Sockipedia - Användarbidrag [sv]

MediaWiki:Sitenotice

2026-03-13T18:02:01Z

Sockadm: Årsmötet är överspelat.

Sockipedia:Föreningen/Årsmöte 2026

2026-03-13T17:08:08Z

Sockadm: /* Dagordning */

=== Årsmöte 2026 ===
Årsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den 13/3 2026 kl 18.00. Alla medlemma är välkomna att delta!

Då föreningen är verksam och har medlemmar över hela Sverige genomförs mötet i enlighet med föreningens stadgar digitalt via MS Teams. Kontakta [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] för länk/inbjudan till mötet.

Möteshandlingar enligt nedan. Verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, budget samt förslag på reviderade stadgar kommer ej föredras på mötet, men självklart finns det utrymme att ställa frågor.

Eventuella medlemsmotioner ska vara föreningen, genom [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] tillhanda '''senast den 6/3 2026''' för att behandlas på årsmötet.

=== Dagordning ===
# Mötets öppnas
# Val av mötesordförande
# Val av mötessekreterare
# Val av två justeringsmän tillika rösträknare
# Fastställande av dagordning
# Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande
# Beslut om förlängt räkenskapsår och strykning av punkterna 9,10 och 11
# Verksamhetsberättelse {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsberättelse_2025}}
# Resultat- och balansräkning
# Revisionsberättelse
# Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som revisionen omfattar
# Fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och andra ersättningar
# Behandling av inkomna motioner samt förslag från styrelsen
## Ändring av föreningens stadgar {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Stadgar}}
# Fastställande av medlemsavgifter
# Fastställande av budget {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Budget_2026}} och verksamhetsplan {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsplan_2026}}
# Val av föreningsordförande (för ett år första året föreningen bildas, därefter på två år)
# Val av styrelseledamöter
# Val av en ordinarie revisor samt en revisorsersättare, båda på ett år
# Val av valberedning
# Övriga frågor
# Mötet avslutas

Sockipedia:Föreningen/Årsmöte 2026

2026-03-13T17:06:06Z

Sockadm: /* Dagordning */

=== Årsmöte 2026 ===
Årsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den 13/3 2026 kl 18.00. Alla medlemma är välkomna att delta!

Då föreningen är verksam och har medlemmar över hela Sverige genomförs mötet i enlighet med föreningens stadgar digitalt via MS Teams. Kontakta [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] för länk/inbjudan till mötet.

Möteshandlingar enligt nedan. Verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, budget samt förslag på reviderade stadgar kommer ej föredras på mötet, men självklart finns det utrymme att ställa frågor.

Eventuella medlemsmotioner ska vara föreningen, genom [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] tillhanda '''senast den 6/3 2026''' för att behandlas på årsmötet.

=== Dagordning ===
# Mötets öppnas
# Val av mötesordförande
# Val av mötessekreterare
# Val av två justeringsmän tillika rösträknare
# Fastställande av dagordning
# Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande
# Beslut om förlängt räkenskapsår och strykning av punkterna 8, 9 och 10
# Verksamhetsberättelse {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsberättelse_2025}}
# Resultat- och balansräkning
# Revisionsberättelse
# Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid som revisionen omfattar
# Fastställande av arvoden till styrelsens ledamöter och andra ersättningar
# Behandling av inkomna motioner samt förslag från styrelsen
## Ändring av föreningens stadgar {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Stadgar}}
# Fastställande av medlemsavgifter
# Fastställande av budget {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Budget_2026}} och verksamhetsplan {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsplan_2026}}
# Val av föreningsordförande (för ett år första året föreningen bildas, därefter på två år)
# Val av styrelseledamöter
# Val av en ordinarie revisor samt en revisorsersättare, båda på ett år
# Val av valberedning
# Övriga frågor
# Mötet avslutas

MediaWiki:Sitenotice

2026-02-18T08:31:42Z

Sockadm: Nu med rätt länk

'''Årsmöte''' i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den '''13/3 2026 kl 18.00'''. {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Årsmöte_2026}}

MediaWiki:Sitenotice

2026-02-18T08:31:07Z

Sockadm: Lagt till om årsmöte

'''Årsmöte''' i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den '''13/3 2026 kl 18.00'''. {{Läs mer|Sockipedia:Stöd_Sockipedia}}

Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsberättelse 2025

2026-02-18T06:44:34Z

Sockadm: /* Verksamhetsberättelse för föreningen Sockipedia 2025 */ Lagt till antal möten, ändrat om kurserna

== Verksamhetsberättelse för föreningen Sockipedia 2025 ==
Föreningen Sockipedia bildades först 2025-10-22 men denna verksamhetsberättelse redogör för verksamheten som bedrivits i och omkring plattformen sockipedia.se under 2025, oavsett faktisk huvudman.

* Under året har ett antal mer eller mindre aktiva nya socknar tillkommit. Sockipedia omfattar nu över 4 000 artiklar i 46 socknar fördelat på 14 landskap vilket är en fördubbling sedan halvårsskiftet.
* Under året har ett antal marknadsföringsaktiviteter genomförts. Bland annat presentationer för hembygdsföreningar, släktforskardagarna, deltagande i lokalradion med mera.
* Under året hölls 24 öppna informationsmöten för att sprida kunskap, besvara frågor om relaterade aktiviteter och tekniska frågor.
* Under året genomfördes två fyr-dagars online-utbildning för skribenter i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
* Under året har den tekniska plattformen vidareutvecklats med ny funktionalitet som bland annat erbjuder interaktiva kartor, faktarutor och formulär för att förenkla för nya användare.
* Under oktober bildades den ideella föreningen Sockipedia och en interimsstyrelse tillsattes.
* Under december flyttades sockipedia.se till en ny teknisk plattform hos en global hosting-leverantör, specialiserad på MediaWiki-lösningar.

MediaWiki:Sitenotice

2026-02-17T21:02:28Z

Sockadm: Tömde sidan

MediaWiki:Sitenotice

2026-02-17T21:01:49Z

Sockadm:

Föreningen Sockipedia håller Årsmöte den 13 Mars - Se [[#Nytt om Sockipedia|Nyheter]]

Huvudsida

2026-02-17T20:53:19Z

Sockadm: Nyhet - Årsmöte

__NOTOC__ {{DISPLAYTITLE:Välkommen till Sockipedia.se!}}
[[File:Dalsland Ånimskog Hembygdsgården2.jpg|160px|right]]

Sockipedia är en samlingsplats för lokalhistorisk information indelad i socknar. Just nu finns det [[Special:Statistik|'''{{ANTALARTIKLAR}}''']] artiklar på Sockipedia. Har du frågor eller vill ha hjälp så kontakta gärna [mailto:lars.em.eriksson@gmail.com support]. Mer information om Sockipedia hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Om}}

Sockipedia är en ideell förening som är beroende av medlemmar och bidrag för att kunna verka. Mer information om hur du blir medlem eller bidrar till Sockipedias verksamhet hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Stöd_Sockipedia}}

== Socknar på Sockipedia ==
'''Alla socknar i Sverige är välkomna'''! Saknar du din socken för att kunna lägga upp material så skriv till [mailto:lars.em.eriksson@gmail.com support] så lägger vi upp den omgående.

