Detaljerna försvunno för hans syn, det blev en lek med färger, med skuggor och dagrar, med djärva linjer. Han tillgrep då oftast penselns skaft och bredde på färg i raska drag. Perspektiven i fråga om byggnader brydde han sig inte mycket om. Man kan därför oftast se, att perspektiven äro felaktiga. Han var själv mycket väl medveten härom, men han fäste sig icke vid saken. Han sade själv, att han icke var arkitekt eller ritare , utan målare. Som sådan lade han an på färg och dagrar. Byggnaderna fingo endast ingå i tavlan som dekorativa moment. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Hesselbom har fångat motiv lite här och var i Vingnästrakten. men han hade en punkt, som han med förkärlek uppsökte, och varifrån han hade storslagna vyer åt alla håll över blänkande sjöar o. lummiga skogshöjder ända bort mot den blånande horisonten med dess många mjuka fjälltoppar. Det var högsta punkten på den höjdsträckning som kallas Husdalsberget, tre km. norr om Sörknätten, och som utgör en del av Kroppefjälls förgrening åt detta håll. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Denna högsta punkt kallas av folket i bygden Predikstolen och den reser sig förvisso som en predikstol över den storslagna bygden. Därifrån ser man åt väster och sydväst Ärran ända bort till Fröskog med denna sockens många bergsträckningar, Fengersforsdalen, som tränger sig in förbi de blånande båglinjerna och de lummiga små öarna i det glittrande vattnet. Åt norr och nordväst skådar det hänryckta ögat ett smått band av vitt vatten mellan där Hesselbom hämtade motivet till Vårt land&quot; och &quot; Fosterbygden&quot;. De grönskande ängderna med växelvis mörkare gröna skogar och ljusare gröna ängar och åkrar. Det är Ärran och Ånimmen, som avsmalnande närma sig varandra mellan höjderna. Längst bort förtonar Kinnekulle och skymtar Vänern i solklara dagar. Åt öster återigen mötes man även av Ånimmen, som rundar det näs, vilket på grund av sin form av en vinge, givit platsen sitt namn. Dalsland är ett de tusen sjöarnas land med dalar och berg och sjöar om vartannat i ett tjusande virrvarr. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Från Hesselboms vandringar ut i bygden berättas att han kunde bli formligen hänryckt över att på träffa en gammal sak, men han blev lika glad över att finna något gammalt bruk från sin egenkära ungdomstid. Han kunde råka i hänförelse över att bli bjuden på mjöd eller över att bli trakterad med en skiva havrebröd med smör och ost. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Det var starka band, som bundo honom med sin barndomstid. Yngst, bland åtta syskon, fick han ända från sitt inträde i världen vänja sig vid torftighet i det enkla lilla bondehemmet Slobol i Ånimskog socken. Hans smaknerver fingo vänja sig vid havrebrödet, och smöret hörde nog mera till kalasmat. Även för konstnären blev detta fallet. Havrebrödet hade väl i allmänhet då kommit ur bruk: och därför blev det en fest för honom när han någon gång ute i stugorna fick tag på i en bit. Men han visade samma barnsliga glädje över att i någon dikeskant finna, några syror som han med höga rop plockade och mumsade på, alldeles som i sin barndom. &lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Detta gav honom tydligen idéassociationer av mångahanda slag. Han tänkte på sitt kära hem, på sin far och mor, på sina syskon. Han levde om sin barndoms dagar, han levde om dem i sin konst, som aldrig släppte roten i fädernebygden, även om han vistades ute i stora världen. Barnasinnet släppte Hesselbom aldrig, det fromma barnasinnet hängde vid ända till döddagar. Han kom ju visserligen att dö iutom sin fädernebygd, nämligen i Säffle, där han byggt sig en villa, men detta var en ödets lek. Han planerade sedan gammalt att bygga sig en ateljéer å Vingnäs invid Ärans strand, men hans andra hustru var emot saken och tyckte, att platsen låg för avskilt. När så tomt skänktes konstnären invid älven i Säffle på en charmant plats, beslöt han sig för att där bygga sig en boning. Denna uppfördes även efter hans egna intentioner och efter hans ritning och försågs med utsmyckning av honom själv. Där ser man lustiga utskärningar och väldiga originella lås, tydligen gjorda efter allmogelås, som han en gång funnit under sina vandringar i bygderna bland stugornas folk.<br /> <br /> <br /> Wikipedia har en utförlig artikel om Otto Hesselbom, Ånimskogs kände målare.<br /> <br /> === Mer om Otto Hesselbom ===<br /> [[Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere|Hesselbommere]] Här finns även några fotografier på hans målningar.<br /> <br /> [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Konstnären Otto Hesselbom]]&lt;nowiki/&gt;s biografi<br /> <br /> [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]] ur Ånimskogsboken.&lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;&lt;p style=&quot;text-indent:2em;&quot;&gt;Wikipedia har en stor artikel om [https://sv.wikipedia.org/wiki/Otto_Hesselbom Otto Hesselbom]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45548 2026-06-03T08:15:38Z

