Sockipedia - Användarbidrag [sv]

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T17:13:48Z

MNorell: Redigerat text på Galmen

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där. De fick barnen: Erik Henrik (Henry) f 1899, han reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där. Signe Elisabeth (1901-1912). Gunnar Valdemar (1905-1956), han vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift. Adolf (1909-2006) blev 1947 ägare till Galmen 1:2 och 1:3. Gustaf Holger (1913-1992) blev 1938 ägare till Kingebol 1:26. Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen. Signe Elisabet (1920-1949).
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|miniatyr|500x500px|vänster|''Adolf, Holger, Axel, Signe, Gustafva och Gustaf (omkring 1924).'' ]]

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”. I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten. Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp. Mellan Högens skogsmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30. År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne. Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrjakt var vanligt på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T15:58:43Z

MNorell: Redigerat text på Galmen 1:7

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där. De fick barnen: Erik Henrik (Henry) f 1899, han reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där. Signe Elisabeth (1901-1912). Gunnar Valdemar (1905-1956), han vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift. Adolf (1909-2006) blev 1947 ägare till Galmen 1:2 och 1:3. Gustaf Holger (1913-1992) blev 1938 ägare till Kingebol 1:26. Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen. Signe Elisabet (1920-1949).
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|miniatyr|500x500px|vänster|''Adolf, Holger, Axel, Signe, Gustafva och Gustaf (omkring 1924). Bilden är kommen från en glasplåt och framkallad av Lars Lundin.'']]

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”. I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten. Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp. Mellan Högens skogsmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30. År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne. Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrjakt var vanligt på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T15:44:46Z

MNorell: Redigerat text på Galmen 1:7

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där. De fick barnen: Erik Henrik (Henry) f 1899, han reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där. Signe Elisabeth (1901-1912). Gunnar Valdemar (1905-1956), han vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift. Adolf (1909-2006) blev 1947 ägare till Galmen 1:2 och 1:3. Gustaf Holger (1913-1992) blev 1938 ägare till Kingebol 1:26. Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen. Signe Elisabet (1920-1949).
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|miniatyr|500x500px|vänster|''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930). Bilden är kommen från en glasplåt och framkallad av Lar Lundin'']]

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”. I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten. Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp. Mellan Högens skogsmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30. År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne. Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrjakt var vanligt på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T15:25:22Z

MNorell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där.
De fick barnen:
Erik Henrik (Henry) f 1899, reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där.
Signe Elisabeth (1901-1912)
Gunnar Valdemar (1905-1956) vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift
Adolf (1909-2006) var ägare till Galmen 1:2 och 1:3 från 1947
Gustaf Holger (1913-1992) var ägare till Kingebol 1:26 från 1938
Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen
Signe Elisabet (1920-1949)
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|miniatyr|500x500px|vänster|''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930) Bilden är kommen från en glasplåt och framkallad av Lar Lundin'']]

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”. I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten. Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp.
Mellan Högens skogmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.
År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne.
Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrejakt var vanlig på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T15:15:05Z

MNorell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där.

De fick barnen:

Erik Henrik (Henry) f 1899, reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där.

Signe Elisabeth (1901-1912)

Gunnar Valdemar (1905-1956) vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift

Adolf (1909-2006) var ägare till Galmen 1:2 och 1:3 från 1947

Gustaf Holger (1913-1992) var ägare till Kingebol 1:26 från 1938

Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen

Signe Elisabet (1920-1949)
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|miniatyr|400x400px|vänster|''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930)'']]

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”.

I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten.

Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp.

Mellan Högens skogmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne.

Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrejakt var vanlig på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T15:12:19Z

MNorell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där.

De fick barnen:

Erik Henrik (Henry) f 1899, reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där.

Signe Elisabeth (1901-1912)

Gunnar Valdemar (1905-1956) vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift

Adolf (1909-2006) var ägare till Galmen 1:2 och 1:3 från 1947

Gustaf Holger (1913-1992) var ägare till Kingebol 1:26 från 1938

Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen

Signe Elisabet (1920-1949)
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|miniatyr|400x400px|vänster]]

''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930)''

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”.

I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten.

Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp.

Mellan Högens skogmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne.

Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrejakt var vanlig på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-04-16T15:06:56Z

MNorell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:7|sortnamn=Galmen|typ=Gård|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.924428|kost=12.544568}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där.

De fick barnen:

Erik Henrik (Henry) f 1899, reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där.

Signe Elisabeth (1901-1912)

Gunnar Valdemar (1905-1956) vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift

Adolf (1909-2006) var ägare till Galmen 1:2 och 1:3 från 1947

Gustaf Holger (1913-1992) var ägare till Kingebol 1:26 från 1938

Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen

Signe Elisabet (1920-1949)
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Galmen3.jpg|centrerad|miniatyr|300x300px]]
'''LÄGG IN BILD HÄR'''

''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930)''

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”.

I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten.

Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp.

Mellan Högens skogmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''[[Dalsland/Ånimskog/Byabladet nummer 67 år2003|Byabladen nr 67, år 2003]]''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne.

Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrejakt var vanlig på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:8

2026-03-30T14:51:32Z

MNorell: lagt till bild

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:8|typ=Fastighet|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.925217|kost=12.538831}}
'''F.d. backstuga på ofri grund - förpantningslägenhet'''

Fastigheten är nu avstyckad från Galmen 1:3, registrerad juni 1982 och lagfart söktes första gången 1982. Areal 640 kvm. Fastigheten fick beteckningen Galmen 1:8.
[[Fil:Dalslan-Ånimskog-Galmen 1 8.jpg|miniatyr]]
'''Bro till Henriksholm blev stuga på nuvarande Galmen 1:8.'''

''”När den gamla timmerbron från fastlandet till Henriksholm rivits någon gång kring sekelskiftet, återuppstod den i form av ett bostadshus på Galmen. Det var Gustaf Larsson (1824-1917) som genomförde den förändringen. Han tog vara på timret från bron, fraktade det till Galmen och byggde där en bostad åt sig själv.”''

Detta kunde man läsa i PD någon gång under åren 1908-10. Där fanns även en bild på stugan, där även Gustaf Larsson finns med.

'''TIDNINGSARTIKEL SKALL INFOGAS'''

Gustaf Larsson (1824-1917) hade varit gift med Stina Lisa Tranell (1829-1887), som var född på Galmen. Hennes far var backstugusittaren Nils Tranell (f 1793). Det framgår inte var på Galmen familjen bodde.

Gustaf Larsson hade också titeln backstugusittare. Han flyttade till Galmen 1863. Hustrun bodde där redan. Gustaf och Stina Lisa hade barnen Augusta f 1863 och Anna Maria f 1867. Döttrarna reste till USA 1882 resp.1889. Hustrun Stina Lisa dog 1887. Svärsonen Gustaf Larsson kallades för Tranell efter frun. Gustaf dog på Galmen 1917. Haget väster om stugan kallades förr för Tranellehaget.

På bilden finns Gustaf Larsson och inhyses soldatänkan Kristina Svensdotter Kinggren [inte Lindgren]. Hon flyttade 1908 till sonen Alfred på Galmen. Det framgår inte var på Galmen han bodde. Kanske bodde han hos Gustaf Larsson. Alfred Kinggren dog i gulsot 14/2 1926, 55 år. Modern dog i hög ålder senare samma år.

På bilden finns även Stina Johansson (f 1863). Hon bodde på Kungerud..

'''1929- ny ägare på nuvarande Galmen 1:8 var Fredrik Oskar Eriksson'''

Fredrik Oskar, f 1864, var son till Märta Stina Silander (1841-1927) och Erik Johan Eriksson (1834-1909). Vid arvskifte 1867 tillskiftades änkan Märta Stina Silander Eriksson 1/288 mtl i Kingebol. Vid hemmansklyvning av inägor år 1897 bildades Kingebol 1:25. Fredrik Oskar Eriksson gifte sig 1907 med Magdalena Andersdotter, f 1875 i Bolet. De bosatte sig i Holms församling och fick dottern Märta Kristina (1907-1907) och sönerna Erik Artur (1909-1980) och Gustaf Algot (1912-1960).

Hustrun Magdalena dog 1914 och änkemannen Fredrik Oskar Eriksson flyttade med sina barn till Kingebol år 1918.

1929 flyttade Fredrik Oskar Eriksson från Kingebol till nuvarande Galmen 1:8 tillsammans med sina söner Gustaf och Erik. Fredrik Oskar dog 1938.

'''1938- ägare bröderna Gustaf och Erik Eriksson'''

Gustaf Eriksson, f 1912, var bl a jordbruksarbetare och bodde på olika ställen i trakten, men hade kvar sitt hem på Galmen. Han var mycket liten till växten och kallades därför för Lelle-Gustaf. Han förblev ogift och dog på Galmen 1960. Brodern Erik Eriksson, f 1909, gifte sig 1948 med Astrid Elvira Eriksson f 1907 i Ödsköldt. De fick inga barn. De hade huset på Galmen som fritidsbostad. Erik Eriksson avled 1980.

'''1982- ägare Alfons och Harry Karlsson'''

Tomt avstyckades från Galmen 1:3.

Enligt köpebrev juni 1982 blev nya ägare till Galmen 1:8 Alfons Karlsson, f 1909 i Ödsköldt, och Harry Karlsson, f 1918 även han i Ödskölt. Alfons och Harry Karlsson var bröder till den senaste ägaren till huset, änkan efter Erik Eriksson, Astrid Elvira Eriksson.

Fil:Dalslan-Ånimskog-Galmen 1 8.jpg

2026-03-30T14:48:51Z

MNorell:

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-28T14:19:01Z

MNorell: Redigerat Backen 1:3

{{NyPlats|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Backen|namn=Backen 1:3|knord=58.935025|kost=12.549030|typ=Gård}}

'''Backen 1:3 Norra fastigheten 1/16 dels mtl'''

'''Laga Skifte 1855-1859 Backen 1/8 mtl'''

Anledning till skiftet var att ”''utmarken till Backen hade dock aldrig lagligen blivit dess egare emellan skiftad”.''

1855-1901 ägare Magnus Andersson

År 1852 kom Magnus Andersson (1822-1901) från Stora Strand i Fröskog, och enligt laga skifte 1855-1859 var/blev han ägare till Backen 1:3. Han var gift med Maja Andersdotter (1819-1887) från Knollen, Ånimskog.

I Fröskog föddes barnen: Lars Gustaf (1846-1927) och August (1851-1857).

I Ånimskog föddes Brita Cajsa 1855 och Anna Sofia (1858 [1857]-1942). Brita Cajsa flyttade till USA i september 1887 och hette då Hagelin.

Magnus Andersson avled 1901.

Enligt avskrift av ”Kungörelse” i Åmåls-Posten 26 mars 1902 låter sterbhusdelägarna efter avlidne Magnus Andersson ”''försälja hela lösa boet derstädes bestående af möbler och husgeråd af hvarjehanda slag samt köksinventarier, åkerbruks- och körredskap för sommar- och vinterbehof, 3 st mjölkande och en kalfdiger ko, linne och den aflidnes gång- och sängkläder”''.

31 aug 1912 ägare Magnus Anderssons arvingar

Vid arvskifte efter Magnus Andersson erhöll barnen Lars Gustaf Magnusson, Brita Cajsa Magnusdotter g m L Hagelin och Anna Sofia Magnusdotter 1/48 del vardera. Samma datum 1912 säljer Anna Sofia Magnusdotter sina 1/48 mtl till systern Brita Cajsa Hagelin och h m Leonard Hagelin.

I Åmåls-Posten den 8 november 1913 annonserades, enligt avskrift, om ''”Skogsauktion”''. Avskriften lyder: ''”Genom öppen och frivillig auktion låter undertecknad onsd d 12 i denna månad kl 2 em till den högstbjudande försälja två stycken vackra skogstrakter tillhörande sterbhusdelägarne efter Magnus Andersson i Backen, Ånimskog. Skogen förevisas efter tillsägelse af Lars Magnusson i Backen.''

''Slobol, Ånimskog den 5 nov 1913 CF Nilsson.”''

Familjen Hagelin

Leonard Hagelin, som 1912 bodde [?)] i USA med sin familj, hade genom arv och köp av Annas del i Backen ordnat så att hans mor och syskonen hade ett boende i Backen. Modern, änka sen 1900, var tidigare inhyses i Wiken.

Brita Cajsa Magnusdotter åkte till USA 1887 tillsammans med Anna Kristina Hagelin från Wiken. Anna Kristinas bror, Johan Lennart Hagelin, f 1856, och syster Augusta Maria, f 1858, åkte till USA 5 år tidigare. Brita Cajsa Magnusdotter gifte sig troligen i USA med John Lennart [Leonard] Hagelin. De återvände troligen inte.

1885 kom systern, Augusta Maria Hagelin hem igen. Hon gifte sig 1885 med hemmansägare Karl Anton Jansson, f 1854, Wassviken.

Änkan Anna Kajsa Andersdotter (1831-1915), mor till Leonard Hagelin, avled i Backen 1915. Hon hade varit änka sedan 1882.

Systern/svägerskan Augusta Maria Jansson, född Hagelin 1858, blev änka 1923. 1931 flyttade hon till Backen som hyresgäst tillsammans med sin dotter Emma Karolina. Augusta Maria dog 1935 i Backen. Dottern Emma dog 1992 på Solsäter, Tösse.

1929-1933 ägare Lars Gustaf Magnussons arvingar

Lars Magnusson avled 1927. Nya ägare till hans 1/48 mtl blev systrarna Anna Sofia Magnusdotter och Brita Cajsa Hagelin, som fick 1/96 mtl vardera.

1933 ägare till 1/48 Leonard Hagelins arvingar

Leonard Hagelin avled och ägare till hans del blev enligt bouppteckning 1933 änkan Brita Cajsa Hagelin f Magnusdotter och [dottern?] Anna Emilia Moorland f Hagelin.

1945-1945 ägare Anna Emelia Moorland f Hagelin [USA?]

Anna Sofia Magnusdotter dog i Backen 1942. Hon var ogift. Enligt lagfarter 1933 och 1945 blev Anna Emelia Moorland ensam ägare till Backen 1:3.