För närvarande finns artiklar om följande socknar:
{{
#compound_query:
[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::aktiv]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_Chartreuse.svg
|[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::startgrop]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_LightGrey.svg
|[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::bara not]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_LightGrey.svg
| format=leaflet
| geojson=Sverige-Socknar
| fullscreen=yes
| height=400
| width=80%
}}
{|
|+
|-
| colspan="2" | Socknen är:
| style="padding: 5px"|[[Fil:Marker_Chartreuse.svg|ingen|35x35px]]
| style="padding: 0px"|Aktiv
| style="padding: 5px"|[[Fil:Marker LightGrey.svg|ingen|35x35px]]
| style="padding: 0px"|På gång
|}
{{#ask:
[[har sidtyp::socken]]
[[har status::aktiv]]
|?har namn
|?har landskap
|format = template
|introtemplate = Antal platser i socken tabellhuvud
|template = Antal platser i socken tabell
|outrotemplate = Antal platser i socken tabellfot
}}
Det finns också en lista över samtliga {{#ask: [[:+]][[Har sidtyp::socken]]|format=count}} socknar som är upplagda, där en del kan ha begränsat information. {{Läs mer|LandskapOchSocknar}}

== Senast uppladdade bilder och media ==
{{#ask:
[[~*-*-*]] [[File:+]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 30 days}} ]]
|format = gallery
|sort = Modification date
|order = desc
|limit = 5
}}

== Nytt om Sockipedia ==
{{Puff
|puffnummer=63
|datum=2026-03-13
|rubrik=Föreningen Sockipedia håller Årsmöte!
|pufftext=[[Fil:klubba.jpg|höger|110px]] Årsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den '''13/3 2026 kl 18.00'''. Alla medlemmar är välkomna att delta! Då föreningen har medlemmar i hela Sverige genomförs årsmötet digitalt via MS Teams. Information om vad som kommer att avhandlas samt hur du anmäler dig hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Föreningen/Årsmöte_2026}}
Är du inte medlem än men vill bli för att kunna vara med och påverka föreningens arbete? {{Läs mer|Sockipedia:Stöd_Sockipedia}}
}}
{{Puff
|puffnummer=62
|datum=2026-02-17
|rubrik=Öppet Möte Sockipedia
|pufftext=[[Fil:Sockipedia-grupparbete.jpg|höger|120px]]Årets första '''Öppet Möte Sockipedia''' blir tisdag den 17:e februari kl 18:00-19:00. Alla är välkomna, även de som ännu inte börjat använda Sockipedia! Vi pratar om vad som är på gång på olika socknars sidor, nya mallar och hjälper varandra med frågor och tips. Mötet sker online via MS Teams, kontakta [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] för länk/inbjudan till mötet. '''Välkomna!'''
}}
{{Puff
|puffnummer=61
|datum=2026-01-23
|rubrik=Föreningen Sockipedia nu igång
|pufftext=[[Fil:Swish-QR-small_medlem_2026.png|höger|110px]] Den ideella föreningen Sockipedia har nu bildats med syftet att sprida och öka kunskapen om Sveriges socknar och dess historia genom att tillhandahålla samlingsplatsen [https://www.sockipedia.se sockipedia.se] Årsmöte kommer att hållas i Mars. [[Sockipedia:Om|Läs mer om föreningen Sockipedia här]]. Föreningen är beroende av medlemmar och frivilligt ekonomiskt stöd för att kunna bedriva verksamheten. [[Sockipedia:Stöd Sockipedia|Läs mer om hur du blir medlem eller hur du ger ett ekonomiskt stöd till Sockipedias verksamhet här.]]
}}
{{Puff
|puffnummer=60
|datum=2025-12-28
|rubrik=Malexander socken i Östergötland
|pufftext=[[Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg|höger|110px]] Malexander socken finns nu på Sockipedia med knappt 200 gårdar, torp och backstugor inlagda. Det är en del av ett pågående arbete som har som mål att täcka samtliga socknar runt Boxholms kommun, d v s Blåvik, Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo, har bara påbörjats. Hör av dig till [mailto:sockipedia@klingspor.me '''Sockipedia runt Boxholm'''] om du vill veta mer eller hjälpa till!
}}
{{Puff
|puffnummer=59
|datum=2025-10-27
|rubrik=Sockipedias motsvarighet i Norge
|pufftext=[[Fil:Lokalhistoriwikilogo 4 135.png|höger|110px]] '''Sockipedia.se''' har en motsvarighet i Norge om heter [https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Lokalhistoriewiki:Hovedside lokalhistoriewiki.no] med Norsk lokal historia. Den startade reda 2007 och har kommit upp i '''84 000 artiklar''' och '''230 000 bilder'''. Fantastiskt, Sockipedia har en bit kvar.
}}
{{Puff
|puffnummer=57
|datum=2025-10-29
|rubrik=Öppet Möte Sockipedia den 29:e oktober
|pufftext=[[Fil:Sockipedia-grupparbete.jpg|höger|120px]]Nästa '''Öppet Möte Sockipedia''' blir onsdag den 29:e oktober kl 18:00-19:30. Alla är välkomna, även de som ännu inte börjat använda Sockipedia! Mötet sker som vanligt [https://meet.jit.si/SockipediaUsers online via Jit.si] (inget installerat program behövs, mötet använder din browser). Information finns också på [https://fb.me/e/62lxMJc1c evenemangets Facebook-sida]. '''Välkomna!'''
}}
{{Puff
|puffnummer=55
|datum=2025-10-23
|rubrik=Kurs/studiecirkel för nybörjare i Sockipedia startar 23/10 (en extra omgång)
|pufftext=[[Fil:Sv logo black (4) (1).png|höger|120px]]I samarbete med '''Studieförbundet Vuxenskolan''' startar en gratis kurs [https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/data-it/studiecirkel-for-nyborjare-i-sockipedia-en-wiki-for-lokalhistoria-104973 "Studiecirkel för nybörjare i Sockipedia"]. Det är en kurs baserad på videomöten via Jit.si (ingen installation av program behövs), och vi räknar med mellan 3-5 kurstillfällen med en vecka emellan. [https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/data-it/studiecirkel-for-nyborjare-i-sockipedia-en-wiki-for-lokalhistoria-104973 Anmäl dig hos Studieförbundet Vuxenskolan], kom med och våga prova, ställ frågor och skapa mer lokalhistoria online !
}}
== Tidigare nyheter ==
[[Sockipedia:AllaNyheter|All nyheter på Sockipedia finns att läsa här]].

Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsplan 2026

2026-02-12T12:12:17Z

Sockadm: Skapade sidan med '== '''Verksamhetsplan för föreningen Sockipedia 2026''' == Föreningen skall under perioden januari 2026 – december 2026 bedriva följande verksamhet: * Säkerställa föreningens finansiering för att driva plattformen sockipedia.se genom att aktivt arbeta för att öka antalet medlemmar och söka bidrag/sponsring från föreningar och organisationer. * Informera, marknadsföra och sprida kunskapen om Sockipedia, dels för att öka antalet aktiva socknar och skribe...'

== '''Verksamhetsplan för föreningen Sockipedia 2026''' ==
Föreningen skall under perioden januari 2026 – december 2026 bedriva följande verksamhet:

* Säkerställa föreningens finansiering för att driva plattformen sockipedia.se genom att aktivt arbeta för att öka antalet medlemmar och söka bidrag/sponsring från föreningar och organisationer.
* Informera, marknadsföra och sprida kunskapen om Sockipedia, dels för att öka antalet aktiva socknar och skribenter, och dels för att öka antalet informationssökare.
* Verka för att öka antalet personer som vill engagera sig aktivt i föreningen.
* Vid behov genomföra utbildningar för skribenter, lokalt och/eller online.

Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsberättelse 2025

2026-02-12T12:11:10Z

Sockadm:

== '''Verksamhetsberättelse för föreningen Sockipedia 2025''' ==
Föreningen Sockipedia bildades först 2025-10-22 men denna verksamhetsberättelse redogör för verksamheten som bedrivits i och omkring plattformen sockipedia.se under 2025, oavsett faktisk huvudman.

