Sockipedia - Användarbidrag [sv]

Dalsland/Ånimskog/Spånsbols gamla tomt

2026-04-05T08:52:38Z

Kent:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Spånsbol
|namn=Spånsbols gamla tomt
|kost=12.590903
|knord=58.878026
|typ=Torp
}}
Änkan Maja Stina Johannesdotter, född 3/12 1822 i Tösse, änka 1883, flyttade 1891.

Källa: "Torpruiner i Åmåls kommun (1985)", plats 168

Dalsland/Ånimskog/Spånsbols gamla tomt

2026-04-05T08:49:28Z

Kent: text infogad

Dalsland/Ånimskog/Grötrud

2026-04-02T13:38:55Z

Kent:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|kost=12.55978|knord=58.94022|socken=Ånimskog|hemman=Säbyn|typ=Torp|namn=Gröterud}}
<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=11 |omrade=Ånimskog. sid. 172}}</ref>Här bodde August Johansson (Krafs-August). Han var träsnidare och gjorde bl.a. träskedar.

== Källa ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Norra Rotösund

2026-03-28T14:10:38Z

Kent: Koordinater inlagda

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Skållebyn|namn=Norra Rotösund|sortnamn=Rotösund Norra|typ=Torp|knord=58.836697|kost=12.60503}}
Johannes Sundblad d 1873, gift med Stina Karolina Kilström (Stora Stina) f på Södra Qvarnängen (Svartebäck) i Tydje. Barn: Laura f 1857 (till Amerika 1887), Gustaf Vilhelm f 1861.

Fiskaren Gustaf Vilhelm (Ville) Sundblad f 1 januari 1861, gift med Elin. Barn: Anna, Hilding, Gustaf, Åke, Algot f 1921.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=148}}

Dalsland/Ånimskog/Rolinerud

2026-03-09T14:12:04Z

Kent: Koordinater inlagda

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Tollesbyn|namn=Rolinerud|typ=Torp|knord=58.88692|kost=12.62075}}
Älternativt namn: '''Rolinere Rålinere''' Själva skrev de Rålin med Å (står även med å på deras orglar, läs gärna texten under länken. Där finns även bilder.)

Arbetaren Fredrik Rolin (halvbror till orgelfabrikör A. G. Rålin), f 1842, gift med Laura Pettersdotter f 1844. Barn: Karl Fredrik f 1878, Johannes f 1881, Oskar f 1885, Hulda Emelia f 1888. Familjen flyttade till Åmål 1893, därefter bodde Konge-Soffi på Rålinere.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=183}}

Troligen har Karl Fredrik Rålin byggt huset i mitten på 1840-talet. Finns belägg att tro att '''[[Dalsland/Ånimskog/Intakan|Intakan]]''' låg på nästan samma plats. Paret gift sig år 1845. Karl var född i Rollerud i Rolfskärr i Tydje. Son till Anders Rålin som var soldat där. Karl Fredrik och hans hustru Anna Lisa Andersdotter från St Molndy. De fick barnen Fredik född 1818 i Tollesbyn (son Anna Lisa hade innan, flyttar till Stockedalen 1876) Petter Magnus född 1845 i Björbyn ( död år 1855) Anders Gustaf född 1847 i Ö. Berg, Lotta född 1851 på Rålinerud och Karl Johan född 1855 på Rolinerud.

Sonen Anders Gustaf fick tidigt lära sig möbelsnickeri hos fadern. När han var 18 år flyttade han först till Dalen på Hängele sedan till Lilleskog och vidare till Ånskolund som dräng. Nu flyttar han tillbaka till Rålinerud 21 år gammal och arbetade tillsammans med fadern som mycket skicklig möbelsnickare. Han var musikalisk och intresserad av orglar. Hade tidigt mål att bygga en kammarorgel. Anders Gustaf gifter sig med Sofia Nilsdotter från Årbol. Hon var dotter till Nils Bryngelsson och Maja Lisa Jansdotter. År 1873 flyttar de till Ylingebol och vid 28 års ålder har han byggt sin först orgel.

År 1879 fattar Anders Gustav beslutet att studrea orglar i Amerika, reser därför till Council Bluffs i Iowa. År 1882 reser han en andra gång till Amerika och Ishpenning Michigan.

Länk '''[[Dalsland/Ånimskog/RålinsOrgelfabrik|Rålins orgelfabrik]]'''

Dalsland/Ånimskog/Norra Rotesund husgrund

2026-03-07T13:57:28Z

Kent: Torpnummer tillagt

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Orrebol
|typ=Torp
|namn=Norra Rotesund husgrund
|sortnamn=Rotesund Norra husgrund
|kost=12.60641
|knord=58.83767
}}
{{
Torparen Johannes Sundblad, d 1873, gift med Stina Karolina Kilström (Stora Stina), f på Södra Qvarnängen (Svartebäck) i Tydje. Barn: Laura f.1857 (till Amerika 1887), samt fiskaren Gustaf Vilhelm (Ville), Sundblad, f. 1/1 1861, gift med Elin . Barn Anna, Hilding, Gustaf, Åke och Algot f. 1921.

Källa: Boken "Torpruiner i Åmåls kommun" (1985). Plats nr 138

Dalsland/Ånimskog/Norra Björndalen

2026-03-07T09:58:35Z

Kent: Lagt till text från torpboken

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.56851
|knord=58.83843
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Norra Björndalen
|sortnamn=Björndalen Norra
|hemman=Viken
}}
Alternativt namn Bjärdan Nord, Bjärdaln Nord

Arbetaren Jan Petter Aronsson, född 1836, gift med Maja Stina Håkansson, född 1834.

Barn: Lars Petter 1836.

Text saknas.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=205}}

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-07T09:38:46Z

Kent: Lagt till koordinater

{{NyPlats|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Backen|namn=Backen 1:3|knord=58.935025|kost=12.549030|typ=Gård}}

'''Vid Storskiftet 1798 var Eric Nilsson ägare till Backen 1:3, 1/16 mtl litt B'''

Bonden/ägaren Eric Nilsson f 1755 och hustrun Maria Ericksdotter f 1756, flyttade troligen till Backen omkring 1790.

De hade barnen: Nils, född 1789 i Kraxbyn, Anders, född 1792 i Backen och Anna Catharina, född 1796 i Backen

Familjen flyttat till Bohuslän omkring 1808.

'''Laga Skifte 1855-1859'''

Vid Laga Skifte 1859 hette ägaren till Backen 1:3 Magnus Andersson. Anledning till skiftet var att ”''utmarken till Backen hade dock aldrig lagligen blivit dess egare emellan skiftad”.''

'''1855-1901 ägare Magnus Andersson'''

År 1852 kom Magnus Andersson (1822-1901) från Stora Strand i Fröskog, och enligt laga skifte 1855-1859 var/blev han ägare till Backen 1:3. Han var gift med Maja Andersdotter (1819-1887) från Knollen, Ånimskog.

I Fröskog föddes barnen: Lars Gustaf (1846-1927) och August (1851-1857).

I Ånimskog föddes Brita Cajsa 1855 och Anna Sofia (1858 [1857]-1942). Brita Cajsa flyttade till USA i september 1887 och hette då Hagelin.

Magnus Andersson avled 1901.

Enligt avskrift av ”Kungörelse” i Åmåls-Posten 26 mars 1902 låter sterbhusdelägarna efter avlidne Magnus Andersson ”''försälja hela lösa boet derstädes bestående af möbler och husgeråd af hvarjehanda slag samt köksinventarier, åkerbruks- och körredskap för sommar- och vinterbehof, 3 st mjölkande och en kalfdiger ko, linne och den aflidnes gång- och sängkläder”''.

'''31 aug 1912 ägare Magnus Anderssons arvingar'''

Vid arvskifte efter Magnus Andersson erhöll barnen Lars Gustaf Magnusson, Brita Cajsa Magnusdotter g m L Hagelin och Anna Sofia Magnusdotter 1/48 del vardera.

Samma datum 1912 säljer Anna Sofia Magnusdotter sina 1/48 mtl till systern Brita Cajsa Hagelin och h m Leonard Hagelin.

'''Familjen Hagelin'''

Leonard Hagelin, som 1912 bodde [?)] i USA med sin familj, hade genom arv och köp av Annas del i Backen ordnat så att hans mor och syskonen hade ett boende i Backen. Modern, änka sen 1900, var inhyses i Wiken.

Brita Cajsa Magnusdotter åkte till USA 1887 tillsammans med Anna Kristina Hagelin från Wiken. Anna Kristinas bror, Johan Lennart Hagelin, f 1856, och syster Augusta Maria, f 1858, åkte till USA 5 år tidigare. Brita Cajsa Magnusdotter gifte sig troligen i USA med John Lennart [Leonard] Hagelin. De återvände troligen inte.

1885 kom systern, Augusta Maria Hagelin hem igen. Hon gifte sig 1885 med hemmansägare Karl Anton Jansson, f 1854, Wassviken.

'''Bodde i Backen'''

Anna Kajsa Andersdotter (1831-1915), mor till Leonard Hagelin, avled i Backen 1915. Hon hade varit änka sedan 1882.

Systern Augusta Maria Jansson, f Hagelin, f 1858, blev änka 1923. 1931 flyttade hon till Backen tillsammans med sin dotter Emma Karolina. Augusta Maria dog 1935 i Backen. Dottern Emma dog 1992 på Solsäter.

I Åmåls-Posten den 8 november 1913 annonserades, enligt avskrift, om ”Skogsauktion”. Avskriften lyder:

''”Genom öppen och frivillig auktion låter undertecknad onsd d 12 i denna månad kl 2 em till den högstbjudande försälja två stycken vackra skogstrakter tillhörande sterbhusdelägarne efter Magnus Andersson i Backen, Ånimskog. Skogen förevisas efter tillsägelse af Lars Magnusson i Backen. Slobol, Ånimskog den 5 nov 1913 CF Nilsson.”''

'''1929-1933 ägare Lars Gustaf Magnussons arvingar'''

Lars Magnusson avled 1927. Nya ägare till hans 1/48 mtl blev systrarna Anna Sofia Magnusdotter och Brita Cajsa Hagelin, som fick 1/96 mtl vardera.

'''1933 ägare till 1/48 Leonard Hagelins arvingar'''

Leonard Hagelin avled och ägare till hans del blev enligt bouppteckning 1933 änkan Brita Cajsa Hagelin f Magnusdotter och dottern(?) Anna Emilia Moorland f Hagelin.

'''1945-1945 ägare Anna Emelia Moorland f Hagelin [USA?]'''

Anna Sofia Magnusdotter dog i Backen 1942. Hon var ogift. Enligt lagfarter 1933 och 1945 blev Anna Emelia Moorland ensam ägare till Backen 1:3.

'''1945-1945 ägare Gustaf Adolf Wass'''

Ny ägare till Backen 1:3 enligt köpebrev 7 maj 1945 blev Gustaf Adolf Wass, Galmen.

'''1945- ägare Bertil Adolf Eugen Wass och h h Linnea Wass'''

Köpebrev 7 maj 1945 ''”med därå 31 maj samma år tecknad transport”'' överlät Adolf Wass fastigheten till sonen Bertil och hans hustru Linnea Wass.

Dalsland/Ånimskog/Lispedalen

2026-02-28T17:11:23Z

Kent: Lagt till nr och ändrat felstavat namn

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.541087
|knord=58.942432
|socken=Ånimskog
|hemman=Bröteln
|typ=Torp
|namn=Lispedalen
}}
Torparen Magnus Eliasson med hustrun Anna Jansdotter, f 1789. Barn: Johanna 1826, Anders Fredrik 1830.
{{TorpruinerÅmål}} Har plats nr 48 i boken.

Dalsland/Ånimskog/Kyrkdalen

2026-02-28T16:49:22Z

Kent: Text angående namnet införd.

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.565288
|knord=58.935454
|socken=Ånimskog
|hemman=Säbyn
|typ=Torp
|namn=Kyrkdalen
}}
Text saknas.

I "Torpruiner i Åmåls Kommun" är denna plats felaktigt benämnd Galmemyren.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:40

2026-02-26T16:05:29Z

Kent:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol 1:40|typ=Fastighet|hemman=Kingebol|kartkod=39|knord=58.922218|kost=12.531382}}1989 avstyckades denna fastighet med alla byggnader från Kingebol 1:36, den fick

beteckningen Kingebol 1:40 Skackerud.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:40

2026-02-26T15:58:34Z

Kent:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol 1:40|typ=Fastighet|hemman=Kingebol|kartkod=39|knord=58.9822202|kost=12.531382}}1989 avstyckades denna fastighet med alla byggnader från Kingebol 1:36, den fick

beteckningen Kingebol 1:40 Skackerud.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:40

2026-02-26T15:56:52Z

Kent:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol 1:40|typ=Fastighet|hemman=Kingebol|kartkod=39|knord=58.9822202|kost=12,531382}}1989 avstyckades denna fastighet med alla byggnader från Kingebol 1:36, den fick

beteckningen Kingebol 1:40 Skackerud.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:40

2026-02-26T15:48:09Z

Kent: Lagt in koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol 1:40|typ=Fastighet|hemman=Kingebol|kartkod=39|knord=58.9822202|kost=12,531470}}1989 avstyckades denna fastighet med alla byggnader från Kingebol 1:36, den fick

beteckningen Kingebol 1:40 Skackerud.

Dalsland/Ånimskog/Högen (Kingebol)

2026-02-25T16:52:32Z

Kent: /* Inventering */

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Kingebol|typ=Gård|namn=Högen (Kingebol)|knord=58.923635|kost=12.527493}}
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot Säbyn ligger Kingebol 1:20, '''Högen''', som omfattar 3/32 mtl.
==Ägare==
===1768 [ägare?] Nils Hendrichsson===
Enligt husförhör 1768 bodde klockaren Nils Hendrichsson på Högen. Han var född 1696. Redan 1736 bodde han i Kingebol med sin hustru Marit Andersdotter och barn, men det står inte i husförhörsboken på vilket ställe de bodde då. Han kan alltså ha bott på Högen före 1768.

===1843-1865 ägare Katrina Pettersdotter och hennes make Lars Gustaf Nilsson===
Katrina Pettersdotter (1834-1880) blev ägare till Kingebol 1:20, 1/64 mtl, enl. arvskifte 1843 efter fadern Petter Jonasson (1802-1837), som var sonson till Annicka Persdotter (1728-1785) i Kingebol. Katrina var gift med Lars Gustaf Nilsson från Bröteln och de var bosatta i Bröteln.

===1865-1869 ägare Johannes Pettersson===
Enligt köpebrev 1865 och lagfart 1875 blev hemmasonen Johannes Pettersson (1836-1869) ny ägare till Katrinas 1/64 mtl. Johannes var bror till Katrina.

===1869-1880 ägare Johannes Petterssons dödsbo===
Johannes Pettersson avled 1869 i lungsot. Johannes var ogift. Katrina Pettersdotter blev därmed ägare/delägare igen.

===1880-1881 ägare Katrina Pettersdotters dödsbo===
Enligt bouppteckning i mars 1880 efter Katarina Pettersdotter blev Katarinas barn Karl Peter, Nils Fredrik, Johannes och Olof Larsson och Anna Laura Larsdotter nya ägare till 23/768 mtl, enligt lagfart 1892.

