Sockipedia - Användarbidrag [sv]

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-30T15:20:31Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Åkerud|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.765238|kost=11.974042}}

=== Platser som tillhör hemmanet Åkerud===
{{#ask:
[[ har hemman::Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}
Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-30T15:18:59Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Åkerud|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.765238|kost=11.974042}}

''' Platser som tillhör hemmanet Åkerud'''
{{#ask:
[[ har hemman::Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}
Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-30T15:15:12Z

Slundell:

socken{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Åkerud|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.765238|kost=11.974042}}
Åkerud är ett hemman som ingår i Råggärd
=== Platser som tillhör hemmanet Åkerud===
{{#ask:
[[ har hemman::Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}
Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-30T15:14:05Z

Slundell:

Åkerud är ett hemman som ingår i Råggärd socken{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Åkerud|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.765238|kost=11.974042}}
=== Platser som tillhör hemmanet Åkerud===
{{#ask:
[[ har hemman::Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}
Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Tydje/Malmerud

2026-07-27T14:30:47Z

Slundell:

{{NyPlats|namn=Malmerud (Sjötorpet)|sortnamn=Malmerud I|socken=Tydje|landskap=Dalsland|hemman=Östra Sjögar|typ=Soldattorp}}
[[Fil:Dalsland-Tydje-ÖstraSjögar 5-i - sid 175 TSB.jpg|miniatyr|centrerad|''Detta är Östra Sjögars f.d. Soldattorp beläget i östra delen av hemmanet ca. 200 meter från Vänern. Foto taget 1973'']]
<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 175-179 </ref>Malmerud
5:2 ÖSTRA SJÖGAR - MALMERUD, senare SJÖTORPET

Soldater här har varit:
1682-1689 Erik Nilsson. Antagen som soldat redan 1679. Han dog 1700, då som tiggare.
1689-1714 Erik Eriksson Falk. Han dog troligen 1719 och var gift med Börta.

deras barn:
Sven f. här 24/4 1698.
Lars f. här 29/5 1700.
Sven f. här 9/5 1703.
Erik f. här 9/3 1705 d. här 29/9 1707.
Sara f. här 19/11 1709.
1714-1742 Anders Joensson Sjöman. Född 1690. Fick avsked p.g.a. sjuklighet. Han var gift med Malin.

deras barn:
Jon f. här 4/8 1721.
Anna f. här 14/11 1722.
Per f. här 9/7 1724.
Börta f. här 21/11 1726.
Per f. här 3/5 1736.
1723 dog två piltebarn hos soldaten Anders.
1742-1744 Per Larsson Sjöman. Född 1716. Fick avsked p.g.a. sjuklighet.
1744-1754 Per Larsson Sjöman. Född 1724.
1755-1785 Jonas Göransson Sjöman. Han var född i Edsleskogs sn och dog här på soldattorpet den 21/1 1801. Deltog i Pommerska kriget. När han blev antagen som soldat flyttade han hit ifrån Knarrbyn i Fröskog sn. Tre gånger var han gift. Först den 13/10 1751 med Kerstin Eriksdotter, som dog här den 19/10 1762. Sedan i feb 1764 med Elin Andersdotter, som dog här den 10/6 1782. Sista gången den 24/11 1783 med änkan Maria Jonsdotter från Dalen i Tösse sn. Ur ett sockenstämmoprotokoll från den 25/1 1804 står att läsa: “ som Sjömans änka är så gammal att hon ej kan gå omkring och bettla sitt bröd beslöts att hon skulle förbliva 8 dagar på varje helgård och proportionaliteter hos de mindre hemmanen uti Tydje sn allena”. barn, alla i första giftet:

Jaen f. 1752. Han dog här den 27/9 1762.
Eric f. 13/2 1754 i Knarrbyn, Fröskog sn.
Märta f. här 15/4 1756. Gift 26/3 1783 med Lars Larsson. Bosatta efter vigseln i Östra Sjögar (se där under A).

Märtas utomäktenskapligt födda barn:
Britta Andersdotter f. 1779 i Torpane d. 27/8 1783. Båda Märta och drängen Anders Olofsson i Torpane, vilken torde varit barnets far, fick böta för “otidigt sängalag”. Hennes böter blev 16 sk. medan han fick böta 32 skillingar. Karin f. här 1/2 1760. Hon blev senare gift med soldaten Olof Bryngelsson

Sjöman (se nedan).
Maria f. här 10/5 1762. Hon dog här den 26/3 1763.
1786-1813 Olof Bryngelsson Sjöman. Han var född 1764 i Fröskogs sn och dog den 19/1 1839 hos
sin måg Erik Thorin i Torinerud, Tösse sn. Deltog i flera fälttåg. “Tjänt väl”. Den 16/11
1786 gifte han sig med soldatdottern Karin Jonasdotter (se ovan). Hon var född den 1/2
1760 i Östra Sjögar och dog också där den 1/9 1826. Som änkeman var Olof “fattighjon” och uppbar åtminstone från 1832 till 1838 tilldelning från Tösse och Tydje socknars fattigvårdsdirection.

deras barn:
Cajsa f. här 28/6 1787. Gift 10/11 1816 med Bengt Börjesson (se vidare 5:5, Kolvass).

Cajsas utomäktenskapligt födda barn:
Lars Bengtsson f. här 14/2 1812.
Bryngel f. här 11/12 1791. Han dog här den 23/1 1795.
Kierstin f. här 6/9 1793. “Lösdivare”. Hon flyttade 1831 till Åmål.

Kierstins utomäktenskapliga barn:
Anna Sofia Svensdotter f. 4/3 1826 d. 24/5 samma år.
Jonas f. här 29/6 1796. Han flyttade 1820 till Slädekärr där han blev dräng. Fyra år senare dömdes han av tinget i Torpane, att för stöld “slita 40 par spö, undergå uppenbar kyrkoplikt på en söndag uthi Tydje kyrka samt försändas till Malmö fästning för att där i tre år till allmänt arbete hållas”. I “Stockholm 1829”. “Kan ej läsa”. Han dyker sedan upp i våra trakter igen i slutet på 1840-talet då han var dräng hos Jacob Enarsson i Östra Sjögar. Jonas hade därefter drängplatser i Tydje fram till sin död den 23/12 1855. Han hade under sitt sista årtjänstgjort hos C.M. Vennersten i Slädekärr.
Jan f. här 13/11 1798. Han flyttade till Nygård 1813.
Stina f. här 15/1 1803. Senare gift med Erik Jonasson Thorin.dödfött barn f. 1805.

1815-1834 Anders Andersson Sjö. Han var född den 17/3 1793 i Åmål och blev gift den 24/6 1815 med Maria Bryngelsdotter, som var född den 5/1 1783 i Ånimskog sn. Hon dog här i barnsbörd den 19/10 1821. Sjö gifte då om sig, 16/5 1822, med änkan Ingeborg Nilsdotter, som var född den 6/9 1778 i Åmål. Hon avled här den 18/12 1827. Sjö gifte då åter om sig den 20/9 1828, med Maria Andersdotter, som var född den 26/3 1804 på Rönningen under Forsnäs. Vid denna vigsel lämnas ett äktenskapsförord av nämndemannen Engelbrekt Olsson i Forsnäs “att de 50 riksdaler riksgäld, som han och hans hustru för trogen och mångårig tjänst givit till bruden skola henne ensam tillhöra, och hos Engelbrekt Olsson innestå, men årliga räntan betalas till gemensamt gagn i boet”. Efter makens död, den 23/6 1834, är änkan “utfattig”. Skriven i Östra Sjögar men “boende i Kroken, Tydje med sina barn”. Hon fick från Fattigvårdsdirectionen 1838 1 tunna rågmjöl och 1 tunna havremjöl. Även bidrag 1839. Hon dog i sept 1840.

Hustru Marias B:s barn:
Anna Jansdotter f. 5/12 1805 på torpet Långängen under Forsnäs. Hon flyttade 1821
till Amundebyn, Tösse sn.

barn i I:o giftet:
Märta f. här 6/10 1815. Hon flyttade 1827 till Amundebyn, Tösse sn.
Lisa Maria f. här 30/7 1818. Hon flyttade 1833 till Ånimskog sn.