* Under året har ett antal mer eller mindre aktiva nya socknar tillkommit. Sockipedia omfattar nu över 4 000 artiklar i 46 socknar fördelat på 14 landskap vilket är en fördubbling sedan halvårsskiftet.
* Under året har ett antal marknadsföringsaktiviteter genomförts. Bland annat presentationer för hembygdsföreningar, släktforskardagarna, deltagande i lokalradion med mera.
* Under året hölls X antal öppna informationsmöten för att sprida kunskap, besvara frågor om relaterade aktiviteter och tekniska frågor.
* Under året genomfördes en utbildning för skribenter i samarbete med Folkuniversitetet.
* Under året har den tekniska plattformen vidareutvecklats med ny funktionalitet som bland annat erbjuder interaktiva kartor, faktarutor och formulär för att förenkla för nya användare.
* Under oktober bildades den ideella föreningen Sockipedia och en interimsstyrelse tillsattes.
* Under december flyttades sockipedia.se till en ny teknisk plattform hos en global hosting-leverantör, specialiserad på MediaWiki-lösningar.

Sockipedia:Föreningen/Verksamhetsberättelse 2025

2026-02-12T12:10:28Z

Sockadm: Skapade sidan med '==== '''Verksamhetsberättelse för föreningen Sockipedia 2025''' ==== Föreningen Sockipedia bildades först 2025-10-22 men denna verksamhetsberättelse redogör för verksamheten som bedrivits i och omkring plattformen sockipedia.se under 2025, oavsett faktisk huvudman. * Under året har ett antal mer eller mindre aktiva nya socknar tillkommit. Sockipedia omfattar nu över 4 000 artiklar i 46 socknar fördelat på 14 landskap vilket är en fördubbling sedan halvårs...'

==== '''Verksamhetsberättelse för föreningen Sockipedia 2025''' ====
Föreningen Sockipedia bildades först 2025-10-22 men denna verksamhetsberättelse redogör för verksamheten som bedrivits i och omkring plattformen sockipedia.se under 2025, oavsett faktisk huvudman.

* Under året har ett antal mer eller mindre aktiva nya socknar tillkommit. Sockipedia omfattar nu över 4 000 artiklar i 46 socknar fördelat på 14 landskap vilket är en fördubbling sedan halvårsskiftet.
* Under året har ett antal marknadsföringsaktiviteter genomförts. Bland annat presentationer för hembygdsföreningar, släktforskardagarna, deltagande i lokalradion med mera.
* Under året hölls X antal öppna informationsmöten för att sprida kunskap, besvara frågor om relaterade aktiviteter och tekniska frågor.
* Under året genomfördes en utbildning för skribenter i samarbete med Folkuniversitetet.
* Under året har den tekniska plattformen vidareutvecklats med ny funktionalitet som bland annat erbjuder interaktiva kartor, faktarutor och formulär för att förenkla för nya användare.
* Under oktober bildades den ideella föreningen Sockipedia och en interimsstyrelse tillsattes.
* Under december flyttades sockipedia.se till en ny teknisk plattform hos en global hosting-leverantör, specialiserad på MediaWiki-lösningar.

Huvudsida

2026-02-11T05:41:50Z

Sockadm: Lagt till illustration på Öppet Möte

__NOTOC__ {{DISPLAYTITLE:Välkommen till Sockipedia.se!}}
[[File:Dalsland Ånimskog Hembygdsgården2.jpg|160px|right]]

Sockipedia är en samlingsplats för lokalhistorisk information indelad i socknar. Just nu finns det [[Special:Statistik|'''{{ANTALARTIKLAR}}''']] artiklar på Sockipedia. Har du frågor eller vill ha hjälp så kontakta gärna [mailto:lars.em.eriksson@gmail.com support]. Mer information om Sockipedia hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Om}}

Sockipedia är en ideell förening som är beroende av medlemmar och bidrag för att kunna verka. Mer information om hur du blir medlem eller bidrar till Sockipedias verksamhet hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Stöd_Sockipedia}}

== Socknar på Sockipedia ==
'''Alla socknar i Sverige är välkomna'''! Saknar du din socken för att kunna lägga upp material så skriv till [mailto:lars.em.eriksson@gmail.com support] så lägger vi upp den omgående.

För närvarande finns artiklar om följande socknar:
{{
#compound_query:
[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::aktiv]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_Chartreuse.svg
|[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::startgrop]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_LightGrey.svg
|[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::bara not]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_LightGrey.svg
| format=leaflet
| geojson=Sverige-Socknar
| fullscreen=yes
| height=400
| width=80%
}}
{|
|+
|-
| colspan="2" | Socknen är:
| style="padding: 5px"|[[Fil:Marker_Chartreuse.svg|ingen|35x35px]]
| style="padding: 0px"|Aktiv
| style="padding: 5px"|[[Fil:Marker LightGrey.svg|ingen|35x35px]]
| style="padding: 0px"|På gång
|}
{{#ask:
[[har sidtyp::socken]]
[[har status::aktiv]]
|?har namn
|?har landskap
|format = template
|introtemplate = Antal platser i socken tabellhuvud
|template = Antal platser i socken tabell
|outrotemplate = Antal platser i socken tabellfot
}}
Det finns också en lista över samtliga {{#ask: [[:+]][[Har sidtyp::socken]]|format=count}} socknar som är upplagda, där en del kan ha begränsat information. {{Läs mer|LandskapOchSocknar}}

== Senast uppladdade bilder och media ==
{{#ask:
[[~*-*-*]] [[File:+]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 30 days}} ]]
|format = gallery
|sort = Modification date
|order = desc
|limit = 5
}}

== Nytt om Sockipedia ==
{{Puff
|puffnummer=62
|datum=2026-02-17
|rubrik=Öppet Möte Sockipedia
|pufftext=[[Fil:Sockipedia-grupparbete.jpg|höger|120px]]Årets första '''Öppet Möte Sockipedia''' blir tisdag den 17:e februari kl 18:00-19:00. Alla är välkomna, även de som ännu inte börjat använda Sockipedia! Vi pratar om vad som är på gång på olika socknars sidor, nya mallar och hjälper varandra med frågor och tips. Mötet sker online via MS Teams, kontakta [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] för länk/inbjudan till mötet. '''Välkomna!'''
}}
{{Puff
|puffnummer=61
|datum=2026-01-23
|rubrik=Föreningen Sockipedia nu igång
|pufftext=[[Fil:Swish-QR-small_medlem_2026.png|höger|110px]] Den ideella föreningen Sockipedia har nu bildats med syftet att sprida och öka kunskapen om Sveriges socknar och dess historia genom att tillhandahålla samlingsplatsen [https://www.sockipedia.se sockipedia.se] Årsmöte kommer att hållas i Mars. [[Sockipedia:Om|Läs mer om föreningen Sockipedia här]]. Föreningen är beroende av medlemmar och frivilligt ekonomiskt stöd för att kunna bedriva verksamheten. [[Sockipedia:Stöd Sockipedia|Läs mer om hur du blir medlem eller hur du ger ett ekonomiskt stöd till Sockipedias verksamhet här.]]
}}
{{Puff
|puffnummer=60
|datum=2025-12-28
|rubrik=Malexander socken i Östergötland
|pufftext=[[Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg|höger|110px]] Malexander socken finns nu på Sockipedia med knappt 200 gårdar, torp och backstugor inlagda. Det är en del av ett pågående arbete som har som mål att täcka samtliga socknar runt Boxholms kommun, d v s Blåvik, Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo, har bara påbörjats. Hör av dig till [mailto:sockipedia@klingspor.me '''Sockipedia runt Boxholm'''] om du vill veta mer eller hjälpa till!
}}
{{Puff
|puffnummer=59
|datum=2025-10-27
|rubrik=Sockipedias motsvarighet i Norge
|pufftext=[[Fil:Lokalhistoriwikilogo 4 135.png|höger|110px]] '''Sockipedia.se''' har en motsvarighet i Norge om heter [https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Lokalhistoriewiki:Hovedside lokalhistoriewiki.no] med Norsk lokal historia. Den startade reda 2007 och har kommit upp i '''84 000 artiklar''' och '''230 000 bilder'''. Fantastiskt, Sockipedia har en bit kvar.
}}
{{Puff
|puffnummer=57
|datum=2025-10-29
|rubrik=Öppet Möte Sockipedia den 29:e oktober
|pufftext=[[Fil:Sockipedia-grupparbete.jpg|höger|120px]]Nästa '''Öppet Möte Sockipedia''' blir onsdag den 29:e oktober kl 18:00-19:30. Alla är välkomna, även de som ännu inte börjat använda Sockipedia! Mötet sker som vanligt [https://meet.jit.si/SockipediaUsers online via Jit.si] (inget installerat program behövs, mötet använder din browser). Information finns också på [https://fb.me/e/62lxMJc1c evenemangets Facebook-sida]. '''Välkomna!'''
}}
{{Puff
|puffnummer=55
|datum=2025-10-23
|rubrik=Kurs/studiecirkel för nybörjare i Sockipedia startar 23/10 (en extra omgång)
|pufftext=[[Fil:Sv logo black (4) (1).png|höger|120px]]I samarbete med '''Studieförbundet Vuxenskolan''' startar en gratis kurs [https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/data-it/studiecirkel-for-nyborjare-i-sockipedia-en-wiki-for-lokalhistoria-104973 "Studiecirkel för nybörjare i Sockipedia"]. Det är en kurs baserad på videomöten via Jit.si (ingen installation av program behövs), och vi räknar med mellan 3-5 kurstillfällen med en vecka emellan. [https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/data-it/studiecirkel-for-nyborjare-i-sockipedia-en-wiki-for-lokalhistoria-104973 Anmäl dig hos Studieförbundet Vuxenskolan], kom med och våga prova, ställ frågor och skapa mer lokalhistoria online !
}}
== Tidigare nyheter ==
[[Sockipedia:AllaNyheter|All nyheter på Sockipedia finns att läsa här]].