===1881-1890 ägare halvbrodern August Bryngelsson (King)===
Enligt köpebrev 18 mars 1881 köpte Katrinas Pettersdotters halvbror August Bryngelsson (1844-1890) 23/768 mtl. (Lagfart 1892.) August Bryngelsson var son till Stina Jonasdotter och Bryngel Jonasson (1813-1876). August Bryngelsson var fältjägare och fick namnet King. Han gifte sig 1872 med Anna Kajsa Olsdotter, född 1849 i Glava, Värmlands län, och de bosatte sig på Högen.

Deras barn föddes i Ånimskog:
<poem>
Anna Augusta (1873-1879). Hon dog i scharlakansfeber 3 okt
Stina Lisa (1876-1879). Hon dog också i scharlakansfeber, den 10 okt
Johannes (1878-1956)
Adolf (1880-1928)
Stina Lisa (1882-1887)
Betty (1885-1971)
Karl (1887-1912)
Mathilda (1889-1969)
</poem>

Efter August Bryngelsson Kings död 1890, ägdes Högen av änkan/modern Anna Kajsa (Lisa) Olsdotter och övriga arvingar i olika konstellationer. Enligt arvskifte 1891 och lagfart 1892.

==Vägen till Högen==
På 50-talet fanns det bilväg till Högen gent över Kingebols (1:30) ägor, med början till höger om Lidret. Nu är den gamla vägen iordningställd. Den går i skogskanten väster om Kingebols gärden.

==Avstyckade fritidstomter==
På Högens mark har tre fritidstomter avstyckats vid sjön Ånimmen.

Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård

2026-02-25T16:49:10Z

Kent: Lagt in koordinater

{{NyPlats|namn=Kingebol 1:30|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Gård|knord=58.919756|kost=12.527128}}
==Om gården==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter '''KINGEBOL 1:30'''. I dagligt tal kallas gården för '''Kingebol'''.

Det var på och i närheten av Kingebols gårdsplan som de så kallade byatomterna låg före enskiftesutbrytningen år 1818-1825.

Vid enskiftet bestämdes bl a att:

''”ett allmänt kreatursvallningsställe skulle uttagas, jämte därvid befintlig källa eller brunn, med utrymme däromkring, emellan Hagarna och tomtberget vid Stallbyggnaden, under nr [?], samt ett annat vallningsställe under nr [?] eller mellan [?], med behövligt utrymme där omkring, tillika med vägar till dessa bägge vattenställen av 20 alnars bredd, till vardera, beräknad från allmänna bergevägen som leder från körervägen, emellan åkerjorden även berget och ned till Sjön, vilken väg uttages med lika bredd eller 20 alnar.”''

''Och att ”ler och sandtäkter skulle uttagas, vilket skedde på 4 särskilda ställen, som å Cartan är utmärkta.''”

Det var troligen 1825 som samfälligheterna utmättes på gårdsplanen och längs med landsvägen. Detta för att alla hemmansägarna i Kingebol skulle få väg till sjön och tillgång till andra viktiga ställen. Samfälligheterna försvann genom lantmäteriförrättning år 2006. De kom därefter att tillhöra fastigheten 1:30. Fastigheterna på östra sidan av landsvägen 1:24, 1:25 och 1:26 fick i samband med förrättningen parkeringsplatser vid Ropareberget vid Ånimmens strand och andelar i Kingebols samfällighetsförening, som förvaltar vägen till sjön.

Nu finns det bara en samfälld mark kvar i Kingebol. Den ligger i nordost, vid Torpet, och gränsar till Galmen och Säbyn.

Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera personer.

==31/64 mtl==
Hela fastigheten, nuvarande KINGEBOL 1:30, är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol. De södra fastigheterna (15/64 mtl) i Kingebol, 1:18, 1:19, 1:4, 1:3 och 1:2 ägs sedan många år tillbaka av Gyltungebyns ägare.

==1831-1864 ägare/delägare Carl Svensson==
Brukaren och nämndemannen Carl Svensson (1797-1872) flyttade från Säbyn till Kingebol 1831. Han var född i Långerud i Fröskog. I husförhör från år 1861 står det att han var ägare och häradsdomare. Hans hustru hette Lisa Pettersdotter, f 1797 i Sannebohl, Ånimskog. Hennes föräldrar var nämndemannen Petter Andersson och Britta Olofsdotter. Carl Svensson och Lisa Pettersdotter fick 8 barn. Första barnet Sara Maja föddes 1818 och år 1841 föddes det åttonde barnet Gustaf Adolf.

Carl Svensson flyttade med sin hustru till Vingnäs 1/11 1864 och Kingebol överlät han samma år till yngsta sonen Gustaf Adolf. Carl Svensson dog i Vingnäs 8/1 1872.
Enligt bouppteckningen ägde han ingen fast egendom vid sin död. De många gårdar, som han hade köpt i trakten, hade han redan överlåtit på sina barn. I bouppteckningen står det att han och hustrun genom testamente överlåtit ”1/2 mtl Wingnäs med Strömens qvarn” till den avlidne sonen Sven Petters fyra barn, som sedan de blivit föräldralösa bodde hos farföräldrarna i Vingnäs.

==1864-1879 ägare Gustaf Adolf Karlsson, son till Carl Svensson==
Enligt husförhör avseende åren 1863-1871 bodde Gustaf Adolf Karlsson (1841-1879), i Kingebol, tillsammans med sin första hustru Maja Kajsa Larsdotter (1845-1871) från Fröskog.

De fick barnen:
<poem>
Karl Linus f 1863
Maria Adolfina f 1865
Lisa Kristina f 1866
Anna Laura (1868-1872)
Lars Gustaf (1871-1871)
</poem>

Den första hustrun avled 23/12 1871 och Gustaf Adolf Karlsson gifte sig en andra gång, 22/11 1872, då med Inga Sofia Eriksdotter, f 1844 i Bollsbyn. De fick sonen Erik Johan Adolf den 11/6 1873. Gustaf Adolf Karlsson avled 11/1 1879.

==1879-1896 ägare Gustaf Adolf Karlssons dödsbo==
Nya ägare till gården blev änkan och den bortgångne makens omyndiga barn i första äktenskapet och deras gemensamma son Erik Johan Adolf Karlsson (som senare fick namnet Kignell).

Änkan Sofia bodde med sin son Erik Johan Adolf i Bollsbyn under tiden nov. 1883 – nov. 1884. Sen flyttade de tillbaka till Kingebol.

Delägaren, sonen som flyttade till USA 1885, (Charles) Karl Linus Gustavsson sålde sin del till syskonen år 1890.

Enligt avskrift av annons i Åmålsposten januari 1889 utböjds Kingebol 31/64 mtl till arrende. Arrendator blev Gustaf Adolf Hahne, f 1852 i Bjurkärn i Värmland. Han flyttade till Kingebol 1890 tillsammans med sin hustru. Hahne gjorde konkurs i december 1893 och familjen flyttade från Kingebol i oktober 1894.

==1896-1896 ägare Jan Petter Larsson från Laxarby==
G A Karlssons arvingar, änkan Sofia Karlsson, Adolfina Karlsson med hennes man S Hedlund, Elise [Lisa] Karlsson med hennes man A E Jansson och Erik Johan Adolf Karlsson-Kignell, sålde sina 31/64 mtl till Jan Petter Larsson (1834-1896) enligt köpebrev 12 mars 1896.

Jan Petter Larsson från Heden i Laxarby flyttade till Kingebol den 4/4 1896 tillsammans med hustrun Maria Olofsdotter f 1838 och två barn Olof Adolf f 1870 och Edla Maria f 1876.

De hade äldre barn, några var utflyttade och några var avlidna:
<poem>
Elisabeth f 1856
Alma f 1858
Anders Alfred (1860-1862)
Hedda Wilhelmina (1863-1863)
Anders August f 1864 och
Gustaf (1866-1867)
</poem>
Ägaren Jan Petter Larsson avled efter att ha bott knappt 1 månad i Kingebol, den 28/4 1896.

==1896-1898 ägare Jan Petter Larssons dödsbo==
Enligt bouppteckning 27 juni 1896 blev de nya ägarna till 31/64 mtl änkan Maria Olofsdotter, sonen Olof Adolf, dottern Elisabeth med maken Mårten Jansson, dottern Alma med maken Alfred Wingberg och dottern Edla Maria. Kingebol 31/64 mtl var upptaget till taxeringsvärdet 13400 kr i bouppteckningen.

==1898-1911 ägare Kristina Olsson i Steneby==
Den 14 mars 1898 blev, enligt köpebrev, hemmansägare Kristina Olsson (1829-1911) i Enet, Steneby, ny ägare till 31/64 mtl. Kristina Olsson var änka sedan 1876. Uppgifter har inte hittats som visar att hon var släkt med tidigare ägare och inte heller att hon flyttade till Kingebol.

Den 30 november 1908 flyttade tre av Kristina Olssons barn, från Steneby till Kingebol. Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina 'Amalia' Olsson.

==1911-1912 ägare Kristina Olssons dödsbo==
Änkan Kristina Olsson avled 1911 i Steneby, och nya ägare blev barnen Gustaf Hjalmar Olsson f 1859, Olof Gottfrid Olsson f 1861, Torsten Albert Olsson f 1863, Anton Olsson f 1866, Emil Olsson f 1868 och Kristina Amalia Olsson f 1870.

==1912-1917 ägare syskonen Torsten Albert, Emil och Amalia Olsson==
Gustaf, Olof och Anton sålde sina andelar till syskonen. Nya ägare blev Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina Amalia Olsson enligt lagfarter 30 sept. 1912 och 16 febr. 1914.

==1917-1919 ägare AB Mangan==
Enligt köpebrev av den 10 januari 1917 sålde syskonen Olsson gården till AB Mangan. Syskonen Olsson flyttade till Skållerud 18/10 1917 och därifrån, som hyresgäster, till Gyltungebyn 22/11 1919.

==1919-1922 ägare AB Mangano-Silicium==
Enligt avhandling 28 dec 1918 och lagfart 14 april 1919 sålde bolaget AB Mangan Kingebol till AB Mangano-Silicium. Disponenten för AB Mangan, Ernst Albin Ericson med hustru flyttade från Kingebol till Stockholm 22/11 1921. De hade då bott i Kingebol i 3 år.

==1922-1922 ägare Petter Eliasson och Thor Westin==
Vid exekutiv auktion den 8 februari 1922 inropades Kingebol 31/64 mtl av nämndemannen Petter Eliasson i Hult, Ånimskog, och fd förvaltaren och arrendatorn Thor Westin i Kingebol. Detta enligt köpebrev 22 mars 1922 och lagfart 10 april 1922.

==1922--> ägare syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson==
Samma dag som Eliasson och Westin köpte de 31/64 mtl sålde de dessa till de tidigare ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, enligt lagfart 10 april 1922. Syskonen Olsson flyttade tillbaka till Kingebol år 1922.

==-->1963 ägare syskonen Olsson och dödsbon efter syskonen<==
Albert Olsson avled 1939, Amalia Olsson 1959 och Emil Olsson i nov 1961. Emil bodde den sista tiden på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.
==AB Mangans tid==
Under AB Mangans tid i Kingebol byggdes det fyra hus på gården. Grus hämtades på Ekekullen söder om Sandkullen. Ett sågverk uppfördes vid ”Vassen” intill Ånimmen. Grundstenarna till sågverket finns kvar än idag. Dessutom uppfördes en transformator som gav 110 V, som levererades ut till husen i trakten. Malmen som bröts i gruvorna på Kingebols skog transporterades under vintern till en brygga vid Ånimmen, nedanför gården, och hämtades senare med båt.

==Boende==
===Hus nr 1===
Det här är det äldsta huset, så i det bodde troligen häradsdomaren Carl Svensson, hans son Gustaf Adolf Karlsson och Jan Petter Larsson med sina familjer. På Mangans tid var det förmodligen disponentbostad.

År 1930 flyttade kontoristen och ordf. i kommunalnämnden Erik Olsson, f 1881 i Fröskog, till Kingebol, och till detta hus, med sin mor Gustafva Fredrika Johansson f 1855.

===Hus nr 2===
Här bodde ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, från 1908 tills de dog, med undantag åren då AB Mangan var ägare. Den allra sista tiden bodde Emil på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

===Hus nr 3===
Virket till huset kommer delvis från torpet V Ulverud. Huset höjdes på Mangans tid. Änkan Hedvig King bodde där på 40-talet.

===Hus nr 4, arrendatorbostaden===
Huset består av två lägenheter.

Under åren 1920-1930 var Thor Westin arrendator i Kingebol. Han kom med sin familj från Skaraborgs län.

21/8 1931 flyttade arrendatorn Josef Oskar Martin Nilsson, f 1894, från Fagerhult i Kalmar län, till Kingebol. Han var ensamstående. Den 22/11 1935 flyttade han därifrån.

Från 1935 var Karl Frödén arrendator. Karl Frödén och hustrun Nanna Wik kom inflyttande från USA till Kingebol 1910. Deras son Harry föddes 28/9 1910 i Ånimskog. Karl Frödén var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Troligen bodde Frödéns hos föräldrarna den första tiden. Karl Frödén köpte fastigheterna Galmen 1:2 och 1:3 i mars 1913 och familjen flyttade dit 1914. Från 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där.

Karl Frödén köpte omkring 1940 skolhuset i Skogsgården.

==Ekplantering==
Vid torpruinen [[Dalsland/Ånimskog/Vinterhålet|Vinterhålet]] finns en '''ekplantering''' bestående av ca 25 träd, som Emil Olsson planterade på 40-talet.

Dalsland/Ånimskog/Silanders

2026-02-25T16:43:40Z

Kent: Lagt till koordinat

{{NyPlats|namn=Kingebol 1:24|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Gård|knord=58.921795|kost=12.537476}}
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, ägorna nuvarande 1:24, 1:25 och 1:26.

==Personer==
Martha Nilsdotter föddes 1788 i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Berg Westra]] och dog i Kingebol 1867. Hon gifte sig 1810 med skräddaren och drängen i Säbyn Anders Silander, född 1784 i Sillerud, och de fick barnen:

<poem>
Stina född 1809, oäkta, fadern skräddaren Anders Carlsson (Silander?) Fröskog.
Carl Andersson f 1811 i Berg Westra
Fredrik Oskar Silander f 1812 i Säbyn, dog 1846 i Tösse
Lisa Maria Silander f 1815 i Säbyn
August Silander f 1818 i Säbyn
Johannes Silander (1821-1821) född i Kingebol
Augusta Silander (1822-1823), född i Kingebol.
</poem>

Anders Silander dog 1823 i Kingebol och Martha Nilsdotter gifte sig 1825 med Anders Jonasson (Jonsson) född 1799 och han flyttade från [[Dalsland/Ånimskog/Gylrungebyn|Gyltungebyn] till Kingebol. De fick två barn: Anders Otto Andersson f 1826 (han kallade sig senare för Silander som halvsyskonen) och Anna Cajsa Andersson (1830–1830).

Mannen Anders Jonasson dog 1831 och Martha Nilsdotter gifte sig för tredje gången 1832 med Johannes Andersson, född 1802 i Tisselskog. Samma år som de gifte sig skedde "Laga Skifte” efter ansökan från Thomas Andersson och Maria Andersdotter av inägorna 1/16 dels mantal i hemmanet i Kingebol.