1945-1945 ägare Gustaf Adolf Wass

Ny ägare till Backen 1:3 enligt köpebrev 7 maj 1945 blev Gustaf Adolf Wass, Galmen.

1945- ägare Bertil Adolf Eugen Wass och h h Linnea Wass

Köpebrev 7 maj 1945 ''”med därå 31 maj samma år tecknad transport”'' överlät Adolf Wass fastigheten till sonen Bertil och hans hustru Linnea Wass.

Backen 1:3 är fortfarande i familjen Wass ägo.

'''BACKEN 1:7 avstyckad av fastighet'''

'''Numera finns det bara två fastigheter i Backen, de heter 1:3 och 1:7.'''

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-27T17:42:25Z

MNorell: Redigerat Backen 1:3

{{NyPlats|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Backen|namn=Backen 1:3|knord=58.935025|kost=12.549030|typ=Gård}}

'''Backen 1:3 Gården Norra fastigheten 1/16 dels mtl'''

'''Laga Skifte 1855-1859 Backen1/8 mtl'''

Anledning till skiftet var att ”''utmarken till Backen hade dock aldrig lagligen blivit dess egare emellan skiftad”.''

1855-1901 ägare Magnus Andersson

År 1852 kom Magnus Andersson (1822-1901) från Stora Strand i Fröskog, och enligt laga skifte 1855-1859 var/blev han ägare till Backen 1:3. Han var gift med Maja Andersdotter (1819-1887) från Knollen, Ånimskog.

I Fröskog föddes barnen: Lars Gustaf (1846-1927) och August (1851-1857).

I Ånimskog föddes Brita Cajsa 1855 och Anna Sofia (1858 [1857]-1942). Brita Cajsa flyttade till USA i september 1887 och hette då Hagelin.

Magnus Andersson avled 1901.

Enligt avskrift av ”Kungörelse” i Åmåls-Posten 26 mars 1902 låter sterbhusdelägarna efter avlidne Magnus Andersson ”''försälja hela lösa boet derstädes bestående af möbler och husgeråd af hvarjehanda slag samt köksinventarier, åkerbruks- och körredskap för sommar- och vinterbehof, 3 st mjölkande och en kalfdiger ko, linne och den aflidnes gång- och sängkläder”''.

31 aug 1912 ägare Magnus Anderssons arvingar

Vid arvskifte efter Magnus Andersson erhöll barnen Lars Gustaf Magnusson, Brita Cajsa Magnusdotter g m L Hagelin och Anna Sofia Magnusdotter 1/48 del vardera. Samma datum 1912 säljer Anna Sofia Magnusdotter sina 1/48 mtl till systern Brita Cajsa Hagelin och h m Leonard Hagelin.

I Åmåls-Posten den 8 november 1913 annonserades, enligt avskrift, om ''”Skogsauktion”''. Avskriften lyder: ''”Genom öppen och frivillig auktion låter undertecknad onsd d 12 i denna månad kl 2 em till den högstbjudande försälja två stycken vackra skogstrakter tillhörande sterbhusdelägarne efter Magnus Andersson i Backen, Ånimskog. Skogen förevisas efter tillsägelse af Lars Magnusson i Backen.''

''Slobol, Ånimskog den 5 nov 1913 CF Nilsson.”''

Familjen Hagelin

Leonard Hagelin, som 1912 bodde [?)] i USA med sin familj, hade genom arv och köp av Annas del i Backen ordnat så att hans mor och syskonen hade ett boende i Backen. Modern, änka sen 1900, var tidigare inhyses i Wiken.

Brita Cajsa Magnusdotter åkte till USA 1887 tillsammans med Anna Kristina Hagelin från Wiken. Anna Kristinas bror, Johan Lennart Hagelin, f 1856, och syster Augusta Maria, f 1858, åkte till USA 5 år tidigare. Brita Cajsa Magnusdotter gifte sig troligen i USA med John Lennart [Leonard] Hagelin. De återvände troligen inte.

1885 kom systern, Augusta Maria Hagelin hem igen. Hon gifte sig 1885 med hemmansägare Karl Anton Jansson, f 1854, Wassviken.

Änkan Anna Kajsa Andersdotter (1831-1915), mor till Leonard Hagelin, avled i Backen 1915. Hon hade varit änka sedan 1882.

Systern/svägerskan Augusta Maria Jansson, född Hagelin 1858, blev änka 1923. 1931 flyttade hon till Backen som hyresgäst tillsammans med sin dotter Emma Karolina. Augusta Maria dog 1935 i Backen. Dottern Emma dog 1992 på Solsäter, Tösse.

'''1929-1933 ägare Lars Gustaf Magnussons arvingar'''

Lars Magnusson avled 1927. Nya ägare till hans 1/48 mtl blev systrarna Anna Sofia Magnusdotter och Brita Cajsa Hagelin, som fick 1/96 mtl vardera.

'''1933 ägare till 1/48 Leonard Hagelins arvingar'''

Leonard Hagelin avled och ägare till hans del blev enligt bouppteckning 1933 änkan Brita Cajsa Hagelin f Magnusdotter och [dottern?] Anna Emilia Moorland f Hagelin.

'''1945-1945 ägare Anna Emelia Moorland f Hagelin [USA?]'''

Anna Sofia Magnusdotter dog i Backen 1942. Hon var ogift. Enligt lagfarter 1933 och 1945 blev Anna Emelia Moorland ensam ägare till Backen 1:3.

'''1945-1945 ägare Gustaf Adolf Wass'''

Ny ägare till Backen 1:3 enligt köpebrev 7 maj 1945 blev Gustaf Adolf Wass, Galmen.

'''1945- ägare Bertil Adolf Eugen Wass och h h Linnea Wass'''

Köpebrev 7 maj 1945 ''”med därå 31 maj samma år tecknad transport”'' överlät Adolf Wass fastigheten till sonen Bertil och hans hustru Linnea Wass.

Dalsland/Ånimskog/Norra Backen

2026-03-27T17:18:27Z

MNorell: Redigerat texten på Backen 1:2

<big>'''Backen 1:2'''</big>
{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Backen
|typ=Torp
|namn=Norra Backen
|sortnamn=Backen Norra
|kost=12.548994
|knord=58.93484
}}
Huset på '''Norra Backen''' '''(1:2)''' är rivet, kvar finns endast rester efter skorstensmuren. Platsen är nu utmärkt som en torplämning. Norr därom finns huset kvar till Backen 1:3. Den fastigheten ägdes av Magnus Andersson.

F.d. soldat 742 på Västra Berg, Jonas Västerberg, f 1795 i Tisselskog, och hans hustru Cajsa Andersdotter, f 1799 i Tösse, flyttade till '''Backen 1:2''' 1841.

Vid laga skifte 1855-1859 blev Jonas Västerberg samt ”dess omyndige barn” ägare till Backen 1:2.

Jonas och Cajsas barn föddes i Ånimskog:

Anders Fredrik (1822-1851), Gustaf (1829-1862) ogift, Stina Sophia 1832 (gift med Fredrik Wass), Johannes 1837 och Carl 1841.

Äldste sonen Anders Fredrik kallade sig för Jonasson. Han vigdes 8/8 1850 med Anna Stina Johannisdotter från Amnerud i Fröskog och flyttade dit samma år. Anders Fredrik avled i Amnerud 1 april 1851, orsaken var feber. Två dagar senare, 3 april 1851, föddes hans dotter Anna Cajsa Andersdotter. Dottern avled 13/3 1858 i scharlakansfeber.

'''Hemmansklyvning av Backen 1:2 1868-1869 till 1:4, 1:5 och 1:5'''

Ägaren till Backen 1:2 Jonas Westerberg dog 1860. Vid arvskifte 1858, 1862 och 1863 efter avlidna föräldrar och syskon erhöll arvingarna 1/48 mtl var, 1/3 del av Backen 1:2. Vid hemmansklyvning 1868-1869 fick lotterna beteckningarna från norr till söder, 1:4, 1:5 och 1:6.

Lotterna fördelades så här:

1:4 Stina Sophia Westerberg med maken Fredrik Wass

1:5 Carl Westerberg

1:6 Johannes Westerberg.

Vid hemmansklyvning låg de flesta husen samlade på lott 1:4, så bröderna Johannes och Carl blev utflyttningsskyldiga.

Stina Sophia Västerberg (1832-1900), som var gift med Fredrik Wass (1832-1913), född i Wassviken, blev ägare till '''Backen 1:4''' enligt arvskifte och hemmansklyvning 1868, med ''"kvarboenderätt".''

Fredrik Wass och Stina Sofia Västerberg flyttade från Västra Berg till Backen 1864.

De fick barnen Johan, Karl, Leonard, Hulda, Maria och Adolf.

1900-1913 ägare Stina Sophia Westerbergs dödsbo

Vid arvskifte 1902 efter Stina Sofia Westerberg, som avled 1900, fick barnen 1/288 mtl vardera.

Johan (1862-1944) fick som fältjägare namnet Falkenborg. Han gifte sig 1900 med Amanda Andersdotter (1875-1953), född i Skållerud. Johan var smed och familjen bodde i Stora Mossen. Johan dog på Åsen, Skållerud.

Karl, f 1865, blev också fältjägare och smed och fick namnet Wassberg. Han förblev ogift och bosatte sig i Backen 1910. Karl Wassberg köpte 1910 Södra Backen (1:5) av morbrodern Carl Westerberg och 1913 sina syskons andelar i Norra Backen '''(1:2)'''. Wassberg avled på ålderdomshemmet Lilla Bräcke 1951.

Leonard, f 1868, fick hinderslöshetsbetyg till Norge 1898. Han blev inskriven i Obefintlighetsboken 1902. Leonard gifte sig i Norge och tog hustruns efternamn Löken. Första barnet föddes i Norge 1899. Familjen var bosatt i Sarpsborg.

Hulda (1871-1955) gifte sig med Yngve Wikman, Sandkullen, Kingebol. Hulda flyttade till Sandkullen.

Maria f 1874, flyttade till Borås, och senare till Göteborg, hon var gift med Sven Ekdahl.

Adolf (1878-1952), var smed och bosatte sig på Galmen (nuv. 1:2) med sin familj.

==Källa==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Backen

2026-03-27T16:23:09Z

MNorell: Lagt in text på Backen

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Backen
|typ=Hemman
|knord=58.935175
|kost=12.550120
}}Platser som tillhör hemmanet{{#ask:
[[ har hemman::Backen]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}'''Backen 1/8 dels mantal'''

'''Boende, brukare och ägarförhållande'''

Enligt husförhör 1736-1786 bodde det bara en familj i Backen, förutom drängar och pigor. Familjen var: Ägaren och häradsdomaren Per Hansson Tydén (1711-1781) och hustrun Catharina Jacobsson Klenfeldt (1710-1786) och deras barn.

Bouppteckningen av den 20 februari 1781 efter Per Hansson Tydén visar att han ägde 1/8-dels mtl i Backen enligt fastebrev av den 16 juni 1732.

Barnen:

Maria f 1737, gifte sig med Nils Månsson i Slobol

Petter (1740-1800) nämndeman, ägare i Backen 1798, bosatte sig i Gatan

Jacob f 1744, bosatte sig i Skållebyn

Jonas f 1747, bosatte sig i Wiken

Britta f 1750, gifte sig med Lars Thyberg, Lund

Lisa f 1753, gifte sig med Bryngel Olofsson i Långerud

Johan f 1756, bosatte sig i Backen.

Häradsdomaren Per Hansson Tydéns yngste son, Johan Tydén (1756-1823) flyttade till Backen 1787. Han var gift med Catarina Werme (1760-1827), född i Skållerud.

De hade barnen Per f 1781, Magnus f 1787, samt Jonas som var född 1790 i Backen. Johan Tydén med familj bodde senare i Kraxbyn. Där föddes sonen Johannes 1793 och dottern Stina 1797.

'''1798 Storskifte'''

Vid Storskifte 1798 av inägorna till 1/8 mtl Kronoskattehemmanet Backen var ägarna Eric Nilsson, 1/16 mtl Littra B, och nämndemannen Petter Persson Tydén, 1/16 mtl Litt A på kartan. Skiftena låg utspridda över hemmanet.

Ägaren Eric Nilsson f 1755 och hustrun Maria Ericksdotter f 1756, flyttade troligen till Backen omkring 1790. Sonen Anders föddes i Backen år 1792.

De hade barnen:

Nils född 1789 i Kraxbyn, Anders född 1792 i Backen och Anna Catharina född 1796 i Backen.

Familjen flyttade till Bohuslän [1808?].

Nämndemannen Petter Persson Tydén (1740-1800), Gatan i Tydje, ägde 1/16 mantal och tillskiftades vid storskiftet ägorna under Littra A på kartan. Han var son till den tidigare ägaren Per Hansson Tydén, som dog 1781.

Petter Persson Tydén var gift med Marit Persdotter (1712-1788), som var 28 år äldre. De hade ett gemensamt barn, dottern Catharina Pettersdotter f 1762. Familjen bodde i Gatan, Tydje.

Marit var änka efter nämndemannen Johan Andersson i Skogsgården, som dog 1757.

Ägare 1800- Catharina Persdotter

I bouppteckningen år 1800 efter Petter Persson Tydén i Gatan, Tydje, står det att han som enda arvinge efterlämnat dottern Catharina Persdotter (1762-1820) gift med gästgivaren Segol Thyberg (1758-1816) i Lunden, Ånimskog.

Segol Thyberg och Catharina Persdotter bodde i Lunden och hade barnen:

Christina f 1780, Lars f 1783, Maria f 1785, Lena 1790, Cajsa f 1792, Pär f 1796 och Jonas f 1799.

1838-1846 Ägare till 1/16 mantal Anders Jansson

Från Hult i Fröskog kom 5/3 1840 ägaren Anders Jansson (1795-1846) i Tösse och hans hustru Sara Maria Svensdotter, född 1793 i Fröskog. Anders ägde fast egendom 1/16 mantal efter helt räknat i kronoskattehemmanet Backen enligt bouppteckningen och köpebrev februari 1838.