Huvudsida

2026-02-11T05:40:19Z

Sockadm: Lagt till puff om Öppet Möte

__NOTOC__ {{DISPLAYTITLE:Välkommen till Sockipedia.se!}}
[[File:Dalsland Ånimskog Hembygdsgården2.jpg|160px|right]]

Sockipedia är en samlingsplats för lokalhistorisk information indelad i socknar. Just nu finns det [[Special:Statistik|'''{{ANTALARTIKLAR}}''']] artiklar på Sockipedia. Har du frågor eller vill ha hjälp så kontakta gärna [mailto:lars.em.eriksson@gmail.com support]. Mer information om Sockipedia hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Om}}

Sockipedia är en ideell förening som är beroende av medlemmar och bidrag för att kunna verka. Mer information om hur du blir medlem eller bidrar till Sockipedias verksamhet hittar du här {{Läs mer|Sockipedia:Stöd_Sockipedia}}

== Socknar på Sockipedia ==
'''Alla socknar i Sverige är välkomna'''! Saknar du din socken för att kunna lägga upp material så skriv till [mailto:lars.em.eriksson@gmail.com support] så lägger vi upp den omgående.

För närvarande finns artiklar om följande socknar:
{{
#compound_query:
[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::aktiv]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_Chartreuse.svg
|[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::startgrop]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_LightGrey.svg
|[[Har sidtyp::socken]] [[Har status::bara not]] ;?Har koordinat ;icon=Marker_LightGrey.svg
| format=leaflet
| geojson=Sverige-Socknar
| fullscreen=yes
| height=400
| width=80%
}}
{|
|+
|-
| colspan="2" | Socknen är:
| style="padding: 5px"|[[Fil:Marker_Chartreuse.svg|ingen|35x35px]]
| style="padding: 0px"|Aktiv
| style="padding: 5px"|[[Fil:Marker LightGrey.svg|ingen|35x35px]]
| style="padding: 0px"|På gång
|}
{{#ask:
[[har sidtyp::socken]]
[[har status::aktiv]]
|?har namn
|?har landskap
|format = template
|introtemplate = Antal platser i socken tabellhuvud
|template = Antal platser i socken tabell
|outrotemplate = Antal platser i socken tabellfot
}}
Det finns också en lista över samtliga {{#ask: [[:+]][[Har sidtyp::socken]]|format=count}} socknar som är upplagda, där en del kan ha begränsat information. {{Läs mer|LandskapOchSocknar}}

== Senast uppladdade bilder och media ==
{{#ask:
[[~*-*-*]] [[File:+]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 30 days}} ]]
|format = gallery
|sort = Modification date
|order = desc
|limit = 5
}}

== Nytt om Sockipedia ==
{{Puff
|puffnummer=62
|datum=2026-02-17
|rubrik=Öppet Möte Sockipedia
|pufftext=Årets första '''Öppet Möte Sockipedia''' blir tisdag den 17:e februari kl 18:00-19:00. Alla är välkomna, även de som ännu inte börjat använda Sockipedia! Vi pratar om vad som är på gång på olika socknars sidor, nya mallar och hjälper varandra med frågor och tips. Mötet sker online via MS Teams, kontakta [mailto:dstahlberg@gmail.com dstahlberg@gmail.com] för länk/inbjudan till mötet. '''Välkomna!'''
}}
{{Puff
|puffnummer=61
|datum=2026-01-23
|rubrik=Föreningen Sockipedia nu igång
|pufftext=[[Fil:Swish-QR-small_medlem_2026.png|höger|110px]] Den ideella föreningen Sockipedia har nu bildats med syftet att sprida och öka kunskapen om Sveriges socknar och dess historia genom att tillhandahålla samlingsplatsen [https://www.sockipedia.se sockipedia.se] Årsmöte kommer att hållas i Mars. [[Sockipedia:Om|Läs mer om föreningen Sockipedia här]]. Föreningen är beroende av medlemmar och frivilligt ekonomiskt stöd för att kunna bedriva verksamheten. [[Sockipedia:Stöd Sockipedia|Läs mer om hur du blir medlem eller hur du ger ett ekonomiskt stöd till Sockipedias verksamhet här.]]
}}
{{Puff
|puffnummer=60
|datum=2025-12-28
|rubrik=Malexander socken i Östergötland
|pufftext=[[Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg|höger|110px]] Malexander socken finns nu på Sockipedia med knappt 200 gårdar, torp och backstugor inlagda. Det är en del av ett pågående arbete som har som mål att täcka samtliga socknar runt Boxholms kommun, d v s Blåvik, Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo, har bara påbörjats. Hör av dig till [mailto:sockipedia@klingspor.me '''Sockipedia runt Boxholm'''] om du vill veta mer eller hjälpa till!
}}
{{Puff
|puffnummer=59
|datum=2025-10-27
|rubrik=Sockipedias motsvarighet i Norge
|pufftext=[[Fil:Lokalhistoriwikilogo 4 135.png|höger|110px]] '''Sockipedia.se''' har en motsvarighet i Norge om heter [https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Lokalhistoriewiki:Hovedside lokalhistoriewiki.no] med Norsk lokal historia. Den startade reda 2007 och har kommit upp i '''84 000 artiklar''' och '''230 000 bilder'''. Fantastiskt, Sockipedia har en bit kvar.
}}
{{Puff
|puffnummer=57
|datum=2025-10-29
|rubrik=Öppet Möte Sockipedia den 29:e oktober
|pufftext=[[Fil:Sockipedia-grupparbete.jpg|höger|120px]]Nästa '''Öppet Möte Sockipedia''' blir onsdag den 29:e oktober kl 18:00-19:30. Alla är välkomna, även de som ännu inte börjat använda Sockipedia! Mötet sker som vanligt [https://meet.jit.si/SockipediaUsers online via Jit.si] (inget installerat program behövs, mötet använder din browser). Information finns också på [https://fb.me/e/62lxMJc1c evenemangets Facebook-sida]. '''Välkomna!'''
}}
{{Puff
|puffnummer=55
|datum=2025-10-23
|rubrik=Kurs/studiecirkel för nybörjare i Sockipedia startar 23/10 (en extra omgång)
|pufftext=[[Fil:Sv logo black (4) (1).png|höger|120px]]I samarbete med '''Studieförbundet Vuxenskolan''' startar en gratis kurs [https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/data-it/studiecirkel-for-nyborjare-i-sockipedia-en-wiki-for-lokalhistoria-104973 "Studiecirkel för nybörjare i Sockipedia"]. Det är en kurs baserad på videomöten via Jit.si (ingen installation av program behövs), och vi räknar med mellan 3-5 kurstillfällen med en vecka emellan. [https://www.sv.se/kurser-och-evenemang/data-it/studiecirkel-for-nyborjare-i-sockipedia-en-wiki-for-lokalhistoria-104973 Anmäl dig hos Studieförbundet Vuxenskolan], kom med och våga prova, ställ frågor och skapa mer lokalhistoria online !
}}
== Tidigare nyheter ==
[[Sockipedia:AllaNyheter|All nyheter på Sockipedia finns att läsa här]].