Och, det står i ”''§8 Genom lottning bekom Martha Nilsdotter norra och Maja Andersdotter södra 1/32dels lotten''.” Martha Nilsdotter blev därmed ägare till Kingebol 1:22, nuvarande 1:24. Familjen Silander hade troligtvis bott där sen ”'Enskiftesdelningen 1825”, då de blev tvungna att flytta sitt hus från gamla Bytomten.

Avskrift av valda delar av ”Laga Skiftet 1832” finns under [[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen].

År 1867 dog Martha Nilsdotter och i bouppteckningen efter henne står det att hon efterlämnade änkemannen Johannes Andersson, utan barn.

I giftet med Anders Silander fanns arvingarna:

<poem>
1. avlidne sonen Fredrik Oskars barn: Augusta, Märta Stina och Elisabet
2. avlidne sonen Augusts barn: August Alfred och Emma.
3. och i andra giftet med Anders Jonsson, sonen Anders Otto. Både han och hans barn kallade sig Silander.
</poem>
Och, i bouppteckningen står det ”''Fastighet 1/32 dels mantal Kingebohl var redan den avlidnas egendom före nu upplösta 3dje äktenskapet enl föreviste handlingar''”.

Arvingarnas familjer:

1. '''Sonen Fredrik Oskar Silander''', f 1812, flyttade till Tösse och gifte sig där med Ulrika Bergqvist (1814-1869) och de fick barnen:

Augusta f 1838

'''Märta Stina f 1841 (1883-1927) ägare till 1:25 åren 1867-1927 se nedan'''

Anders Gustaf (1845-1845)

Elisabeth (1846-1886).

2. Sonen August Silander, skomakare, f 1818, var gift med Brita Maja Andersdotter, f 1815 och de fick barnen:

Emma 1841, Ida (1846-1847), Fredrik Oskar (1847-1849), Jan August 1849.

Familjen bodde på Östra Berg. August Silander dog i lungsot 1850 på Skogsegården och i bouppteckningen står det att han inte hade någon fast egendom.

3. Änkans son i andra giftet Anders Otto Andersson Silander, (1826-1910), gifte sig med Anna Sofia Bryngelsdotter, (1830-1900) i Ånimskog. De fick barnen:

Fredrik Oskar (1857-1903) ogift, Johan August (1860-1861), Alfred (1862-1862), Augusta 1863, Johan Alfred 1866 (till USA 1893), Gustaf Adolf 1869 (till Norge 1888).

Otto Silander blev änkling år 1900. Han flyttade till Fattighuset Lilla Bräcke 1909 och han dog där 1910.

==Ägarförhållanden==
===1867-1905 ägare Otto Andersson Silander och barn===
Vid arvskifte 1867 efter Otto Andersson Silanders mor, Martha Nilsdotter, erhöll han en tredjedel av den fasta egendomen 1/96 mtl. 1882 köpte han Augusta Silanders 1/288 mtl. Vid bouppteckning 1901 efter hustrun Anna Sofia Bryngelsdotter, som avled 1900, så ägde dödsboet 1/36 mtl.

===1905-1906 ägare Olof Fredriksson===
1905 säljer Otto och barnen Johan Alfred och Augusta Silander 1/36 mtl till Olof Fredriksson och h h Emma Kristina Sträng. Köpbrev 21 mars 1905. Lagfart 5 okt 1909. (Fredriksson blev 23 april 1906, enligt köpehandling, ägare till Torpet Erikslund, Kingebol 1:37.)

===1906-1920 ägare Alfred Magnusson===
Alfred Magnusson (1852-1933) född i Edsleskog blev ny ägare enligt köpebrev 1906 och lagfart 1910. Han kallades ”Friden”. Hustrun, som också kom från Edsleskog, hette Sofia Persdotter (1852-1914).

De fick barnen: Karl Johan 1881 (fick senare namnet Frödén), Gustav Teodor 1883, Amanda 1885 (gift Lundberg), Emma Kristina 1887 (gift Ström, Slätterud), Maria 1890, Anna 1892, Knut Hilmer 1897, han kallades för Hilmer Friden, utflyttade till USA 1922.

===1920-1922 ägare Viktor Blom===
Ny ägare Viktor Blom. Köpbrev 20 mars 1920. Viktor Blom var gift med folkskollärarinnan Anna Maria Lennberg.

===1922-1923 ägare Johan Edvard Engström===
Ny ägare blev Johan Edvard Engström, enligt köpebrev 2 mars 1922. År 1916 gifte han sig med Olga Torborg Andersson f 1892. De bodde i Yttre Bodane och där föddes barnen Signe Alice 1917 och Jon Filip 1922. Hemäg Johan Edvard Engström dog i Slobol 1925.

===1923-1936 ägare Carl Emil Björklund===
Carl Emil Björklund, (f 1879) vistades i USA 1901-1918. Han flyttade från Skogsgården till Kingebol 1922. I avskriften av Fastighetsregistret står det ”Lagfart vilande 2 okt 1922 (12 febr 1923)”. Han var gift med Hanna Sofia Brännfeldt, f 1892 i Holms församling. De fick sonen Emil (Ernst) Bertil 1925 i Kingebol.

===1936-1941 ägare Ester Frideborg Eriksson===
Märta Stina Silanders son, Karl Ferdinand Eriksson, (1883-1923) gifte sig 1916 med Ester Frideborg Andersdotter från Laxarby och de fick dottern Alice Karin Vilhelmina samma år. De flyttade till Kingebol, troligen till gården (1:30) 1917. Karl Ferdinand avled i Kingebol 1923. Han bodde nog aldrig på fastigheten 1:24. Ny ägare till 1:24 blev änkan Ester Frideborg Eriksson enligt köpebrev 3 juni 1936.

Dalsland/Ånimskog/Galmen

2026-02-25T09:37:22Z

Kent:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen|typ=Hemman|knord=58.926981|kost=12.540391}}
== Platser som hör till hemmanet ==
{{#ask:
[[ har hemman::Galmen]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}'''Frälseskattehemmanet Galmen 1/8-dels mantal, Frälseskatte'''

Ett frälseskattehemman förklaras i ”Ordbok för släktforskare” så här:

''”Jorden ägs och brukas vanl. av frälsebonde el. frälselandbo, mot en ständig ränta (frälseskatteränta), som motsvarar grundskatten. Frälseskattehemman uppstår som följd av att frälsemannen avstår äganderätten till jorden, men står kvar som ränteägare. Frälseskattehemman blir vanl. under några decennier runt mitten av 1700-t. till 1789, då alla samhällsgrupper får rätt att inneha såväl jord som ränta i allm. frälse.”''

'''Källor'''

Ägarförhållanden mm i det här dokumentet är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Andra uppgifter kommer från kyrkböcker, folkbokföring, Lantmäteriets Historiska kartor och personer i trakten.

I Fastighetsregistret för Galmen står det ”''Frälseräntan av 1/8 mtl. Ägare Avlidna Ida Leontina Wohlfart''.” Ny äg. dödsbodelägarna(?). ”''Anm. 1905 den 10 april §36, förkl. ärendet vilande.''”

'''Laga Skifte 15-ÅNI-32'''

Avskrift: ”''År 1831 den 9de September instälde sig undertecknad Commisions Lantmätare uti 1/8dels Hemmanet Gallmen, för att enligt nedanintagna förordnande, werkställa Laga Skifte å alla ägorna för 9/64lar efter helt av hela Hemmanet Säbyn med Gallmen, båda Skattefrälse samt belägna på Dals Land i Tössbo härad och Ånimskog Socken, hwarvid efter å predikstolen i Ånimskogs kyrka den 21sta sistlidne augusti upläsen kungörelse, sig infunno följande Delägare, nemligen:''

''från Gallmen: Johannes Hansson, ägare af 9/256lar''

''Olof Hansson, tillika med dess laga tillförordnade''

''förmyndare Magnus Jakobsson i Sannebohl för 9/256lar''

''Magnus Hansson, ägare af 9/256lar''

''Jakob Bryngelsson i Wassviken, som var''

''frånvarande, men för hwilken de övrige delägarne''

''sig anmälte och swarade 9/256lar''

''från Säbyn:''

''Häradsdomaren Petter Andersson, ägare av 9/32lar''

''Jonas Andersson äldre do 3/64lar''

''och Jonas Andersson yngre do 9/64lar.''

''Hwaremot Säbyn öfrige jordägare sig ej vid förrättningen infunno.”''

I protokollet ovan, skrivet av den förste ”skiftesmannen” Bergman omfattade Galmen 9/64 mtl. I den senare ”skiftesmannen” af Sneiderns protokoll, som är det avslutande, utgör Galmen 1/8 mtl.

''I ”Utdrag af Domboken hållen vid Tössbo Härads Egodelnings Rätts sammanträde i Rådhuset i Åmål den 16 april 1858”'' står det att ''”Hemmanet Säbyn skall utgöra 1 mantal och hemmanet Galmen 1/8dels mantal i enligt med 1825 års jordebok”'' och att detta fastställdes.

'''Ägare 1831'''

Alla ägarna till Galmen enligt Laga Skiftet här ovan, visar sig vara ättlingar till Hans Eriksson (1753-1813) från Säbyn och hans hustru Karin Mattesdotter [Nilsdotter] (1773-1846) från Fröskog. Familjen bodde på Galmen från 1800. De fick [9] barn och hade bl a sönerna '''Johannes''' Hansson (1801-1864), '''Olof''' '''Fredrik''' Hansson f 1813, '''Magnus''' Hansson f 1803, samt dottern '''Stina Lisa''' Hansdotter (1806-1858), som var gift med '''Jacob''' Bryngelsson f 1803 i Wassviken, (vilka överensstämmer med ovanstående ägare), samt dottern '''Johanna''' f 1811. Syskonen Stina Lisa, Johanna och Johannes var gifta med tre syskon från Wassviken.

'''Stina Lisa Hansdotte'''r och maken arbetaren Jacob Bryngelsson f 1803, bodde på Galmen. De hade barnen Lars Magnus f 1833, Erik Jan (1835-1845), Johannes (1836-1837), Christina f 1839, Gustaf f 1843, Erik Jan f 1846 och Johannes f 1852. Stina Lisa Hansson dog 1858 på Galmen. 1864 flyttade Jacob Bryngelsson tillbaka till Wassviken.

'''Johanna Hansdotter''' bodde på Galmen med maken Erik Bryngelsson, f 1806. De hade barnen Lars Magnus f 1832, Stina Lisa f 1834, Anna Cajsa f 1836, Erik Jan (1841-1849) och Johannes f 1846. Familjen flyttade till Holm 1856.

'''Johannes Hansson''' gifte sig med Cajsa Bryngelsdotter, f 1798 och de bosatte sig i Wassviken. De fick 8 barn. '''Olof Fredrik Hansson''' gifte sig med Maria Stina Jansdotter och de flyttade 1838 till Holm, med två barn. '''Magnus Hansson,''' gifte sig med Cajsa Olofsdotter och de flyttade till Holm 1833.

'''Laga skifte 1858'''

Vid senare Laga skifte hade ägandet förändrats till nedanstående.

Avskrift ”''År 1858 den 17de November S D (samma dag) infann sig åter undertecknad Lantmätare ute hemmanet Galmen, för att” …..''”''följande delägare för Galmen''

''Herr Löjtnant F Palm ägare af 3/64 dels mtl''

''Carl Strömbom ” af 1/16 do''

''Jacob Bryngelsson “ af 1/64 do''

'' Summa 1/8 dels mtl''

Löjtnanten Henrik Salomon Ferdinand Palm, f 1823 i Eda, var gift med Amalia Fröding f 1831 i Göteborg. Hon var dotter till brukspatronen på Henriksholm Anders Fröding. Amalia Fröding dog 1920 i Göteborg.

Löjtnanten Palms far var patronen i Helgeboda, Eda, L H (Lars Hindrick) Palm f 1784 i Åmål. Hans moder änkefru Henrika Sofia Brattström Palm, f 1802 i Filipstad, flyttade från Vänersborg till Galmen 1856 tillsammans med barnen Laura Sofia f 1825 i Eda, Edla Palmira, f 1831 i Åmål och Tolf Otto Hjalmar (tolfte barnet). Henrika Sofia Brattström Palm avled på Galmen 1869. Familjen Palm – Fröding bodde på Gyltungebyn och på Henriksholm i många år. De hade 5 barn födda i Ånimskog 1855-1864.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:2 och 1:3

2026-02-25T09:34:12Z

Kent:

Ägarförhållande
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:2 och 1:3|typ=Gård|hemman=Galmen|gård=|sortnamn=Gård|knord=58.926981|kost=12.540391}}

===Ägarförhållande ===
'''1864-1879''' ägare Anders Olsson.

Anders Olsson var född 1814 i Mo och dog på Galmen i december 1879.

Hustrun hette Anna Stina Jacobsdotter f 1803 i Tydje. Hon var dotter till soldaten Jacob Andersson Wessman på Westanå Soldatstom, Tydje. I bouppteckningen efter Anders Olsson står det att han inköpt 1/32 mtl Galmen i december 1864 till ett värde av 2750 kr.Anders Olsson och hustrun hade inga bröstarvingar.

'''1879- [1881]''' ägare Anna Stina Jacobsdotter Wessman

Anders Olsson dog 1879 och ägare blev änkan Stina Jacobsdotter Wessman enligt testamente 2 juni 1868. Lagfarten är beviljad oktober 1881.

'''1881-1881''' ägare Lars Wilhelm Edholm

Ny ägare blev rättaren på Henriksholm Lars Wilhelm Edholm, enligt köpebrev april 1880 och lagfartsbevis oktober 1881. Lars Wilhelm var född 1844 i Knista, Örebro län. Han var gift med Kristina Elisabet Eriksdotter, som var född 1836 i Anolfsbyn, Ånimskog. De bodde på Henriksholm, tillsammans med sonen Karl Gustaf, under tiden 1873-1877, och 1878-1892.

'''1881-1884''' ägare Lars Gustaf Lindstedt

Enligt köpebrev mars 1881 och lagfart april 1882 blev ny ägare till Galmen 1:3 Lars Gustaf Lindstedt f 1841 i Tösse. Han flyttade 1859 till Galmen 1:4 tillsammans med föräldrarna. (Brodern Johan August Lindstedt blev 1868 ägare till Galmen 1:4).

'''1884-1885''' ägare Augusta Jansson och hennes döttrar

Lars Gustaf Lindstedt avled 1884[?] och nya ägare blev Augusta Jansson och hennes omyndiga döttrar Augusta Elisabet och Gerda Maria Lindstedt enl arvskifte 19 juli 1884 och lagfartsbevis november 1884.

'''1885-1913''' ägare Adolf Unger

Adolf Unger ägde 7/64 mtl jämte frälseräntan av 1/8 mtl enligt fastebrev. Allt sålt 1913.

'''1913-1913''' ägare K F Nordström.

Adolf Unger sålde Galmen 1:2 och 1:3 till K F Nordström, som var ägare till Gyltungebyn. Detta enligt köpekontrakt 4 januari 1913 och lagfart 2 juni 1913.

'''1913-1947''' ägare Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén

Samma datum, som ovan, den 2 juni 1913 fick de nya ägarna Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén lagfart på fastigheterna 1:2 och 1:3. Köpekontraktet var daterat 29 mars 1913.

Karl Frödén (1881-1964) och hustrun Nanna Wik Frödén (1883-1965) kom inflyttande från USA till Kingebol i 1910. Karl var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Karl och Nanna hade sonen Harry (1910-1985), som senare bosatte sig i Örebro. Frödéns köpte fastigheterna på Galmen och familjen flyttade dit 1914. Från år 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där. Galmen arrenderade Frödén ut till Erik Emanuelsson från Knollen. Emanuelsson flyttade till Galmen 1935 med hustru och 10 barn.