<p>Jano: /* Några verk av konsnären Otto Hesselbom */ Lagt in foto</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselboms självporträtt.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 1848-1913 självporträtt, från boken om honom.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Fil:Dalsland-%C3%85nimskog-Otto_Hesselboms_sj%C3%A4lvportr%C3%A4tt.png&diff=45547 2026-06-03T08:13:37Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>Foto från boken</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45543 2026-06-03T08:03:36Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans bror och släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45542 2026-06-03T08:01:52Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> &lt;ref&gt;'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital . Boken Otto Hesselbom &lt;/ref&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45541 2026-06-03T07:49:06Z

<p>Jano: /* Några verk av konsnären Otto Hesselbom */</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45540 2026-06-03T07:48:06Z

<p>Jano: /* Några verk av konsnären Otto Hesselbom */ lagt in foto</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Emelia Kristina Hesselbom.png|centrerad|miniatyr|Emelia Kristina Hesselbom Ottos brorsdotter från Vingnäs 1894.En målaruppgift inför sista terminen på Konstakademin.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Fil:Dalsland-%C3%85nimskog-Emelia_Kristina_Hesselbom.png&diff=45539 2026-06-03T07:45:08Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>Foto ur boken</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45538 2026-06-03T07:37:25Z

<p>Jano: /* Några verk av konsnären Otto Hesselbom */ Lagt in foto</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lottefors bruk .png|vänster|miniatyr|Adolf Ungers bruk i Lottefors utanför Bollnäs i Helsingland.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Fil:Dalsland-%C3%85nimskog-Lottefors_bruk_.png&diff=45537 2026-06-03T07:34:57Z

<p>Jano: </p> <hr /> <div>Lagt in foto från boken Otto Hesselbom</div>

Jano https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/%C3%85nimskog/Hesselbomere&diff=45536 2026-06-03T07:32:45Z

<p>Jano: /* Några verk av konsnären Otto Hesselbom */</p> <hr /> <div>{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Hesselbommere|typ=Gård|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png|hemman=Slobol}}<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png|centrerad|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum|miniatyr|692x692px]] <br /> <br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom|Otto Hesselboms]] (Biografi om honom) kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som &quot;plankstrykare&quot; en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, Han var nu en erkänt duktig predikant, flyttade till Luleå och var där 1874-1876 som predikant och kolportör( säljare av religiösa skrifter, biblar och annat). Innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin i Stockholm år 1888. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever börjar nu sin konstnärliga utbildning. Nu år 1890 dör hans älskade &quot;Hanna&quot;, Oskar bryter nästan ihop totalt. Nu skapas ett flertal målningar av graven på norra Kyrkogården (Julafton vid graven finns [[Dalsland/Ånimskogs Kyrka|Ånimskogs Kyrka]]). Detta var hans sätt att bearbeta sin sorg i sitt sorgearbete. År 1895 slutför han dock sin 7-åriga utbildning. Konstnärerna delar nu upp Sverige i &quot;provinser&quot; Otto får nordvästra Värmland och Dalsland. Läs gärna mer om honom och hans släkt på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13|Vingnäs]]. Eller ur tidningen [[Dalsland/Ånimskog/Johan Otto Hesselbom|Åmålspostens artikel]] om honom. <br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom 21 år.png|vänster|miniatyr|Otto Hesselbom 21 år, troligen det äldsta bevarade fotografiet]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hesselbommere 1.png|miniatyr|Hesselbommere år 1915. Inte Hesselboms släktingar framför huset.]]<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.<br /> &lt;p style=&quot;text-indent:6em;&quot;&gt;<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto H tre bröder.png|centrerad|miniatyr|3 av Otto Hesselboms bröder Erik Magnus, Gustaf och Josef]]<br /> <br /> === Några verk av konsnären Otto Hesselbom ===<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Strömmens sluss 1895.png|miniatyr|Strömmbron med Strömma kvarn i bakgrunden år 1895.Stockholms stadsmuseum.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ekbacke.png|vänster|miniatyr|Ekbacke målad av Otto från Ånimmens östra strand.]]<br /> [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Björkalle.png|centrerad|miniatyr|Björkalle' vid Vingnäs. Ärran syns till vänster som mynnar ut 200 meter från denna plats.]]</div>

Jano