Östergötland/Åsbo/Per Linderoth

2026-02-09T15:49:44Z

Sockadm:

{{DISPLAYTITLE:Per Linderoth}}
{{NyPerson
|landskap=Östergötland
|socken=Åsbo
|titel=Militär, godsägare
|namn=Per Linderoth
|fullnamn=Per Linderoth
|sortnamn=Linderoth, Per
|född datum=1596
|född plats=Vallerstad
|död datum=1673-06-04
|död plats=Sörby, Varv
|bild=Fil:Östergötland-Åsbo-Per-Linderoth Gravsten.jpg
|bildtext=Per Linderoth, Gravsten
}}
'''Per Linderoth''', före adlandet ''Andersson'', född 1596 i Vallerstads församling, Östergötland. död 4 juni 1673 på Sörby i Varvs socken, Östergötland, var en svensk militär och godsägare. Linderoth gjorde för sin tid en mycket ovanlig klassresa.

Linderoth gjorde för sin tid en mycket ovanlig klassresa. Som son till en smed och torpare lyckades han nå en topposition inom Sveriges förvaltning på 1600-talet. Han gjorde sig bemärkt redan i unga år, han blev 1614 delaktig i ett bråk där han skulle få stryk av sex stora och starka kvarndrängar från Öjebro (se nedan), men han höll sig undan vid deras besök vid faderns smedja, senare iklädd både värja och harnesk samt dessutom en väldig piska sökte han upp dem längs vägen och gav dem stryk så de tvingades fly. Han sökte sig tidigt utrikes för en tjänst i Tyskland, där han med några få kortare avbrott vistades i nära trettio år och omsider verkligen kom åter till Sverige som överste . När han återkom till Sverige blev han 1626 ryttare vid Östgöta regemente och löjtnant där redan 1627. Han blev ryttmästare 1631 och överste för ett regemente tyska ryttare 1645. Av Karl XI utsågs han till generalmajor av kavalleriet och krigsråd 1657, varvid han är en av strategerna bakom Karl X Gustavs första danska krig och andra danska krig. Han adlades under namnet ''Linderoth'' 1645 och introducerades 1647 under nummer 337. Som jordbrukare och godsägare drev han Sörby säteri, [[Östergötland/Åsbo/Ingemarstorp|Ingemarstorp]] säteri, Ginkelösa i Bankekinds härad och 1646 köpte han l/8 frälse av Blidkulla i Vallerstads socken. Till Varvs kyrka skänkte han en predikstol. Linderoth och hans hustru begravdes Varvs kyrka, där deras gravsten med bådas uthuggna bilder lades 1659, i samband med att den nya Varv och Styra kyrka uppfördes 1860-1862 flyttades gravstenen till den nya kyrkans södra vägg. Hans vapen sattes upp i den gamla kyrkan och i sakristian förvaras då det svärd han bar som överste.

Biskop Terserus väckte fråga i Linköpings konsistorium om hans begravning, "emedan han i livstiden varit ogudaktig och mycket svurit, viljande därför vara underrättad om hans dödsberedelse".

Linderoth var gift med Catharina Agneta Nagel (död 1671), som var av tysk ätt och som förde med sig stora rikedomar till Sverige.

== Per i Vallerstad ==
En vårdag 1614 var Vallerstads kyrkby skådeplatsen för ett ganska stormigt uppträde. Några stycken mjölnardrängar från Öjebro hade nämligen kommit ditöver och anställde rappskall efter smedsgesällen Pehr Andersson, vilken föregående lördag hade avlagt besök i deras kvarnlag och då grundligt piskat upp rike Lars Mjölnare och dennes son Petter samt dessutom lovat stryk åt hela byalaget, vilket djupt grämde de gode männen i sagda kvarnby. Lars hade nämligen, då Pehr i Vallerstad en dag på eftervintern dragit åstad med en säck säd till förmalning åt fadern, smeden och torparen Anders Nilsson, ej allenast tagit oskäligt hög tull, vilket i övrigt ej ansågs ovanligt i denna kvarn, utan också bytt ut Anders Nilssons bättre vara mot en betydligt sämre. Detta och åtskilligt annat hade nu kommit sinnet att sjuda över hos unge Per, så att han en vacker dag begav sig åstad till Öjebro och på sitt sätt skipade rättvisa. Nu var åborna här visserligen inga beundrare av rike Lars Mjölnare, vilkens snikenhet, som inte kände några gränser, stundom dragit nesa och skam över hela byn, och de hade gärna unnat honom avbasningen, om inte också Per stått gruvligt illa tillboks hos dem. Ty ”Smedspelle”, som han gemenligen kallades, var fruktad i hela orten, men mest i Öjebro, vars mjölnardrängar han av någon anledning aldrig kunde tåla.

Pelle var i själ och hjärta ingen elak yngling, men umgänget i faderns smedja med varjehanda folk och särskilt några ryttare av Östgöta kavalleri, vilka bodde i socknen och alltid lät sko sina hästar hos Anders Nilsson, hade redan tidigt gjort pojken obändig och lysten efter äventyr, så att både fadern och kyrkoherden Olaus Haquini för hans skull haft många ledsamma stunder. Då kunde nog Pelle vara ångerfull en dag eller två och tycka sig ha handlat ganska dumt, men botfärdigheten räckte aldrig länge, ty så snart han träffade Måsse på Långskogen, en gammal ryttare från konung Göstas dagar, var det genast slut med ångern och Pelle färdig till nya äventyr. Ty den gamle knekten, i vilkens ögon intet bättre fanns än krigaryrket och i fred lite slagsmål, hade ett outtömligt förråd av historier från de många fälttåg han gjort. Och ju mera karlavulen en pojke var eller vild en yngling, i desto högre gunst stod han hos Måsse, vilkens oansenliga hydda alltid stod öppen för ungdomar med samma sinnelag som Pelle.

– I krig kan man bli någonting, ni pojkar, menade Måsse; det är ingen konst att stiga upp till varken ryttmästare eller krigsöverste, bara man har mod i barmen och litet tur med sig, vilket senare emellertid är alldeles nödvändigt. Jag har nog varit bland dem, som inte förstått vad det menas med att vara rädd, det kan du väl förstå Pelle, och jag har varit med i så många blodiga lekar, att jag numera inte kommer ihåg dem alla; men jag har inte haft tur, ser du, det är olyckan. Flera av mina gamla stridskamrater blev höga överstar, såsom t ex Nils Vindöga, vilken, när jag och han, då simpel ryttare liksom jag, tog danska krigskassan och tre generaler, blev anmäld inför kungen och året därpå befordrad till ryttmästare. Alla visste, att det var jag och inte Nils som hade snokat reda på juten och hans penningar samt att det just var jag som ledde överfallet. Men ser du, jag hade min gamla, fördömda otur med mig, ty dagen därpå, när jag och några till skulle rida ut och speja efter en dansk förtrupp, som väntades, blev jag i min ordning anammad av jutarne. Och när jag omsider lyckades göra mig fri och kom hem var kriget slut för den gången.