'''1947-''' ägare Adolf och Eva Linnea Pettersson

Nya ägare blev Adolf Pettersson f 1909 och Eva Linnea f 1922 enligt köpebrev februari 1947 och lagfart mars 1947.

Grusgrop

På Galmen finns en stor, igenväxt, gammalt grusgrop. Adolf Pettersson sålde grus till bygget av E-45:an i slutet av 1950-talet. Några år tidigare köpte åkaren Erik Berger grus på Galmen. I samband med grusgropens utvidgning flyttades bilvägen till nuvarande läge över Galmens åkrar, till fastigheten 1:7, som var Adolfs föräldrahem.

Gårdssåg

På Galmen finns en gårdssåg med en tändkulemotor, 40 hk, tillverkad i Säffle. Sågen införskaffades 1958 av Adolf Pettersson och brodern Holger. Mycket virke har sågats där till ortens bönder.

Torpstuga

På gården finns den torpstuga som tidigare har stått på Norra Rönningen, Kingebol.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:2 och 1:3

2026-02-25T09:25:46Z

Kent:

Ägarförhållande
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:2 och 1:3|typ=Gård|hemman=Galmen|gård=|sortnamn=Gård}}

===Ägarförhållande ===
'''1864-1879''' ägare Anders Olsson.

Anders Olsson var född 1814 i Mo och dog på Galmen i december 1879.

Hustrun hette Anna Stina Jacobsdotter f 1803 i Tydje. Hon var dotter till soldaten Jacob Andersson Wessman på Westanå Soldatstom, Tydje. I bouppteckningen efter Anders Olsson står det att han inköpt 1/32 mtl Galmen i december 1864 till ett värde av 2750 kr.Anders Olsson och hustrun hade inga bröstarvingar.

'''1879- [1881]''' ägare Anna Stina Jacobsdotter Wessman

Anders Olsson dog 1879 och ägare blev änkan Stina Jacobsdotter Wessman enligt testamente 2 juni 1868. Lagfarten är beviljad oktober 1881.

'''1881-1881''' ägare Lars Wilhelm Edholm

Ny ägare blev rättaren på Henriksholm Lars Wilhelm Edholm, enligt köpebrev april 1880 och lagfartsbevis oktober 1881. Lars Wilhelm var född 1844 i Knista, Örebro län. Han var gift med Kristina Elisabet Eriksdotter, som var född 1836 i Anolfsbyn, Ånimskog. De bodde på Henriksholm, tillsammans med sonen Karl Gustaf, under tiden 1873-1877, och 1878-1892.

'''1881-1884''' ägare Lars Gustaf Lindstedt

Enligt köpebrev mars 1881 och lagfart april 1882 blev ny ägare till Galmen 1:3 Lars Gustaf Lindstedt f 1841 i Tösse. Han flyttade 1859 till Galmen 1:4 tillsammans med föräldrarna. (Brodern Johan August Lindstedt blev 1868 ägare till Galmen 1:4).

'''1884-1885''' ägare Augusta Jansson och hennes döttrar

Lars Gustaf Lindstedt avled 1884[?] och nya ägare blev Augusta Jansson och hennes omyndiga döttrar Augusta Elisabet och Gerda Maria Lindstedt enl arvskifte 19 juli 1884 och lagfartsbevis november 1884.

'''1885-1913''' ägare Adolf Unger

Adolf Unger ägde 7/64 mtl jämte frälseräntan av 1/8 mtl enligt fastebrev. Allt sålt 1913.

'''1913-1913''' ägare K F Nordström.

Adolf Unger sålde Galmen 1:2 och 1:3 till K F Nordström, som var ägare till Gyltungebyn. Detta enligt köpekontrakt 4 januari 1913 och lagfart 2 juni 1913.

'''1913-1947''' ägare Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén

Samma datum, som ovan, den 2 juni 1913 fick de nya ägarna Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén lagfart på fastigheterna 1:2 och 1:3. Köpekontraktet var daterat 29 mars 1913.

Karl Frödén (1881-1964) och hustrun Nanna Wik Frödén (1883-1965) kom inflyttande från USA till Kingebol i 1910. Karl var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Karl och Nanna hade sonen Harry (1910-1985), som senare bosatte sig i Örebro. Frödéns köpte fastigheterna på Galmen och familjen flyttade dit 1914. Från år 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där. Galmen arrenderade Frödén ut till Erik Emanuelsson från Knollen. Emanuelsson flyttade till Galmen 1935 med hustru och 10 barn.

'''1947-''' ägare Adolf och Eva Linnea Pettersson

Nya ägare blev Adolf Pettersson f 1909 och Eva Linnea f 1922 enligt köpebrev februari 1947 och lagfart mars 1947.

Grusgrop

På Galmen finns en stor, igenväxt, gammalt grusgrop. Adolf Pettersson sålde grus till bygget av E-45:an i slutet av 1950-talet. Några år tidigare köpte åkaren Erik Berger grus på Galmen. I samband med grusgropens utvidgning flyttades bilvägen till nuvarande läge över Galmens åkrar, till fastigheten 1:7, som var Adolfs föräldrahem.

Gårdssåg

På Galmen finns en gårdssåg med en tändkulemotor, 40 hk, tillverkad i Säffle. Sågen införskaffades 1958 av Adolf Pettersson och brodern Holger. Mycket virke har sågats där till ortens bönder.

Torpstuga

På gården finns den torpstuga som tidigare har stått på Norra Rönningen, Kingebol.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:2 och 1:3

2026-02-25T09:19:26Z

Kent:

Ägarförhållande
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:2 och 1:3|typ=Hemman|hemman=Galmen|gård=Gård|sortnamn=Gård}}

===Ägarförhållande ===
'''1864-1879''' ägare Anders Olsson.

Anders Olsson var född 1814 i Mo och dog på Galmen i december 1879.

Hustrun hette Anna Stina Jacobsdotter f 1803 i Tydje. Hon var dotter till soldaten Jacob Andersson Wessman på Westanå Soldatstom, Tydje. I bouppteckningen efter Anders Olsson står det att han inköpt 1/32 mtl Galmen i december 1864 till ett värde av 2750 kr.Anders Olsson och hustrun hade inga bröstarvingar.

'''1879- [1881]''' ägare Anna Stina Jacobsdotter Wessman

Anders Olsson dog 1879 och ägare blev änkan Stina Jacobsdotter Wessman enligt testamente 2 juni 1868. Lagfarten är beviljad oktober 1881.

'''1881-1881''' ägare Lars Wilhelm Edholm

Ny ägare blev rättaren på Henriksholm Lars Wilhelm Edholm, enligt köpebrev april 1880 och lagfartsbevis oktober 1881. Lars Wilhelm var född 1844 i Knista, Örebro län. Han var gift med Kristina Elisabet Eriksdotter, som var född 1836 i Anolfsbyn, Ånimskog. De bodde på Henriksholm, tillsammans med sonen Karl Gustaf, under tiden 1873-1877, och 1878-1892.

'''1881-1884''' ägare Lars Gustaf Lindstedt

Enligt köpebrev mars 1881 och lagfart april 1882 blev ny ägare till Galmen 1:3 Lars Gustaf Lindstedt f 1841 i Tösse. Han flyttade 1859 till Galmen 1:4 tillsammans med föräldrarna. (Brodern Johan August Lindstedt blev 1868 ägare till Galmen 1:4).

'''1884-1885''' ägare Augusta Jansson och hennes döttrar

Lars Gustaf Lindstedt avled 1884[?] och nya ägare blev Augusta Jansson och hennes omyndiga döttrar Augusta Elisabet och Gerda Maria Lindstedt enl arvskifte 19 juli 1884 och lagfartsbevis november 1884.

'''1885-1913''' ägare Adolf Unger

Adolf Unger ägde 7/64 mtl jämte frälseräntan av 1/8 mtl enligt fastebrev. Allt sålt 1913.

'''1913-1913''' ägare K F Nordström.

Adolf Unger sålde Galmen 1:2 och 1:3 till K F Nordström, som var ägare till Gyltungebyn. Detta enligt köpekontrakt 4 januari 1913 och lagfart 2 juni 1913.

'''1913-1947''' ägare Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén

Samma datum, som ovan, den 2 juni 1913 fick de nya ägarna Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén lagfart på fastigheterna 1:2 och 1:3. Köpekontraktet var daterat 29 mars 1913.

Karl Frödén (1881-1964) och hustrun Nanna Wik Frödén (1883-1965) kom inflyttande från USA till Kingebol i 1910. Karl var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Karl och Nanna hade sonen Harry (1910-1985), som senare bosatte sig i Örebro. Frödéns köpte fastigheterna på Galmen och familjen flyttade dit 1914. Från år 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där. Galmen arrenderade Frödén ut till Erik Emanuelsson från Knollen. Emanuelsson flyttade till Galmen 1935 med hustru och 10 barn.

'''1947-''' ägare Adolf och Eva Linnea Pettersson

Nya ägare blev Adolf Pettersson f 1909 och Eva Linnea f 1922 enligt köpebrev februari 1947 och lagfart mars 1947.

Grusgrop

På Galmen finns en stor, igenväxt, gammalt grusgrop. Adolf Pettersson sålde grus till bygget av E-45:an i slutet av 1950-talet. Några år tidigare köpte åkaren Erik Berger grus på Galmen. I samband med grusgropens utvidgning flyttades bilvägen till nuvarande läge över Galmens åkrar, till fastigheten 1:7, som var Adolfs föräldrahem.

Gårdssåg

På Galmen finns en gårdssåg med en tändkulemotor, 40 hk, tillverkad i Säffle. Sågen införskaffades 1958 av Adolf Pettersson och brodern Holger. Mycket virke har sågats där till ortens bönder.

Torpstuga

På gården finns den torpstuga som tidigare har stått på Norra Rönningen, Kingebol.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:6

2026-02-25T09:16:23Z

Kent: Koordinater införda

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:6|typ=Gård|hemman=Galmen|gård=Galmen|kartkod=39|knord=58.924937|kost=12.538729}}'''(Tidigare Galmen 1:4)'''

(Fastigheten 1:4 delades 1910 till 1:6 = 5/384 mtl och 1:7= 1/384 mtl)

'''Ägarförhållande'''

'''1910-1914 ägare Gustaf Adolf Wass'''

Ny ägare till allt utom Gustafva Svärds lott såldes till Gustaf Adolf Wass enligt köpebrev mars 1910 och lagfart 1911.

På Galmen 1:6 bodde smeden och ägaren Adolf Wass (1878-1952), från Backen, Ånimskog, och hustrun Augusta Amalia Karlsson Wass (1886-1914), samt hustruns dotter Rut Margareta Amalia f 1907 i Westervik.

Adolf Wass och hustrun fick barnen:

Sten Gustaf Valdemar Wass f 1909 och Bertil Adolf Eugen Wass f 1912. Hustruns dotter Rut Margareta Amalia flyttade till Steneby 1927.

'''1914-1925'''

Hustrun avled 1914 och ny ägare enligt arvskifte blev Adolf Wass och barnen.

'''1925-1952 ägare Adolf Wass'''

Adolf Wass köpte barnens ½-del av Galmen 1:6 i nov 1925.

'''1952- ägare Bertil Eugen Wass'''

Adolf Wass avled 1952 och ny ägare enligt arvskifte i juli 1952 blev sonen Bertil Wass. Bertil Wass flyttade till Galmen tillsammans med sin hustru Linnea och barn.

'''Se Galmen 2:1 sammanslagning.'''

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:4

2026-02-25T09:14:34Z

Kent: Koordinater införda

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:4|typ=Gård|kartkod=39|hemman=Galmen|knord=58.924937|kost=12.538729}}'''Beteckning efter delning år 1910 Galmen 1:6'''

'''och efter sammanslagning 1967/1968 Galmen 2:1'''

'''Ägarförhållande'''

'''1860-1868''' ägare Johannes Lindstedt.

I bouppteckningen efter Johannes Lindstedt, som avled 1866, står det: ”''Fast egendom1/64 dels mantal av frälsehemmanet Galmen, som den avlidne, samt hans hustru inköpt under äktenskapet enligt fastebrev af den 15 oktober 1860''”. (Taxeringsvärde 600.-). Sterbhusdelägare var änkan Stina Lindstedt samt 4 barn, nämligen Johan August, Lars Gustaf och Christina (gift med Lars Magnus Andersson boende i Wallda i Halland) och dottern Anna Sofia f 1845.

'''1868-1880''' ägare Johan August Lindstedt

Enligt fastebrev nov 1868 övertog Johan August Lindstedt (1833-1880) Galmen 1:4 efter sina föräldrar. Johan August var född i Hesselskog och han flyttade tillsammans med föräldrarna till Galmen 1859. Han var gift med Johanna Frödin, f 1838 i Mo. Brodern Lars Gustaf Lindstedt köpte 1881 Galmen 1:3.

'''1880-1881''' ägare Johanna Frödin och barnen

Johan August Lindstedt dog 1880 och nya ägare blev änkan Johanna Frödin och barnen Anders Gustaf, Karl Ferdinand, Johan Eli och Anna Kristina Lindstedt enligt arvskifte i augusti 1880. Lagfarten är daterad december 1883.

'''1881-1908/9''' ägare Johannes Svärd

Ny ägare blev Johannes Svärd (1837-1908) enligt köpebrev mars 1881 och lagfart oktober 1883, beviljad december 1883. Johannes var född i St Kilane. Han var gift med Sofia Larsdotter (1837-1905), som kom från Slobol.

De hade barnen:

Lars Magnus Haglund f 1861, fältjägare. Han flyttade till Skållerud.

Anton (1863-1942) vistades i USA 1900-1905, avled i Stora Mossen.

Johanna Kristina (1865-1913) dog ogift i Skållerud

Lisa Maja f 1869, flyttade till Fröskog 1900

Gustaf f 1871, flyttade till Norge 1896

Gustafva (1876-1958). Se Galmen 1:6 och 1:7

På Galmen 1:4 bodde också enligt husförhör: Lisa Majas man Johan David Larsson f 1870 i Edsleskog, Lisa Majas oä Edit Maria f 1890. Lisa Majas oä Elin Charlotta f 1895 och bådas dotter Agnes Frideborg f 1900 i Edsleskog

Hustrun Sofia Larsdotter Svärd avled 1905 och Johannes Svärd 1908. Enligt arvskifte 1909 erhöll barnen 1/384 mtl var och den avlidne Lars Magnus Haglunds barn 1/384 mtl gemensamt. Allt utom Gustafva Svärds lott såldes.