Hustrun Ingeborgs utomäktenskapliga barn:
Olof Jansson f. 31/1 1813 i Sotebyn, Tösse sn. Flyttade 1828 till drängplats hos Hans Svensson i Östra Sjögar. Olof blev senare far till skepparna och hemmansägarna Jan Petter och Gustaf Olsson i Kroken.

barn i III:o giftet:
August f. här 14/2 1829. Nöddöpt samma dag. “Dog några minuter efter dopet”. Maria Christina f. här 6/9 1830. Nöddöpt samma dag. “Dog en timme efter dopet”.
Anders August f. här 11/9 1831. Skrivs 1840 hos Jan Magnus Svenssons i Östra Sjögar. Därifrån 1846 till Tydje stom. Han blev gift den 26/12 1855 med Lisa Maria Olsdotter.
Erik Magnus f. här 17/9 1833. Skrivs från 1840 i Rolfskärr.

De båda yngsta barnen erhöll efter moderns död 1840, bidrag från fattigvårdsdirectionen. Därefter var numret en tid indraget. Här var då inhyses: Mellan åren 1834-1838 bodde Lars Jonsson med familj här. De flyttade hit ifrån Forsnäs. Lars nämns som “utfattig och sjuklig”. Det var ändå han som 1835 blev antagen till skolmästare i Tydje (se vidare Torpane 10:2). Lars föddes den 6/7 1800 i Ånimskog sn och var gift med Stina Pettersdotter f. 10/3 1803 i Tisselskogs sn.

deras barn:
Johannes f. 21/2 1824 i Hässelbacka, Tösse sn.
Lisa Maria f. 29/11 1826 i Ålerud.
Petter f. 13/12 1829 i Forsnäs.
Lars Gustaf f. 18/2 1832 i Forsnäs.
Erik Magnus f. här 20/4 1836.
Anna Cajsa f. här 19/1 1838.

Familjen flyttade 1838 till Ramossen, Torpane (se Torpane 10:2).
Arrendator av soldattorpet blev sedan Johannes Olsson Slätt. Han kom hit 1838 ifrån Rolfskärr och gifte sig den 11/4 året därpå med Lena Maria Pettersdotter från Björbyn. Johannes var född den 13/1 1818 och var trumslagare. Lena Maria var född den 17/3 1816 i Ånimskog sn.

deras barn:
Britta Maria f. här 5/4 1840.

Familjen flyttade 1840 till Rolfskärr och därifrån 1842 till Ånimskog sn. Slätt blev då. antagen där som soldat för Östra Berg.
1840-1849 Fredrik Sjöstedt, tidigare Kraft. Han var född den 4/1 1818 troligen i Vänersborg och blev gift den 20/4 1840 med Sophia Andersdotter, som var född den 23/4 1818 i Ånimskog sn. Fredrik var mellan åren 1836-1838 trumslagare vid Västgöta-Dals regemente med namnet Kraft.

deras barn:
Anders Fredric f. här 20/1 1841.
Olof Gustaf f. här 26/2 1846.
Familjen flyttade 1849 till Nygård där de ägde en egendom. Där föddes också flera barn (se vidare Nygård).
1849-1879 Olof Bryngelsson Malm. Han var född den 9/6 1827 i Långerud, Fröskog sn och gifte sig den 26/12 1850 med Stina Nilsdotter, som var född den 4/6 1820 i Slädekärr. Hon dog dock här redan den 7/1 1858. Malm gifte då om sig den 2/10 1859 med Anna Sofia Eriksdotter, som var född den 1/3 1832 i Tydje stom.

barn i I:o giftet:
Johan Alfred f. här 12/9 1851. Han dog här den 6/10 samma år.
Maria Stina f. här 25/10 1852. Blev 1870 piga hos Jan Magnus Svensson i ÖstraSjögar. Flyttade därifrån 1871 till Västanå.

dödfödd flicka f. här 7/2 1855.

dödfödd gosse f. här 17/4 1856.

barn i II:o giftet:
Anders Magnus f. här 7/12 1859. Flyttade hemifrån 1879 till Slädekärr.
Ida f. här 19/6 1862. Flyttade hemifrån 1879 till Tydjebyn.
Yngve f. här 8/2 1865. Blev senare soldat Hultén i Långerud, Fröskog sn.

Ägde därefter Rösa i Rolfsbyn (se där).

Elisabeth f. här 17/10 1867.
Carl Hildor f. här 6/5 1871.
Augusta f. här 24/8 1874. Hon dog här den 3/10 samma år. Familjen flyttade efter soldattidens slut till sin egna torpstuga, Malmerud (se 5:3).
1880-1900 Johannes Johannesson Sjögren, tidigare Kron. Han var född den 15/6 1848 i Skålleruds sn och gifte sig den 29/3 1874 med Anna Kajsa Jansdotter, som var född den 26/3 1852 i Tomasbol. De flyttade hit 1880 ifrån Tisselskog sn.

deras barn:
Hilma Maria f. 15/4 1874 i Tydje sn.
Emigrerade 1900 till Kristiania, Norge. Bodde där i 8 år men återvände sedan till Sverige.
Alma f. 5/4 1876 i Tisselskog sn. Emigrerade 1899 till Kristiania, Norge. Blev där gift med Odd Nyqvist. Ättlingar bor i Fredrikstad i Norge.
Gustaf Fridolf f. 15/4 1878 i Tisselskog sn.
Gift 22/10 1905 med Elin
Gustava Jansson, som var född den 9/11 1881 i Östra Sjögar.
Charlotta f. här 18/8 1880. Emigrerade till Nordamerika 1906. Ättlingar bor i USA.
Johan Rickard f. här 22/2 1883. Emigrerade till Nordamerika 1902.
Karl Paulus f. här 28/7 1885. Emigrerade till Nordamerika 1903
Fredrika f. här 28/7 1888. Blev senare gift.
Johannes Sjögren. Foto taget kort före han blev antagen som soldat 1880.

Abel Vilhelm f. här 16/2 1891. Han blev den 6/6 1914 gift med Ester Maria Hägg, som var född den 6/10 1895 på Stensön. Agnes Amalia f. här 15/4 1893. Gift med Oskar Ahnström.
Wictor Hartvig f. här 21/12 1899.

Familjen flyttade år 1900 till Nygård (se vidare där).
1900-1906 Erik Mathias ‘Mattes’ Eriksson Sjögren. Han var född den 23/4 1882 i Hässelbacka, Tösse sn. Dog före makan. Den 18/11 1904 gifte han sig med Anna Kristina Gustafsdotter, som var född den 19/9 1881 i Östra Sjögar. ‘Mattes’ arbetade senare vid järnvägen. Anna dog den 7/6 1964 på Backevägen i Åmål.

deras barn:
Johan Alrik f. här 27/3 1905. Han dog redan den 30/5 samma år.
Axel Bernhard f. här 9/7 1906.
De fick senare fler barn: Lilly, Alrik, Fritz och Elov. Familjen bodde senare på Kyrkogatan i Åmål och därefter i banvaksstugan i Dottebol i Tveta sn.

No 713 Sjögren var den siste soldaten här i Östra Sjögar.
Torpet efter soldattidens slut:

Ur ett köpekontrakt från mars månad 1907 kan följande läsas: “Härmed försäljer Clas Carlsson i Östra Sjögar och hans hustru Hulda Eleonora Carlsson till Lars Gustaf Hultberg och hans hustru Johanna Lovisa Hultberg fem åttondelar / 5/8 / av soldatstommen i Östra Sjögar jämte manbyggnad och ladugårdsbyggnad och hägnader på bägges deras livstid mot en överenskommen köpesumma.......... Efter köparens död tillfaller ovannämnda ägolott med hus och hägnader stamhemmanet. Tillträdet sker den 14 mars 1907”. Hultberg eller ‘Staven’ som han kallades, flyttade alltså hit, tillsammans med sin hustru Johanna, år 1907.

De kom ifrån Ånimskog där Hultberg varit slussvakt vid slussen i Snäcke i 33 år. Han hade också varit speleman och fiolbyggare, men måste sluta med detta p.g.a. att han skadat sig i ena handen. Han ägnade sig också åt möbelsnickeri och hade sin snickarbod inrymd i västra delen av den lada, som fortfarande står kvar. Denna lada hade vid sin östra gavel en fortsättning, där ladugården fanns. Den revs ca 1931. I ladugården hade paret Hultberg 2 kor, några höns och en gris, som de födde upp till slakt. På denna tid fanns fortfarande åkermarken, som tillhört det f.d. soldattorpet, kvar. Där odlades havre. En viktig del av födan var även fisk. ‘Staven’ fiskade såväl om sommaren som om vintern. En gång när han var ute och fiskade på Vänerisen bar det sig inte bättre än att han ramlade i. Johanna hörde sin makes rop på hjälp, men kunde inte själv bistå. Hon sprang då hela vägen genom skogen upp till Östensjö gård, där hon fick tag på Peder. Han rusade ner till sjön för att undsätta den nödställde. Hjälpen hann i tid, men Hultberg hade blivit så nerkyld, att han hade mycket svåra smärtor under tiden som kroppen tinade. Paret Hultberg var till synes ett kärleksfullt par. Ett synbart bevis på detta var att Johanna, när man drack kaffe, alltid bytte koppar med varandra innan hon hällde i påtåren. Man kom på så sätt att då dricka ur varandras koppar. Hultberg rökte pipa. Då tog han fram sin träplatta där han karvade tobaksflätan med en kniv. Med detta stoppade han sedan sin pipa. Johanna dog här 1929. ‘Staven’ flyttade då till Johannas systerdotter, Anna Gustavsson i Rolfsbyn. Han bodde därefter, från november till i april året därpå, hos Karl Larsson i Nygårdskasa. Där avled han 87 år gammal. Sedan hyrdes Sjövik under en sommar av adjunkt Engdahl.

