'''Lars ''Albin'' Rune''', född den 11 februari 1863 i Bolstads församling, Älvsborgs län, död den 17 juli 1956 i Karlstad, var en svensk präst.

Han var måg till Axel Ekstedt, bror till Axel Rune och far till Axel, Erik och Lars Rune.

Efter studier i Vänersborg blev Rune student vid Lunds universitet 1881. Han avlade teologisk-filosofisk examen 1883, teoretisk teologisk examen 1886 och praktisk teologisk examen 1887. Rune prästvigdes sistnämnda år för Karlstads stift. Han blev kapellpredikant i Borgvik 1890, komminister i Grava 1900 och kyrkoherde i Grava och Forshaga (som fjärde provpredikant) 1906. Rune frånträdde Forshaga (som då blev eget pastorat) 1919 och blev prost i Kils kontrakt 1920.

Han var ledamot av kyrkomötena 1926, 1929 och 1932. Rune blev ledamot av Vasaorden 1923 och av Nordstjärneorden 1931.

[https://runeberg.org/bioprast/1934/0517.html 517 (Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / 1934)]

2026-07-10T00:14:54Z

Dalsland/Bolstad/persongalleri

2026-07-10T00:12:14Z

Roger Skoog:

'''[[Dalsland/Bolstad/Anders Gustaf Bördh|Anders Gustaf Bördh]]'''

'''[[Lars Magnus Engström]]'''

'''[[Anders Eriksson Hästehufvud]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Gustaf Goldkuhl|Gustaf Goldkuhl]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Gösta Ljungström|Gösta Ljungström]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Olof Risellschöld|Olof Risellschöld]]'''

'''[[Albin Rune]]'''

'''[[Axel Rune]]'''

'''[[Jonas Wahlström]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Pehr Wahlström|Pehr Wahlström]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Richard Nilsson|Richard Nilsson]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Sven Lizell|Sven Lizell]]'''

Axel Rune

2026-07-10T00:10:03Z

Roger Skoog: Skapade sidan med ''''Axel Olof Rune''' (i riksdagen kallad ''Rune i Västervik''), född 22 april 1866 i Bolstad, död 21 oktober 1927 i Stockholm, var en svensk borgmästare och politiker. Han var bror till Albin Rune. Axel Rune, som var son till en godsägare, avlade kansli- och hovrättsexamen vid Lunds universitet 1887, blev förste rådman i Västerviks stad 1896 och var borgmästare där från 1902 till sin död. Han var också landstingsfullmäktiges ordförande i Kalmar läns no...'

Dalsland/Bolstad/persongalleri

2026-07-10T00:07:17Z

Roger Skoog:

'''[[Dalsland/Bolstad/Anders Gustaf Bördh|Anders Gustaf Bördh]]'''

'''[[Lars Magnus Engström]]'''

'''[[Anders Eriksson Hästehufvud]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Gustaf Goldkuhl|Gustaf Goldkuhl]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Gösta Ljungström|Gösta Ljungström]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Olof Risellschöld|Olof Risellschöld]]'''

'''[[Albin Rune]]'''

'''[[Axel Rune]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Pehr Wahlström|Pehr Wahlström]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Richard Nilsson|Richard Nilsson]]'''

'''[[Dalsland/Bolstad/Sven Lizell|Sven Lizell]]'''

2026-07-09T22:27:14Z

Roger Skoog:

Dalsland/Grinstad

2026-07-09T22:25:44Z

Roger Skoog: Lagt till länk

{{DISPLAYTITLE:Grinstad socken}}
{{SockMall:Socken|namn=Grinstad|landskap=Dalsland|knord=58.62356|kost=12.51090|status=startgrop}}
'''Grinstad socken''' (sydost om Mellerud vid Vänern) med medeltida ursprung är centralt beläget på Dalboslätten och utgörs huvudsakligen av fullåkersbygd. Nordöstra delen av socken upptas dock av det ändmoränstråk som sträcker sig genom Dalsland i nordväst-sydostlig riktning och mynnar ut i Vänern vid Hjortens udde för att komma upp som Hindens rev på Kålland i Västergötland. Socknen är en slättbygd på Dalboslätten med skogsbygd vid Vänern. Socknen har en areal på cirka 55 kvadratkilometer land. Namnet skrevs 1413 ''Grinstadha'' och kommer från en bebyggelse vid kyrkan. Namnet innehåller mansnamnet ''Grim'' och ''sta(d)'', 'ställe, plats'. Från järnåldern finns gravfält.
== Om socknen ==
"'''''Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon'''''" från 1860 skrev följande om Grinstad:

'''Grinstad''': "''Skrevs 1280 Grimstadha. Socken i Sundals härad av Elfsborgs län, i östra delen av Dal, omgiven på norra och östra sidan av Wenern, på den södra av Bolstads socken och Dalbergsån, 190 fots höjd över havet, har en areal af 9,188 tunnland, av vilka blott 45 äro sjöar och kärr; största längden är 1¼ , bredden ¾ mil. Socknen, som 1857 bestod av 18 ½ mantal skatte-, 1 ¼ mantal krono-, 11 ½ mantal frälse-, uppskattades samma år, jämte lägenheter och verk, till 155,963 rdr. banco, beboddes 1805 .av 1.119 och 1856 av 2.237 personer.''

''Några hemman nära sjön, vid den s.k. Klöve Udde, har skog till husbehov, de övriga och flesta litet eller alls intet.''

''För undervisningen finnes en ambulerande skola med en examinerad lärare, som under år 1856 lämnade undervisning åt 65 gossar och 51 flickor.''

''Kyrkan 3 ¼ mil från Wenersborg, är av sten och tillbyggd på senare tiden vid östra och västra gavel, vid den senare med ett litet vapenhus. Hon är murad av grovt tegel på yttre och inre ytorna. Grinstad är annex till Bolstad i Södra Dals kontrakt av Carlstads stift.''

''Av hela hemman finnes i socknen: Bergane, Bäcken, Hagen Södra, Häljerud, Järn Östra med stora bränntorvmossar, Rådane Norra, Östebyn Västra och Östra, alla skatte-, Ekebro, Hagen Södra, Jacobsbyn, Södra Måssen, Näs och Sörbyn, frälse- adress: Wenersborg."''

Grinstad är en utpräglad landsbygdsförsamling. Förutom sockencentrat vid kyrkan finns tätbebyggelse i det lilla samhället Åsebro, beläget på gränsen till Bolstads socken i söder. I Grinstads nordöstra del, vid Hjortens udde ligger en fyr och i närheten ligger Klöveskogs kyrka.

Grinstads medeltida stenkyrka är beläget centralt på slätten där flera vägar löper samman. Vid kyrkan finns ett ovanligt innehållsrikt sockencentrum med flera välbevarade byggnader för olika funktioner och av olika ålder. I nära anslutning till kyrkan finns två generationer prästgårdar. Den äldre, med mangårdsbyggnad från ca 1800 och senare ekonomibyggnader, blev arrendatorsboställe, då den nya prästgården byggdes 1924. Båda är numera frånsålda. Intill kyrkan finns också två äldre skolbyggnader, numera bostadshus, folkskolan från ca 1850 och småskolan från ca 1905. Till miljön hör också ett församlingshem med pastorsexpedition och en länga med pensionärslägenheter i gult tegel från omkring 1960. Norr om kyrkan finns samlad gårdsbebyggelse och en lanthandel.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Grinstads församling och för de borgerliga frågorna bildades Grinstads landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Bolstads landskommun som 1969 uppgick i Melleruds köping som 1971 ombildades till Melleruds kommun.

[https://www.postmuseum.se/bocker/EL-Skriftserie/262-Posthistorisk-Skriftserie.pdf Posthistoria från Sundals Härad i Dalsland]

== Historiska personer i Grinstad ==
[[Dalsland/Grinstad/Persongalleri|Persongalleri]]

== Sevärdheter i Grinstads socken ==

{{PlatserInomSocken}}
== Platser i Grinstads socken ==

[[Plats i Grinstad|Plats i Grinstad]]

[[:Kategori:Hemman i Grinstad|Hemman]]

[[:Kategori:Gård i Grinstad|Gårdar]]

[[:Kategori:Torp i Grinstad|Torp]]

[[:Kategori:Soldattorp i Grinstad|Soldattorp]]