Dalsland/Ånimskog/Jakoberud

2026-02-24T08:49:56Z

Kent: Lagt in koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Slobol|namn=Jakoberud|typ=Torp|knord=58.855064|kost=12.553062}}
Algot Blid är född här.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=159}}

Dalsland/Ånimskog/GamlaSäbykasen

2026-02-21T17:35:48Z

Kent: koordinater införda

{{NyPlats|landskap=Dalsland|hemman=Säbyn|socken=Ånimskog|namn=Galmemyren|sortnamn=Säbyn Gamla|typ=Torp|knord=58.93117|kost=12.5476}}
Ola Mogensson, död i början av 1600-talet, ägde hela Säbyn, Galmen, [[Dalsland/Ånimskog/Bröteln|Bröteln]], Backen, Gröterud och Säbyskogen. Omkring 1710 bildades Säby kopparbruk som blev ägare till merparten av marken.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=172}}

Dalsland/Ånimskog/GamlaSäbykasen

2026-02-21T17:28:01Z

Kent: Namnet ändrat till Galmemyren från Gamla Säbykasen

{{NyPlats|landskap=Dalsland|hemman=Säbyn|socken=Ånimskog|namn=Galmemyren|sortnamn=Säbyn Gamla|typ=Torp}}
Ola Mogensson, död i början av 1600-talet, ägde hela Säbyn, Galmen, [[Dalsland/Ånimskog/Bröteln|Bröteln]], Backen, Gröterud och Säbyskogen. Omkring 1710 bildades Säby kopparbruk som blev ägare till merparten av marken.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=172}}

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-02-21T15:55:13Z

Kent: Lagt till koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där.

De fick barnen:

Erik Henrik (Henry) f 1899, reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där.

Signe Elisabeth (1901-1912)

Gunnar Valdemar (1905-1956) vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift

Adolf (1909-2006) var ägare till Galmen 1:2 och 1:3 från 1947

Gustaf Holger (1913-1992) var ägare till Kingebol 1:26 från 1938

Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen

Signe Elisabet (1920-1949)

'''LÄGG IN BILD HÄR'''

''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930)''

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”.

I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten.

Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp.

Mellan Högens skogmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne.

Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrejakt var vanlig på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 2:1

2026-02-21T15:52:29Z

Kent: Lagt till koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 2:1|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924937|kost=12.538729}}
'''Galmen 2:1'''

Fastigheten Galmen 2:1 bildades 1967/1968 genom sammanslagning av 5/384 mtl Galmen 1:6 och del av Kingebol 1:27 (f.d. soldattorpet förutom avstyckad tomt). Total areal 7,1970 ha.

F.d. soldattorpet fick därefter beteckningen Kingebol 1:37.

Den gamla vägen ”torpegatan” till Kingebols skog kom därefter att tillhöra Galmen.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:8

2026-02-21T15:48:22Z

Kent: Lagt till koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:8|typ=Fastighet|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.925217|kost=12.538831}}
'''F.d. backstuga på ofri grund'''

Fastigheten är nu avstyckad från Galmen 1:3, registrerad juni 1982 och lagfart söktes första gången 1982. Areal 640 kvm. Fastigheten fick beteckningen Galmen 1:8.

F.d. backstuga på ofri grund – [förpantningslägenhet].

Omkring år 1900 var Erik Gustaf Larsson ägare

'''Bro till Henriksholm blev stuga på nuvarande Galmen 1:8.'''

''”När den gamla timmerbron från fastlandet till Henriksholm rivits någon gång kring sekelskiftet, återuppstod den i form av ett bostadshus på Galmen. Det var Gustaf Larsson (1824-1917) som genomförde den förändringen. Han tog vara på timret från bron, fraktade det till Galmen och byggde där en bostad åt sig själv.”''

Detta kunde man läsa i PD någon gång under åren 1908-10. Där fanns även en bild på stugan, där även Gustaf Larsson finns med.

'''INFOGA TIDNINGSARTIKEL'''

Forskningen visar att Kristina Lindgren och hennes son Alfred, på bilden, hette Kingren.

Änkan Kristina Svensdotter Kingren flyttar 1908 till sonen på Galmen. Där bodde de kvar till 1926. Alfred avled i gulsot 14/2 1926 och modern i hög ålder 28/11 1926.

Erik Gustaf Larsson (1824-1917) hade varit gift med Stina Lisa Tranell (1829-1887), från Kingebol. De hade barnen Augusta f 1863 och Anna Maria f 1867. Familjen flyttade till Galmen 1863, men det framgår inte i husförhörsboken till vilken fastighet, men troligen till denna . Hustrun Stina Lisa dog 1887. Döttrarna Augusta och Anna Maria reste till USA 1882 resp.1889. Gustaf kallades för Tranell efter frun. Gustaf Larsson dog på Galmen 1917. Haget väster om stugan kallades och kallas fortfarande för Tranellehaget.

'''Ägarförhållande'''

'''1929- ägare på nuvarande Galmen 1:8 var Fredrik Oskar Eriksson'''

Fredrik Oskar Eriksson gifte sig 1907 med Magdalena Andersdotter, f 1875 i Bolet. De bosatte sig i Holms församling och fick sönerna: Erik Artur Eriksson, f 1909 Holm och Gustaf Algot Eriksson (1912-1960) född i Holm.

Hustrun Magdalena dog 1914 och änkemannen Fredrik Eriksson, f 1864, flyttade med sina barn till Kingebol år 1918, troligen till modern. Fredrik var son till Märta Stina Silander, f 1841, och Erik Johan Eriksson, f 1834. Vid arvskifte 1867 tillskiftades änkan Märta Stina Silander Eriksson 1/288 mtl i Kingebol. Vid hemmansklyvning av inägor år 1897 bildades Kingebol 1:25.

Märta Stina Silander dog 1927. Vid bouppteckning 1927 tillskiftades 1/288 del till de 3 överlevande barnen och till ett barnbarn. Fredrik Eriksson var det äldsta barnet. 1929 flyttade Fredrik Eriksson från Kingebol till nuvarande Galmen 1:8 tillsammans med sina söner. Fredrik Oskar dog 1938.

'''1938-194x bröderna Erik och Gustaf Eriksson'''

Gustaf Eriksson, f 1912, var bl a jordbruksarbetare och bodde på olika ställen i trakten, men hade kvar sitt hem på Galmen. Han var mycket liten till växten och kallades därför för Lelle-Gustaf. Han förblev ogift och dog på Galmen 1960.

Brodern Erik Eriksson, f 1909, gifte sig 1948 med Astrid Elvira Eriksson f 1907 i Ödsköldt. De fick inga barn. De hade huset på Galmen som fritidsbostad. Erik Eriksson avled 1980.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:5

2026-02-21T15:41:30Z

Kent: Lagt till koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:5 Kullen|typ=Fastighet|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.925849|kost=12.539463}}'''1906 avstyckades fastigheten från Galmen 1:3'''

'''Ägarförhållande'''

Ägaren till Galmen 1:3, '''Adolf Unge'''r på Henriksholm, avstyckade lägenheten Kullen nr 1 om 54 ar 85 kvm. Fastigheten fick beteckningen 1:5.

Köpare var arbetaren Karl Pettersson (1871-1952) enligt köpebrev januari 1906.

'''1906-1952 ägare Karl Pettersson'''

Karl Pettersson (1874-1952) var bror till Gustaf Pettersson, som bodde på Galmen 1:7. Karl var gift med Johanna Krokström (1875-1949) från Edsleskog. Han och hustrun Johanna hade inga egna barn. De hade fosterdottern Linnea, som var dotter till Karls kusin, som dog i ”barnsäng” 1912.

Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper

2026-02-16T16:10:05Z

Kent:

'''Från tunna till tak – unik takbeklädnad i Ånimskog'''

Många uthus runt om Fengersfors Bruk blev belagda med plåt från becktunnor. Becket/asfalten användes för att belägga en papperskvalitet som benämndes ”Oceanpapper”. Detta papper bestod av två skikt papper med beck mellan och det kunde användas bl.a. som regnskydd att täcka med utomhus.

Becket kom i plåttunnor med båt till den så kallade ”Bryggan” vid Sjön Ärran där Fengersfors Bruk hade en lagerbyggnad för kommande gods och för leveranser av papper.

Från ”Bryggan” gick transporten med ånglok till pappersbruket.

Väl där höggs tunnornas botten och överdel bort med yxa. Därefter öppnades tunnan längs med och plåtskalet bändes bort.

Becket gjordes flytande i ett uppvärmt kar och pumpades därefter till oceanmaskinen.

Becket levererades i åtminstone två kvalitéer. En som var hård och spröd. Denna var lätt att slå sönder i mindre bitar som lätt kunde läggas i karet för smältning. Den andra kvalitén var seg och svår att få loss från plåtskalet. Hela klumpen måste lämpas hel i det varma badet vilket var både tungt och lite farligt på grund av stänk.

Vid något tillfälle kom någon på att de plåtar som blev över efter hanteringen av tunnorna kunde användas för att täcka tak med. Det fanns många dåliga uthustak belagda med exempelvis spån som behövde förbättras.

Nu till den lilla gården Sandkullen i Kingebol. Här är ladugården, ett garage och en mindre utbyggnad försedda med plåtar från becktunnor.

(Ladugården har senare försetts med ett plåttak av modernt slag som är lagt ovanpå det gamla becktunnelagret.)

Under hösten 1950 köptes 150 plåtar för 35 öre styck. Se faktura nedan.

När köparen fått sina plåtar återstod mycket jobb förutom att fästa dem på taket. Plåtarna skulle plattas till så att de blev så plana som möjligt. Detta var inte helt enkelt därför att plåttunnorna var försedda med förstärkningsrillor. De gjorde motstånd vid uträtningen. Man var tvungen att med en tung ”stamp” bearbeta dem. Nästa steg var att falsa plåtarna så att det blev tätt i längsskarvarna på taket.

De plåtar som är monterade på Sandkullen har de ungefärliga måtten 80 x 155 cm. Dessa mått ger en volym på ca 157 l vilket stämmer bra med ett engelskt fat (barrel) som rymmer 159 l.

Undersidan på plåtarna (insidan på tunnan) har kvar mycket beck som när solen värmer på sommaren gör att det droppar beck från dem. Det gör det fortfarande efter ca 75 år.

Antalet plåtar (150 st) stämmer bra överens med det uppskattade antalet som är lagda på uthusen på Sandkullen.

Oceanpapper tillverkades från år 1913 och fram till 1967 då Fengersfors Bruk lades ned.

Den smalspåriga järnvägen mellan norra änden på sjön Ärran och Fengersfors Bruk var i drift från mitten av 1920-talet till slutet av 1950.

Nedan finns några bilder från Sandkullens takhistoria.

<nowiki>*</nowiki>) Nedanstående text är hämtad från en minnesskrift över Fengersfors Bruk från 1996 författad av Conny Källvik.

”Arthur Thorstensson, känd profil på sin tid såväl i Fröskog som Ånimskog har i sina minnesangteckningar skrivit: ”Fengersfors bruk var den bästa arbetsplats jag någonsin haft”

Thorstensson hade tidigare i sitt liv utstått en hel del strapatser, bl.a på valkokare och under sin vistelse i Sydgeorgien.

Då han var bosatt i Fröskog hade han också en mindre verkstadsrörelse, som han till en del anpassade till brukets verksamhet. Fengersfors Bruk tillverkade vid den här tiden kabelpapper; d.v.s papper med beckisolation. Becket levererades till bruket på fat. Man högg loss fatets lock i båda ändar, samt öppnade fatet längs efter, beckklumpen blev frilagd. Den kvarblivna plåten kastades. Thorstensson tog till vara plåten, och bankade ut den. Åtskilliga tak i Fröskog socken lär vara täckta av plåt hamrad från Thorstenssons hand med ursprung från Fengersfors Bruk.”

(Thorstensson var anställd vid Fengersfors Bruk från 1926 till 1943)

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Faktura 100 plåtar.png|vänster|ramlös|648x648px|

Faktura från Fengersfors Bruk för 100 st plåtar. Samma år köptes ytterligare 50 plåtar för samma styckepris.]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ocenpapper.PNG|vänster|ramlös|450x450px]]

Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper

2026-02-16T15:44:29Z

Kent:

'''Från tunna till tak – unik takbeklädnad i Ånimskog'''

Många uthus runt om Fengersfors Bruk blev belagda med plåt från becktunnor. Becket/asfalten användes för att belägga en papperskvalitet som benämndes ”Oceanpapper”. Detta papper bestod av två skikt papper med beck mellan och det kunde användas bl.a. som regnskydd att täcka med utomhus.

Becket kom i plåttunnor med båt till den så kallade ”Bryggan” vid Sjön Ärran där Fengersfors Bruk hade en lagerbyggnad för kommande gods och för leveranser av papper.

Från ”Bryggan” gick transporten med ånglok till pappersbruket.

Väl där höggs tunnornas botten och överdel bort med yxa. Därefter öppnades tunnan längs med och plåtskalet bändes bort.

Becket gjordes flytande i ett uppvärmt kar och pumpades därefter till oceanmaskinen.

Becket levererades i åtminstone två kvalitéer. En som var hård och spröd. Denna var lätt att slå sönder i mindre bitar som lätt kunde läggas i karet för smältning. Den andra kvalitén var seg och svår att få loss från plåtskalet. Hela klumpen måste lämpas hel i det varma badet vilket var både tungt och lite farligt på grund av stänk.

Vid något tillfälle kom någon på att de plåtar som blev över efter hanteringen av tunnorna kunde användas för att täcka tak med. Det fanns många dåliga uthustak belagda med exempelvis spån som behövde förbättras.

Nu till den lilla gården Sandkullen i Kingebol. Här är ladugården, ett garage och en mindre utbyggnad försedda med plåtar från becktunnor.

(Ladugården har senare försetts med ett plåttak av modernt slag som är lagt ovanpå det gamla becktunnelagret.)

Under hösten 1950 köptes 150 plåtar för 35 öre styck. Se faktura nedan.

När köparen fått sina plåtar återstod mycket jobb förutom att fästa dem på taket. Plåtarna skulle plattas till så att de blev så plana som möjligt. Detta var inte helt enkelt därför att plåttunnorna var försedda med förstärkningsrillor. De gjorde motstånd vid uträtningen. Man var tvungen att med en tung ”stamp” bearbeta dem. Nästa steg var att falsa plåtarna så att det blev tätt i längsskarvarna på taket.

De plåtar som är monterade på Sandkullen har de ungefärliga måtten 80 x 155 cm. Dessa mått ger en volym på ca 157 l vilket stämmer bra med ett engelskt fat (barrel) som rymmer 159 l.

Undersidan på plåtarna (insidan på tunnan) har kvar mycket beck som när solen värmer på sommaren gör att det droppar beck från dem. Det gör det fortfarande efter ca 75 år.

Antalet plåtar (150 st) stämmer bra överens med det uppskattade antalet som är lagda på uthusen på Sandkullen.

Oceanpapper tillverkades från år 1913 och fram till 1967 då Fengersfors Bruk lades ned.

Den smalspåriga järnvägen mellan norra änden på sjön Ärran och Fengersfors Bruk var i drift från mitten av 1920-talet till slutet av 1950.

Nedan finns några bilder från Sandkullens takhistoria.

<nowiki>*</nowiki>) Nedanstående text är hämtad från en minnesskrift över Fengersfors Bruk från 1996 författad av Conny Källvik.

”Arthur Thorstensson, känd profil på sin tid såväl i Fröskog som Ånimskog har i sina minnesangteckningar skrivit: ”Fengersfors bruk var den bästa arbetsplats jag någonsin haft”

Thorstensson hade tidigare i sitt liv utstått en hel del strapatser, bl.a på valkokare och under sin vistelse i Sydgeorgien.

Då han var bosatt i Fröskog hade han också en mindre verkstadsrörelse, som han till en del anpassade till brukets verksamhet. Fengersfors Bruk tillverkade vid den här tiden kabelpapper; d.v.s papper med beckisolation. Becket levererades till bruket på fat. Man högg loss fatets lock i båda ändar, samt öppnade fatet längs efter, beckklumpen blev frilagd. Den kvarblivna plåten kastades. Thorstensson tog till vara plåten, och bankade ut den. Åtskilliga tak i Fröskog socken lär vara täckta av plåt hamrad från Thorstenssons hand med ursprung från Fengersfors Bruk.”