Tillsammans med föräldrarna kom:

Gifte sonen Johannes Anderssson f 1818 (gift 1940 med i Stina Jonasdotter i Spetthult)

och övriga barn: Britta Maria f 1821, Carl Olof f 1823, Anna Lisa f 1825, Sven f 1828, Stina Kajsa f 1834 och Sofia f 1836

Bonden, ägaren Anders Jansson dog 1846 och hustrun, änkan Maria Svensdotter och två barn flyttade 1852 till Tydje. Övriga barn hade flyttat tidigare.

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-08T15:49:51Z

MNorell: Liten redigering av text på Backen 1:3

{{NyPlats|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Backen|namn=Backen 1:3|knord=58.935025|kost=12.549030|typ=Gård}}

'''Vid Storskiftet 1798 var Eric Nilsson ägare till Backen 1:3, 1/16 mtl litt B'''

Bonden/ägaren Eric Nilsson f 1755 och hustrun Maria Ericksdotter f 1756, flyttade troligen till Backen omkring 1790.

De hade barnen: Nils, född 1789 i Kraxbyn, Anders, född 1792 i Backen och Anna, född 1796 i Backen

Familjen flyttat till Bohuslän omkring 1808.

'''Laga Skifte 1855-1859'''

Anledning till skiftet var att ”''utmarken till Backen hade dock aldrig lagligen blivit dess egare emellan skiftad”.''

'''1855-1901 ägare Magnus Andersson'''

År 1852 kom Magnus Andersson (1822-1901) från Stora Strand i Fröskog, och enligt laga skifte 1855-1859 var/blev han ägare till Backen 1:3. Han var gift med Maja Andersdotter (1819-1887) från Knollen, Ånimskog.

I Fröskog föddes barnen: Lars Gustaf (1846-1927) och August (1851-1857).

I Ånimskog föddes Brita Cajsa 1855 och Anna Sofia (1858 [1857]-1942). Brita Cajsa flyttade till USA i september 1887 och hette då Hagelin.

Magnus Andersson avled 1901.

Enligt avskrift av ”Kungörelse” i Åmåls-Posten 26 mars 1902 låter sterbhusdelägarna efter avlidne Magnus Andersson ”''försälja hela lösa boet derstädes bestående af möbler och husgeråd af hvarjehanda slag samt köksinventarier, åkerbruks- och körredskap för sommar- och vinterbehof, 3 st mjölkande och en kalfdiger ko, linne och den aflidnes gång- och sängkläder”''.

'''31 aug 1912 ägare Magnus Anderssons arvingar'''

Vid arvskifte efter Magnus Andersson erhöll barnen Lars Gustaf Magnusson, Brita Cajsa Magnusdotter g m L Hagelin och Anna Sofia Magnusdotter 1/48 del vardera. Samma datum 1912 säljer Anna Sofia Magnusdotter sina 1/48 mtl till systern Brita Cajsa Hagelin och h m Leonard Hagelin.

'''Familjen Hagelin'''

Leonard Hagelin, som 1912 bodde [?)] i USA med sin familj, hade genom arv och köp av Annas del i Backen ordnat så att hans mor och syskonen hade ett boende i Backen. Modern, änka sen 1900, var inhyses i Wiken.

Brita Cajsa Magnusdotter åkte till USA 1887 tillsammans med Anna Kristina Hagelin från Wiken. Anna Kristinas bror, Johan Lennart Hagelin, f 1856, och syster Augusta Maria, f 1858, åkte till USA 5 år tidigare. Brita Cajsa Magnusdotter gifte sig troligen i USA med John Lennart [Leonard] Hagelin. De återvände troligen inte.

1885 kom systern, Augusta Maria Hagelin hem igen. Hon gifte sig 1885 med hemmansägare Karl Anton Jansson, f 1854, Wassviken.

'''Bodde i Backen'''

Den inackorderade änkan Anna Kajsa Andersdotter (1831-1915), mor till Leonard Hagelin, avled i Backen 1915. Hon hade varit änka sedan 1882.

Systern Augusta Maria Jansson, född Hagelin 1858, blev änka 1923. 1931 flyttade hon till Backen som hyresgäst tillsammans med sin dotter Emma Karolina. Augusta Maria dog 1935 i Backen. Dottern Emma dog 1992 på Solsäter, Tösse.

I Åmåls-Posten den 8 november 1913 annonserades, enligt avskrift, om ”Skogsauktion”. Avskriften lyder:

''”Genom öppen och frivillig auktion låter undertecknad onsd d 12 i denna månad kl 2 em till den högstbjudande försälja två stycken vackra skogstrakter tillhörande sterbhusdelägarne efter Magnus Andersson i Backen, Ånimskog. Skogen förevisas efter tillsägelse af Lars Magnusson i Backen. Slobol, Ånimskog den 5 nov 1913 CF Nilsson.”''

'''1929-1933 ägare Lars Gustaf Magnussons arvingar'''

Lars Magnusson avled 1927. Nya ägare till hans 1/48 mtl blev systrarna Anna Sofia Magnusdotter och Brita Cajsa Hagelin, som fick 1/96 mtl vardera.

'''1933 ägare till 1/48 Leonard Hagelins arvingar'''

Leonard Hagelin avled och ägare till hans del blev enligt bouppteckning 1933 änkan Brita Cajsa Hagelin f Magnusdotter och [dottern?] Anna Emilia Moorland f Hagelin.

'''1945-1945 ägare Anna Emelia Moorland f Hagelin [USA?]'''

Anna Sofia Magnusdotter dog i Backen 1942. Hon var ogift. Enligt lagfarter 1933 och 1945 blev Anna Emelia Moorland ensam ägare till Backen 1:3.

'''1945-1945 ägare Gustaf Adolf Wass'''

Ny ägare till Backen 1:3 enligt köpebrev 7 maj 1945 blev Gustaf Adolf Wass, Galmen.

'''1945- ägare Bertil Adolf Eugen Wass och h h Linnea Wass'''

Köpebrev 7 maj 1945 ''”med därå 31 maj samma år tecknad transport”'' överlät Adolf Wass fastigheten till sonen Bertil och hans hustru Linnea Wass.

Dalsland/Ånimskog/Södra Backen

2026-03-08T15:45:04Z

MNorell: Redigerat text på Södra Backen 1:6.

<big>'''Backen 1:6'''</big>

Efter hemmansklyvning av Backen 1:2 år 1868 {{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.546843
|knord=58.933109
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Södra Backen
|hemman=Backen
|sortnamn=Backen Södra
}}
Södra Backen, som ligger nära gränsen till Säbyn, är ruinen efter det hus Johannes Westerberg byggde till sig och familjen. Johannes var gift med Stina (Christina) Jonasdotter (1839-1886), född i Wingnäs. Johannes Westerberg (1837-1916) blev ägare till fastigheten Södra Backen vid arvskifte efter föräldrarna Jonas Wästerberg och Cajsa Andersdotter, och hemmansklyvning 1868 ”''med utflyttningsskyldighet''”.

Föräldrarna flyttade till Backen 1841 (se Norra Backen/Backen 1:2).

Johannes och Stina fick barnen:

Anna Sofia 1864, flyttade till Norra Amerika 1889, (enl torpboken död i tyfus i USA).

Martin 1866, flyttade till Sundsvall 1888, dog i Sundsvall 1924.

Carl (1868-1870).

Kristina 1870, flyttade till Norra Amerika 1890, (enl torpboken död i USA)

Sara 1873, gift i Amnerud, Fröskog.

Karl Gustaf, (1876-1953) dog i Långerud, Fröskog.

Johan Adolf 1879, flyttat till USA 1909, (enl torpboken död i USA 1922).

År 1881 flyttade Johannes Westerberg till Amnerud i Fröskog med hustru och barn. Huset på Södra Backen flyttades till Amnerud. Johannes dog i 1916.

Johannes Westerbergs bror Carl Westerberg, f 1841, som vid arvskiftet 1868 erhöll den obebyggd lotten i Backen 1:5, köpte 1880 Johannes lott. Carl Westerberg flyttade till Stockholm 1875 och blev stadsdräng och bodde i Hedvig Eleonora församling. Han fick en son 1874, som fick namnet Knut Wilhelm. Carl gifte sig 1896 med sonens mor, Carolina Elisabeth Jonsdotter, född 1845 i Tösse.

1910 köpte f.d. fältjägaren, Karl Wassberg (1865-1951) båda fastigheterna av Carl Westerberg. Karl Wassberg var son till Stina Sophia och Fredrik Wass, Backen 1:4.

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=9 |omrade=Ånimskog sid 172}}</ref>Johannes Westerberg, f. 1837, d. 1916., gift med Stina Jonasdotter, f. 1839.

== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Norra Backen

2026-03-07T17:05:45Z

MNorell: Redigerat text på Backen 1:2 / Norra Backen

<big>'''Backen 1:2'''</big>
{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Backen
|typ=Torp
|namn=Norra Backen
|sortnamn=Backen Norra
|kost=12.548994
|knord=58.93484
}}
Huset på '''Norra Backen''' '''(1:2)''' är rivet, kvar finns endast rester efter skorstensmuren. Norr därom finns huset kvar till Backen 1:3. Den fastigheten ägdes av Magnus Andersson.

F.d. soldat 742 på Västra Berg, Jonas Västerberg, f 1795 i Tisselskog, och hans hustru Cajsa Andersdotter, f 1799 i Tösse, flyttade till '''Backen 1:2''' 1841.

De hade barnen Anders Fredrik, Gustaf, Stina Sophia, Johannes och Carl.

Sönerna Anders Fredrik och Gustaf avled 1851 resp. 1862.

Änkemannen Jonas Västerberg samt hans barn tillskiftades en fastigheten Backen 1:2 vid Laga Skiftet 1855-1859. Hustrun Cajsa Andersdotter dog 1854 och Jonas Västerberg dog 1860.

'''Hemmansklyvning av Backen 1:2 1868'''

Dottern Stina Sophia Västerberg (1832-1900), som var gift med Fredrik Wass (1832-1913), född i Wassviken, blev ägare till '''Backen 1:4''' enligt arvskifte och hemmansklyvning 1868.

Bröderna tilldelades andra obebyggda lotter, se '''Backen 1:5''' och '''1:6'''.

Fredrik Wass och Stina Sofia Västerberg flyttade från Västra Berg till Backen 1864. De fick barnen Johan, Karl, Leonard, Hulda, Maria och Gustaf Adolf.

Johan (1862-1944) fick som fältjägare namnet Falkenborg. Han gifte sig 1900 med Amanda Andersdotter (1875-1953), född i Skållerud. Johan var smed och familjen bodde i Stora Mossen. Johan dog på Åsen, Skållerud.

Karl, f 1865, blev också fältjägare och smed och fick namnet Wassberg. Han förblev ogift och bosatte sig i Backen 1910. Karl Wassberg köpte 1910 Södra Backen (1:5) av morbrodern Carl Westerberg och 1913 sina syskons andelar i Norra Backen '''(1:2)'''. Wassberg avled på ålderdomshemmet Lilla Bräcke 1951.

Leonard, f 1868, fick hinderslöshetsbetyg till Norge 1898. Han blev inskriven i Obefintlighetsboken 1902. Leonard gifte sig i Norge och tog hustruns efternamn Löken. Första barnet föddes i Norge 1899. Familjen var bosatt i Sarpsborg.

Hulda (1871-1955) gifte sig med Yngve Wikman, Sandkullen, Kingebol. Hulda flyttade till Sandkullen.

Maria f 1874, flyttade till Borås, och senare till Göteborg, hon var gift med Sven Ekdahl.

Gustaf Adolf (1878-1952), var smed och bosatte sig på Galmen med sin familj.

Backen 1:2

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=8 |omrade=Ånimskog. Sid. 171}}</ref>Fältjägare Carl Wassberg, f 10/5 1865, d. 11/11 1951 [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]].
==Källa==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Södra Backen

2026-03-07T16:30:29Z

MNorell: Redigerat text på Södra Backen 1:6

<big>'''Backen 1:6'''</big>

Efter hemmansklyvning av Backen 1:2 år 1868 {{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.546843
|knord=58.933109
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Södra Backen
|hemman=Backen
|sortnamn=Backen Södra
}}
Södra Backen, som ligger nära gränsen till Säbyn, är ruinen efter det hus Johannes Westerberg byggde till sig och familjen. Johannes var gift med Stina (Christina) Jonasdotter (1839-1886), född i Wingnäs. Johannes Westerberg (1837-1916) blev ägare till fastigheten i Backen vid arvskifte och hemmansklyvning 1868 ”med utflyttningsskyldighet”.

Det var vid arvskifte efter föräldrarna Jonas Wästerberg och Cajsa Andersdotter, som sonen Johannes Westerberg blev ägare till Södra Backen. Föräldrarna flyttade till Backen 1841 (se Norra Backen/Backen 1:2).

Johannes och Stina fick barnen:

Anna Sofia 1864, flyttade till Norra Amerika 1889, (enl torpboken död i tyfus i USA).

Martin 1866, flyttade till Sundsvall 1888, dog i Sundsvall 1924.Carl (1868-1870).

Kristina 1870, flyttade till Norra Amerika 1890, (enl torpboken död i USA)

Sara 1873, gift i Amnerud, Fröskog.

Karl Gustaf, (1876-1953) dog i Långerud, Fröskog.

Johan Adolf 1879, flyttat till USA 1909, (enl torpboken död i USA 1922).

År 1881 flyttade Johannes Westerberg till Amnerud i Fröskog med hustru och barn. Under Södra Backen kan men läsa att huset flyttades till Amnerud 1881. Johannes dog i Amnerud 1916.

Johannes Westerbergs bror Carl Westerberg, f 1841, som vid arvskiftet 1868 erhöll den obebyggd lotten i Backen 1:5, köpte 1880 Johannes lott. Carl Westerberg flyttade till Stockholm 1875 och blev stadsdräng och bodde i Hedvig Eleonora församling. Han fick en son 1874, som fick namnet Knut Wilhelm. Carl gifte sig 1896 med sonens mor, Carolina Elisabeth Jonsdotter, född 1845 i Tösse.