[[:Kategori:Backstuga i Grinstad|Backstugor]]

[[:Kategori:Skola i Grinstad|Skolor]]

[[Kvarn]]

[[Dalsland/Grinstad/Grinstad kyrka|Kyrka]]

[[Dalsland/Grinstad/fyrar|Fyrar]]

Dalsland/Bolstad/Berättelsen om Dalaborg

2026-05-02T16:35:37Z

Roger Skoog:

Magnus Ladulås som var kung i Sverige fick tre söner, Birger, Erik och Valdemar. Birger utropades som kung och Erik, respektive Valdemar, blev hertigar över olika landskap. Kung Birger bodde på Visingsö i Vättern och hertigarna bodde på Kållandsö. De tre bröderna låg i ständig fejd med varandra. År 1304 byggde Erik och Valdemar upp Dalaborg, strax norr om inloppet till Dalbergså, en av Vänerns finaste hamnar. Man försökte upprätta ett eget västsvenskt rike med landskapen runt Vänern som bas och med Lödöse som huvudstad.

När borgen stod helt färdig år 1305, rasade kung Birger över sina bröders tilltag och skickade riddare och krigsmän för att bränna ner borgen. Men hertigarnas befälhavare, Mats Kettilmundsson, tillintetgjorde hela gruppen och en fred kunde därför medlas fram. Detta gick kungens ära för när och han samlade året därpå, 10 000 man, bönder och fogdar, för att tåga ner till Dalsland. Men ryktet hade gått före och Erik red till Norge och bad om hjälp. Han fick också 10 000 man och tågade ner mot Dalaborg. De båda styrkorna möttes vid Kolsäter i Gestad socken. Men befälhavarna, blåste dock av fientligheterna innan någon sammandrabbning kommit till stånd.

Men freden varade inte länge. Kungens befälhavare [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tyrgils_Knutsson Tyrgil Knutsson] avrättades och senare tågade hertigarna till Håtuna där [https://sv.wikipedia.org/wiki/Birger_Magnusson kung Birger] höll hov. Där tillfångatogs kungen och kastades i fängelse i Nyköpingshus. Där fick han sitta i några år tills han blev befriad. Men hämnden är ju ljuv och nio år senare höll kungen gästabud i Nyköping, där de båda hertigarna deltog. På natten kastades de båda i fängelset, där de sedan dog av svält ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Nyk%C3%B6pings_g%C3%A4stabud Nyköpings gästabud]).

Men innan dess hade Erik gift sig med en norsk kungaprinsessa och de fick ett barn, Magnus Eriksson, vilken senare blev kung (endast tre år gammal) i både Norge och Sverige.

Runt år 1310 blev Dalaborg belägrat av den norska Holger Båt, men anfallet slogs tillbaka. Efter denna händelse hände inte så mycket på borgen under många år.

Senare kom en kung som hette [https://sv.wikipedia.org/wiki/Albrekt_av_Mecklenburg Albert af Mecklenburg], som ville frånta all makt från adeln. Samtidigt dog den rikaste mannen i Sverige, Bo Johnson Grip, som ägde en tredjedel av Sverige och Finland. Nu gick den svenska adeln till strid mot kungamakten och kallade till sig [https://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Margareta drottning Margareta av Norge] (Valdemar Atterdags dotter).

Ägare till Dalaborg var då [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7424 Erik Kettilsson Puke]. 1396 blev Erik Kettilsson Puke ihjälslagen i strid på Orust.

<nowiki>*</nowiki>Den 22 mars 1388, på palmsöndagen, samlades missnöjda svenska stormän på Dalaborg för att hylla drottning Margareta av Norge-Danmark. Drottningen kom kanske till Dalaborg (men det är osäkert om hon personligen kom dit, eller om hon skickade ett sändebud) och skrev under ett öppet brev, där det stod att drottning Margareta skulle bli "''Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde''". Avtalet, det så kallade "Dalborgstraktatet", ledde till den nordiska trestatsunion som etablerades 1389, och som fick en formell fullbordan genom unionsmötet i Kalmar 1397, vilket ledde fram till Kalmarunionen.