Från 1930 och under några års tid bodde Adrian Peters här. Han hade återkommit från Nordamerika, där hans hustru lär ha omkommit i jordbävningen i San Fransisco 1906. Han var född i Västra Eneby i Östergötland. Peters var mycket intresserad av blommor och växter, så man kan verkligen säga att Sjövik blomstrade vid denna tid.

Från mitten av 1930-talet till mitten av 1960-talet hyrdes torpet av fyra familjer ifrån Åmål. Det var lokmästaren Adolf Sjögren, hans bror lokföraren Rickard Seiner, lokstallförman Agard Nilsson och hans bror reparatören Hjalmar Nilsson. De kom då ofta med båt, som lades till vid den brygga, som då fanns vid Sjövik. Torpet finns kvar och är frånsett pålagt tegeltak, i det närmaste i orört skick. Lars Gustav ‘Staven’ Hultberg f. 7/10 1842 i Hult, Ånimskog sn d. 25/4 1930 i Nygårdskasa.
Gift 1865 i Ånimskog med Johanna Lovisa Jansdotter (dotter till Jan Magnus Svensson och Cajs
Olsdotter) f. 3/6 1838 i Östra Sjögar d. här den 21/1 1929.

deras barn:
Carl Gustav f. 20/6 1865 i Ånimskog sn d. 24/9 1874 i Ånimskog sn.
Gustaf Adrian Johansson Peters f. 24/7 1871 i Västra Eneby sn.
==Källa ==
<references />
{{#set: Har tydjeregnrgård=5}}
{{#set: Har tydjeregnrtorp=2}}
{{#set: Har torpposnr=159}}

Dalsland/Tydje/Malmerud

2026-07-27T14:14:03Z

Slundell:

{{NyPlats|namn=Malmerud (Sjötorpet)|sortnamn=Malmerud I|socken=Tydje|landskap=Dalsland|hemman=Östra Sjögar|typ=Soldattorp}}
[[Fil:Dalsland-Tydje-ÖstraSjögar 5-i - sid 175 TSB.jpg|miniatyr|centrerad]]
<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 175-179 </ref>Malmerud
5:2 ÖSTRA SJÖGAR - MALMERUD, senare SJÖTORPET

Soldater här har varit:
1682-1689 Erik Nilsson. Antagen som soldat redan 1679. Han dog 1700, då som tiggare.
1689-1714 Erik Eriksson Falk. Han dog troligen 1719 och var gift med Börta.

deras barn:
Sven f. här 24/4 1698.
Lars f. här 29/5 1700.
Sven f. här 9/5 1703.
Erik f. här 9/3 1705 d. här 29/9 1707.
Sara f. här 19/11 1709.
1714-1742 Anders Joensson Sjöman. Född 1690. Fick avsked p.g.a. sjuklighet. Han var gift med Malin.

deras barn:
Jon f. här 4/8 1721.
Anna f. här 14/11 1722.
Per f. här 9/7 1724.
Börta f. här 21/11 1726.
Per f. här 3/5 1736.
1723 dog två piltebarn hos soldaten Anders.
1742-1744 Per Larsson Sjöman. Född 1716. Fick avsked p.g.a. sjuklighet.
1744-1754 Per Larsson Sjöman. Född 1724.
1755-1785 Jonas Göransson Sjöman. Han var född i Edsleskogs sn och dog här på soldattorpet den 21/1 1801. Deltog i Pommerska kriget. När han blev antagen som soldat flyttade han hit ifrån Knarrbyn i Fröskog sn. Tre gånger var han gift. Först den 13/10 1751 med Kerstin Eriksdotter, som dog här den 19/10 1762. Sedan i feb 1764 med Elin Andersdotter, som dog här den 10/6 1782. Sista gången den 24/11 1783 med änkan Maria Jonsdotter från Dalen i Tösse sn. Ur ett sockenstämmoprotokoll från den 25/1 1804 står att läsa: “ som Sjömans änka är så gammal att hon ej kan gå omkring och bettla sitt bröd beslöts att hon skulle förbliva 8 dagar på varje helgård och proportionaliteter hos de mindre hemmanen uti Tydje sn allena”. barn, alla i första giftet:

Jaen f. 1752. Han dog här den 27/9 1762.
Eric f. 13/2 1754 i Knarrbyn, Fröskog sn.
Märta f. här 15/4 1756. Gift 26/3 1783 med Lars Larsson. Bosatta efter vigseln i Östra Sjögar (se där under A).

Märtas utomäktenskapligt födda barn:
Britta Andersdotter f. 1779 i Torpane d. 27/8 1783. Båda Märta och drängen Anders Olofsson i Torpane, vilken torde varit barnets far, fick böta för “otidigt sängalag”. Hennes böter blev 16 sk. medan han fick böta 32 skillingar. Karin f. här 1/2 1760. Hon blev senare gift med soldaten Olof Bryngelsson

Sjöman (se nedan).
Maria f. här 10/5 1762. Hon dog här den 26/3 1763.
1786-1813 Olof Bryngelsson Sjöman. Han var född 1764 i Fröskogs sn och dog den 19/1 1839 hos
sin måg Erik Thorin i Torinerud, Tösse sn. Deltog i flera fälttåg. “Tjänt väl”. Den 16/11
1786 gifte han sig med soldatdottern Karin Jonasdotter (se ovan). Hon var född den 1/2
1760 i Östra Sjögar och dog också där den 1/9 1826. Som änkeman var Olof “fattighjon” och uppbar åtminstone från 1832 till 1838 tilldelning från Tösse och Tydje socknars fattigvårdsdirection.

deras barn:
Cajsa f. här 28/6 1787. Gift 10/11 1816 med Bengt Börjesson (se vidare 5:5, Kolvass).

Cajsas utomäktenskapligt födda barn:
Lars Bengtsson f. här 14/2 1812.
Bryngel f. här 11/12 1791. Han dog här den 23/1 1795.
Kierstin f. här 6/9 1793. “Lösdivare”. Hon flyttade 1831 till Åmål.

Kierstins utomäktenskapliga barn:
Anna Sofia Svensdotter f. 4/3 1826 d. 24/5 samma år.
Jonas f. här 29/6 1796. Han flyttade 1820 till Slädekärr där han blev dräng. Fyra år senare dömdes han av tinget i Torpane, att för stöld “slita 40 par spö, undergå uppenbar kyrkoplikt på en söndag uthi Tydje kyrka samt försändas till Malmö fästning för att där i tre år till allmänt arbete hållas”. I “Stockholm 1829”. “Kan ej läsa”. Han dyker sedan upp i våra trakter igen i slutet på 1840-talet då han var dräng hos Jacob Enarsson i Östra Sjögar. Jonas hade därefter drängplatser i Tydje fram till sin död den 23/12 1855. Han hade under sitt sista årtjänstgjort hos C.M. Vennersten i Slädekärr.
Jan f. här 13/11 1798. Han flyttade till Nygård 1813.
Stina f. här 15/1 1803. Senare gift med Erik Jonasson Thorin.dödfött barn f. 1805.