1910 köpte f.d. fältjägaren, Karl Wassberg (1865-1951) båda fastigheterna av Carl Westerberg. Karl Wassberg var son till Stina Sophia och Fredrik Wass.

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=9 |omrade=Ånimskog sid 172}}</ref>Johannes Westerberg, f. 1837, d. 1886, gift med Stina Jonasdotter, f. 1839. Barn: Anna Sofia 1864, död i tyfus i USA, Martin 1866, död i Sundsvall 1924, Kristina 1870, död i USA, Sara 1873, Carl Gustaf 1876, Johan Adolf 1879, död i USA 1922. Huset flyttades till Amnerud 1881.

== Källor ==
<references />

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-07T15:19:58Z

MNorell: Redigerat text på Backen 1:3

{{NyPlats|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Backen|namn=Backen 1:3|knord=58.935025|kost=12.549030|typ=Gård}}

'''Vid Storskiftet 1798 var Eric Nilsson ägare till Backen 1:3, 1/16 mtl litt B'''

Bonden/ägaren Eric Nilsson f 1755 och hustrun Maria Ericksdotter f 1756, flyttade troligen till Backen omkring 1790.

De hade barnen: Nils, född 1789 i Kraxbyn, Anders, född 1792 i Backen och Anna, född 1796 i Backen

Familjen flyttat till Bohuslän omkring 1808.

'''Laga Skifte 1855-1859'''

Anledning till skiftet var att ”''utmarken till Backen hade dock aldrig lagligen blivit dess egare emellan skiftad”.''

'''1855-1901 ägare Magnus Andersson'''

År 1852 kom Magnus Andersson (1822-1901) från Stora Strand i Fröskog, och enligt laga skifte 1855-1859 var/blev han ägare till Backen 1:3. Han var gift med Maja Andersdotter (1819-1887) från Knollen, Ånimskog.

I Fröskog föddes barnen: Lars Gustaf (1846-1927) och August (1851-1857).

I Ånimskog föddes Brita Cajsa 1855 och Anna Sofia (1858 [1857]-1942). Brita Cajsa flyttade till USA i september 1887 och hette då Hagelin.

Magnus Andersson avled 1901.

Enligt avskrift av ”Kungörelse” i Åmåls-Posten 26 mars 1902 låter sterbhusdelägarna efter avlidne Magnus Andersson ”''försälja hela lösa boet derstädes bestående af möbler och husgeråd af hvarjehanda slag samt köksinventarier, åkerbruks- och körredskap för sommar- och vinterbehof, 3 st mjölkande och en kalfdiger ko, linne och den aflidnes gång- och sängkläder”''.

'''31 aug 1912 ägare Magnus Anderssons arvingar'''

Vid arvskifte efter Magnus Andersson erhöll barnen Lars Gustaf Magnusson, Brita Cajsa Magnusdotter g m L Hagelin och Anna Sofia Magnusdotter 1/48 del vardera. Samma datum 1912 säljer Anna Sofia Magnusdotter sina 1/48 mtl till systern Brita Cajsa Hagelin och h m Leonard Hagelin.

'''Familjen Hagelin'''

Leonard Hagelin, som 1912 bodde [?)] i USA med sin familj, hade genom arv och köp av Annas del i Backen ordnat så att hans mor och syskonen hade ett boende i Backen. Modern, änka sen 1900, var inhyses i Wiken.

Brita Cajsa Magnusdotter åkte till USA 1887 tillsammans med Anna Kristina Hagelin från Wiken. Anna Kristinas bror, Johan Lennart Hagelin, f 1856, och syster Augusta Maria, f 1858, åkte till USA 5 år tidigare. Brita Cajsa Magnusdotter gifte sig troligen i USA med John Lennart [Leonard] Hagelin. De återvände troligen inte.

1885 kom systern, Augusta Maria Hagelin hem igen. Hon gifte sig 1885 med hemmansägare Karl Anton Jansson, f 1854, Wassviken.

'''Bodde i Backen'''

Inackorderade änkan Anna Kajsa Andersdotter (1831-1915), mor till Leonard Hagelin, avled i Backen 1915. Hon hade varit änka sedan 1882.

Systern Augusta Maria Jansson, född Hagelin 1858, blev änka 1923. 1931 flyttade hon till Backen som hyresgäst tillsammans med sin dotter Emma Karolina. Augusta Maria dog 1935 i Backen. Dottern Emma dog 1992 på Solsäter, Tösse.

I Åmåls-Posten den 8 november 1913 annonserades, enligt avskrift, om ”Skogsauktion”. Avskriften lyder:

''”Genom öppen och frivillig auktion låter undertecknad onsd d 12 i denna månad kl 2 em till den högstbjudande försälja två stycken vackra skogstrakter tillhörande sterbhusdelägarne efter Magnus Andersson i Backen, Ånimskog. Skogen förevisas efter tillsägelse af Lars Magnusson i Backen. Slobol, Ånimskog den 5 nov 1913 CF Nilsson.”''

'''1929-1933 ägare Lars Gustaf Magnussons arvingar'''

Lars Magnusson avled 1927. Nya ägare till hans 1/48 mtl blev systrarna Anna Sofia Magnusdotter och Brita Cajsa Hagelin, som fick 1/96 mtl vardera.

'''1933 ägare till 1/48 Leonard Hagelins arvingar'''

Leonard Hagelin avled och ägare till hans del blev enligt bouppteckning 1933 änkan Brita Cajsa Hagelin f Magnusdotter och [dottern?] Anna Emilia Moorland f Hagelin.

'''1945-1945 ägare Anna Emelia Moorland f Hagelin [USA?]'''

Anna Sofia Magnusdotter dog i Backen 1942. Hon var ogift. Enligt lagfarter 1933 och 1945 blev Anna Emelia Moorland ensam ägare till Backen 1:3.

'''1945-1945 ägare Gustaf Adolf Wass'''

Ny ägare till Backen 1:3 enligt köpebrev 7 maj 1945 blev Gustaf Adolf Wass, Galmen.

'''1945- ägare Bertil Adolf Eugen Wass och h h Linnea Wass'''

Köpebrev 7 maj 1945 ''”med därå 31 maj samma år tecknad transport”'' överlät Adolf Wass fastigheten till sonen Bertil och hans hustru Linnea Wass.

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-06T11:18:38Z

MNorell: Lagt in text på Backen 1:3

{{NyPlats
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Backen
| namn = Backen 1:3
| knord =
| kost =
| typ = Gård

}}

'''Vid Storskiftet 1798 var Eric Nilsson ägare till Backen 1:3, 1/16 mtl litt B'''

Bonden/ägaren Eric Nilsson f 1755 och hustrun Maria Ericksdotter f 1756, flyttade troligen till Backen omkring 1790.

De hade barnen: Nils, född 1789 i Kraxbyn, Anders, född 1792 i Backen och Anna Catharina, född 1796 i Backen

Familjen flyttat till Bohuslän omkring 1808.

'''Laga Skifte 1855-1859'''

Vid Laga Skifte 1859 hette ägaren till Backen 1:3 Magnus Andersson. Anledning till skiftet var att ”''utmarken till Backen hade dock aldrig lagligen blivit dess egare emellan skiftad”.''

'''1855-1901 ägare Magnus Andersson'''

År 1852 kom Magnus Andersson (1822-1901) från Stora Strand i Fröskog, och enligt laga skifte 1855-1859 var/blev han ägare till Backen 1:3. Han var gift med Maja Andersdotter (1819-1887) från Knollen, Ånimskog.

I Fröskog föddes barnen: Lars Gustaf (1846-1927) och August (1851-1857).

I Ånimskog föddes Brita Cajsa 1855 och Anna Sofia (1858 [1857]-1942). Brita Cajsa flyttade till USA i september 1887 och hette då Hagelin.

Magnus Andersson avled 1901.

Enligt avskrift av ”Kungörelse” i Åmåls-Posten 26 mars 1902 låter sterbhusdelägarna efter avlidne Magnus Andersson ”''försälja hela lösa boet derstädes bestående af möbler och husgeråd af hvarjehanda slag samt köksinventarier, åkerbruks- och körredskap för sommar- och vinterbehof, 3 st mjölkande och en kalfdiger ko, linne och den aflidnes gång- och sängkläder”''.

'''31 aug 1912 ägare Magnus Anderssons arvingar'''

Vid arvskifte efter Magnus Andersson erhöll barnen Lars Gustaf Magnusson, Brita Cajsa Magnusdotter g m L Hagelin och Anna Sofia Magnusdotter 1/48 del vardera.

Samma datum 1912 säljer Anna Sofia Magnusdotter sina 1/48 mtl till systern Brita Cajsa Hagelin och h m Leonard Hagelin.

'''Familjen Hagelin'''

Leonard Hagelin, som 1912 bodde [?)] i USA med sin familj, hade genom arv och köp av Annas del i Backen ordnat så att hans mor och syskonen hade ett boende i Backen. Modern, änka sen 1900, var inhyses i Wiken.

Brita Cajsa Magnusdotter åkte till USA 1887 tillsammans med Anna Kristina Hagelin från Wiken. Anna Kristinas bror, Johan Lennart Hagelin, f 1856, och syster Augusta Maria, f 1858, åkte till USA 5 år tidigare. Brita Cajsa Magnusdotter gifte sig troligen i USA med John Lennart [Leonard] Hagelin. De återvände troligen inte.

1885 kom systern, Augusta Maria Hagelin hem igen. Hon gifte sig 1885 med hemmansägare Karl Anton Jansson, f 1854, Wassviken.

'''Bodde i Backen'''

Anna Kajsa Andersdotter (1831-1915), mor till Leonard Hagelin, avled i Backen 1915. Hon hade varit änka sedan 1882.

Systern Augusta Maria Jansson, f Hagelin, f 1858, blev änka 1923. 1931 flyttade hon till Backen tillsammans med sin dotter Emma Karolina. Augusta Maria dog 1935 i Backen. Dottern Emma dog 1992 på Solsäter.

I Åmåls-Posten den 8 november 1913 annonserades, enligt avskrift, om ”Skogsauktion”. Avskriften lyder:

''”Genom öppen och frivillig auktion låter undertecknad onsd d 12 i denna månad kl 2 em till den högstbjudande försälja två stycken vackra skogstrakter tillhörande sterbhusdelägarne efter Magnus Andersson i Backen, Ånimskog. Skogen förevisas efter tillsägelse af Lars Magnusson i Backen. Slobol, Ånimskog den 5 nov 1913 CF Nilsson.”''

'''1929-1933 ägare Lars Gustaf Magnussons arvingar'''

Lars Magnusson avled 1927. Nya ägare till hans 1/48 mtl blev systrarna Anna Sofia Magnusdotter och Brita Cajsa Hagelin, som fick 1/96 mtl vardera.

'''1933 ägare till 1/48 Leonard Hagelins arvingar'''

Leonard Hagelin avled och ägare till hans del blev enligt bouppteckning 1933 änkan Brita Cajsa Hagelin f Magnusdotter och dottern(?) Anna Emilia Moorland f Hagelin.

'''1945-1945 ägare Anna Emelia Moorland f Hagelin [USA?]'''

Anna Sofia Magnusdotter dog i Backen 1942. Hon var ogift. Enligt lagfarter 1933 och 1945 blev Anna Emelia Moorland ensam ägare till Backen 1:3.

'''1945-1945 ägare Gustaf Adolf Wass'''

Ny ägare till Backen 1:3 enligt köpebrev 7 maj 1945 blev Gustaf Adolf Wass, Galmen.

'''1945- ägare Bertil Adolf Eugen Wass och h h Linnea Wass'''

Köpebrev 7 maj 1945 ''”med därå 31 maj samma år tecknad transport”'' överlät Adolf Wass fastigheten till sonen Bertil och hans hustru Linnea Wass.

DalslandÅnimskog/Backen 1:3

2026-03-04T14:17:33Z

MNorell: Lagt in text på Backen

Vid Storskiftet 1798 var Eric Nilsson ägare till Backen 1:3, 1/16 mtl litt B

Dalsland/Ånimskog/Södra Backen

2026-03-04T13:57:23Z

MNorell: Redigering typsnitt

=== Backen 1:6 ===
Efter hemmansklyvning av Backen 1:4 år 1868 {{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.546843
|knord=58.933109
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Södra Backen
|hemman=Backen
|sortnamn=Backen Södra
}}
Södra Backen, som ligger nära gränsen till Säbyn, är ruinen efter det hus Johannes Westerberg byggde till sig och familjen. Johannes var gift med Stina (Christina) Jonasdotter (1839-1886), född i Wingnäs. Johannes Westerberg (1837-1916) blev ägare till fastigheten i Backen vid arvskifte och hemmansklyvning 1868 ”med utflyttningsskyldighet”. Det var vid arvskifte efter föräldrarna Jonas Wästerberg och Cajsa Andersdotter, som sonen Johannes Westerberg blev ägare till Södra Backen. Föräldrarna flyttade till Backen 1841 (se Norra Backen.) Johannes och Stina fick barnen: Anna Sofia 1864, flyttade till Norra Amerika 1889, (enl torpboken död i tyfus i USA). Martin 1866, flyttade till Sundsvall 1888, dog i Sundsvall 1924.Carl (1868-1870).Kristina 1870, flyttade till Norra Amerika 1890, (enl torpboken död i USA) Sara 1873, gift i Amnerud, Fröskog. Karl Gustaf, (1876-1953) dog i Långerud, Fröskog.

Johan Adolf 1879, flyttat till USA 1909, (enl torpboken död i USA 1922). År 1881 flyttade Johannes Westerberg till Amnerud i Fröskog med hustru och barn. Under Södra Backen kan men läsa att huset flyttades till Amnerud 1881. Johannes dog i Amnerud 1916. Johannes Westerbergs bror Carl Westerberg, f 1841, som vid arvskiftet 1868 också erhöll en obebyggd lott i Backen, köpte 1880 Johannes lott. Carl Westerberg flyttade till Stockholm 1875 och blev stadsdräng och bodde i Hedvig Eleonora församling. Han fick en son 1874, som fick namnet Knut Wilhelm. Carl gifte sig 1896 med sonens mor, Carolina Elisabeth Jonsdotter, född 1845 i Tösse.1910 köpte f d fältjägaren, Karl Wassberg (1865-1951) båda fastigheterna av Carl Westerberg. Karl Wassberg var son till Stina Sophia och Fredrik Wass.