(Thorstensson var anställd vid Fengersfors Bruk från 1926 till 1943)

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Faktura 100 plåtar.png|vänster|ramlös|648x648px|

Faktura från Fengersfors Bruk för 100 st plåtar. Samma år köptes ytterligare 50 plåtar för samma styckepris.]]

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ocenpapper.PNG|ramlös|450x450px]]

Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper

2026-02-16T15:40:12Z

Kent:

'''Från tunna till tak – unik takbeklädnad i Ånimskog'''

Många uthus runt om Fengersfors Bruk blev belagda med plåt från becktunnor. Becket/asfalten användes för att belägga en papperskvalitet som benämndes ”Oceanpapper”. Detta papper bestod av två skikt papper med beck mellan och det kunde användas bl.a. som regnskydd att täcka med utomhus.

Becket kom i plåttunnor med båt till den så kallade ”Bryggan” vid Sjön Ärran där Fengersfors Bruk hade en lagerbyggnad för kommande gods och för leveranser av papper.

Från ”Bryggan” gick transporten med ånglok till pappersbruket.

Väl där höggs tunnornas botten och överdel bort med yxa. Därefter öppnades tunnan längs med och plåtskalet bändes bort.

Becket gjordes flytande i ett uppvärmt kar och pumpades därefter till oceanmaskinen.

Becket levererades i åtminstone två kvalitéer. En som var hård och spröd. Denna var lätt att slå sönder i mindre bitar som lätt kunde läggas i karet för smältning. Den andra kvalitén var seg och svår att få loss från plåtskalet. Hela klumpen måste lämpas hel i det varma badet vilket var både tungt och lite farligt på grund av stänk.

Vid något tillfälle kom någon på att de plåtar som blev över efter hanteringen av tunnorna kunde användas för att täcka tak med. Det fanns många dåliga uthustak belagda med exempelvis spån som behövde förbättras.

Nu till den lilla gården Sandkullen i Kingebol. Här är ladugården, ett garage och en mindre utbyggnad försedda med plåtar från becktunnor.

(Ladugården har senare försetts med ett plåttak av modernt slag som är lagt ovanpå det gamla becktunnelagret.)

Under hösten 1950 köptes 150 plåtar för 35 öre styck. Se faktura nedan.

När köparen fått sina plåtar återstod mycket jobb förutom att fästa dem på taket. Plåtarna skulle plattas till så att de blev så plana som möjligt. Detta var inte helt enkelt därför att plåttunnorna var försedda med förstärkningsrillor. De gjorde motstånd vid uträtningen. Man var tvungen att med en tung ”stamp” bearbeta dem. Nästa steg var att falsa plåtarna så att det blev tätt i längsskarvarna på taket.

De plåtar som är monterade på Sandkullen har de ungefärliga måtten 80 x 155 cm. Dessa mått ger en volym på ca 157 l vilket stämmer bra med ett engelskt fat (barrel) som rymmer 159 l.

Undersidan på plåtarna (insidan på tunnan) har kvar mycket beck som när solen värmer på sommaren gör att det droppar beck från dem. Det gör det fortfarande efter ca 75 år.

Antalet plåtar (150 st) stämmer bra överens med det uppskattade antalet som är lagda på uthusen på Sandkullen.

Oceanpapper tillverkades från år 1913 och fram till 1967 då Fengersfors Bruk lades ned.

Den smalspåriga järnvägen mellan norra änden på sjön Ärran och Fengersfors Bruk var i drift från mitten av 1920-talet till slutet av 1950.

Nedan finns några bilder från Sandkullens takhistoria.

<nowiki>*</nowiki>) Nedanstående text är hämtad från en minnesskrift över Fengersfors Bruk från 1996 författad av Conny Källvik.

”Arthur Thorstensson, känd profil på sin tid såväl i Fröskog som Ånimskog har i sina minnesangteckningar skrivit: ”Fengersfors bruk var den bästa arbetsplats jag någonsin haft”

Thorstensson hade tidigare i sitt liv utstått en hel del strapatser, bl.a på valkokare och under sin vistelse i Sydgeorgien.

Då han var bosatt i Fröskog hade han också en mindre verkstadsrörelse, som han till en del anpassade till brukets verksamhet. Fengersfors Bruk tillverkade vid den här tiden kabelpapper; d.v.s papper med beckisolation. Becket levererades till bruket på fat. Man högg loss fatets lock i båda ändar, samt öppnade fatet längs efter, beckklumpen blev frilagd. Den kvarblivna plåten kastades. Thorstensson tog till vara plåten, och bankade ut den. Åtskilliga tak i Fröskog socken lär vara täckta av plåt hamrad från Thorstenssons hand med ursprung från Fengersfors Bruk.”

(Thorstensson var anställd vid Fengersfors Bruk från 1926 till 1943)
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Faktura 100 plåtar.png|vänster|ramlös|648x648px|Faktura från Fengersfors Bruk för 100 st plåtar. Samma år köptes ytterligare 50 plåtar för samma styckepris.]][[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ocenpapper.PNG|ramlös|450x450px]]

Fil:Dalsland-Ånimskog-Ocenpapper.PNG

2026-02-16T15:37:47Z

Kent: Garagetak på Sandkullen med plåtar som har som har hemmagjorda falsar. Här kan man se förstärkningsrillorna so gjorde det svårt att platta ut plåten.

== Sammanfattning ==
Garagetak på Sandkullen med plåtar som har som har hemmagjorda falsar. Här kan man se förstärkningsrillorna so gjorde det svårt att platta ut plåten.

Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper

2026-02-16T15:27:12Z

Kent: Lagt till bild

'''Från tunna till tak – unik takbeklädnad i Ånimskog'''

Många uthus runt om Fengersfors Bruk blev belagda med plåt från becktunnor. Becket/asfalten användes för att belägga en papperskvalitet som benämndes ”Oceanpapper”. Detta papper bestod av två skikt papper med beck mellan och det kunde användas bl.a. som regnskydd att täcka med utomhus.

Becket kom i plåttunnor med båt till den så kallade ”Bryggan” vid Sjön Ärran där Fengersfors Bruk hade en lagerbyggnad för kommande gods och för leveranser av papper.

Från ”Bryggan” gick transporten med ånglok till pappersbruket.

Väl där höggs tunnornas botten och överdel bort med yxa. Därefter öppnades tunnan längs med och plåtskalet bändes bort.

Becket gjordes flytande i ett uppvärmt kar och pumpades därefter till oceanmaskinen.

Becket levererades i åtminstone två kvalitéer. En som var hård och spröd. Denna var lätt att slå sönder i mindre bitar som lätt kunde läggas i karet för smältning. Den andra kvalitén var seg och svår att få loss från plåtskalet. Hela klumpen måste lämpas hel i det varma badet vilket var både tungt och lite farligt på grund av stänk.

Vid något tillfälle kom någon på att de plåtar som blev över efter hanteringen av tunnorna kunde användas för att täcka tak med. Det fanns många dåliga uthustak belagda med exempelvis spån som behövde förbättras.

Nu till den lilla gården Sandkullen i Kingebol. Här är ladugården, ett garage och en mindre utbyggnad försedda med plåtar från becktunnor.

(Ladugården har senare försetts med ett plåttak av modernt slag som är lagt ovanpå det gamla becktunnelagret.)

Under hösten 1950 köptes 150 plåtar för 35 öre styck. Se faktura nedan.

När köparen fått sina plåtar återstod mycket jobb förutom att fästa dem på taket. Plåtarna skulle plattas till så att de blev så plana som möjligt. Detta var inte helt enkelt därför att plåttunnorna var försedda med förstärkningsrillor. De gjorde motstånd vid uträtningen. Man var tvungen att med en tung ”stamp” bearbeta dem. Nästa steg var att falsa plåtarna så att det blev tätt i längsskarvarna på taket.

De plåtar som är monterade på Sandkullen har de ungefärliga måtten 80 x 155 cm. Dessa mått ger en volym på ca 157 l vilket stämmer bra med ett engelskt fat (barrel) som rymmer 159 l.

Undersidan på plåtarna (insidan på tunnan) har kvar mycket beck som när solen värmer på sommaren gör att det droppar beck från dem. Det gör det fortfarande efter ca 75 år.

Antalet plåtar (150 st) stämmer bra överens med det uppskattade antalet som är lagda på uthusen på Sandkullen.

Oceanpapper tillverkades från år 1913 och fram till 1967 då Fengersfors Bruk lades ned.

Den smalspåriga järnvägen mellan norra änden på sjön Ärran och Fengersfors Bruk var i drift från mitten av 1920-talet till slutet av 1950.

Nedan finns några bilder från Sandkullens takhistoria.

<nowiki>*</nowiki>) Nedanstående text är hämtad från en minnesskrift över Fengersfors Bruk från 1996 författad av Conny Källvik.

”Arthur Thorstensson, känd profil på sin tid såväl i Fröskog som Ånimskog har i sina minnesangteckningar skrivit: ”Fengersfors bruk var den bästa arbetsplats jag någonsin haft”

Thorstensson hade tidigare i sitt liv utstått en hel del strapatser, bl.a på valkokare och under sin vistelse i Sydgeorgien.

Då han var bosatt i Fröskog hade han också en mindre verkstadsrörelse, som han till en del anpassade till brukets verksamhet. Fengersfors Bruk tillverkade vid den här tiden kabelpapper; d.v.s papper med beckisolation. Becket levererades till bruket på fat. Man högg loss fatets lock i båda ändar, samt öppnade fatet längs efter, beckklumpen blev frilagd. Den kvarblivna plåten kastades. Thorstensson tog till vara plåten, och bankade ut den. Åtskilliga tak i Fröskog socken lär vara täckta av plåt hamrad från Thorstenssons hand med ursprung från Fengersfors Bruk.”

(Thorstensson var anställd vid Fengersfors Bruk från 1926 till 1943)
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Faktura 100 plåtar.png|vänster|ramlös|648x648px|Faktura från Fengersfors Bruk för 100 st plåtar. Samma år köptes ytterligare 50 plåtar för samma styckepris.]]

Fil:Dalsland-Ånimskog-Faktura 100 plåtar.png

2026-02-16T15:18:12Z

Kent: Faktura från Fengersfors Bruk för 100 st. Samma år köptes ytterligare 50 plåtar för samma styckpris.

== Sammanfattning ==
Faktura från Fengersfors Bruk för 100 st. Samma år köptes ytterligare 50 plåtar för samma styckpris.

Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper

2026-02-16T15:10:41Z

Kent: Skapat ny sida

Dalsland/Ånimskog/Bergehagen

2025-12-13T13:21:33Z

Kent: Lagt in koordinat

{{NyPlats|namn=Bergehagen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|typ=Torp|knord=58.924331|kost=12.537104}}
Ett skifte av Kingebols jordbruksfastighet längst i söder, mot gränsen till Gyltungebyn, heter "Kingebol 1:2". Fastigheten ägs av Gyltungebyns ägare och är nu obebyggd. Där finns torpruinen [[Dalsland/Ånimskog/Ängen (Kingebol)|Ängen]].

I boken ”Torpruiner i Åmåls kommun” har torpruinen nr 65 under Gyltungebyn.

År 1924 ägdes fastigheten 1:2 av K F Nordström och hans hustru Anna, på Gyltungebyn. Till fastigheten hörde då, som till alla andra jordbruksfastigheter i Kingebol, ett skifte hagmark. Det konstiga är att detta skifte låg längst i norr mot gränsen till Säbyn.

Detta skifte, som kallades '''Bergehagen''', avstyckades från 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen 1:28 och blev bebyggt...

==1925-1943 ägare Anton Blixt==
Enligt köpbrev 5 sept 1924 och lagfart 16 febr 1925 blev Anton Blixt (1865-1951) ny ägare till skiftet.

Anton Blixt och några av hans sönerna byggde ett hus där. Sonen Sigfrid med familj var de första som bodde i huset. Anton Blixt bosatte sig aldrig i Bergehagen. Han bodde vid färjeläget på Gyltungebyn.

Dalsland/Ånimskog/Skackerud

2025-12-13T13:08:32Z

Kent: Lagt in koordinat

{{NyPlats|namn=Skackerud|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Torp|knord=58.922218|kost=12.531382}}
'''Skackeruds mark''', 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen. Husen ligger på västra sidan.

==Från 1800-talets slut - 1898 ägare Jan Petter Jansson==
I slutet på 1800-talet ägdes Skackerud av Jan Petter Jansson och hans hustru Anna Kristina Andersdotter, båda var födda i Ånimskog år 1830. Jan Petter var son till Jan Andersson och Ingrid Bryngelsson i [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol|Kingebol]]. Anna Kristina avled 1896 och Jan Petter avled 1912.

Dottern Anna Julia, född 1864, träffade vid sin vistelse i Amerika smeden Johan Jansson, som var född 1860 i Ånimskog. Johan var även finsnickare och han lär ha tillverkat inredningen till handelsboden i Stora Strand. Julia och Johan gifte sig 8/1 1898.

==1898-1938 ägare Julia och Johan Jansson==
Julia och Johan bosatte sig på Skackerud 1898.

De fick barnen:
<poem>
Oskar Henry f 1898
Mabel Axelia f 1900
Maria Amalia (1906-1912)
Henning f 1908
</poem>
Julia Jansson dog 1933 och Johan Jansson dog 1948. Vid arvskifte 10 augusti 1938 erhöll barnen fastigheten.

==Avstyckade fritidstomter==
KINGEBOL 1:34, 1:35 och 1:39

Tre tomter för fritidshus har avstyckats från Skackerud. Den första skedde 1939. Då avstyckades en strandtomt vid ”Malmmyra”. Denna tomt har på senare år delats och tomterna har fått beteckningarna 1:34 och 1:35. Båda är bebyggda.

Den tredje avstyckade tomten, också den en strandtomt, ligger på Tomasudden väster om ”Malmmyra”. Tomten är bebyggd.

==Livet på Skackerud==
En fin skildring av livet på Skackerud på 1930-talet, skriven av Nils Petersson, är insatt i [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet_nummer_85_år2008|Ånimskogs byablad nr 85 juni 2008]].

Dalsland/Ånimskog/Högen (Kingebol)

2025-12-13T13:04:55Z

Kent: Lagt in koordinat

Dalsland/Ånimskog/Löfås

2025-12-13T10:54:23Z

Kent: Lagt in koordinater

{{NyPlats|namn=Löfås|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Soldattorp|knord=58.923910|kost=12.539549}}
Fd soldattorpet till hemmanet [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol|Kingebol]], (Kingebol 1:37), i Ånimskogs socken kallas i husförhörsböckerna för '''Löfås'''. I köpeavtal från början av 1900-talet heter det ”''Erikslund nr 1 i Kronans jordbok''”. I bygden kallas stället enbart för '''Torpet'''.
==1717-1767==
Enligt en soldatförteckning hette den första soldaten på soldattorpet Kingebol 724 Mattis Gunnarsson Landahl. Han var 26 år 1721, gift och hade då varit i tjänst i 4 år. Han blev kasserad vid 1767 års General Mönstring.
==Soldatnamnet Kingren==
Soldaterna som tillsattes efter 1767 var inte släkt, men alla fick namnet '''Kingren'''.
==1767-1788==
Enligt husförhörsboken för åren 1780-1786 var Anders Andersson Kingren, f 1742 i Tydje, soldat i Kingebol. Han var gift med Annica Andersdotter, f 1746, och de fick tre barn, Maria (1775-1788), Anders (1779) och Cajsa (1786-1787).