1815-1834 Anders Andersson Sjö. Han var född den 17/3 1793 i Åmål och blev gift den 24/6 1815 med Maria Bryngelsdotter, som var född den 5/1 1783 i Ånimskog sn. Hon dog här i barnsbörd den 19/10 1821. Sjö gifte då om sig, 16/5 1822, med änkan Ingeborg Nilsdotter, som var född den 6/9 1778 i Åmål. Hon avled här den 18/12 1827. Sjö gifte då åter om sig den 20/9 1828, med Maria Andersdotter, som var född den 26/3 1804 på Rönningen under Forsnäs. Vid denna vigsel lämnas ett äktenskapsförord av nämndemannen Engelbrekt Olsson i Forsnäs “att de 50 riksdaler riksgäld, som han och hans hustru för trogen och mångårig tjänst givit till bruden skola henne ensam tillhöra, och hos Engelbrekt Olsson innestå, men årliga räntan betalas till gemensamt gagn i boet”. Efter makens död, den 23/6 1834, är änkan “utfattig”. Skriven i Östra Sjögar men “boende i Kroken, Tydje med sina barn”. Hon fick från Fattigvårdsdirectionen 1838 1 tunna rågmjöl och 1 tunna havremjöl. Även bidrag 1839. Hon dog i sept 1840.

Hustru Marias B:s barn:
Anna Jansdotter f. 5/12 1805 på torpet Långängen under Forsnäs. Hon flyttade 1821
till Amundebyn, Tösse sn.

barn i I:o giftet:
Märta f. här 6/10 1815. Hon flyttade 1827 till Amundebyn, Tösse sn.
Lisa Maria f. här 30/7 1818. Hon flyttade 1833 till Ånimskog sn.

Hustrun Ingeborgs utomäktenskapliga barn:
Olof Jansson f. 31/1 1813 i Sotebyn, Tösse sn. Flyttade 1828 till drängplats hos Hans Svensson i Östra Sjögar. Olof blev senare far till skepparna och hemmansägarna Jan Petter och Gustaf Olsson i Kroken.

barn i III:o giftet:
August f. här 14/2 1829. Nöddöpt samma dag. “Dog några minuter efter dopet”. Maria Christina f. här 6/9 1830. Nöddöpt samma dag. “Dog en timme efter dopet”.
Anders August f. här 11/9 1831. Skrivs 1840 hos Jan Magnus Svenssons i Östra Sjögar. Därifrån 1846 till Tydje stom. Han blev gift den 26/12 1855 med Lisa Maria Olsdotter.
Erik Magnus f. här 17/9 1833. Skrivs från 1840 i Rolfskärr.

De båda yngsta barnen erhöll efter moderns död 1840, bidrag från fattigvårdsdirectionen. Därefter var numret en tid indraget. Här var då inhyses: Mellan åren 1834-1838 bodde Lars Jonsson med familj här. De flyttade hit ifrån Forsnäs. Lars nämns som “utfattig och sjuklig”. Det var ändå han som 1835 blev antagen till skolmästare i Tydje (se vidare Torpane 10:2). Lars föddes den 6/7 1800 i Ånimskog sn och var gift med Stina Pettersdotter f. 10/3 1803 i Tisselskogs sn.

deras barn:
Johannes f. 21/2 1824 i Hässelbacka, Tösse sn.
Lisa Maria f. 29/11 1826 i Ålerud.
Petter f. 13/12 1829 i Forsnäs.
Lars Gustaf f. 18/2 1832 i Forsnäs.
Erik Magnus f. här 20/4 1836.
Anna Cajsa f. här 19/1 1838.

Familjen flyttade 1838 till Ramossen, Torpane (se Torpane 10:2).
Arrendator av soldattorpet blev sedan Johannes Olsson Slätt. Han kom hit 1838 ifrån Rolfskärr och gifte sig den 11/4 året därpå med Lena Maria Pettersdotter från Björbyn. Johannes var född den 13/1 1818 och var trumslagare. Lena Maria var född den 17/3 1816 i Ånimskog sn.

deras barn:
Britta Maria f. här 5/4 1840.

Familjen flyttade 1840 till Rolfskärr och därifrån 1842 till Ånimskog sn. Slätt blev då. antagen där som soldat för Östra Berg.
1840-1849 Fredrik Sjöstedt, tidigare Kraft. Han var född den 4/1 1818 troligen i Vänersborg och blev gift den 20/4 1840 med Sophia Andersdotter, som var född den 23/4 1818 i Ånimskog sn. Fredrik var mellan åren 1836-1838 trumslagare vid Västgöta-Dals regemente med namnet Kraft.

deras barn:
Anders Fredric f. här 20/1 1841.
Olof Gustaf f. här 26/2 1846.
Familjen flyttade 1849 till Nygård där de ägde en egendom. Där föddes också flera barn (se vidare Nygård).
1849-1879 Olof Bryngelsson Malm. Han var född den 9/6 1827 i Långerud, Fröskog sn och gifte sig den 26/12 1850 med Stina Nilsdotter, som var född den 4/6 1820 i Slädekärr. Hon dog dock här redan den 7/1 1858. Malm gifte då om sig den 2/10 1859 med Anna Sofia Eriksdotter, som var född den 1/3 1832 i Tydje stom.

barn i I:o giftet:
Johan Alfred f. här 12/9 1851. Han dog här den 6/10 samma år.
Maria Stina f. här 25/10 1852. Blev 1870 piga hos Jan Magnus Svensson i ÖstraSjögar. Flyttade därifrån 1871 till Västanå.

dödfödd flicka f. här 7/2 1855.

dödfödd gosse f. här 17/4 1856.

barn i II:o giftet:
Anders Magnus f. här 7/12 1859. Flyttade hemifrån 1879 till Slädekärr.
Ida f. här 19/6 1862. Flyttade hemifrån 1879 till Tydjebyn.
Yngve f. här 8/2 1865. Blev senare soldat Hultén i Långerud, Fröskog sn.

Ägde därefter Rösa i Rolfsbyn (se där).

Elisabeth f. här 17/10 1867.
Carl Hildor f. här 6/5 1871.
Augusta f. här 24/8 1874. Hon dog här den 3/10 samma år. Familjen flyttade efter soldattidens slut till sin egna torpstuga, Malmerud (se 5:3).
1880-1900 Johannes Johannesson Sjögren, tidigare Kron. Han var född den 15/6 1848 i Skålleruds sn och gifte sig den 29/3 1874 med Anna Kajsa Jansdotter, som var född den 26/3 1852 i Tomasbol. De flyttade hit 1880 ifrån Tisselskog sn.

deras barn:
Hilma Maria f. 15/4 1874 i Tydje sn.
Emigrerade 1900 till Kristiania, Norge. Bodde där i 8 år men återvände sedan till Sverige.
Alma f. 5/4 1876 i Tisselskog sn. Emigrerade 1899 till Kristiania, Norge. Blev där gift med Odd Nyqvist. Ättlingar bor i Fredrikstad i Norge.
Gustaf Fridolf f. 15/4 1878 i Tisselskog sn.
Gift 22/10 1905 med Elin
Gustava Jansson, som var född den 9/11 1881 i Östra Sjögar.
Charlotta f. här 18/8 1880. Emigrerade till Nordamerika 1906. Ättlingar bor i USA.
Johan Rickard f. här 22/2 1883. Emigrerade till Nordamerika 1902.
Karl Paulus f. här 28/7 1885. Emigrerade till Nordamerika 1903
Fredrika f. här 28/7 1888. Blev senare gift.
Johannes Sjögren. Foto taget kort före han blev antagen som soldat 1880.

Abel Vilhelm f. här 16/2 1891. Han blev den 6/6 1914 gift med Ester Maria Hägg, som var född den 6/10 1895 på Stensön. Agnes Amalia f. här 15/4 1893. Gift med Oskar Ahnström.
Wictor Hartvig f. här 21/12 1899.

Familjen flyttade år 1900 till Nygård (se vidare där).
1900-1906 Erik Mathias ‘Mattes’ Eriksson Sjögren. Han var född den 23/4 1882 i Hässelbacka, Tösse sn. Dog före makan. Den 18/11 1904 gifte han sig med Anna Kristina Gustafsdotter, som var född den 19/9 1881 i Östra Sjögar. ‘Mattes’ arbetade senare vid järnvägen. Anna dog den 7/6 1964 på Backevägen i Åmål.

deras barn:
Johan Alrik f. här 27/3 1905. Han dog redan den 30/5 samma år.
Axel Bernhard f. här 9/7 1906.
De fick senare fler barn: Lilly, Alrik, Fritz och Elov. Familjen bodde senare på Kyrkogatan i Åmål och därefter i banvaksstugan i Dottebol i Tveta sn.

No 713 Sjögren var den siste soldaten här i Östra Sjögar.
Torpet efter soldattidens slut:

Ur ett köpekontrakt från mars månad 1907 kan följande läsas: “Härmed försäljer Clas Carlsson i Östra Sjögar och hans hustru Hulda Eleonora Carlsson till Lars Gustaf Hultberg och hans hustru Johanna Lovisa Hultberg fem åttondelar / 5/8 / av soldatstommen i Östra Sjögar jämte manbyggnad och ladugårdsbyggnad och hägnader på bägges deras livstid mot en överenskommen köpesumma.......... Efter köparens död tillfaller ovannämnda ägolott med hus och hägnader stamhemmanet. Tillträdet sker den 14 mars 1907”. Hultberg eller ‘Staven’ som han kallades, flyttade alltså hit, tillsammans med sin hustru Johanna, år 1907.