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=9 |omrade=Ånimskog sid 172}}</ref>Johannes Westerberg, f. 1837, d. 1886, gift med Stina Jonasdotter, f. 1839. Barn: Anna Sofia 1864, död i tyfus i USA, Martin 1866, död i Sundsvall 1924, Kristina 1870, död i USA, Sara 1873, Carl Gustaf 1876, Johan Adolf 1879, död i USA 1922. Huset flyttades till Amnerud 1881.

== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Södra Backen

2026-03-04T11:24:22Z

MNorell: Redigerat text på Södra Backen 1:6

== '''Backen 1:6''' ==
Efter hemmansklyvning av Backen 1:4 år 1868 {{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.546843
|knord=58.933109
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Södra Backen
|hemman=Backen
|sortnamn=Backen Södra
}}
Södra Backen, som ligger nära gränsen till Säbyn, är ruinen efter det hus Johannes Westerberg byggde till sig och familjen. Johannes var gift med Stina (Christina) Jonasdotter (1839-1886), född i Wingnäs. Johannes Westerberg (1837-1916) blev ägare till fastigheten i Backen vid arvskifte och hemmansklyvning 1868 ”med utflyttningsskyldighet”. Det var vid arvskifte efter föräldrarna Jonas Wästerberg och Cajsa Andersdotter, som sonen Johannes Westerberg blev ägare till Södra Backen. Föräldrarna flyttade till Backen 1841 (se Norra Backen.) Johannes och Stina fick barnen: Anna Sofia 1864, flyttade till Norra Amerika 1889, (enl torpboken död i tyfus i USA). Martin 1866, flyttade till Sundsvall 1888, dog i Sundsvall 1924.Carl (1868-1870).Kristina 1870, flyttade till Norra Amerika 1890, (enl torpboken död i USA) Sara 1873, gift i Amnerud, Fröskog. Karl Gustaf, (1876-1953) dog i Långerud, Fröskog.

Johan Adolf 1879, flyttat till USA 1909, (enl torpboken död i USA 1922). År 1881 flyttade Johannes Westerberg till Amnerud i Fröskog med hustru och barn. Under Södra Backen kan men läsa att huset flyttades till Amnerud 1881. Johannes dog i Amnerud 1916. Johannes Westerbergs bror Carl Westerberg, f 1841, som vid arvskiftet 1868 också erhöll en obebyggd lott i Backen, köpte 1880 Johannes lott. Carl Westerberg flyttade till Stockholm 1875 och blev stadsdräng och bodde i Hedvig Eleonora församling. Han fick en son 1874, som fick namnet Knut Wilhelm. Carl gifte sig 1896 med sonens mor, Carolina Elisabeth Jonsdotter, född 1845 i Tösse.1910 köpte f d fältjägaren, Karl Wassberg (1865-1951) båda fastigheterna av Carl Westerberg. Karl Wassberg var son till Stina Sophia och Fredrik Wass.

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=9 |omrade=Ånimskog sid 172}}</ref>Johannes Westerberg, f. 1837, d. 1886, gift med Stina Jonasdotter, f. 1839. Barn: Anna Sofia 1864, död i tyfus i USA, Martin 1866, död i Sundsvall 1924, Kristina 1870, död i USA, Sara 1873, Carl Gustaf 1876, Johan Adolf 1879, död i USA 1922. Huset flyttades till Amnerud 1881.

== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Norra Backen

2026-03-04T11:16:06Z

MNorell: Redigerat texr på Norra Backen 1:2

== Backen 1:2 ==
{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Backen
|typ=Torp
|namn=Norra Backen
|sortnamn=Backen Norra
|kost=12.548994
|knord=58.93484
}}
Huset på '''Norra Backen''' är rivet, kvar finns endast rester efter skorstensmuren. Norr därom finns ett hus kvar, Backen 1:3. Den fastigheten ägdes av Magnus Andersson.

F.d. soldat 742 på Västra Berg, Jonas Västerberg, f 1795 i Tisselskog, och hans hustru Cajsa Andersdotter, f 1799 i Tösse, flyttade till '''Backen 1:2''' 1841. De hade barnen Anders Fredrik, Gustaf, Stina Sophia, Johannes och Carl. Anders Fredrik och Gustaf avled 1851 resp. 1862. Änkemannen Jonas Västerberg samt hans barn tillskiftades en fastighet i Backen vid Laga Skiftet 1855-1859. Hustrun Cajsa Andersdotter dog 1854 och Jonas Västerberg dog 1860.

Dottern Stina Sophia Västerberg (1832-1900), som var gift med Fredrik Wass (1832-1913), född i Wassviken, blev ägare till Backen 1:2 enligt arvskifte och hemmansklyvning 1868. Bröderna tilldelades andra obebyggda lotter, se Södra Backen. Fredrik Wass och Stina Sofia Västerberg flyttade från Västra Berg till Backen 1864. De fick barnen Johan, Karl, Leonard, Hulda, Maria och Gustaf Adolf. Johan (1862-1944) fick som fältjägare namnet Falkenborg. Han gifte sig 1900 med Amanda Andersdotter (1875-1953), född i Skållerud. Johan var smed och familjen bodde i Stora Mossen. Johan dog på Åsen, Skållerud. Karl, f 1865, blev också fältjägare och smed och fick namnet Wassberg. Han förblev ogift och bosatte sig i Backen 1910. Karl Wassberg köpte 1910 Södra Backen av morbrodern Carl Westerberg och 1913 sina syskons andelar i Norra Backen. Wassberg avled på ålderdomshemmet Lilla Bräcke 1951.Leonard, f 1868, fick hinderslöshetsbetyg till Norge 1898. Han blev inskriven i Obefintlighetsboken 1902. Leonard gifte sig i Norge och tog hustruns efternamn Löken. Första barnet föddes i Norge 1899. Familjen var bosatt i Sarpsborg. Hulda (1871-1955) gifte sig med Yngve Wikman, Sandkullen, Kingebol. Hulda flyttade till Sandkullen. Maria f 1874, flyttade till Borås, och senare till Göteborg, hon var gift med Sven Ekdahl. Gustaf Adolf (1878-1952), var smed och bosatte sig på Galmen med sin familj.

Backen 1:2

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=8 |omrade=Ånimskog. Sid. 171}}</ref>Fältjägare Carl Wassberg, f 10/5 1865, d. 11/11 1951 [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]].
==Källa==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Norra Backen

2026-03-04T11:09:31Z

MNorell: Redigerat på Norra Backen. Tagit bort mitt namn. Lagt till Backen 1:2

== Backen 1:2 ==
{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Backen
|typ=Torp
|namn=Norra Backen
|sortnamn=Backen Norra
|kost=12.548994
|knord=58.93484
}}
Huset på '''Norra Backen''' är rivet, kvar finns endast rester efter skorstensmuren. Norr därom finns ett hus kvar. Den fastigheten ägdes av Magnus Andersson. fd soldat 742 på Västra Berg, Jonas Västerberg, f 1795 i Tisselskog, och hans hustru Cajsa Andersdotter, f 1799 i Tösse, flyttade till Backen 1841. De hade barnen Anders Fredrik, Gustaf, Stina Sophia, Johannes och Carl. Anders Fredrik och Gustaf avled 1851 resp. 1862. Änkemannen Jonas Västerberg samt hans barn tillskiftades en fastighet i Backen vid Laga Skiftet 1855-1859. Hustrun Cajsa Andersdotter dog 1854 och Jonas Västerberg dog 1860.

Dottern Stina Sophia Västerberg (1832-1900), som var gift med Fredrik Wass (1832-1913), född i Wassviken, blev ägare till Norra Backen enligt arvskifte och hemmansklyvning 1868. Bröderna tilldelades andra obebyggda lotter, se Södra Backen. Fredrik Wass och Stina Sofia Västerberg flyttade från Västra Berg till Backen 1864.De fick barnen Johan, Karl, Leonard, Hulda, Maria och Gustaf Adolf. Johan (1862-1944) fick som fältjägare namnet Falkenborg. Han gifte sig 1900 med Amanda Andersdotter (1875-1953), född i Skållerud. Johan var smed och familjen bodde i Stora Mossen. Johan dog på Åsen, Skållerud. Karl, f 1865, blev också fältjägare och smed och fick namnet Wassberg. Han förblev ogift och bosatte sig i Backen 1910. Karl Wassberg köpte 1910 Södra Backen av morbrodern Carl Westerberg och 1913 sina syskons andelar i Norra Backen. Wassberg avled på ålderdomshemmet Lilla Bräcke 1951.Leonard, f 1868, fick hinderslöshetsbetyg till Norge 1898. Han blev inskriven i Obefintlighetsboken 1902. Leonard gifte sig i Norge och tog hustruns efternamn Löken. Första barnet föddes i Norge 1899. Familjen var bosatt i Sarpsborg. Hulda (1871-1955) gifte sig med Yngve Wikman, Sandkullen, Kingebol. Hulda flyttade till Sandkullen. Maria f 1874, flyttade till Borås, och senare till Göteborg, hon var gift med Sven Ekdahl. Gustaf Adolf (1878-1952), var smed och bosatte sig på Galmen med sin familj.

Backen, N.

<ref>{{TorpruinerÅmål|platsnummer=8 |omrade=Ånimskog. Sid. 171}}</ref>Fältjägare Carl Wassberg, f 10/5 1865, d. 11/11 1951 [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla Bräcke]].
==Källa==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Skackerud

2026-02-26T14:58:47Z

MNorell: Redigerat tex på Kingebol

{{NyPlats|namn=Kingebol 1:36 Skackerud|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Torp|knord=58.922218|kost=12.531382}}
'''Skackeruds mark''', 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen. Husen ligger på västra sidan.

==Från 1800-talets slut - 1898 ägare Jan Petter Jansson==
I slutet på 1800-talet ägdes Skackerud av Jan Petter Jansson och hans hustru Anna Kristina Andersdotter, båda var födda i Ånimskog år 1830. Jan Petter var son till Jan Andersson och Ingrid Bryngelsson i [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol|Kingebol]]. Anna Kristina avled 1896 och Jan Petter avled 1912.

Dottern Anna Julia, född 1864, träffade vid sin vistelse i Amerika smeden Johan Jansson, som var född 1860 i Ånimskog. Johan var även finsnickare och han lär ha tillverkat inredningen till handelsboden i Stora Strand. Julia och Johan gifte sig 8/1 1898.

==1898-1938 ägare Julia och Johan Jansson==
Julia och Johan bosatte sig på Skackerud 1898.

De fick barnen:
<poem>
Oskar Henry f 1898
Mabel Axelia f 1900
Maria Amalia (1906-1912)
Henning f 1908
</poem>
Julia Jansson dog 1933 och Johan Jansson dog 1948. Vid arvskifte 10 augusti 1938 erhöll barnen fastigheten.

==Avstyckade fritidstomter==
KINGEBOL 1:34, 1:35 och 1:39

Tre tomter för fritidshus har avstyckats från Skackerud. Den första skedde 1939. Då avstyckades en strandtomt vid ”Malmmyra”. Denna tomt har på senare år delats och tomterna har fått beteckningarna 1:34 och 1:35. Båda är bebyggda.

Den tredje avstyckade tomten, också den en strandtomt, ligger på Tomasudden väster om ”Malmmyra”. Tomten är bebyggd.

== Avstyckad fastighet ==
KINGEBOL 1:40

En fastighet med alla husen avstyckades från 1:36 1989 och den fick beteckningen Kingebol 1:40.

==Livet på Skackerud==
En fin skildring av livet på Skackerud på 1930-talet, skriven av Nils Petersson, är insatt i [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet_nummer_85_år2008|Ånimskogs byablad nr 85 juni 2008]].

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-26T14:56:24Z

MNorell: Redigerat tex på Kingebol

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebol 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|1:36
|Kingebol 1:36 Skackerud
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|1:40
|Kingebol 1:40
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebol 1:30 ==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Kingebol 1:20 Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Kingebol 1:36 Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Kingebol 1:37 Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-26T14:49:17Z

MNorell: Lagt till Kingebol 1:40

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebol 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|1:40
|Kingebol 1:40
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebol 1:30 ==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Kingebol 1:20 Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Kingebol 1:36 Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Kingebol 1:37 Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:40

2026-02-26T10:40:27Z

MNorell: Skapat Kingebol 1:40

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Kingebol 1:40
|typ=Fastighet
|hemman=Kingebol
|kartkod=39
}}1989 avstyckades denna fastighet med alla byggnader från Kingebol 1:36, den fick

beteckningen Kingebol 1:40 Skackerud.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:40

2026-02-26T10:32:53Z

MNorell: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Ånimskog |namn=Kingebol 1:40 |typ=Fastighet |hemman=Kingebol |kartkod=39 }}'

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Kingebol 1:40
|typ=Fastighet
|hemman=Kingebol
|kartkod=39
}}

Dalsland/Ånimskog/Skackerud

2026-02-26T10:18:13Z

MNorell: Lagt till text på Kingebol 1:36

{{NyPlats|namn=Skackerud|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Torp|knord=58.922218|kost=12.531382}}
'''Skackeruds mark''', 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen. Husen ligger på västra sidan.

==Från 1800-talets slut - 1898 ägare Jan Petter Jansson==
I slutet på 1800-talet ägdes Skackerud av Jan Petter Jansson och hans hustru Anna Kristina Andersdotter, båda var födda i Ånimskog år 1830. Jan Petter var son till Jan Andersson och Ingrid Bryngelsson i [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol|Kingebol]]. Anna Kristina avled 1896 och Jan Petter avled 1912.

Dottern Anna Julia, född 1864, träffade vid sin vistelse i Amerika smeden Johan Jansson, som var född 1860 i Ånimskog. Johan var även finsnickare och han lär ha tillverkat inredningen till handelsboden i Stora Strand. Julia och Johan gifte sig 8/1 1898.