I nästa husförhörsbok från 1787-1792 står det att Anders var avskedad och i soldatförteckningen står det ”avskedad på kassationsmöte den 16 juni 1788”. Han ersattes 7 aug samma år med nedanstående.
==1788-1809==
Corp Anders Svensson Kingren, f 1764 i Tösse, blev ny soldat. Hans hustru hette Lisken Ersdotter och hon var född 1764 i Ånimskog.

De fick barnen: Anders f 1785, Maria f 1789, dog tidigt, Erik f 1792, Sven f 1794, Lisa f 1798, dog tidigt, Johannes f 1799 och Olle f 1803

Någon gång under perioden 1812-1816 flyttade den avskedade soldaten Anders Svensson Kingren (f 1764) till Strömmen. [Födelsedata då är 14/11 1763]. Till Strömmen flyttar också hustrun Lisken Ersdotter och sönerna Johannes och Olle.

==1810-1838==
En ny soldat flyttade till Kingebol år 1810. Det var drängen och soldaten från Fröskog Stom Jan (Johan) Olsson Kingren, f 1784 i Hesselskog (Edsleskog). Han flyttade dit tillsammans med modern, änkan Ingrid Svensdotter, f 1751 och två systrar Cajsa och Maria. Modern dog på Löfås (Torpet) 1828.

Nr 724 Corpralen Jan (Johan) Olsson Kingren (f 1784) gifte sig 1816 med Cajsa Arvidsdotter, f 1795, från Hult i Ånimskog, och de fick barnen:

Olof Fredrik f 1817, han drunknade 1840, Jan August f 1820, Erik (1823-1824), Johanna f 1825, Carl f 1828, Erik Magnus f 1831, Catrina (1834-1836), och Catarina f 1837

Kingren erhöll ”''afsked vid 1838 års General Mönstring''”.

Den avskedade Corpralen Jan (Johan) Johannes Kingren (f 1784) flyttar med sin familj till Hult år 1838.

==1839-1866?==
Roten ersattes den 28 jan 1839 med en ny soldat som kom inflyttande från Tösse 1841. Han fick också namnet Kingren. Soldat nr 724 Johannes Kingren, född 1816 i Slobol, och han var gift med Maja Cajsa Larsdotter, f 1815 i Fröskog. De fick barnen: Lisa Maja f 1842, Augusta f 1845, Lars Gustaf f 1847, Sven Peter (1850-1858), Carl f 1853 och Mauritz (1856-1859)

Hustrun Maja Kajsa Larsdotter dog 1860

Avskrift , del av bouppteckning:

''”År 1860 den 15de november blev Bouppteckning förrättad på Soldatstommen Löfås under Kingebohl efter avlidna hustrun Cajsa Kingren som avled den 6 okt och efter sig lämnat enkemannen Johan Kingren samt 4 barn, nämligen 2 söner och 2 döttrar, dottern Lisa Maja 18 år, dottern Augusta 16 år, son Lars Gustaf 13 år, son Carl 8 år gammal hvars rätt som Corator bevakades av barnens morbroder Erik Larsson i Hult, Fröskog Socken. Boet uppgavs av änkemannen i följande ordning nämligen:…”''

Soldaten änklingen Johan (Johannes) Kingren (f 1816) fick en ny hustru 3/4 1864, Kristina Svensdotter, f 1842 i Tisselskog.

De fick två söner, Johan Otto f 1865, som var bräcklig, Alfred f 1871 och en dotter Anna Olivia (1881-1889).

Någon gång under perioden 1866-1870 avskedas soldaten Johannes Kingren (f 1816). Johannes Kingren avled i augusti 1889.

Fattighjonet, soldat-änkan, modern Kristina Svensdotter bodde kvar i Kingebol tillsammans med sonen Johan Otto Kingren. Sonen avled i april 1900. Den andra sonen arbetaren Alfred Kingren flyttar till Tösse 1891, till Ö Korsbyn 1893 och till Galmen 1894. Änkan Kristina Svensdotter Kingren flyttar 1908 till sonen på Galmen. Där bodde de kvar till 1926. Alfred avled i gulsot 14/2 1926 och modern i hög ålder 28/11 1926.

==Ägarförhållanden till fd soldattorpet Kingebol 1:37==

==1903 -1906 ägare Johannes Sträng==
I en köpehandling daterad 20 april 1903 säljs det indragna soldattorpet till fd soldaten (i Laxarby) Johannes Sträng, Wallsjön, Fröskog. Köpesumman bestämdes till åtta hundra kronor. Torpet utgör i areal 2 ha och 88 ar och är belägen söder om uttagen ”gata” intill Galmens rågång, enl avtalet. I samma köpehandling finns ett tillägg där Johannes Sträng överlåter torpet till Olof Fredriksson i Kingebol mot köpesumman 800 kronor, som kvitteras den 23 april 1906. Lagfart 28 nov 1910.
==1906 -1908 ägare Olof Fredriksson==
Ny ägare till fd Soldattorpet Lövås/Erikslund, som idag kallas enbart Torpet, blev Olof Fredriksson. Han var född i Tisselskog 1874. Han gifte sig 1899 med fd soldaten Johannes Strängs dotter, Emma Kristina Sträng, f 1878 i Laxarby. Familjen flyttade från Åmål till Torpet i Kingebol den 2 maj 1903 och de hade då barnen:

Dagny Vilhelmina f 1899 i Fröskog och Bengt Evald f 1901 i Åmål.

Två barn föddes i Ånimskog, Sven Karl f 1903 och Kristina Margareta f 1906. 4/10 1908 flyttar familjen till Mörnäs i Fröskog.

==1908 -1948 ägare Erik Emil Pettersson==
Ny ägare till Torpet blev fd konstapeln, gruvarb., Erik Emil Pettersson f 1867 i Linde, Örebro län. Han kom med familjen flyttande från Gällivare, Norrbottens län, den 20/9 1908. Hustrun Emma Charlotta Karlsson var f 1872 i Götlunda, Örebro län. Köpebrevet daterat 8 jan 1911 och lagfarten 13 febr 1911.

Tre av deras barn var födda i Gällivare: Astrid Emilia f 1902, Martin Walter f 1904, blev författare och tog namnet Pernemyr (Perne). Erik Evert Hjalmar f 1907, blev handlare i Örebro, och tog namnet Pernemyr. Sonen Hilding Werner föddes i Ånimskog 1908.

Syskonen förblev barnlösa. Emil och Emma Pettersson dog på Torpet med en månads mellanrum år 1948.

Evert gifte sig med Rut, som var på dagen 10 år yngre än honom. I Ånimskogs byablad nr 64 och 65 från år 2003, finns en intervju med Rut och Evert, gjord av Åke E Gunnarsson, där de berättar om sina liv.

Dalsland/Ånimskog/Sandkullen

2025-11-24T09:11:09Z

Kent:

{{NyPlats|namn=Sandkullen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Gård|sortnamn=Gård|knord=58.921482|kost=12.538471}}
==Ägare==
===1832-1859 Första kända ägaren, Maria Andersdotter===
'''Maria Andersdotter''', föddes i Skållebyn 1783 och var dotter till ovan nämnda Maria Olofsdotter, f 1762 i Kingebol, och '''Anders Svensson,''' f 1758 i Skållebyn.

Maria Andersdotter hade en bror, Göran f 1780 och en syster, Annika f 1785, som föddes i Skållebyn. Systern Kerstin föddes i Kingebol 1788, hon dog 4 månader gammal.

Pappan, Anders Svensson, dog när var Maria 6 år och hon fick 1791 en styvfar, '''Lars Svensson Bergqvist''' i Kingebol (1756-1821). Tre halvsyskon föddes, Sven (1791-1804), Catharina 1795 och Olof 1800.

I den svårlästa bouppteckningen efter pappan Anders Svensson, upptas fast egendom till 1/8 del av skattehemmanet Kingebol, samt ägor köpta av Marias syster Katharina Olofsdotter och bröderna Petter och Jonas Olofssöner.

Mamman dog 1801 och Maria fick 1805 en styvmor, Elin Andersdotter f 1756 i Hensbyn, Fröskog.

'''Maria Andersdotter''' gifte sig 1803 med '''Magnus Eliasson''', från Fröskog Stom. Maria och Magnus bodde i Skållebyn åren 1812-1819. 1820 flyttade familjen till Kingebol. De fick barnen Ingrid 1803, Anders 1805, '''Lisa Maria 1807''', Cajsa 1812, Elias 1814 och Johanna 1818.

Magnus Eliasson dog 1820 och Maria gifte sig 1825 med '''Thomas Andersson''', född 1793 i Laxarby. Vid Enskiftet 1818, som avslutades 1825, fick Maria och Thomas bo kvar på gamla Bytomten. De erhöll för sina 3/128-delar mark på ''västra sidan'' om landsvägen och bergsträckan Getaryggen.

Ett upphittat dokument visar att Maria Andersdotters arvejord, 1/32-del i Kingebol, bortbyttes år 1832 till nämndemannen Carl Svensson och hans hustru Lisa Pettersdotter ”''mot dess ägande 1/32-del i nämnde hemman och beläget i östra Ängen''” vid Märta Sillanders ägande av 1/32-del. Detta förklarar varför gårdarna nu ligger på östra sidan av landsvägen.

År 1832 ansökte Thomas Andersson och Maria Andersdotter att Laga skifte skulle göras av ägorna, nuvarande 1:24, 1:25 och 1:26. Maria ägde då 1/32-dels mantal.

===Avskrift: Utvalda delar av Laga skifte===
”''År 1832 den 28 juli inställde sig undertecknad Commissions Lantmätare uti Skatte Krona Hemmanet Kingebohl på Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken för att till följes av nedan intagne förordnande i Laga Skifte fördela Inägorna till 1/16 dels av detta hemman varvid efter förut i laga tid kungjort dag, sig infunno ägarna där av Martha Nilsdotter genom dess man Johannes Andersson äger 1/32 dels och Hustru Maria Andersdotter även genom dess man Thomas Andersson för 1/32 dels mantal.”''

''”§5 Efter gjord besiktning å ägorna befanns de vara så belägna att deleslinjen inte kan givas någon annan sträckning än från öster till väster längs efter lotten om icke någon av delägarna skall bliva lidande.”''

''”§8 Genom lottning bekom Martha Nilsdotter norra och Maja Andersdotter södra 1/32-dels lotten.”''

Maria (Maja) Andersdotter blev därmed ägare till Kingebol 1:23, som nu heter 1:26, och är Sandkullen.

År 1859 avled Maria Andersdotter och Thomas Andersson gifte sig 1863 med Maja Larsdotter från Tveta. Hon hade ett oä barn, Maja Kajsa f 1847.

Om Maria och Thomas bosatte sig på Sandkullen har inte framkommit av framtagna dokument, men år 1852 flyttade Maria och Magnus Eliassons dotter, '''Lisa Maria Magnusdotter''', född 1807 i Skållebyn, till Sandkullen med sin familj.

Lisa Maria Magnusdotter var gift med '''Gustaf Persson Lundin''', f 1811 i Tydje. De bodde i Skållebyn 1834, sen flyttade de till Tösse, Säbyn, Åmål, Tydje och till Kroken i Skållerud och därifrån till Kingebol 1852. De fick barnen Maja Cajsa 1834, Carl Fredrik 1836, Mauritz 1838, Laura 1841, Anna Christina 1843, Johannes 1845 och Clara 1848.

Familjen Lundin flyttade 1859/1960 till Tveta.

===1860-1867 ägare Fredrik Larsson===
Fredrik Larsson, född 1833 på Höglund i Tisselskog, köpte Sandkullen av Gustaf Lundin, enligt köpebrev 1859 och med tillträde 1860. Han flyttade från Bocklarud i Fröskog till Sandkullen tillsammans med hustrun '''Brita Maja Petersdotter''', f 1828 i Bön, Ödsköld, och dottern Sofia Fredriksdotter (1858-1932) född i Fröskog.

På Sandkullen föddes barnen: Torsten (1861-1861), Mathilda (1862-1862) och Johan Yngve Fredriksson (1864-1930)

Dottern Sofia utbildade sig till lärarinna och gifte sig 1893 med metodistpredikanten Otto Magnusson från Fröskog. De flyttade till bl a Alingsås och Vallda. De återvände många år senare till Dalsland. Ägaren Fredrik Larsson dog 1867 och Brita Maja blev ensam med två små barn.

===1867-1893 ägare änkan Britta Maja Petersdotter och barnen Yngve och Sofia===
Änkan Britta Pettersdotter bodde kvar och drev gården vidare. Yngve blev hemmason och han tog säkert över många sysslor när han blev äldre. Han sysslade även med snickeri och har efterlämnat många fina arbeten.

===1893-1930 ägare Yngve Fredriksson Wikman===
Brita Maja dog 1893 och sonen Yngve tog över fastigheten och bodde ensam på Sandkullen i 11 år. 1904 gifte han sig med Hulda Wass, född 1871 i Backen. Yngve var fältjägare och fick namnet Wikman.

Yngve och Hulda Wikman fick barnen: Selma Maria f 1905 och Anna Sofia f 1909

===Hagmarken===
Till Sandkullen hör en hagmark, som ligger intill ”Torpegatan”. Den är markerad på kartan från Laga Skiftet 1818-1825 med W. På denna hagmark finns torpruinen Berga.

Dalsland/Ånimskog/Sandkullen

2025-11-24T09:09:33Z

Kent:

{{NyPlats|namn=Sandkullen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Torp|sortnamn=Gård|knord=58.921482|kost=12.538471|gård=Gård}}
==Ägare==
===1832-1859 Första kända ägaren, Maria Andersdotter===
'''Maria Andersdotter''', föddes i Skållebyn 1783 och var dotter till ovan nämnda Maria Olofsdotter, f 1762 i Kingebol, och '''Anders Svensson,''' f 1758 i Skållebyn.

Maria Andersdotter hade en bror, Göran f 1780 och en syster, Annika f 1785, som föddes i Skållebyn. Systern Kerstin föddes i Kingebol 1788, hon dog 4 månader gammal.

Pappan, Anders Svensson, dog när var Maria 6 år och hon fick 1791 en styvfar, '''Lars Svensson Bergqvist''' i Kingebol (1756-1821). Tre halvsyskon föddes, Sven (1791-1804), Catharina 1795 och Olof 1800.

I den svårlästa bouppteckningen efter pappan Anders Svensson, upptas fast egendom till 1/8 del av skattehemmanet Kingebol, samt ägor köpta av Marias syster Katharina Olofsdotter och bröderna Petter och Jonas Olofssöner.

Mamman dog 1801 och Maria fick 1805 en styvmor, Elin Andersdotter f 1756 i Hensbyn, Fröskog.

'''Maria Andersdotter''' gifte sig 1803 med '''Magnus Eliasson''', från Fröskog Stom. Maria och Magnus bodde i Skållebyn åren 1812-1819. 1820 flyttade familjen till Kingebol. De fick barnen Ingrid 1803, Anders 1805, '''Lisa Maria 1807''', Cajsa 1812, Elias 1814 och Johanna 1818.