De kom ifrån Ånimskog där Hultberg varit slussvakt vid slussen i Snäcke i 33 år. Han hade också varit speleman och fiolbyggare, men måste sluta med detta p.g.a. att han skadat sig i ena handen. Han ägnade sig också åt möbelsnickeri och hade sin snickarbod inrymd i västra delen av den lada, som fortfarande står kvar. Denna lada hade vid sin östra gavel en fortsättning, där ladugården fanns. Den revs ca 1931. I ladugården hade paret Hultberg 2 kor, några höns och en gris, som de födde upp till slakt. På denna tid fanns fortfarande åkermarken, som tillhört det f.d. soldattorpet, kvar. Där odlades havre. En viktig del av födan var även fisk. ‘Staven’ fiskade såväl om sommaren som om vintern. En gång när han var ute och fiskade på Vänerisen bar det sig inte bättre än att han ramlade i. Johanna hörde sin makes rop på hjälp, men kunde inte själv bistå. Hon sprang då hela vägen genom skogen upp till Östensjö gård, där hon fick tag på Peder. Han rusade ner till sjön för att undsätta den nödställde. Hjälpen hann i tid, men Hultberg hade blivit så nerkyld, att han hade mycket svåra smärtor under tiden som kroppen tinade. Paret Hultberg var till synes ett kärleksfullt par. Ett synbart bevis på detta var att Johanna, när man drack kaffe, alltid bytte koppar med varandra innan hon hällde i påtåren. Man kom på så sätt att då dricka ur varandras koppar. Hultberg rökte pipa. Då tog han fram sin träplatta där han karvade tobaksflätan med en kniv. Med detta stoppade han sedan sin pipa. Johanna dog här 1929. ‘Staven’ flyttade då till Johannas systerdotter, Anna Gustavsson i Rolfsbyn. Han bodde därefter, från november till i april året därpå, hos Karl Larsson i Nygårdskasa. Där avled han 87 år gammal. Sedan hyrdes Sjövik under en sommar av adjunkt Engdahl.

Från 1930 och under några års tid bodde Adrian Peters här. Han hade återkommit från Nordamerika, där hans hustru lär ha omkommit i jordbävningen i San Fransisco 1906. Han var född i Västra Eneby i Östergötland. Peters var mycket intresserad av blommor och växter, så man kan verkligen säga att Sjövik blomstrade vid denna tid.

Från mitten av 1930-talet till mitten av 1960-talet hyrdes torpet av fyra familjer ifrån Åmål. Det var lokmästaren Adolf Sjögren, hans bror lokföraren Rickard Seiner, lokstallförman Agard Nilsson och hans bror reparatören Hjalmar Nilsson. De kom då ofta med båt, som lades till vid den brygga, som då fanns vid Sjövik. Torpet finns kvar och är frånsett pålagt tegeltak, i det närmaste i orört skick. Lars Gustav ‘Staven’ Hultberg f. 7/10 1842 i Hult, Ånimskog sn d. 25/4 1930 i Nygårdskasa.
Gift 1865 i Ånimskog med Johanna Lovisa Jansdotter (dotter till Jan Magnus Svensson och Cajs
Olsdotter) f. 3/6 1838 i Östra Sjögar d. här den 21/1 1929.

deras barn:
Carl Gustav f. 20/6 1865 i Ånimskog sn d. 24/9 1874 i Ånimskog sn.
Gustaf Adrian Johansson Peters f. 24/7 1871 i Västra Eneby sn.
==Källa ==
<references />
{{#set: Har tydjeregnrgård=5}}
{{#set: Har tydjeregnrtorp=2}}
{{#set: Har torpposnr=159}}

Fil:Dalsland-Tydje-ÖstraSjögar 5-i - sid 175 TSB.jpg

2026-07-27T13:57:47Z

Slundell:

Testtest

2026-07-27T13:07:44Z

Slundell: Ersatte sidans innehåll med " {{TorpruinerÅmål|omrade=Hultebytorp|platsnummer=345}}"

Testtest

2026-07-27T13:05:43Z

Slundell:

Så är då boken om Tydje socken klar. Det som från början var tänkt som en torpinventering
blev istället till följande arbete. Trots att Tydje är en liten socken / församling visade det sig
tämligen omgående att från historien fanns mycket att hämta. Ganska snart fann vi i arbetsgruppen
att en begränsning måste göras. Vi kom fram till att människorna som levt och lever i
vår socken är grunden till att Tydje har en historia. Därför kom det mesta arbetet att läggas på
gårdarna, torpen, soldattorpen och backstugorna. Det var och är ju där som människorna levde
och verkade. Släktskapen mellan de olika gårdarna blev också efter en tid så påtaglig, att en
viss släktforskning måste göras.

Gårdarna har fått var sitt nummer och de torp och backstugor som låg på dess marker har givits
ett undernummer till dessa. Så har t.ex. Torpane givits nummer 10 och torpet Ramossen på dess
marker har då fått nummer 10:2. Torpets placering kan ses med samma nummer på kartan.
Ett TACK till alla ni Tydjebor och ‘utsocknes’ som bidragit med innehåll till boken. Ett TACK
också till Lokal Kraft för ekonomiskt stöd. Ett speciellt TACK riktas också till Maj-Lis Boman
och Björn Lindblom.

Du läsare som har uppgifter, handlingar, berättelser, foton etc. som ytterligare kan ge en bild
av Tydjes historia, hör gärna av dig. Det kan ge stoff till ytterligare ett kapitel om bygden.
{{TorpruinerÅmål|omrade=Hultebytorp|platsnummer=345}}

Dalsland/Råggärd

2026-07-27T06:29:27Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Råggärd Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|status=aktiv|knord=58.762387|kost=12.033167}}

[[Fil:Dalsland-Råggärd-Råggärd ka260611.jpg|miniatyr|Råggärds Kyrka Foto: Anna-Karin Stråle Börjesson]]

{{PlatserInomSocken}}

Dalsland/Råggärd/Ringelanda

2026-07-26T17:19:02Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Ringelanda|typ=Torp|hemman=Åkerud|kartkod=39|knord=58.781327|kost=11.974982}}

Dalsland/Råggärd/Isakerud

2026-07-26T17:17:09Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Isakerud|typ=Torp|kartkod=39|hemman=Åkerud|knord=58.790089|kost=11.966202}}

Dalsland/Råggärd

2026-07-26T17:15:08Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Råggärd Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|knord=58.762387|kost=12.033167}}

[[Fil:Dalsland-Råggärd-Råggärd ka260611.jpg|miniatyr|Råggärds Kyrka Foto: Anna-Karin Stråle Börjesson]]

{{PlatserInomSocken}}

Dalsland/Råggärd/Isakerud

2026-07-26T17:11:39Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Isakerud|typ=Torp|kartkod=39|hemman=Åkerud|knord=58.790086,|kost=11.966226}}

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-26T17:07:07Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Åkerud|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.765238|kost=11.974042}}
=== Platser som tillhör hemmanet Åkerud===
{{#ask:
[[ har hemman::Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}
Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Råggärd/Ringelanda

2026-07-26T17:04:21Z

Slundell: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Råggärd |namn=Ringelanda |typ=Torp |hemman=Åkerud |kartkod=39 }}'

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Ringelanda
|typ=Torp
|hemman=Åkerud
|kartkod=39
}}

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-26T17:02:28Z

Slundell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Åkerud
|typ=Hemman
|kartkod=39
}}
=== Platser som tillhör hemmanet Åkerud===
{{#ask:
[[ har hemman::Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}
Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Åkerud]]
[[ har socken::Råggärd]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Råggärd/Åkerud

2026-07-26T17:01:02Z

Slundell: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Råggärd |namn=Åkerud |typ=Hemman |kartkod=39 }}'

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Åkerud
|typ=Hemman
|kartkod=39
}}

Dalsland/Råggärd/Isakerud

2026-07-26T16:58:26Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Isakerud|typ=Torp|kartkod=39|hemman=Åkerud}}

Dalsland/Råggärd/Isakerud

2026-07-26T16:57:26Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Iakerud|typ=Torp|kartkod=39|hemman=Åkerud}}