==1898-1938 ägare Julia och Johan Jansson==
Julia och Johan bosatte sig på Skackerud 1898.

De fick barnen:
<poem>
Oskar Henry f 1898
Mabel Axelia f 1900
Maria Amalia (1906-1912)
Henning f 1908
</poem>
Julia Jansson dog 1933 och Johan Jansson dog 1948. Vid arvskifte 10 augusti 1938 erhöll barnen fastigheten.

==Avstyckade fritidstomter==
KINGEBOL 1:34, 1:35 och 1:39

Tre tomter för fritidshus har avstyckats från Skackerud. Den första skedde 1939. Då avstyckades en strandtomt vid ”Malmmyra”. Denna tomt har på senare år delats och tomterna har fått beteckningarna 1:34 och 1:35. Båda är bebyggda.

Den tredje avstyckade tomten, också den en strandtomt, ligger på Tomasudden väster om ”Malmmyra”. Tomten är bebyggd.

== Avstyckad fastighet ==
KINGEBOL 1:40

En fastighet med alla husen avstyckades från 1:36 1989 och den fick beteckningen Kingebol 1:40.

==Livet på Skackerud==
En fin skildring av livet på Skackerud på 1930-talet, skriven av Nils Petersson, är insatt i [[Dalsland/Ånimskog/Byabladet_nummer_85_år2008|Ånimskogs byablad nr 85 juni 2008]].

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:24:38Z

MNorell: Redigerat text

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebol 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebol 1:30 ==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Kingebol 1:20 Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Kingebol 1:36 Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Kingebol 1:37 Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:22:47Z

MNorell: Redigerat text

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebol 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebol 1:30 ==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Kingebol 1:20 Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Kingebol 1:36 Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:21:22Z

MNorell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebol 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebol 1:30 ==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:20:20Z

MNorell: Redigerat text

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebols 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebol 1:30 ==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:19:01Z

MNorell: Ändrat text

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebols 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebols gård==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Kingebol 1:26 Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:17:15Z

MNorell: Redigerat text

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebols 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebols gård==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Kingebol 1:24===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol

2026-02-25T17:04:50Z

MNorell: Redigerat tex på Kingebol

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png}}
'''<big>KRONOSKATTE HEMMANET KINGBOHL (KINGEBOL)</big>'''

'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''

'''1 helt mantal'''<div style="clear:left">
==Översikt Fastigheter==
{|class="wikitable" style="text-align: left"
!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
!style="text-align: left"|Lokalt namn
!style="text-align: left"|Notering
|-
|1:30||Kingebols 1:30||
|-
|1:26||Kingebol 1:26 Sandkullen||
|-
|1:20||Kingebol 1:20 Högen||
|-
|1:24||Kingebol 1:24||
|-
|1:32||Högen sommarstuga||
|-
||1:25||Kingebol 1:25 Änga||
|-
|1:33||Högen sommarstuga||
|-
|1:37||Kingebol 1:37 Torpet||
|-
|-1:38||Högen sommarstuga
|-
|1:28||Bergehagen||
|-
|-1:36||Skackerud gården
|-
|1:41||Bergehagen||
|-
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-
|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
|-
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|"
|-
|1:35||Skackerud sommarstuga||
|-
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||
|}
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

{|class="wikitable"
! style="text-align: left;"| Fastighetsbeteckning
! Mantal
|-
|KINGEBOL 1:18||style="text-align: center;"|3/64
|-
|KINGEBOL 1:19||style="text-align: center;"|3/32
|-
|KINGEBOL 1:4||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:3||style="text-align: center;"|1/32
|-
|KINGEBOL 1:2||style="text-align: center;"|1/32
|-
|'''Totalt'''||style="text-align: center;"|'''15/64 mtl'''
|}

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].

==Kingebols gård==
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

==Högen==
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.

==Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===Enskiftet år 1818-1825===
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

===Sandkullen===
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

[[Dalsland/Fröskog/Fengersfors Bruk/Oceanpapper|Tak av plåttunnor]]

===Silanders===
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.

{{#ask:
[[ har hemman::Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Kingebol]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25

2026-02-25T16:02:25Z

MNorell: Redigering Kingebol 1:25

{{NyPlats|namn=Kingebol 1:25 Änga|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Fastighet|knord=58.921832|kost=12.537525}}
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna till 1/16 mantal och Kingebol 1:25 bildades. Av okänd anledning hade fastigheterna 1:22 och 1:23, som delades vid ”Laga Skifte 1832”, slagits samman igen. Nu fick de beteckningarna 1:24 och 1:26. Och 1/16 dels mantal delades till 1/32, 1/36 och 1/288 dels mantal. Se nedanstående utdrag.

'''Hemmansklyvning å inägorna till 1/16 mantal'''
''År 1897 den 18 oktober inställde sig undertecknad kommissionslantmätare uti hemmanet Kingebol, i Ånimskogs socken, Tössbo härad och Elfsborgs län, för att på grund av Kongl Majt Befallningshavande förordnande verkställa hemmansklyvning å inägorna till 1/16 mantal i nämnda hemman, varvid efter från predikstolen i socknens kyrka i laga tid uppläst kungörelse, kommo tillstädes delägarna''

{|class="wikitable" style="text-align: left"
|-
|Otto Silander ägare av
|1/36
|mantal
|-
|Erik Johan Eriksson ägare av
|1/288
|"
|-
|och Yngve Fredriksson ägare av
|1/32
|"
|}

Vid arvskifte efter Martha Nilsdotter 1867 tillskiftades sondottern Märta Stina Silander Eriksson 1/288 mtl.

==1867-1927 ägare Märta Stina Silander (och Erik Johan Eriksson)==
Fredrik Oskars (f 1812) dotter (se under [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:24|Kingebol 1:24], Märta Stina Silander (1841-1927), arbetade 1857 som piga på Lilla Bräcke i Ånimskog. Där träffade hon drängen Erik Johan Eriksson, f 1834 i Ånimskog. Han kallades för Erik-Jan. I april 1864 gifte de sig och i maj samma år föddes sonen Fredrik Oskar. De fick ytterligare 6 barn:

Kristina Eriksdotter f 1866, Sven Peter f 1870, Johan Adolf (1874-1879), Augusta Amalia (1877-1879), Gustaf Adolf f 1880, '''Karl Ferdinand f 1883 (se ovan under 1:24).

Familjen flyttade från Myran till Kingebol 1:25 år 1868. Erik Johan Eriksson avled 1909.

Märta Stina Silander dog 1927. Vid bouppteckning 1927 tillskiftades 1/288 mtl till barnen Fredrik Oskar Eriksson, Kristina Eriksdotter, Sven Petter Eriksson och Karl Ferdinands dotter Alice Karin Vilhelmina Eriksson, enligt lagfart 1928 och bouppteckning 1927.

==1928-1949 Carl Gustaf Olsson==
Ny ägare blev Carl Gustaf Olsson och hans hustru Kristina Eriksdotter, som var dotter till Erik Johan Eriksson och hans hustru Märta Stina Silander. Detta enligt köpebrev 1928, vilande lagfart 1 okt 1928?. (22 dec 1928). ”Anm 1928 den 1 okt, förklarades ansökan vilande.”

Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25

2026-02-25T15:55:05Z

MNorell: Redigering Kingebol

{{NyPlats|namn=Kingebol 1:25 Änga|socken=Ånimskog|landskap=Dalsland|hemman=Kingebol|typ=Fastighet|knord=58.921832|kost=12.537525}}
Alternativa namn Silanders Kingebol :24

År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna till 1/16 mantal och Kingebol 1:25 bildades. Av okänd anledning hade fastigheterna 1:22 och 1:23, som delades vid ”Laga Skifte 1832”, slagits samman igen. Nu fick de beteckningarna 1:24 och 1:26. Och 1/16 dels mantal delades till 1/32, 1/36 och 1/288 dels mantal. Se nedanstående utdrag.

'''Hemmansklyvning å inägorna till 1/16 mantal'''
''År 1897 den 18 oktober inställde sig undertecknad kommissionslantmätare uti hemmanet Kingebol, i Ånimskogs socken, Tössbo härad och Elfsborgs län, för att på grund av Kongl Majt Befallningshavande förordnande verkställa hemmansklyvning å inägorna till 1/16 mantal i nämnda hemman, varvid efter från predikstolen i socknens kyrka i laga tid uppläst kungörelse, kommo tillstädes delägarna''

{|class="wikitable" style="text-align: left"
|-
|Otto Silander ägare av
|1/36
|mantal
|-
|Erik Johan Eriksson ägare av
|1/288
|"
|-
|och Yngve Fredriksson ägare av
|1/32
|"
|}

Vid arvskifte efter Martha Nilsdotter 1867 tillskiftades sondottern Märta Stina Silander Eriksson 1/288 mtl.

==1867-1927 ägare Märta Stina Silander (och Erik Johan Eriksson)==
Fredrik Oskars (f 1812) dotter (se under [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:24|Kingebol 1:24], Märta Stina Silander (1841-1927), arbetade 1857 som piga på Lilla Bräcke i Ånimskog. Där träffade hon drängen Erik Johan Eriksson, f 1834 i Ånimskog. Han kallades för Erik-Jan. I april 1864 gifte de sig och i maj samma år föddes sonen Fredrik Oskar. De fick ytterligare 6 barn:

Kristina Eriksdotter f 1866, Sven Peter f 1870, Johan Adolf (1874-1879), Augusta Amalia (1877-1879), Gustaf Adolf f 1880, '''Karl Ferdinand f 1883 (se ovan under 1:24).

Familjen flyttade från Myran till Kingebol 1:25 år 1868. Erik Johan Eriksson avled 1909.

Märta Stina Silander dog 1927. Vid bouppteckning 1927 tillskiftades 1/288 mtl till barnen Fredrik Oskar Eriksson, Kristina Eriksdotter, Sven Petter Eriksson och Karl Ferdinands dotter Alice Karin Vilhelmina Eriksson, enligt lagfart 1928 och bouppteckning 1927.

==1928-1949 Carl Gustaf Olsson==
Ny ägare blev Carl Gustaf Olsson och hans hustru Kristina Eriksdotter, som var dotter till Erik Johan Eriksson och hans hustru Märta Stina Silander. Detta enligt köpebrev 1928, vilande lagfart 1 okt 1928?. (22 dec 1928). ”Anm 1928 den 1 okt, förklarades ansökan vilande.”

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:4

2026-02-24T17:47:54Z

MNorell: Redigerat text på Galmen 1:4

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:4|typ=Gård|kartkod=39|hemman=Galmen}}'''Beteckning efter delning år 1910 Galmen 1:6'''

'''och efter sammanslagning 1967/1968 Galmen 2:1'''

'''Ägarförhållande'''

'''1860-1868''' ägare Johannes Lindstedt.

I bouppteckningen efter Johannes Lindstedt, som avled 1866, står det: ”''Fast egendom1/64 dels mantal av frälsehemmanet Galmen, som den avlidne, samt hans hustru inköpt under äktenskapet enligt fastebrev af den 15 oktober 1860''”. (Taxeringsvärde 600.-). Sterbhusdelägare var änkan Stina Lindstedt samt 4 barn, nämligen Johan August, Lars Gustaf och Christina (gift med Lars Magnus Andersson boende i Wallda i Halland) och dottern Anna Sofia f 1845.

'''1868-1880''' ägare Johan August Lindstedt

Enligt fastebrev nov 1868 övertog Johan August Lindstedt (1833-1880) Galmen 1:4 efter sina föräldrar. Johan August var född i Hesselskog och han flyttade tillsammans med föräldrarna till Galmen 1859. Han var gift med Johanna Frödin, f 1838 i Mo. Brodern Lars Gustaf Lindstedt köpte 1881 Galmen 1:3.

'''1880-1881''' ägare Johanna Frödin och barnen

Johan August Lindstedt dog 1880 och nya ägare blev änkan Johanna Frödin och barnen Anders Gustaf, Karl Ferdinand, Johan Eli och Anna Kristina Lindstedt enligt arvskifte i augusti 1880. Lagfarten är daterad december 1883.

'''1881-1908/9''' ägare Johannes Svärd

Ny ägare blev Johannes Svärd (1837-1908) enligt köpebrev mars 1881 och lagfart oktober 1883, beviljad december 1883. Johannes var född i St Kilane. Han var gift med Sofia Larsdotter (1837-1905), som kom från Slobol.

De hade barnen:

Lars Magnus Haglund f 1861, fältjägare. Han flyttade till Skållerud.

Anton (1863-1942) vistades i USA 1900-1905, avled i Stora Mossen.

Johanna Kristina (1865-1913) dog ogift i Skållerud

Lisa Maja f 1869, flyttade till Fröskog 1900

Gustaf f 1871, flyttade till Norge 1896

Gustafva (1876-1958). Se Galmen 1:6 och 1:7

På Galmen 1:4 bodde också enligt husförhör: Lisa Majas man Johan David Larsson f 1870 i Edsleskog, Lisa Majas oä Edit Maria f 1890. Lisa Majas oä Elin Charlotta f 1895 och bådas dotter Agnes Frideborg f 1900 i Edsleskog

Hustrun Sofia Larsdotter Svärd avled 1905 och Johannes Svärd 1908. Enligt arvskifte 1909 erhöll barnen 1/384 mtl var och den avlidne Lars Magnus Haglunds barn 1/384 mtl gemensamt. Allt utom Gustafva Svärds lott såldes.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:4

2026-02-24T17:40:58Z

MNorell: Liten redigering av text

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:4|typ=Gård|kartkod=39|hemman=Galmen}}'''Beteckning efter delning år 1910 är Galmen 1:6'''

'''Ägarförhållande'''

'''1860-1868''' ägare Johannes Lindstedt.

I bouppteckningen efter Johannes Lindstedt, som avled 1866, står det: ”''Fast egendom1/64 dels mantal av frälsehemmanet Galmen, som den avlidne, samt hans hustru inköpt under äktenskapet enligt fastebrev af den 15 oktober 1860''”. (Taxeringsvärde 600.-). Sterbhusdelägare var änkan Stina Lindstedt samt 4 barn, nämligen Johan August, Lars Gustaf och Christina (gift med Lars Magnus Andersson boende i Wallda i Halland) och dottern Anna Sofia f 1845.