Magnus Eliasson dog 1820 och Maria gifte sig 1825 med '''Thomas Andersson''', född 1793 i Laxarby. Vid Enskiftet 1818, som avslutades 1825, fick Maria och Thomas bo kvar på gamla Bytomten. De erhöll för sina 3/128-delar mark på ''västra sidan'' om landsvägen och bergsträckan Getaryggen.

Ett upphittat dokument visar att Maria Andersdotters arvejord, 1/32-del i Kingebol, bortbyttes år 1832 till nämndemannen Carl Svensson och hans hustru Lisa Pettersdotter ”''mot dess ägande 1/32-del i nämnde hemman och beläget i östra Ängen''” vid Märta Sillanders ägande av 1/32-del. Detta förklarar varför gårdarna nu ligger på östra sidan av landsvägen.

År 1832 ansökte Thomas Andersson och Maria Andersdotter att Laga skifte skulle göras av ägorna, nuvarande 1:24, 1:25 och 1:26. Maria ägde då 1/32-dels mantal.

===Avskrift: Utvalda delar av Laga skifte===
”''År 1832 den 28 juli inställde sig undertecknad Commissions Lantmätare uti Skatte Krona Hemmanet Kingebohl på Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken för att till följes av nedan intagne förordnande i Laga Skifte fördela Inägorna till 1/16 dels av detta hemman varvid efter förut i laga tid kungjort dag, sig infunno ägarna där av Martha Nilsdotter genom dess man Johannes Andersson äger 1/32 dels och Hustru Maria Andersdotter även genom dess man Thomas Andersson för 1/32 dels mantal.”''

''”§5 Efter gjord besiktning å ägorna befanns de vara så belägna att deleslinjen inte kan givas någon annan sträckning än från öster till väster längs efter lotten om icke någon av delägarna skall bliva lidande.”''

''”§8 Genom lottning bekom Martha Nilsdotter norra och Maja Andersdotter södra 1/32-dels lotten.”''

Maria (Maja) Andersdotter blev därmed ägare till Kingebol 1:23, som nu heter 1:26, och är Sandkullen.

År 1859 avled Maria Andersdotter och Thomas Andersson gifte sig 1863 med Maja Larsdotter från Tveta. Hon hade ett oä barn, Maja Kajsa f 1847.

Om Maria och Thomas bosatte sig på Sandkullen har inte framkommit av framtagna dokument, men år 1852 flyttade Maria och Magnus Eliassons dotter, '''Lisa Maria Magnusdotter''', född 1807 i Skållebyn, till Sandkullen med sin familj.

Lisa Maria Magnusdotter var gift med '''Gustaf Persson Lundin''', f 1811 i Tydje. De bodde i Skållebyn 1834, sen flyttade de till Tösse, Säbyn, Åmål, Tydje och till Kroken i Skållerud och därifrån till Kingebol 1852. De fick barnen Maja Cajsa 1834, Carl Fredrik 1836, Mauritz 1838, Laura 1841, Anna Christina 1843, Johannes 1845 och Clara 1848.

Familjen Lundin flyttade 1859/1960 till Tveta.

===1860-1867 ägare Fredrik Larsson===
Fredrik Larsson, född 1833 på Höglund i Tisselskog, köpte Sandkullen av Gustaf Lundin, enligt köpebrev 1859 och med tillträde 1860. Han flyttade från Bocklarud i Fröskog till Sandkullen tillsammans med hustrun '''Brita Maja Petersdotter''', f 1828 i Bön, Ödsköld, och dottern Sofia Fredriksdotter (1858-1932) född i Fröskog.

På Sandkullen föddes barnen: Torsten (1861-1861), Mathilda (1862-1862) och Johan Yngve Fredriksson (1864-1930)

Dottern Sofia utbildade sig till lärarinna och gifte sig 1893 med metodistpredikanten Otto Magnusson från Fröskog. De flyttade till bl a Alingsås och Vallda. De återvände många år senare till Dalsland. Ägaren Fredrik Larsson dog 1867 och Brita Maja blev ensam med två små barn.

===1867-1893 ägare änkan Britta Maja Petersdotter och barnen Yngve och Sofia===
Änkan Britta Pettersdotter bodde kvar och drev gården vidare. Yngve blev hemmason och han tog säkert över många sysslor när han blev äldre. Han sysslade även med snickeri och har efterlämnat många fina arbeten.

===1893-1930 ägare Yngve Fredriksson Wikman===
Brita Maja dog 1893 och sonen Yngve tog över fastigheten och bodde ensam på Sandkullen i 11 år. 1904 gifte han sig med Hulda Wass, född 1871 i Backen. Yngve var fältjägare och fick namnet Wikman.

Yngve och Hulda Wikman fick barnen: Selma Maria f 1905 och Anna Sofia f 1909

===Hagmarken===
Till Sandkullen hör en hagmark, som ligger intill ”Torpegatan”. Den är markerad på kartan från Laga Skiftet 1818-1825 med W. På denna hagmark finns torpruinen Berga.

Dalsland/Ånimskog/Sandkullen

2025-11-24T09:04:29Z

Kent: Sandkullen Torp ändrat till Gård

{{NyPlats|namn=Sandkullen|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Torp|sortnamn=Gård}}
==Ägare==
===1832-1859 Första kända ägaren, Maria Andersdotter===
'''Maria Andersdotter''', föddes i Skållebyn 1783 och var dotter till ovan nämnda Maria Olofsdotter, f 1762 i Kingebol, och '''Anders Svensson,''' f 1758 i Skållebyn.

Maria Andersdotter hade en bror, Göran f 1780 och en syster, Annika f 1785, som föddes i Skållebyn. Systern Kerstin föddes i Kingebol 1788, hon dog 4 månader gammal.

Pappan, Anders Svensson, dog när var Maria 6 år och hon fick 1791 en styvfar, '''Lars Svensson Bergqvist''' i Kingebol (1756-1821). Tre halvsyskon föddes, Sven (1791-1804), Catharina 1795 och Olof 1800.

I den svårlästa bouppteckningen efter pappan Anders Svensson, upptas fast egendom till 1/8 del av skattehemmanet Kingebol, samt ägor köpta av Marias syster Katharina Olofsdotter och bröderna Petter och Jonas Olofssöner.

Mamman dog 1801 och Maria fick 1805 en styvmor, Elin Andersdotter f 1756 i Hensbyn, Fröskog.

'''Maria Andersdotter''' gifte sig 1803 med '''Magnus Eliasson''', från Fröskog Stom. Maria och Magnus bodde i Skållebyn åren 1812-1819. 1820 flyttade familjen till Kingebol. De fick barnen Ingrid 1803, Anders 1805, '''Lisa Maria 1807''', Cajsa 1812, Elias 1814 och Johanna 1818.

Magnus Eliasson dog 1820 och Maria gifte sig 1825 med '''Thomas Andersson''', född 1793 i Laxarby. Vid Enskiftet 1818, som avslutades 1825, fick Maria och Thomas bo kvar på gamla Bytomten. De erhöll för sina 3/128-delar mark på ''västra sidan'' om landsvägen och bergsträckan Getaryggen.

Ett upphittat dokument visar att Maria Andersdotters arvejord, 1/32-del i Kingebol, bortbyttes år 1832 till nämndemannen Carl Svensson och hans hustru Lisa Pettersdotter ”''mot dess ägande 1/32-del i nämnde hemman och beläget i östra Ängen''” vid Märta Sillanders ägande av 1/32-del. Detta förklarar varför gårdarna nu ligger på östra sidan av landsvägen.

År 1832 ansökte Thomas Andersson och Maria Andersdotter att Laga skifte skulle göras av ägorna, nuvarande 1:24, 1:25 och 1:26. Maria ägde då 1/32-dels mantal.

===Avskrift: Utvalda delar av Laga skifte===
”''År 1832 den 28 juli inställde sig undertecknad Commissions Lantmätare uti Skatte Krona Hemmanet Kingebohl på Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken för att till följes av nedan intagne förordnande i Laga Skifte fördela Inägorna till 1/16 dels av detta hemman varvid efter förut i laga tid kungjort dag, sig infunno ägarna där av Martha Nilsdotter genom dess man Johannes Andersson äger 1/32 dels och Hustru Maria Andersdotter även genom dess man Thomas Andersson för 1/32 dels mantal.”''

''”§5 Efter gjord besiktning å ägorna befanns de vara så belägna att deleslinjen inte kan givas någon annan sträckning än från öster till väster längs efter lotten om icke någon av delägarna skall bliva lidande.”''

''”§8 Genom lottning bekom Martha Nilsdotter norra och Maja Andersdotter södra 1/32-dels lotten.”''

Maria (Maja) Andersdotter blev därmed ägare till Kingebol 1:23, som nu heter 1:26, och är Sandkullen.

År 1859 avled Maria Andersdotter och Thomas Andersson gifte sig 1863 med Maja Larsdotter från Tveta. Hon hade ett oä barn, Maja Kajsa f 1847.

Om Maria och Thomas bosatte sig på Sandkullen har inte framkommit av framtagna dokument, men år 1852 flyttade Maria och Magnus Eliassons dotter, '''Lisa Maria Magnusdotter''', född 1807 i Skållebyn, till Sandkullen med sin familj.

Lisa Maria Magnusdotter var gift med '''Gustaf Persson Lundin''', f 1811 i Tydje. De bodde i Skållebyn 1834, sen flyttade de till Tösse, Säbyn, Åmål, Tydje och till Kroken i Skållerud och därifrån till Kingebol 1852. De fick barnen Maja Cajsa 1834, Carl Fredrik 1836, Mauritz 1838, Laura 1841, Anna Christina 1843, Johannes 1845 och Clara 1848.

Familjen Lundin flyttade 1859/1960 till Tveta.

===1860-1867 ägare Fredrik Larsson===
Fredrik Larsson, född 1833 på Höglund i Tisselskog, köpte Sandkullen av Gustaf Lundin, enligt köpebrev 1859 och med tillträde 1860. Han flyttade från Bocklarud i Fröskog till Sandkullen tillsammans med hustrun '''Brita Maja Petersdotter''', f 1828 i Bön, Ödsköld, och dottern Sofia Fredriksdotter (1858-1932) född i Fröskog.

På Sandkullen föddes barnen: Torsten (1861-1861), Mathilda (1862-1862) och Johan Yngve Fredriksson (1864-1930)

Dottern Sofia utbildade sig till lärarinna och gifte sig 1893 med metodistpredikanten Otto Magnusson från Fröskog. De flyttade till bl a Alingsås och Vallda. De återvände många år senare till Dalsland. Ägaren Fredrik Larsson dog 1867 och Brita Maja blev ensam med två små barn.

===1867-1893 ägare änkan Britta Maja Petersdotter och barnen Yngve och Sofia===
Änkan Britta Pettersdotter bodde kvar och drev gården vidare. Yngve blev hemmason och han tog säkert över många sysslor när han blev äldre. Han sysslade även med snickeri och har efterlämnat många fina arbeten.

===1893-1930 ägare Yngve Fredriksson Wikman===
Brita Maja dog 1893 och sonen Yngve tog över fastigheten och bodde ensam på Sandkullen i 11 år. 1904 gifte han sig med Hulda Wass, född 1871 i Backen. Yngve var fältjägare och fick namnet Wikman.

Yngve och Hulda Wikman fick barnen: Selma Maria f 1905 och Anna Sofia f 1909

===Hagmarken===
Till Sandkullen hör en hagmark, som ligger intill ”Torpegatan”. Den är markerad på kartan från Laga Skiftet 1818-1825 med W. På denna hagmark finns torpruinen Berga.

Dalsland/Ånimskog/Änga (Kingebol)

2025-09-20T12:49:13Z

Kent: Lagt in koordinater

{{NyPlats|namn=Änga (Kingebol)|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|typ=Torp|knord=58.91594|kost=12.54179|gps=sant|bild=Fil:Dalsland--Ånimskog-Kingebol Änga.jpg|miniatyr|Änga på Kingebol}}
=== Alternativa namn ===
Kingebol 1:25

Dalsland/Ånimskog/Roparestugan

2025-09-20T12:30:59Z

Kent: Lagt in koordinater

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Byn|namn=Roparestugan|typ=Torp|kost=12.53965|knord=58.89093}}
Exakt var Roparestugan låg har inte kunnat fastställas, men stolpen har placerats till höger om vägen upp till [[Dalsland/Ånimskog/Församlingshemmet|Församlingshemmet]]. Troligen låg stugan där nämnda väg går fram idag, vilket man kan sluta sig till från von Schneiderns karta 1854.

Inhyses Lars Andersson var gift med Anna Stina Stenberg. Barn: Brita Maja f 1821, Anders Fredrik f 1824. Brita Majas dotter Johanna Christina var född 1847. Vid ett dop 1820 var Stina Stenberg vittne och benämndes "lösqvinfolket" i dopboken.

Här föddes Johan Skogs mormorsmor Britta Maja Larsdotter.

== Källor ==
* Boken "[[Torpruiner_i_Åmåls_kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]]", plats nummer 229

Dalsland/Ånimskog/Brika

2025-09-20T08:11:07Z

Kent: Lagt in koordinater

{{SockMall:Plats
| landskap = Dalsland
| socken = Ånimskog
| hemman = Ånskolund
| namn = Brika
| typ = Torp
| knord = 58.848683
| kost = 12.543381
}}
Alternativt namn: '''Källstorp'''

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brika.jpg|miniatyr|Dalsland-Ånimskog-Brika]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brika skräddaren.png|vänster|miniatyr|kamrater från Årbol och Slobol]]
På bilden. Fr.v. Hedda Nilsson, Okänd dam, Karl Melin?, Skräddaren Johan Johansson, Okänd dam.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=230}}

Bild till vänster

Bakre raden fr. v. Skräddaren i Brika Johan Johansson, Årbol, Gustaf Karlsson "Bil-Karlsson", Slobol. Nedre raden fr.v. Fränk Eriksson, Årbol, Gustaf Nilsson, Årbol och Gunnar Andersson "Gunnar Mabon" Andersson, Säljebyn

Dalsland/Ånimskog/Häggerud

2025-09-03T08:00:17Z

Kent: Lagt in koordinater

{{SockMall:Plats
| landskap = Dalsland
| socken = Ånimskog
| hemman = Äskekärr
| namn = Häggerud
| typ = Torp
| knord = 58.82399
| kost = 12.52679
}}

En målare som kallades Häggen bodde här.

{{TorpruinerÅmål|platsnummer=61|omrade=Ånimskog}}

Dalsland/Ånimskog/Södra Björndalen

2025-04-27T17:27:11Z

Kent:

{{SockMall:Plats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Viken
|typ=Torp
|namn=Södra Björndalen
|sortnamn=Björndalen Södra
|kost=12.56669
|knord=58.83266
}}
Anna Stina Gustafsdotter, f 24/12 1868, flyttade härifrån 1887. Stugan kallades för Jane-Soffis stuga.

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-S Björndalen-Torpstolpe.JPG|centrerad|miniatyr|600x600px|Foto taget i samband med utsättningen av torpstolpen 3 september 2018.]]

{{TorpruinerÅmål|platsnummer=206}}

Fil:Dalsland-Ånimskog-S Björndalen-Torpstolpe.JPG

2025-04-27T17:23:05Z

Kent: Foto taget i samband med utsättningen av torpstolpen 3 september 2018.

== Sammanfattning ==
Foto taget i samband med utsättningen av torpstolpen 3 september 2018.