Dalsland/Råggärd/Isakerud

2026-07-26T16:55:47Z

Slundell: Slundell flyttade sidan Dalsland/Råggärd/Åkerud till Dalsland/Råggärd/Isakerud utan att lämna en omdirigering

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Åkerud
|typ=Hemman
|kartkod=39
}}

Dalsland/Råggärd

2026-07-26T15:59:36Z

Slundell: Slundell flyttade sidan Råggärd till Dalslan/Råggärd utan att lämna en omdirigering

Dalsland/Råggärd

2026-07-26T15:50:34Z

Slundell:

Dalsland/Råggärd

2026-07-26T15:34:24Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Råggärd Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|knord=58.762387|kost=12.033167}}
[[Fil:Dalsland-Råggärd-Råggärd ka260611.jpg|miniatyr|Råggärds Kyrka Foto: Anna-Karin Stråle Börjesson]]
{{PlatserInomSocken}}

Ny test - 2026-07-26 14:55

2026-07-23T14:56:42Z

Slundell: Skapade sidan med '{{Kalenderaktivitet |aktivitet=ny test |start=2026-07-26T14:55:45.000Z |slut=2026-07-26T18:55:45.000Z |typ=Demo |plats=Online }}'

{{Kalenderaktivitet
|aktivitet=ny test
|start=2026-07-26T14:55:45.000Z
|slut=2026-07-26T18:55:45.000Z
|typ=Demo
|plats=Online
}}

Ny test - 2026-07-19 14:53

2026-07-23T14:54:21Z

Slundell: Skapade sidan med '{{Kalenderaktivitet |aktivitet=Ny test |start=2026-07-19T14:53:13.000Z |slut=2026-07-19T18:53:13.000Z |typ=Öppet möte |plats=Online }}'

{{Kalenderaktivitet
|aktivitet=Ny test
|start=2026-07-19T14:53:13.000Z
|slut=2026-07-19T18:53:13.000Z
|typ=Öppet möte
|plats=Online
}}

Provaktivitet - 2026-07-07 16:00

2026-07-23T11:26:19Z

Slundell: Skapade sidan med '{{Kalenderaktivitet |aktivitet=Provaktivitet |start=2026-07-07T16:00:00.000Z |slut=2026-07-07T18:00:00.000Z |typ=Demo |plats=Online |beskrivning=Test }}'

{{Kalenderaktivitet
|aktivitet=Provaktivitet
|start=2026-07-07T16:00:00.000Z
|slut=2026-07-07T18:00:00.000Z
|typ=Demo
|plats=Online
|beskrivning=Test
}}

Dalsland/Råggärd/Råggärds Kyrka

2026-07-23T11:20:39Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Råggärd|namn=Råggärds Kyrka|typ=Kyrka|knord=58.762387|kost=12.033167|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Råggärd-Råggärd ka260611.jpg|bildtext=Råggärds Kyrka Foto: Anna-Karin Stråle Börjesson}}
<big>'''[https://www.svenskakyrkan.se/fargelanda-hogsater/raggards-kyrka Råggärds-kyrka]'''</big>

Råggärds-kyrka ligger på en långsträckt ås omgiven av ett småkuperat landskap med mindre dalbygder mellan skogar och mossar. Råggärd kyrka har åtminstone sedan 1400-talet, tillhört först Högsäters pastorat men nu Färgelanda-Högsäters församling.
Kyrkan är belägen 7 km västerut från väg 172 i jämnhöjd med Järbo.

Kyrkan är en vitmålad träkyrka med ett lågt torn.

Vägsträckningen förbi kyrkan är en bland de äldst kända i Dalsland med bl. a. traditioner om pilgrimsvandringar mot Nidaros i Norge.

Träkyrkan är från 1736 och kan vara en ombyggnad av en medeltida föregångare.
Andra uppgifter säger att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771.
Vapenhuset i söder kan eventuellt vara från 1800-talets senare del. Kyrkans tak har enkupigt lertegel. Tornhuven är spåntäckt och kröns av en liten kopparklädd spira och en vindflöjel med initialerna I H S och årtalet 1688.

Porten är klädd med panel och har ett äldre lås samt en järnring på utsidan. Fler och större fönster sattes in 1845. De öppna bänkarna är från 1884, men ombyggda i samband med renoveringen 1949-1950. Kyrkans interiör är enkel men ger ett gott intryck. Innertaket är plant och målat i ljus färg och övrig färgsättning i kyrkan går i dovt grönt med stänkmålade timmerväggar i ljust grågrönt.

Dalsland/Råggärd/Råggärds Kyrka

2026-07-23T11:18:21Z

Slundell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Råggärds Kyrka
|typ=Kyrka
|knord=58.762387
|kost=12.033167
|kartkod=39
}}
<big>'''[https://www.svenskakyrkan.se/fargelanda-hogsater/raggards-kyrka Råggärds-kyrka]'''</big>

Råggärds-kyrka ligger på en långsträckt ås omgiven av ett småkuperat landskap med mindre dalbygder mellan skogar och mossar. Råggärd kyrka har åtminstone sedan 1400-talet, tillhört först Högsäters pastorat men nu Färgelanda-Högsäters församling.
Kyrkan är belägen 7 km västerut från väg 172 i jämnhöjd med Järbo.

Kyrkan är en vitmålad träkyrka med ett lågt torn.

Vägsträckningen förbi kyrkan är en bland de äldst kända i Dalsland med bl. a. traditioner om pilgrimsvandringar mot Nidaros i Norge.

Träkyrkan är från 1736 och kan vara en ombyggnad av en medeltida föregångare.
Andra uppgifter säger att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771.
Vapenhuset i söder kan eventuellt vara från 1800-talets senare del. Kyrkans tak har enkupigt lertegel. Tornhuven är spåntäckt och kröns av en liten kopparklädd spira och en vindflöjel med initialerna I H S och årtalet 1688.

Porten är klädd med panel och har ett äldre lås samt en järnring på utsidan. Fler och större fönster sattes in 1845. De öppna bänkarna är från 1884, men ombyggda i samband med renoveringen 1949-1950. Kyrkans interiör är enkel men ger ett gott intryck. Innertaket är plant och målat i ljus färg och övrig färgsättning i kyrkan går i dovt grönt med stänkmålade timmerväggar i ljust grågrönt.

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T11:16:30Z

Slundell:

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T11:12:34Z

Slundell:

Dalsland/Råggärd/Råggärds Kyrka

2026-07-23T11:11:30Z

Slundell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Råggärds Kyrka
|typ=Kyrka
|knord=58.762387
|kost=12.033167
|kartkod=39
}}
<big>'''Råggärds-kyrka'''</big>

Råggärds-kyrka ligger på en långsträckt ås omgiven av ett småkuperat landskap med mindre dalbygder mellan skogar och mossar. Råggärd kyrka har åtminstone sedan 1400-talet, tillhört först Högsäters pastorat men nu Färgelanda-Högsäters församling.
Kyrkan är belägen 7 km västerut från väg 172 i jämnhöjd med Järbo.

Kyrkan är en vitmålad träkyrka med ett lågt torn.

Vägsträckningen förbi kyrkan är en bland de äldst kända i Dalsland med bl. a. traditioner om pilgrimsvandringar mot Nidaros i Norge.

Träkyrkan är från 1736 och kan vara en ombyggnad av en medeltida föregångare.
Andra uppgifter säger att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771.
Vapenhuset i söder kan eventuellt vara från 1800-talets senare del. Kyrkans tak har enkupigt lertegel. Tornhuven är spåntäckt och kröns av en liten kopparklädd spira och en vindflöjel med initialerna I H S och årtalet 1688.

Porten är klädd med panel och har ett äldre lås samt en järnring på utsidan. Fler och större fönster sattes in 1845. De öppna bänkarna är från 1884, men ombyggda i samband med renoveringen 1949-1950. Kyrkans interiör är enkel men ger ett gott intryck. Innertaket är plant och målat i ljus färg och övrig färgsättning i kyrkan går i dovt grönt med stänkmålade timmerväggar i ljust grågrönt.