<u>'''*OBS Notering:''' Enligt Dick Harrisons föredrag (Heldagskonferens Dalaborg Slott, Kulturbruket, Mellerud 02-05-2026) är det dock mer sannolikt att traktatet undertecknades på Bohus fästning</u>. Men vilken version som är den rätta, vet vi inte!

Nu var hela Norden i Margaretas händer. Efter detta blev kungen rasande och skaffade folk och krigare från Tyskland. Striden kom att stå vid Åsele Tå, vid Falköping, där Margareta besegrade kungen. Kungen tillfångatogs och kastades i fängelse.

Sedan kom, som sagt, [http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/samhallet/kalmarunionen/?gad_source=1&gad_campaignid=20808269709&gbraid=0AAAAADSF18lVwbkVTL-zOJLif0oU8axaf&gclid=CjwKCAjw2brFBhBOEiwAVJX5GCO4HR3clRv9mzkjhkM7alaSvTd4cXkCjsf6zwmWBvUDRMTW6SXKYRoC6NkQAvD_BwE Kalmarunionen], där drottningen valde en ny kung, Erik av Pommern, som tog hit en massa fogdar från Danmark som ställde ett elände i Sverige, så även i Dalsland.

Men till slut kom Engelbrekt med sitt uppror mot de danska fogdarna ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelbrektsupproret Engelbrektupproret]) och befriade svenskarna, så även Dalaborg. I september 1434, anfölls borgen som då hade dansken fogden Palle Jönsson som fogde. Dalaborg erövrades av en bondehär, ledd av Peter Ulfsson Roos. Man belägrar borgen under tre dagar, för att sedan bränna ner allt. Liksom många andra borgar som totalförstördes, blev den aldrig återuppbyggd och glömdes med tiden bort.

Borgen användes främst för förläggning av knektar. Den bestod troligen av den rektangulär timmerbyggnad på 25x12 meter, vilande på kraftiga fyra meter tjocka murar. Taket var förmodligen täckt av torv. I ravinen i väster, vilken tjänade som vallgrav och upp över den norra bergssidan gick en stenlagd kör- och ridväg. Kvar finns vallgraven, vallar, en terass och källaren till ett blockhus. En modell av Dalaborg innan förstörelsen finns att se på [https://mellerudsmuseum.com/ Mellerud Museum].

Dalaborg har troligen föregåtts av två äldre anläggningar, som båda har blivit nedbrända. Vid utgrävningarna 1938-39 hittades tre olika brandlager, varvid det understa delvis låg under själva muren, vilket möjligtvis kan påvisa på minst en äldre, tidigare befästning på platsen, från tiden innan själva Dalaborg.

För traktens folk hade Dalaborg inte varit något välkommet bygge. Bönderna kommenderades ut till dryga dagsverken och fick slita ont, både som dag och natt. Dalaborg blev ett förhatligt fogdenäste. En tid "''mer till ortens lidande än till gagn''" för att citera historieskrivaren Anders Lignell. Dalborna lär inte sakna att den aldrig blev återuppbyggd.

[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/1934|'''Dalaborg: Ett 500 års minne''']]

[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/TTELA2008|'''Dalaborgs fästning centrum i maktkampen (TTELA 18 juli 2008)''']]

[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/Hembygden 1940|'''Dalaborg: Hembygden 1940''']]

'''[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/Hembygden/1969|Dalaborg: Hembygden 1969]]'''

[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/Olle Ljung|'''Artikel om Olle Ljungs Dalaborg modell''']]

[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/historisk tavla|'''Artikel om en vacker historisk tavla''']]

[[Dalsland/Bolstad/Dalaborg/Dalaborgstraktaten|'''Var utfärdades den s.k. Dalaborgstraktaten? Hembygden 1993''']]

Dalsland/Bolstad/Dalaborg/Hembygden 1940

2026-04-10T15:27:16Z

Roger Skoog: Lagt till bilder

Fil:Dalsland-Bolstad-Dalaborg-Hembygden1940-21.jpg

2026-04-10T15:22:30Z

Roger Skoog:

Hembygden 1940 - Bengt Söderberg

Fil:Dalsland-Bolstad-Dalaborg-Hembygden1940-20.jpg

2026-04-10T15:22:01Z

Roger Skoog:

Hembygden 1940 - Bengt Söderberg