'''1868-1880''' ägare Johan August Lindstedt

Enligt fastebrev nov 1868 övertog Johan August Lindstedt (1833-1880) Galmen 1:4 efter sina föräldrar. Johan August var född i Hesselskog och han flyttade tillsammans med föräldrarna till Galmen 1859. Han var gift med Johanna Frödin, f 1838 i Mo. Brodern Lars Gustaf Lindstedt köpte 1881 Galmen 1:3.

'''1880-1881''' ägare Johanna Frödin och barnen

Johan August Lindstedt dog 1880 och nya ägare blev änkan Johanna Frödin och barnen Anders Gustaf, Karl Ferdinand, Johan Eli och Anna Kristina Lindstedt enligt arvskifte i augusti 1880. Lagfarten är daterad december 1883.

'''1881-1908/9''' ägare Johannes Svärd

Ny ägare blev Johannes Svärd (1837-1908) enligt köpebrev mars 1881 och lagfart oktober 1883, beviljad december 1883. Johannes var född i St Kilane. Han var gift med Sofia Larsdotter (1837-1905), som kom från Slobol.

De hade barnen:

Lars Magnus Haglund f 1861, fältjägare. Han flyttade till Skållerud.

Anton (1863-1942) vistades i USA 1900-1905, avled i Stora Mossen.

Johanna Kristina (1865-1913) dog ogift i Skållerud

Lisa Maja f 1869, flyttade till Fröskog 1900

Gustaf f 1871, flyttade till Norge 1896

Gustafva (1876-1958). Se Galmen 1:6 och 1:7

På Galmen 1:4 bodde också enligt husförhör: Lisa Majas man Johan David Larsson f 1870 i Edsleskog, Lisa Majas oä Edit Maria f 1890. Lisa Majas oä Elin Charlotta f 1895 och bådas dotter Agnes Frideborg f 1900 i Edsleskog

Hustrun Sofia Larsdotter Svärd avled 1905 och Johannes Svärd 1908. Enligt arvskifte 1909 erhöll barnen 1/384 mtl var och den avlidne Lars Magnus Haglunds barn 1/384 mtl gemensamt. Allt utom Gustafva Svärds lott såldes.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:4

2026-02-24T17:32:20Z

MNorell: Redigering text på Galmen 1:4

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:4|typ=Gård|kartkod=39|hemman=Galmen}}'''Beteckning efter delning är 1:6 1/64 mtl'''

'''Ägarförhållande'''

'''1860-1868''' ägare Johannes Lindstedt.

I bouppteckningen efter Johannes Lindstedt, som avled 1866, står det: ”''Fast egendom1/64 dels mantal av frälsehemmanet Galmen, som den avlidne, samt hans hustru inköpt under äktenskapet enligt fastebrev af den 15 oktober 1860''”. (Taxeringsvärde 600.-). Sterbhusdelägare var änkan Stina Lindstedt samt 4 barn, nämligen Johan August, Lars Gustaf och Christina (gift med Lars Magnus Andersson boende i Wallda i Halland) och dottern Anna Sofia f 1845.

'''1868-1880''' ägare Johan August Lindstedt

Enligt fastebrev nov 1868 övertog Johan August Lindstedt (1833-1880) Galmen 1:4 efter sina föräldrar. Johan August var född i Hesselskog och han flyttade tillsammans med föräldrarna till Galmen 1859. Han var gift med Johanna Frödin, f 1838 i Mo. Brodern Lars Gustaf Lindstedt köpte 1881 Galmen 1:3.

'''1880-1881''' ägare Johanna Frödin och barnen

Johan August Lindstedt dog 1880 och nya ägare blev änkan Johanna Frödin och barnen Anders Gustaf, Karl Ferdinand, Johan Eli och Anna Kristina Lindstedt enligt arvskifte i augusti 1880. Lagfarten är daterad december 1883.

'''1881-1908/9''' ägare Johannes Svärd

Ny ägare blev Johannes Svärd (1837-1908) enligt köpebrev mars 1881 och lagfart oktober 1883, beviljad december 1883. Johannes var född i St Kilane. Han var gift med Sofia Larsdotter (1837-1905), som kom från Slobol.

De hade barnen:

Lars Magnus Haglund f 1861, fältjägare. Han flyttade till Skållerud.

Anton (1863-1942) vistades i USA 1900-1905, avled i Stora Mossen.

Johanna Kristina (1865-1913) dog ogift i Skållerud

Lisa Maja f 1869, flyttade till Fröskog 1900

Gustaf f 1871, flyttade till Norge 1896

Gustafva (1876-1958). Se Galmen 1:6 och 1:7

På Galmen 1:4 bodde också enligt husförhör: Lisa Majas man Johan David Larsson f 1870 i Edsleskog, Lisa Majas oä Edit Maria f 1890. Lisa Majas oä Elin Charlotta f 1895 och bådas dotter Agnes Frideborg f 1900 i Edsleskog

Hustrun Sofia Larsdotter Svärd avled 1905 och Johannes Svärd 1908. Enligt arvskifte 1909 erhöll barnen 1/384 mtl var och den avlidne Lars Magnus Haglunds barn 1/384 mtl gemensamt. Allt utom Gustafva Svärds lott såldes.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:2 och 1:3

2026-02-24T17:26:12Z

MNorell: Liten redigering av text

Ägarförhållande
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:2 och 1:3|typ=Gård|hemman=Galmen|gård=Gård|sortnamn=Gård}}

===Ägarförhållande ===
'''1864-1879''' ägare Anders Olsson.

Anders Olsson var född 1814 i Mo och dog på Galmen i december 1879.

Hustrun hette Anna Stina Jacobsdotter f 1803 i Tydje. Hon var dotter till soldaten Jacob Andersson Wessman på Westanå Soldatstom, Tydje. I bouppteckningen efter Anders Olsson står det att han inköpt 1/32 mtl Galmen i december 1864 till ett värde av 2750 kr.Anders Olsson och hustrun hade inga bröstarvingar.

'''1879- [1881]''' ägare Anna Stina Jacobsdotter Wessman

Anders Olsson dog 1879 och ägare blev änkan Stina Jacobsdotter Wessman enligt testamente 2 juni 1868. Lagfarten är beviljad oktober 1881.

'''1881-1881''' ägare Lars Wilhelm Edholm

Ny ägare blev rättaren på Henriksholm Lars Wilhelm Edholm, enligt köpebrev april 1880 och lagfartsbevis oktober 1881. Lars Wilhelm var född 1844 i Knista, Örebro län. Han var gift med Kristina Elisabet Eriksdotter, som var född 1836 i Anolfsbyn, Ånimskog. De bodde på Henriksholm, tillsammans med sonen Karl Gustaf, under tiden 1873-1877, och 1878-1892.

'''1881-1884''' ägare Lars Gustaf Lindstedt

Enligt köpebrev mars 1881 och lagfart april 1882 blev ny ägare till Galmen 1:3 Lars Gustaf Lindstedt f 1841 i Tösse. Han flyttade 1859 till Galmen 1:4 tillsammans med föräldrarna. (Brodern Johan August Lindstedt blev 1868 ägare till Galmen 1:4).

'''1884-1885''' ägare Augusta Jansson och hennes döttrar

Lars Gustaf Lindstedt avled 1884[?] och nya ägare blev Augusta Jansson och hennes omyndiga döttrar Augusta Elisabet och Gerda Maria Lindstedt enl arvskifte 19 juli 1884 och lagfartsbevis november 1884.

'''1885-1913''' ägare Adolf Unger

Adolf Unger ägde 7/64 mtl jämte frälseräntan av 1/8 mtl enligt fastebrev. Allt sålt 1913.

'''1913-1913''' ägare K F Nordström.

Adolf Unger sålde Galmen 1:2 och 1:3 till K F Nordström, som var ägare till Gyltungebyn. Detta enligt köpekontrakt 4 januari 1913 och lagfart 2 juni 1913.

'''1913-1947''' ägare Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén

Samma datum, som ovan, den 2 juni 1913 fick de nya ägarna Karl Johan Frödén och Nanna Wik Frödén lagfart på fastigheterna 1:2 och 1:3. Köpekontraktet var daterat 29 mars 1913.

Karl Frödén (1881-1964) och hustrun Nanna Wik Frödén (1883-1965) kom inflyttande från USA till Kingebol i 1910. Karl var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Karl och Nanna hade sonen Harry (1910-1985), som senare bosatte sig i Örebro. Frödéns köpte fastigheterna på Galmen och familjen flyttade dit 1914. Från år 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där. Galmen arrenderade Frödén ut till Erik Emanuelsson från Knollen. Emanuelsson flyttade till Galmen 1935 med hustru och 10 barn.

'''1947-''' ägare Adolf och Eva Linnea Pettersson

Nya ägare blev Adolf Pettersson f 1909 och Eva Linnea f 1922 enligt köpebrev februari 1947 och lagfart mars 1947.

Grusgrop

På Galmen finns en stor, igenväxt, gammalt grusgrop. Adolf Pettersson sålde grus till bygget av E-45:an i slutet av 1950-talet. Några år tidigare köpte åkaren Erik Berger grus på Galmen. I samband med grusgropens utvidgning flyttades bilvägen till nuvarande läge över Galmens åkrar, till fastigheten 1:7, som var Adolfs föräldrahem.

Gårdssåg

På Galmen finns en gårdssåg med en tändkulemotor, 40 hk, tillverkad i Säffle. Sågen införskaffades 1958 av Adolf Pettersson och brodern Holger. Mycket virke har sågats där till ortens bönder.

Torpstuga

På gården finns den torpstuga som tidigare har stått på Norra Rönningen, Kingebol.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:8

2026-02-24T17:08:11Z

MNorell: Lagt in ny text på Galmen 1;8

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:8|typ=Fastighet|hemman=Galmen|kartkod=39|knord=58.925217|kost=12.538831}}
'''F.d. backstuga på ofri grund - förpantningslägenhet'''

Fastigheten är nu avstyckad från Galmen 1:3, registrerad juni 1982 och lagfart söktes första gången 1982. Areal 640 kvm. Fastigheten fick beteckningen Galmen 1:8.

'''Bro till Henriksholm blev stuga på nuvarande Galmen 1:8.'''

''”När den gamla timmerbron från fastlandet till Henriksholm rivits någon gång kring sekelskiftet, återuppstod den i form av ett bostadshus på Galmen. Det var Gustaf Larsson (1824-1917) som genomförde den förändringen. Han tog vara på timret från bron, fraktade det till Galmen och byggde där en bostad åt sig själv.”''

Detta kunde man läsa i PD någon gång under åren 1908-10. Där fanns även en bild på stugan, där även Gustaf Larsson finns med.

'''TIDNINGSARTIKEL SKALL INFOGAS'''

Gustaf Larsson (1824-1917) hade varit gift med Stina Lisa Tranell (1829-1887), som var född på Galmen. Hennes far var backstugusittaren Nils Tranell (f 1793). Det framgår inte var på Galmen familjen bodde.

Gustaf Larsson hade också titeln backstugusittare. Han flyttade till Galmen 1863. Hustrun bodde där redan. Gustaf och Stina Lisa hade barnen Augusta f 1863 och Anna Maria f 1867. Döttrarna reste till USA 1882 resp.1889. Hustrun Stina Lisa dog 1887. Svärsonen Gustaf Larsson kallades för Tranell efter frun. Gustaf dog på Galmen 1917. Haget väster om stugan kallades förr för Tranellehaget.

På bilden finns Gustaf Larsson och inhyses soldatänkan Kristina Svensdotter Kinggren [inte Lindgren]. Hon flyttade 1908 till sonen Alfred på Galmen. Det framgår inte var på Galmen han bodde. Kanske bodde han hos Gustaf Larsson. Alfred Kinggren dog i gulsot 14/2 1926, 55 år. Modern dog i hög ålder senare samma år.

På bilden finns även Stina Johansson (f 1863). Hon bodde på Kungerud..

'''1929- ny ägare på nuvarande Galmen 1:8 var Fredrik Oskar Eriksson'''

Fredrik Oskar, f 1864, var son till Märta Stina Silander (1841-1927) och Erik Johan Eriksson (1834-1909). Vid arvskifte 1867 tillskiftades änkan Märta Stina Silander Eriksson 1/288 mtl i Kingebol. Vid hemmansklyvning av inägor år 1897 bildades Kingebol 1:25. Fredrik Oskar Eriksson gifte sig 1907 med Magdalena Andersdotter, f 1875 i Bolet. De bosatte sig i Holms församling och fick dottern Märta Kristina (1907-1907) och sönerna Erik Artur (1909-1980) och Gustaf Algot (1912-1960).

Hustrun Magdalena dog 1914 och änkemannen Fredrik Oskar Eriksson flyttade med sina barn till Kingebol år 1918.

1929 flyttade Fredrik Oskar Eriksson från Kingebol till nuvarande Galmen 1:8 tillsammans med sina söner Gustaf och Erik. Fredrik Oskar dog 1938.

'''1938- ägare bröderna Gustaf och Erik Eriksson'''

Gustaf Eriksson, f 1912, var bl a jordbruksarbetare och bodde på olika ställen i trakten, men hade kvar sitt hem på Galmen. Han var mycket liten till växten och kallades därför för Lelle-Gustaf. Han förblev ogift och dog på Galmen 1960. Brodern Erik Eriksson, f 1909, gifte sig 1948 med Astrid Elvira Eriksson f 1907 i Ödsköldt. De fick inga barn. De hade huset på Galmen som fritidsbostad. Erik Eriksson avled 1980.

'''1982- ägare Alfons och Harry Karlsson'''

Tomt avstyckades från Galmen 1:3.