Dalsland/Råggärd/Råggärds Kyrka

2026-07-23T11:08:19Z

Slundell: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Råggärd |namn=Råggärds Kyrka |typ=Kyrka |knord=58.762387 |kost=12.033167 |kartkod=39 }}'

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Råggärd
|namn=Råggärds Kyrka
|typ=Kyrka
|knord=58.762387
|kost=12.033167
|kartkod=39
}}

Dalsland/Färgelanda

2026-07-23T08:59:07Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Färgelanda socken}}{{SockMall:Socken|namn=Färgelanda|landskap=Dalsland|knord=58.5732 |kost=11.9911}}
[[Fil:Dalsland-Färgelanda-Fla kyrka Petra Börjesson.jpg|miniatyr|500x500px|Färgelanda kyrka Foto: Petra Börjesson]]
Socknen har medeltida ursprung.<ref group="källa">Färgelanda socken, Dalsland från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Färgelanda_socken,_Dalsland Wikipedia]</ref>

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Färgelanda församling och för de borgerliga frågorna till Färgelanda landskommun. Landskommunen utökades 1967 och ombildades 1971 till Färgelanda kommun. Församlingen utökades 2010 och uppgick 2022 i Färgelanda-Högsäters församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Färgelanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Valbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente och Vedbo kompani.

==Kyrka==

Nuvarande kyrka uppfördes åren 1869–1870 och ersatte en medeltida stenkyrka som låg ett stycke åt söder. Kyrkan uppfördes av församlingsborna själva under ledning av byggmästare Anders Pettersson från Värsås. Drivande kraft bakom kyrkobygget var kyrkoherde Johan Ferlin. Först 1873, när orgelverket var på plats, invigdes kyrkan av biskop Claes Herman Rundgren.

Kyrkan består av långhus med ett rakt avslutat kor och en smalare och lägre sakristia i öster. I väster finns kyrktornet med vapenhus och ingång. Tornet har en huv som kröns med lanternin och spira. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak.

== Lägg till ny plats eller ny person i Färgelanda socken==
[https://sockipedia.se/w/index.php?title=Form:NyPlats&Landskap=Dalsland&Socken=Färgelanda Lägg till en ny plats i Färgelanda socken]

[{{fullurl:Form:NyPerson|Landskap=Dalsland&Socken=Färgelanda}} Lägg till en ny person i Färgelanda socken]

==Källor==
<references group="källa"/>

Dalsland/Järbo

2026-07-23T08:36:05Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Järbo Socken}}{{SockMall:Socken
|namn=Järbo
|status=aktiv
|landskap=Dalsland
|knord=58.728297
|kost=12.138863}}
[[Fil:Dalsland-Järbo-JärboKyrka.jpg|miniatyr|Järbo Kyrka. Foto Anna-Karin Stråle Börjesson ]]
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rbo_socken,_Dalsland '''<big>Järbo socken</big>'''] ligger väster om Mellerud kring Valboån. Socknen är utanför ådalen en mossrik skogsbygd med höjder som i Kroppefjäll i norr når 238 meter över havet.

Socknen består av 25 hemman där Önne är det mest kända då det beboddes av västgöten [[Dalsland/Järbo/Georg Carl von Döbeln|Georg Carl von Döbeln]] (1758–1820) från 1793 fram till 1805. Han bodde där med sin hushållerska (senare hustru) Kristina Ullström.

Hembygdsgården Vinnsäter är en mycket väl bevarad 1800-talsgård med en Dalslandsstuga, gården ligger nära Järbo kyrka. I närheten av kyrkan går starten för Karolinerloppet, en längdskidtävling som går över Kroppefjäll varje år när vädret medger.

Kyrkorten Järbo hade fram till 1964 en järnvägsstation i Skällsäter på Uddevalla–Lelångens Järnväg. Byggnaden finns kvar ännu idag. I Järbo fanns vid denna tid 4 affärer, skola och postkontor. De kulturminnesmärkta godisfyllda varuautomaterna finns alltjämt kvar.

[https://www.youtube.com/watch?v=hL8U8MmXHkk Godisautomater i Järbo]

Film från J[https://www.youtube.com/watch?v=37xoPxEzO3w ärbo State]
{{PlatserInomSocken}}

=Kända personer i Järbo=
{{#ask:
[[har socken::Järbo]]
[[har sidtyp::Person]]
|?har typ
|limit =3000
|format = category
|template = TvåParams
|pageitems=50
|headers=show
}}

=Sockenintresserad ?=
Är du intresserad av att forska runt Järbos historia och vill komma i kontakt med andra som har samma intresse? Skriv ditt namn, dina kontaktuppgifter och vad du är intresserad av här under.

* Stefan Lundell, e-post stefan@slundell.nu & tel 070-642 03 77. Jag hjälper till att lära ut och lägga in i uppgifter i Sockipedia.

Dalsland/Holm

2026-07-23T08:26:10Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Holms Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Holm|landskap=Dalsland|status=startgrop|knord=58.712797|kost=12.469960}}

[[Fil:Dalsland-Holm-HolmsKyrka.jpg|miniatyr|500x500px|Holms Kyrka]]
'''Holms socken''' i Dalsland ingick i Nordals härad och området ingår sedan 1971 i Melleruds kommun och motsvarar från 2016 Holms distrikt.<ref group="källa">Holms socken, Dalsland från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Holms_socken,_Dalsland Wikipedia]</ref>
== Holms kyrka ==
Holms kyrka är troligen från 1200-talet. Den är helgad åt det norska helgonet Sankt Olof. Vid kyrkan fanns redan på 1000-talet en begravningsplats.

Kyrkan byggdes till på 1600-talet och interiören är från 1700-talet. Då tillkom bland annat altaruppsatsen (1727), predikstolen (1742) och takmålningarna (också 1742). Kyrkan fick sin första orgel 1855. Originalorgeln finns numera i Melleruds församlingshem. Den senaste renoveringen genomfördes 1992, då både in- och utsidan av kyrkan gjordes i ordning.

I närheten av Holms kyrka har det funnits flera kyrkor. Den första var en 1100-talskyrka uppförd vid Östanå, troligen av trä. På 1300-talet uppfördes Östanå kapell av sten. I kapellets närhet tror man att det fanns ett munkkloster. Kapellet togs ur bruk 1557 och fick sedan förfalla. Idag finns en minnessten på platsen rest 1924.

Vid Holms kyrka startar en pilgrimsled, via vilken man kan ta sig till Edsleskogs kyrka.
== Lägg till ny plats eller ny person i Holms socken==
[https://sockipedia.se/w/index.php?title=Form:NyPlats&Landskap=Dalsland&Socken=Holm Lägg till en ny plats i Holms soken]

[{{fullurl:Form:NyPerson|Landskap=Dalsland&Socken=Holm}} Lägg till en ny person i Holms socken]

==Källor==
<references group="källa"/>

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T08:09:09Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Råggärds Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|knord=58.762387|kost=12.033167}}
[[Fil:Dalsland-Råggärd-Råggärd ka260611.jpg|miniatyr|Råggärds Kyrka Foto: Anna-Karin Stråle Börjesson]]
<big>'''Råggärds Kyrka'''</big>

[https://www.svenskakyrkan.se/fargelanda-hogsater/raggards-kyrka Råggärds] kyrka ligger på en långsträckt ås omgiven av ett småkuperat landskap med mindre dalbygder mellan skogar och mossar. Råggärd kyrka har åtminstone sedan 1400-talet, tillhört först Högsäters pastorat men nu Färgelanda-Högsäters församling.
Kyrkan är belägen 7 km västerut från väg 172 i jämnhöjd med Järbo.

Kyrkan är en vitmålad träkyrka med ett lågt torn.

Vägsträckningen förbi kyrkan är en bland de äldst kända i Dalsland med bl. a. traditioner om pilgrimsvandringar mot Nidaros i Norge.

Träkyrkan är från 1736 och kan vara en ombyggnad av en medeltida föregångare.
Andra uppgifter säger att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771.
Vapenhuset i söder kan eventuellt vara från 1800-talets senare del. Kyrkans tak har enkupigt lertegel. Tornhuven är spåntäckt och kröns av en liten kopparklädd spira och en vindflöjel med initialerna I H S och årtalet 1688.