Pelle lyssnade andäktigt till gubbens historier, som föll i mycket god jord, så att pojken för varje gång allt kraftigare lovade, att bara han en gång blev vuxen, skulle han bli ryttare, gå ut i krig och komma hem som överste.

Den där vårdagen ovannämnda år eller 1614 såg det emellertid rätt mörkt och hotande ut för Pelle, ty mjölnarsällskapet från Öjebro bestod av ej mindre ån sex stora och starka kvarndrängar, vilkas beslutsamma uppsyn ej syntes båda vidare gott för den besöket gällde. De hade redan ett par timmar förgäves letat efter Per både i stugan och i smedjan samt förövrigt litet varstädes i byn, var de alldeles säkert trodde att han ännu vistades. Men ännu vid 10-tiden på dagen hade de inte lyckats finna ens ett spår efter honom, oaktat de genomletat snart sagt varenda byggnad och där till hjälp haft två av byns egna drängar, vilka för ej så längesedan fått stryk af den starke smedsgesällen och därför nu ej bådo för honom, som man säger. Den vördige kyrkherren Olaus, till vilken de även kom, sökte allvarligt och med lämpor få dem att återvända hem och ej störa friden i byn; men de svarade visserligen mycket vördnadsfullt men också ganska bestämt, att blott de fick tag i smedens Pelle, som de ämnade tukta, så att han skulle minnas dem en längre tid, så ville de sedan gärna gå sina färde. Och andra människor ämnade de ej det ringaste ont. Då kom en pojke och berättade med andan i halsen, att Per just nu vore nere på kyrkovallen, vilket hade till följd att öjebroarna genast skyndade dit. De hade emellertid ej hunnit långt, på sin höjd några stenkast från prästgården, dä de förnam ljudet av hästtrav på vägen, varvid de såg sig om och vek åt sidan. Men döm om deras förvåning, då de i ryttaren igenkände Pelle, som var utstyrd med både värja och harnesk samt dessutom en väldig piska, vars snärt snart ven om benen på mjölnarna, vilkas expedition fick ett ömkligt slut. Pelle högg, slog och smällde, där han for fram över gärdet och vägen efter de flyende, av vilka ingen enda kom helskinnad undan; ett par av dem hade till och med blivit så allvarsamt åtgångna, att de måste bäras in i den närbelägna prästgården och sedan forslas hem i ganska medtaget tillstånd.

Ryktet om denna Pers nya bragd, som i djärvhet och följder överträffade alla tidigare, spred sig med stor hastighet och nådde snart fram till fogden och länsmannen, av vilka särskilt den förre hade en gås oplockad med den bångstyrige ynglingen, sedan denne året förut väl närgånget skämtat med nämnde myndige herre, då denne en gång sade till hos smeden för att få en häst skodd. Fogden hade 1611 vid en utskrivning av krigsfolk farit ganska hårt fram även i denna socken och i rullorna obarmhärtigt stuckit in de fattigares söner, men låtit de mera burgna, som hade något att betala med, stanna hemma, ett tillvägagångssätt som uppväckte stor harm, ej minst hos Per, vilkens bäste vän, Jöns på Löten, son till en fattig torparänka och dessutom klen till hälsan, rycktes med och sedan omkom. Därför sökte Per ständigt efter tillfälle att göra fogden något puts, vilket även lyckades några gånger utan att den stränge herrn fick reda på gärningsmannen. Nu passade Per på och sömstack fogdens häst, så att denne redan vid Varv blev oförmögen att kunna gå längre, vilket vållade fogden både obehag och förargelse.

Berättelsen om Pehrs nya bedrift i Vallerstad, därunder han i så betänklig grad stört ordning och frid och lik en vanlig rövare överfallit samt livsfarligt skadat flera personer, nådde, som sagt, även fogdens öron och han gav genast befallning om Pers fängslande. Men Pehr stod ingenstans att finna, varken i byn eller på Långskogen eller på något annat ställe, där man visste att han brukade hålla till. Man sökte honom under flera veckor överallt i trakten, men Per var och förblev borta. Ryttaren Spjut i Götevid, af vilken han fått låna hästen, som likaledes var försvunnen, fick af fogden motta stränga förebråelser och var nära att råka illa ut just för det han tillhandahållit den ärkeskälmen Per sin häst. Men antingen nu Spjut ingenting visste om smedpojkens vidare öden eller ingenting ville veta, här fick emellertid fogden inte en enda upplysning. Och sedan Pers fader, gamle smeden Anders Nilsson, fått ersätta Spjut hästen, lät man denne ryttare vara i fred. Måsse i Långskogen, vilken gett Per både värja och harnesk, ville man även åt; men den barske knekten körde helt enkelt ut både fogden och länsmannen, när de infann sig och menade till på köpet, att Pehr hade gott gry i sig och gjorde sin sak bra och som en hel karl. Det hjälpte inte att de hotade Måsse med både fängelse och kanhända något ännu svårare för det han tubbat den vettvillige Per till överfall på fredligt tolk och i övrigt med så gruvliga ord tilltalat honom, en konungens fogde. Måsse svarade hånande, att ville inte fogdeföljet, som vore mycket sämre anskrivet i bygderna än den raske Per, låta en gammal ryttare vara i fred, så skulle han, Måsse, ramma dem så ätt de skulle minnas honom och sedan tala vid herr Nils Bjelke om saken, hos vilken han förmådde mycket, det ville han försäkra. Ty det vore han som lärt Nils att tygla en häst och sedan ofta ridit vid hans sida mot fiender. För övrigt vore det Måsses harnesk och värja och det kom varken fogde eller länsman vid, till vilken han lämnade sin rättfångna egendom. Och ville de inte nöja sig med detta besked och genast packa sig bort från en ärlig krigsmans ringa bostad, så skulle han visa dem att han ännu både hade en värja och kunde föra henne också att freda hus och hem.

När Öjebrodrängarna på morgonen av den här ovan antydda vårdagen gick förbi Hundavad, som nuvarande Linnevad då kallades, hade gårdsfogdens son Anders, med vilken Per stod på mycket förtrolig fot, genast hört, att besöket gällde den senare. Och då de vid passerandet av spången över ån låtit undfalla sig åtskilliga speglosor och försmädliga yttranden om den till gården hörande lilla kvarnen, blev Anders förnärmad, fattade raskt sitt parti och skyndade obemärkt i förväg genom skogen fram till själva kyrkbyn för att varsko Per, som, så snart han förnam, vilka gästerna var och deras antal, sprang bort till och genom den stora Vinbergaskogen och vidare över Varv till Måsse, för vilken han omtalade vad som vore å färde. De lade råd, varefter Måsse med synbart nöje lämnade Per värja och harnesk, gav honom en del anvisningar om hur han borde gå till väga och skickade honom därpå till Spjut i Götevid med hälsning att denne skulle låna Pehr sin häst, varefter den så rustade smedpojken, försedd med goda råd även av Spjut, som på förhand riktigt njöt av äventyret, begav sig åstad mot hemmet. Här fick han höra, att drängarna gått bort till prästgården, varför han red en liten omväg och, såsom vi förut berättat, föll sina vedersakare i ryggen.

När han en stund senare närmare eftertänkte sitt läge och följderna av överfallet, vilka nog ej länge skulle utebliva, red han skyndsamt över åkrar och gärden till Hassla och Götevid, där han för Spjut omtalade äventyret och bad att få låna hästen till Måsse, dit han nu ämnade sig.

– Ja, ta du honom så länge; efter vad jag kan förmoda, så får du nog användning för honom, var ryttarens svar, och ehuru jag måhända kommer i trångmål, när man får veta, att det varit min häst du ridit under slagsmålet, så reder jag mig nog, vill jag hoppas; du behöver honom nu i alla händelser bättre än jag och jag lår se mig om efter en annan. Din far kan för övrigt betala mig honom. Men kan du lämna honom tillbaka, så är detta så mycket bättre. Skynda nu till Måsse, törhända har han något bättre råd för dig, helst han står väl hos flera av våra gamla krigsöverstar.