Enligt köpebrev juni 1982 blev nya ägare till Galmen 1:8 Alfons Karlsson, f 1909 i Ödsköldt, och Harry Karlsson, f 1918 även han i Ödskölt. Alfons och Harry Karlsson var bröder till den senaste ägaren till huset, änkan efter Erik Eriksson, Astrid Elvira Eriksson.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 2:1

2026-02-20T16:48:51Z

MNorell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Galmen 2:1
|sortnamn=Galmen
|typ=Gård
|hemman=Galmen
|kartkod=39
}}
'''Galmen 2:1'''

Fastigheten Galmen 2:1 bildades 1967/1968 genom sammanslagning av 5/384 mtl Galmen 1:6 och del av Kingebol 1:27 (f.d. soldattorpet förutom avstyckad tomt). Total areal 7,1970 ha.

F.d. soldattorpet fick därefter beteckningen Kingebol 1:37.

Den gamla vägen ”torpegatan” till Kingebols skog kom därefter att tillhöra Galmen.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 2:1

2026-02-20T16:42:26Z

MNorell: Lagt upp Galmen 2:1

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Galmen 2:1
|sortnamn=Galmen
|typ=Gård
|hemman=Galmen
|kartkod=39
}}
Galmen 2:1
Fastigheten Galmen 2:1 bildades 1967/1968 genom sammanslagning av 5/384 mtl Galmen 1:6 och del av Kingebol 1:27 (f.d. soldattorpet förutom avstyckad tomt). Total areal 7,1970 ha. F.d. soldattorpet fick därefter beteckningen Kingebol 1:37.
Den gamla vägen ”torpegatan” till Kingebols skog kom därefter att tillhöra Galmen.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:8

2026-02-20T16:32:50Z

MNorell: Lagt in text på Galmen 1:8

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Galmen 1:8
|typ=Fastighet
|hemman=Galmen
|kartkod=39
}}
'''F.d. backstuga på ofri grund'''

Fastigheten är nu avstyckad från Galmen 1:3, registrerad juni 1982 och lagfart söktes första gången 1982. Areal 640 kvm. Fastigheten fick beteckningen Galmen 1:8.

F.d. backstuga på ofri grund – [förpantningslägenhet].

Omkring år 1900 var Erik Gustaf Larsson ägare

'''Bro till Henriksholm blev stuga på nuvarande Galmen 1:8.'''

''”När den gamla timmerbron från fastlandet till Henriksholm rivits någon gång kring sekelskiftet, återuppstod den i form av ett bostadshus på Galmen. Det var Gustaf Larsson (1824-1917) som genomförde den förändringen. Han tog vara på timret från bron, fraktade det till Galmen och byggde där en bostad åt sig själv.”''

Detta kunde man läsa i PD någon gång under åren 1908-10. Där fanns även en bild på stugan, där även Gustaf Larsson finns med.

'''INFOGA TIDNINGSARTIKEL'''

Forskningen visar att Kristina Lindgren och hennes son Alfred, på bilden, hette Kingren.

Änkan Kristina Svensdotter Kingren flyttar 1908 till sonen på Galmen. Där bodde de kvar till 1926. Alfred avled i gulsot 14/2 1926 och modern i hög ålder 28/11 1926.

Erik Gustaf Larsson (1824-1917) hade varit gift med Stina Lisa Tranell (1829-1887), från Kingebol. De hade barnen Augusta f 1863 och Anna Maria f 1867. Familjen flyttade till Galmen 1863, men det framgår inte i husförhörsboken till vilken fastighet, men troligen till denna . Hustrun Stina Lisa dog 1887. Döttrarna Augusta och Anna Maria reste till USA 1882 resp.1889. Gustaf kallades för Tranell efter frun. Gustaf Larsson dog på Galmen 1917. Haget väster om stugan kallades och kallas fortfarande för Tranellehaget.

'''Ägarförhållande'''

'''1929- ägare på nuvarande Galmen 1:8 var Fredrik Oskar Eriksson'''

Fredrik Oskar Eriksson gifte sig 1907 med Magdalena Andersdotter, f 1875 i Bolet. De bosatte sig i Holms församling och fick sönerna: Erik Artur Eriksson, f 1909 Holm och Gustaf Algot Eriksson (1912-1960) född i Holm.

Hustrun Magdalena dog 1914 och änkemannen Fredrik Eriksson, f 1864, flyttade med sina barn till Kingebol år 1918, troligen till modern. Fredrik var son till Märta Stina Silander, f 1841, och Erik Johan Eriksson, f 1834. Vid arvskifte 1867 tillskiftades änkan Märta Stina Silander Eriksson 1/288 mtl i Kingebol. Vid hemmansklyvning av inägor år 1897 bildades Kingebol 1:25.

Märta Stina Silander dog 1927. Vid bouppteckning 1927 tillskiftades 1/288 del till de 3 överlevande barnen och till ett barnbarn. Fredrik Eriksson var det äldsta barnet. 1929 flyttade Fredrik Eriksson från Kingebol till nuvarande Galmen 1:8 tillsammans med sina söner. Fredrik Oskar dog 1938.

'''1938-194x bröderna Erik och Gustaf Eriksson'''

Gustaf Eriksson, f 1912, var bl a jordbruksarbetare och bodde på olika ställen i trakten, men hade kvar sitt hem på Galmen. Han var mycket liten till växten och kallades därför för Lelle-Gustaf. Han förblev ogift och dog på Galmen 1960.

Brodern Erik Eriksson, f 1909, gifte sig 1948 med Astrid Elvira Eriksson f 1907 i Ödsköldt. De fick inga barn. De hade huset på Galmen som fritidsbostad. Erik Eriksson avled 1980.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:8

2026-02-20T10:23:19Z

MNorell: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Ånimskog |namn=Galmen 1:8 |typ=Fastighet |hemman=Galmen |kartkod=39 }} Galmen 1:8 F.d. backstuga på ofri grund Fastigheten är nu avstyckad från Galmen 1:3, registrerad juni 1982 och lagfart söktes första gången 1982. Areal 640 kvm. Fastigheten fick beteckningen Galmen 1:8. F.d. backstuga på ofri grund – [förpantningslägenhet]. Omkring år 1900 ägare Erik Gustaf Larsson. Bro till Henriksholm blev s...'

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Galmen 1:8
|typ=Fastighet
|hemman=Galmen
|kartkod=39
}}
Galmen 1:8
F.d. backstuga på ofri grund

Fastigheten är nu avstyckad från Galmen 1:3, registrerad juni 1982 och
lagfart söktes första gången 1982.
Areal 640 kvm. Fastigheten fick beteckningen Galmen 1:8.

F.d. backstuga på ofri grund – [förpantningslägenhet].

Omkring år 1900 ägare Erik Gustaf Larsson.

Bro till Henriksholm blev stuga på nuvarande Galmen 1:8.
”När den gamla timmerbron från fastlandet till Henriksholm rivits någon gång kring sekelskiftet, återuppstod den i form av ett bostadshus på Galmen. Det var Gustaf Larsson (1824-1917) som genomförde den förändringen. Han tog vara på timret från bron, fraktade det till Galmen och byggde där en bostad åt sig själv.”

Detta kunde man läsa i PD någon gång under åren 1908-10. Där fanns även en bild på stugan, där även Gustaf Larsson finns med.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:4

2026-02-20T10:17:22Z

MNorell: Lagttill Hemman

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Galmen 1:4|typ=Gård|kartkod=39|hemman=Galmen}}(beteckning efter delning är 1:6) 1/64 mtl

'''Ägarförhållande'''

'''1860-1868''' ägare Johannes Lindstedt.

I bouppteckningen efter Johannes Lindstedt, som avled 1866, står det: ”''Fast egendom1/64 dels mantal av frälsehemmanet Galmen, som den avlidne, samt hans hustru inköpt under äktenskapet enligt fastebrev af den 15 oktober 1860''”. (Taxeringsvärde 600.-). Sterbhusdelägare var änkan Stina Lindstedt samt 4 barn, nämligen Johan August, Lars Gustaf och Christina (gift med Lars Magnus Andersson boende i Wallda i Halland) och dottern Anna Sofia f 1845.

'''1868-1880''' ägare Johan August Lindstedt

Enligt fastebrev nov 1868 övertog Johan August Lindstedt (1833-1880) Galmen 1:4 efter sina föräldrar. Johan August var född i Hesselskog och han flyttade tillsammans med föräldrarna till Galmen 1859. Han var gift med Johanna Frödin, f 1838 i Mo. Brodern Lars Gustaf Lindstedt köpte 1881 Galmen 1:3.

'''1880-1881''' ägare Johanna Frödin och barnen

Johan August Lindstedt dog 1880 och nya ägare blev änkan Johanna Frödin och barnen Anders Gustaf, Karl Ferdinand, Johan Eli och Anna Kristina Lindstedt enligt arvskifte i augusti 1880. Lagfarten är daterad december 1883.

'''1881-1908/9''' ägare Johannes Svärd

Ny ägare blev Johannes Svärd (1837-1908) enligt köpebrev mars 1881 och lagfart oktober 1883, beviljad december 1883. Johannes var född i St Kilane. Han var gift med Sofia Larsdotter (1837-1905), som kom från Slobol.

De hade barnen:

Lars Magnus Haglund f 1861, fältjägare. Han flyttade till Skållerud.

Anton (1863-1942) vistades i USA 1900-1905, avled i Stora Mossen.

Johanna Kristina (1865-1913) dog ogift i Skållerud

Lisa Maja f 1869, flyttade till Fröskog 1900

Gustaf f 1871, flyttade till Norge 1896

Gustafva (1876-1958). Se Galmen 1:6 och 1:7

På Galmen 1:4 bodde också enligt husförhör: Lisa Majas man Johan David Larsson f 1870 i Edsleskog, Lisa Majas oä Edit Maria f 1890. Lisa Majas oä Elin Charlotta f 1895 och bådas dotter Agnes Frideborg f 1900 i Edsleskog

Hustrun Sofia Larsdotter Svärd avled 1905 och Johannes Svärd 1908. Enligt arvskifte 1909 erhöll barnen 1/384 mtl var och den avlidne Lars Magnus Haglunds barn 1/384 mtl gemensamt. Allt utom Gustafva Svärds lott såldes.

Dalsland/Ånimskog/Galmen 1:7

2026-02-19T17:23:07Z

MNorell: Redigering text

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Galmen 1:7
|sortnamn=Galmen
|typ=Gård
|hemman=Galmen
|kartkod=39
}}1/384 mtl avstyckat 1910 från Galmen 1:4 vid arvskifte.

'''Ägarförhållande'''

'''1909-1923 ägare Gustafva Svärd Pettersson och Gustaf Pettersson'''

Vid arvskifte efter föräldrarna Johannes Svärd och Sofia Larsdotter erhöll Gustafva Svärd sin 1/384-dels lott tillsammans med maken Lars Gustaf Pettersson, genom avstyckning av mark från Galmen 1:4. Den nya fastigheten fick beteckningen 1:7.

Gustafva Svärd Pettersson (1876-1958) och Gustaf Pettersson (1873-1955) byggde hus på fastigheten och bosatte sig där.

De fick barnen:

Erik Henrik (Henry) f 1899, reste till USA 1920?, bildade familj och blev kvar i där.

Signe Elisabeth (1901-1912)

Gunnar Valdemar (1905-1956) vistades i USA i många år, kom tillbaka, förblev ogift

Adolf (1909-2006) var ägare till Galmen 1:2 och 1:3 från 1947

Gustaf Holger (1913-1992) var ägare till Kingebol 1:26 från 1938

Axel Hugo (1916-1996) bosatte sig i Stora Mossen

Signe Elisabet (1920-1949)

'''LÄGG IN BILD HÄR'''

''Axel, Gustafva, Holger, Gustaf, Adolf och Signe längs fram (omkr 1930)''

'''1923-1955 ägare Erik Henrik Pettersson'''

Av okänd anledning såldes fastigheten till sonen Erik Pettersson (USA) enl köpebrev jan 1923 och lagfart april 1923.

'''1955-1984 ägare Gustaf Petterssons dödsbo'''

Vid arvskiftet efter Gustaf Pettersson, som avled 1955, skänkte sonen Erik fastigheten till dödsboet. Gustafva avled 1958.

Enligt en tidningsannons lät sterbhusdelägarna efter Gustaf och Gustafva Pettersson genom offentlig auktion på stället den 2 maj 1959 till den högstbjudande försälja de avlidnas hela lösörebo. Allt hann inte säljas denna dag så auktionen fick fortsätta den 9 maj.

'''1984-- ägare bröderna Adolf och Axel Pettersson'''

Ägare till fastigheten blev enligt lagfart 1984 sönerna Adolf Pettersson och Axel Pettersson. Elektricitet installerades först under deras ägo. Fastigheten uthyrdes för fritidsboende.

Galmen 1:7 har inget namn. Stället kallas ”där öste”.

I samband med ett grustags utvidgning på Galmen 1:3 byggdes nuvarande bilväg över Galmens åkrar till fastigheten.

Närmaste ställe är Högtorp, som nu är en torplämning på Högens skogsmark (Kingebol). Många kallar därför Galmen 1:7 för Högtorp.

Mellan Högens skogmark och Galmen 1:7 finns en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

År 1934 kom sonen Gunnar hem, efter att ha vistats i USA i 11 år. Hans och kusinen Gustaf Svärds hemresa från USA beskrivs i '''''Byabladen nr 67, år 2003''.''' Texten blev insatt i tidningen av kusinen Elsa Svärd Söderholms son Arne.

Gunnar bosatte sig på Galmen hos föräldrarna. Han hjälpte till med att sköta det lilla jordbruket. Det fanns två kor på gården, som på somrarna "gick på skogen” och betade. Gunnar hade bl a anställning som chaufför hos Törnlund i Sandbol. På 50-talet fick han en liten extra inkomst på sin jordgubbsodling. Han sålde även svamp och nypon, som han plockade. En ytterligare inkomst var försäljning av ekorrskinn. Ekorrejakt var vanlig på den tiden. Gunnar dog 1956. Han var då 51 år.

'''Privat telefon'''

Grannen John på Kungerud, Säbyn, arbetade på Televerket. Han installerade en privat ”telefonlinje” mellan Kungerud, ”där öste” och Adolf på Galmen. Senare drogs även en linje till Sandkullen av Gunnar Pettersson och brorsonen Einar.