Porten är klädd med panel och har ett äldre lås samt en järnring på utsidan. Fler och större fönster sattes in 1845. De öppna bänkarna är från 1884, men ombyggda i samband med renoveringen 1949-1950. Kyrkans interiör är enkel men ger ett gott intryck. Innertaket är plant och målat i ljus färg och övrig färgsättning i kyrkan går i dovt grönt med stänkmålade timmerväggar i ljust grågrönt.
{{PlatserInomSocken}}

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T08:07:25Z

Slundell: Lagt till foto på kyrkan

Fil:Dalsland-Råggärd-Råggärd ka260611.jpg

2026-07-23T08:05:21Z

Slundell:

Dalsland/Järbo/Järbo Kyrka

2026-07-23T08:03:03Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Järbo|namn=Järbo Kyrka|typ=Kyrka|knord=58.728297|kost=12.138863|kartkod=39|bild=Fil:Dalsland-Järbo-JärboKyrka.jpg|bildtext=Järbo Kyrka Foto: Anna-Karin Stråle Börjesson }}
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-Runnsäterby1903.jpg|miniatyr|Runnsäter by 1903]]
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-klocktorn.jpg|miniatyr|Järbo kyrka med klocktornet]]
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-förerestaureringen1924.jpg|miniatyr|Järbo kyrka före restaureringen 1924]]

[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-textibilden.jpg|miniatyr|Järbo kyrka. Här i förgrunden hade klockstapeln stått vilken nedbrann för 3 år sedan.|alt=Järbo kyrka. Här i förgrunden hade klockstapeln stått vilken nedbrann för 3 år sedan. Vi voro på högmässan här vilken förrättades av pastor Derin – 17 juni 1923 ]]
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-Troligen1903.jpg|miniatyr|Förmodligen när klockaren bärgar höet på kyrkans mark Troligen 1903.jpg]]
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-med text.jpg|miniatyr|Järbo kyrka samt den provisoriska klockstapeln X. Före gudstjänsten begravdes å kyrkogården en ung man. Som vi kommit tidigt till kyrkan satte vi oss på kyrkogårdsmuren och hade oss stämningsfull stund. Vid kyrkogårdsporten stod begravningsfölje i väntan ----. 3 söndagen efter tref. ”den förlorade men tillrättakomne sonen”.]]
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka.jpg|miniatyr|Järbo kyrka med intilliggande gårdar.]]
[[Fil:Dalsland-Järbo-kyrka-med Gatan och gamla kyrkstallet.jpg|miniatyr|Järbo kyrka med Gatan och gamla kyrkstallet]]
[https://www.svenskakyrkan.se/fargelanda-hogsater/jarbo-kyrka Järbo kyrka], en av Dalslands minsta kyrkor, ligger på en höjd alldeles intill västsidan av Kroppefjäll i norra delen av Valbodalen. Själva kyrkplatsen är medeltida och många fornlämningar i bygden kring Valboån visar på ett långvarigt bruk av dalgången.

Den ursprungliga kyrkan hade en kvadratisk form och finns kvar som mitten på långskeppet. Denna del är daterad från medeltiden, d.v.s. 1300 - 1400 talet. 1731 byggdes långskeppet till åt öster och senare skedde även en tillbyggnad av långskeppet åt väster. Långskeppet med vitmålade innerväggar och det tresidiga koret har ett svagt rundat innertak. Långskeppets innertak är ett flackt trätunnvalv med en mönstermålad taklist med ljusa kors på brunbeige botten. Spegeldörrarna och altarringen är från 1924. Då tillkom också de öppna bänkarna, nya trägolv, nya läktartrappor i vapenhuset och de inre fönsterbågarna.

Väggarna av natursten, som utvändigt är vitputsade, är nästan 1,5 meter tjocka. Yttertaket är av skiffer och restaurerades 2000

På senare tid har kyrkan restaurerats 1924 och 1976. Kyrkorummets färgsättning är från 1976 och går i beige, rostbrunt och grönt med marmorerade fält i ockragult. Vid restaureringen 1924 tillkom tornet och sakristian, tornets murar är endast något högre än kyrktakets nock. Kyrktornet, som tidigare var täckt med ekspån, blev kopparklätt 1976 och är krönt med ett kors på en glob.

En stor renovering av fasaden gjordes på långskeppet och sakristian 1986 – 87.
Elektrisk belysning installerades i kyrkan år 1932. Centralvärmesystem installerades 1939 under sakristian.

=== Platser som tillhör Järbo Kyrka===

{{#ask:
[[ har hemman::Järbo Kyrka]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Järbo Kyrka]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T07:56:10Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Råggärds Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|knord=58.762387|kost=12.033167}}

<big>'''Råggärds Kyrka'''</big>

[https://www.svenskakyrkan.se/fargelanda-hogsater/raggards-kyrka Råggärds] kyrka ligger på en långsträckt ås omgiven av ett småkuperat landskap med mindre dalbygder mellan skogar och mossar. Råggärd kyrka har åtminstone sedan 1400-talet, tillhört först Högsäters pastorat men nu Färgelanda-Högsäters församling.
Kyrkan är belägen 7 km västerut från väg 172 i jämnhöjd med Järbo.

Kyrkan är en vitmålad träkyrka med ett lågt torn.

Vägsträckningen förbi kyrkan är en bland de äldst kända i Dalsland med bl. a. traditioner om pilgrimsvandringar mot Nidaros i Norge.

Träkyrkan är från 1736 och kan vara en ombyggnad av en medeltida föregångare.
Andra uppgifter säger att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771.
Vapenhuset i söder kan eventuellt vara från 1800-talets senare del. Kyrkans tak har enkupigt lertegel. Tornhuven är spåntäckt och kröns av en liten kopparklädd spira och en vindflöjel med initialerna I H S och årtalet 1688.

Porten är klädd med panel och har ett äldre lås samt en järnring på utsidan. Fler och större fönster sattes in 1845. De öppna bänkarna är från 1884, men ombyggda i samband med renoveringen 1949-1950. Kyrkans interiör är enkel men ger ett gott intryck. Innertaket är plant och målat i ljus färg och övrig färgsättning i kyrkan går i dovt grönt med stänkmålade timmerväggar i ljust grågrönt.

{{PlatserInomSocken}}

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T07:50:57Z

Slundell:

{{DISPLAYTITLE: Råggärds Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|knord=58.762387|kost=12.033167}}
{{PlatserInomSocken}}

Dalsland/Råggärd

2026-07-23T07:41:08Z

Slundell: Skapat Råggärd

{{DISPLAYTITLE: Råggärds Socken}}{{SockMall:Socken|namn=Råggärd|landskap=Dalsland|knord=58.762387 12.033163|kost=12.469960}}

Dalsland/Järbo/Bräckan

2026-07-22T13:00:38Z

Slundell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Järbo
|namn=Bräckan
|typ=Hemman
|kartkod=39
}}
=== Platser som tillhör hemmanet Bräckan===

{{#ask:
[[ har hemman::Bräckan]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Bräckan]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Högsäter// Kvarntorp

2026-07-22T12:42:25Z

Slundell: Slundell flyttade sidan Dalsland/Högsäter// Kvarntorp till Dalsland/Högsäter/Kvarntorp utan att lämna en omdirigering

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Högsäter|namn=Kvarntorp|typ=Gård|kartkod=39|hemman=?|kost=12.030024|knord=58.651149}}
[[Fil:Dalsland-Högsäter-Kvarntorp-gård.jpg|vänster|miniatyr|Bygge av det nya boningshuset.]]

Dalsland/Järbo/Önne

2026-07-22T10:54:13Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Järbo|namn=Önne|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.705973|kost=12.091548}}
Här bodde [[Dalsland/Järbo/Georg Carl von Döbeln|Georg Carl _von Döbeln]]

=== Platser som tillhör hemmanet Önne===

{{#ask:
[[ har hemman::Önne]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Önne]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Järbo/Önne

2026-07-22T10:53:34Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Järbo|namn=Önne|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.705973|kost=12.091548}}
=== Platser som tillhör hemmanet Önne===

{{#ask:
[[ har hemman::Önne]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Önne]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)

Här bodde [[Dalsland/Järbo/Georg Carl von Döbeln|Georg Carl _von Döbeln]]

Dalsland/Järbo/Yttre Skällsäter

2026-07-22T10:52:39Z

Slundell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Järbo
|namn=Yttre Skällsäter
|typ=Hemman
|knord=58.724945
|kost=12.087750
|kartkod=39
}}
=== Platser som tillhör hemmanet Yttre Skällsäter===

{{#ask:
[[ har hemman::Yttre Skällsäter]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Yttre Skällsäter]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Järbo/Vinnsäter

2026-07-22T10:51:42Z

Slundell:

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Järbo|namn=Vinnsäter|typ=Hemman|kartkod=39|knord=58.73114|kost=12.14689}}
=== Platser som tillhör hemmanet Vinnsäter===

{{#ask:
[[ har hemman::Vinnsäter]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Vinnsäter]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)

Dalsland/Järbo/Töftesäter

2026-07-22T10:50:51Z

Slundell:

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Järbo
|namn=Töftesäter
|typ=Hemman
|knord=58.742694
|kost=12.111311
|kartkod=39
}}
=== Platser som tillhör hemmanet Töftesäter===

{{#ask:
[[ har hemman::Töftesäter]]
[[ har socken::Järbo]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Tabellen visar ({{#ask:
[[har hemman:: Töftesäter]]
[[ har socken::Järbo]]
| format=count }} platser)