Per red nu genom skogarna upp till sin gamle vän, vilken, då han förnummit händelsen vid Vallerstad, uppmanade den unge smeden att genast rida söder ut, så att han kom ur räckhåll för fogden, som denna gång helt säkert icke skulle dröja med att vidta åtgärder.

– Du skall ju i alla händelser förr eller senare bli ryttare, och då kan det här tillfället komma dig rätt lägligt. Men håll dig mot kusten och tag vägen genom Söderköping, där du kan uppsöka Lars skoflickare, om han lever. Honom skall du hälsa ifrån mig, så sörjer han nog för resans fortsättning. Och se här har du mat och några penningar, de enda jag äger. Gud vare med dig, bli en tapper ryttare och återkom inte förrän du är vorden en betrodd hövitsman, ty att du skall komma att stiga högt, det säger mig en aning. Nu ses vi nog aldrig mera åter, ty jag går snart till den sista lägerplatsen, men minns någon gång din vän, gamle Måsse; jag skall aldrig upphöra att tänka på dig. Jag har förvisso ej alltid varit dig en god rådgivare, men fältlivet sitter i mig sedan mer än 50 år tillbaka, och när jag ser dig, så är det som om jag såg mig själv sådan jag var i ungdomen. Jag har dock aldrig uppmanat dig till annat än trohet mot konung och fosterland, om jag också kanske väl ofta eldat dig till mod och beslutsamhet mot andra. Begiv dig nu åstad och glöm ej Lars skoflickare i Söderköping.

Så skildes de åt dessa, oavsett åldern, i mycket så lika naturer, av vilka den ene snart såg levnadssolen gå ned, medan den andre omsider blev en stor krigare, som banade sig fram till rikets högsta värdigheter. Länge stod gamle Måsse i dörren till sin låga stuga och blickade efter den bortridande, vilken gång efter annan vände sig om och sist däruppe på backens krön hälsade ett långt farväl till hembygden och den gamle knekten, som så väl förstått honom. Denne skyggade med handen över ögonen, rev med avigsidan av den fria armen bort något fuktigt som dallrade på hans skrumpna kind och gick, när Per så försvann vid vägens krökning i skogen, in i sin ensliga stuga.

Men Per fortsatte den smala skogsvägen till Ask, där han kom ut på stora landsvägen till Linköping. I närheten av Vreta kloster tillbragte han natten hos en gästfri bonde, och tidigt följande morgon styrde han kosan till och genom Linköping samt vidare mot öster till Söderköping, som han nådde på eftermiddagen. Efter åtskilligt sökande påträffade han omsider Lars skoflickares torftiga bostad, där han mottogs med stor välvilja och hjärtlighet, såsom varande vän till gamle Mårten, Lars’ vapenbroder, vilken senare nu på äldre dagar slagit sig ned i sin fädernestad och blivit skomakare, ett yrke som han lärt, innan han blev ryttare.

Lars var en munter fyr, som varit vida omkring i världen och i många år tjänat under utländska fanor, men i likhet med Måsse på Långskogen alltid haft ”otur”, varför han heller aldrig blivit mer än ryttare, fastän han enligt egen utsago räddat både konungar, furstar och prinsessor, af vilka sistnämnda åtminstone ett par suckat av kärlek till honom, försäkrade han heligt. Men när kungen, den enes fader, fick nys om detta, blev Lars genast avskedad och vid livets förlust förbjuden att någonsin mera beträda det rikets gränser. ”Detta”, menade Lars, ”var dock den grymmaste oturen i hela mitt liv, ty jag skulle just då bli ryttmästare och sedan överste samt kanhända, det är inte gott att veta. Kungens efterträdare, om jag bara fått gifta mig med prinsessan. Ty kungen hade inga söner”. Men när Per. nästan stum av förvåning, omsider kom sig för att fråga vad det där präktiga konungariket hette, svarade Lars, att det hade ett så konstigt namn, att Per aldrig kunde komma ihåg detsamma, och då vore det heller inte lönt att bråka med den saken.

Per blev förstås under de dagar han vistades hos den pratsamme Lars alldeles förbluffad vid åhörandet av de många märkliga öden denne försäkrade sig ha upplevt och inför denne simple skomakare, som, suckade Per, om allt gått väl, nu skulle kunnat vara kung, trädde Måsse på Långskogen för tillfället något i skuggan. Per önskade flera gånger i sitt stilla sinne, att han lyckligt och väl vore bortom det stora havet, som med en vik gick hit upp och i de egendomliga länder, varest en man med mod i bröst och kraft i arm kunde tjäna sig upp till ära och anseende, och på tredje dagen anförtrodde han Lars sina bekymmer. ”Ingenting är lättare än detta”, svarade skomakaren. ”Om några dagar går en lybeckare härifrån till Rostock; du kan sälja hästen och följa med. Jag känner skepparen, åt vilken jag gjort arbete, och skall tala vid honom om du vill.” Det ville förstås Per, som mot sysselsättning ombord togs med, och åtta dagar senare satte han sin fot på Tysklands jord, där han med några få kortare avbrott vistades i trettio år och omsider verkligen hemkom som överste. Smedsonen, Per i Vallerstad, var nämligen sedermera generalmajoren och krigsrådet Per Linderoth till Sörby, Varvs socken, vilken från simpel ryttare tjänade sig upp till nämnda värdigheter och adlades 1645 samt avled 1673. Han var gift med en mycket rik tyska Catarina Agneta Nagel, med vilken han hade en son Mårten (antagligen uppkallad efter gamle Mårten eller Måsse på Långskogen) vilken blev kapten vid Södermanlands regemente och kommendant i Laholm. Med dennes son Nils utgick emellertid Linderoths adliga ätt, vars förste kände stamfader var ovan nämnde smeden och torparen Anders Nilsson i Vallerstad, jordad å därvarande kyrkogård, såsom hans gravsten antydde. Per själv och hans hustru är begravda i Varvs kyrka, där deras kistor ännu finnas till vänster strax nedanför koret; deras gravsten med bådas uthuggna bilder är inmurad i södra kyrkoväggen.<ref>ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD, ÖSTGÖTA-POSTEN nr 6, fredagen den 29 januari 1897.</ref>

== Noter ==
<references />

Mall:Antal platser i socken (status) tabellfot

2026-02-09T15:44:51Z

Sockadm:

<includeonly>
|-
| colspan="3" | <div style="text-align: right"> Totalt: </div>
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har sidtyp::Plats]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har sidtyp::Person]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#expr:
{{#ask: [[~*-*-*]] [[Fil:+]] [[Modification date::+]] | format=count }} -
{{#ask: [[~*-*-*]] [[Fil:+]] [[Modification date::+]] [[Har sidtyp::Tidskrift]] | format=count }} }} st </div>
|-
|}
</includeonly>

Mall:Antal platser i socken (status) tabell

2026-02-09T15:44:07Z

Sockadm:

<includeonly>
|-
| {{{1}}}
| [[{{{3}}}]]
| {{{4}}}
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har socken::{{{2}}}]] [[Har sidtyp::Plats]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har socken::{{{2}}}]] [[Har sidtyp::Person]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#expr:
{{#ask: [[Fil:+]] [[~{{{3}}}-{{{2}}}-*]] [[Modification date::+]] | format=count }} -
{{#ask: [[Fil:+]] [[~{{{3}}}-{{{2}}}-*]] [[Modification date::+]] [[Har sidtyp::Tidskrift]] | format=count }} }} st </div>
</includeonly>

Mall:Antal platser i socken tabell

2026-02-09T15:43:38Z

Sockadm:

<includeonly>
|-
| {{{1}}}
| [[{{{3}}}]]
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har socken::{{{2}}}]] [[Har sidtyp::Plats]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#expr:
{{#ask: [[Fil:+]] [[~{{{3}}}-{{{2}}}-*]] [[Modification date::+]] | format=count }} -
{{#ask: [[Fil:+]] [[~{{{3}}}-{{{2}}}-*]] [[Modification date::+]] [[Har sidtyp::Tidskrift]] | format=count }} }} st </div>
</includeonly>

Mall:Antal platser i socken tabell

2026-02-09T15:43:12Z

Sockadm:

<includeonly>
|-
| {{{1}}}
| [[{{{3}}}]]
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har socken::{{{2}}}]] [[Har sidtyp::Plats]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#ask: [[Har socken::{{{2}}}]] [[Har sidtyp::Person]] | format=count }} st </div>
| <div style="text-align: right"> {{#expr:
{{#ask: [[Fil:+]] [[~{{{3}}}-{{{2}}}-*]] [[Modification date::+]] | format=count }} -
{{#ask: [[Fil:+]] [[~{{{3}}}-{{{2}}}-*]] [[Modification date::+]] [[Har sidtyp::Tidskrift]] | format=count }} }} st </div>
</includeonly>

Mall:Antal platser i socken (status) tabellhuvud

2026-02-09T15:42:13Z

Sockadm:

<includeonly>
{| class="wikitable sortable"
|+
!Socken
!Landskap
!Status
!Platser
!Personer
!Bilder
</includeonly>

Dalsland/Ånimskog/Hult Kingrensstugan

2026-02-09T15:36:00Z

Sockadm: Städa dubblettfiler.

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Hult|typ=Stuga|knord=58.8933593|kost=12.5815146|namn=Kingrensstugan|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult-Kingrensstugan.jpg}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult-Kingrensstugan.jpg|miniatyr|Foto Kingrensstugan på Hult]]
'''Hult 1:16'''

Änkan efter Nils Bryngelsson Anna Arvidsdotter (dotter till Arvid Eriksson) drog marken vid laga skifte och byggde där med hjälp av Erik Kingren Kingrensstugan. Hon fick mycket hjälp av Kingrenarna på Klockarebol under byggandet. Erik Kingren var bl.a. med och byggde en [[Dalsland/Ånimskog/Backstuga Hult|Backstuga]] 70 meter norr från stugan. Först åt Anna Arvidsdotter eftersom han ganska snart själv flyttade från Klockarebol och började flytta in i Kingrensstugan. Backstugan skulle bli bostad till Anna och hennes nye man Johannes Jansson som hon gifte sig med 17/6 1833. De flyttade redan 29/12 1833 från Hult.( År 1854 flyttade Anna och Johannes till Tittersrud). Om Backstugan var helt klart 1833, vet vi inte. Men Eriks far Jan och syskon flyttade in 1837 då husen i Klockarebol hyrdes ut. Eriks föräldrar bodde några år i backstugan.

Erik Kingren finsmed med mera, byggde sig även en smedja nere vid vägen. Han var känd som en mycket bra finsmed som gjorde lås och vapen av yppersta klass. Sten till sin ässjan tog han från ett par gamla rösen, dels precis norr om stugan och längre in i Klockarebolshaget. Han fann en del silversaker och blev ställd inför rätta för gravplundring. Gravarna blev utgrävda 1879 och innehållet finns nu att beskåda på [https://historiska.se Historiska Museet i Stockholm], Inv.nr: 7378 och 12235. (Bilder finns nedan på braktiater och agraffknappar från denna grav) Erik dog 1904. Petter Eliasson köpte marken och huset 1876.

Efter Erik flyttade banvakten Johannes och Nanny Wass in 1903 (Johannes hade varit soldat på Sand i Vassviken mellan 1864-1892. Var bosatt i Lund m. Listetorp innan Hult) och hyrde av Peter Eliasson fram till ca:1920. Nya hyresgäster blev nu Emil Andersson med familj. Nästa Hyresgäst blev Kondrad och Solvig Källvik som flyttade in som nygifta. De bytte sedan med Anders och Signe Löfving ( Far och dotter) som bodde i Änga. (Anders Löfving köpte Hult av Petter Eliassons dödsbo 1929). Anders dog 1936 i Kingrensstugan. Albin Johansson från Alemyra köpte Kingrensstugan 1939 och efter honom Signe Löfving den 10 Juni 1942. Sedan köpte Elsa Margareta Ek stället 1978. (Då Signe köpte Änga av Rune L. Wallin den 21 mars ).

Länk: [[Dalsland/Ånimskog/Hult|Tillbaka till Hult]]

Länk: [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gravröse|Tillbaka till gravrösen]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult Johannes och Nanny Wass.jpg|vänster|miniatyr|Johannes och Nanny Wass inflyttade 1903]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingrensstugan Vassarna.jpg|vänster|miniatyr|Kingrensstugan]]
Gustaf Adolf Källvik och hustru Charlotta f. Skoog. Bosatt i Hult 1918.

[[Fil:Lås Erik Kingren.jpg|miniatyr| Ånimskog/Kingrensstugan. Erik Kingren finsmed]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult Braktiater.jpg|miniatyr|Dalsland/Ånimskog/Hult Agraffknappar]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult Agraffknappar.jpg|miniatyr|Dalsland/Ånimskog/Hult Agraffknappar]]

Dalsland/Ånimskog/Hult Kingrensstugan

2026-02-09T15:34:18Z

Sockadm: Städa dubblettfiler.

{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|hemman=Hult|typ=Stuga|knord=58.8933593|kost=12.5815146|namn=Kingrensstugan|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog Kingrensstugan.jpg}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult-Kingrensstugan.jpg|miniatyr|Foto Kingrensstugan på Hult]]
'''Hult 1:16'''

Änkan efter Nils Bryngelsson Anna Arvidsdotter (dotter till Arvid Eriksson) drog marken vid laga skifte och byggde där med hjälp av Erik Kingren Kingrensstugan. Hon fick mycket hjälp av Kingrenarna på Klockarebol under byggandet. Erik Kingren var bl.a. med och byggde en [[Dalsland/Ånimskog/Backstuga Hult|Backstuga]] 70 meter norr från stugan. Först åt Anna Arvidsdotter eftersom han ganska snart själv flyttade från Klockarebol och började flytta in i Kingrensstugan. Backstugan skulle bli bostad till Anna och hennes nye man Johannes Jansson som hon gifte sig med 17/6 1833. De flyttade redan 29/12 1833 från Hult.( År 1854 flyttade Anna och Johannes till Tittersrud). Om Backstugan var helt klart 1833, vet vi inte. Men Eriks far Jan och syskon flyttade in 1837 då husen i Klockarebol hyrdes ut. Eriks föräldrar bodde några år i backstugan.

Erik Kingren finsmed med mera, byggde sig även en smedja nere vid vägen. Han var känd som en mycket bra finsmed som gjorde lås och vapen av yppersta klass. Sten till sin ässjan tog han från ett par gamla rösen, dels precis norr om stugan och längre in i Klockarebolshaget. Han fann en del silversaker och blev ställd inför rätta för gravplundring. Gravarna blev utgrävda 1879 och innehållet finns nu att beskåda på [https://historiska.se Historiska Museet i Stockholm], Inv.nr: 7378 och 12235. (Bilder finns nedan på braktiater och agraffknappar från denna grav) Erik dog 1904. Petter Eliasson köpte marken och huset 1876.

Efter Erik flyttade banvakten Johannes och Nanny Wass in 1903 (Johannes hade varit soldat på Sand i Vassviken mellan 1864-1892. Var bosatt i Lund m. Listetorp innan Hult) och hyrde av Peter Eliasson fram till ca:1920. Nya hyresgäster blev nu Emil Andersson med familj. Nästa Hyresgäst blev Kondrad och Solvig Källvik som flyttade in som nygifta. De bytte sedan med Anders och Signe Löfving ( Far och dotter) som bodde i Änga. (Anders Löfving köpte Hult av Petter Eliassons dödsbo 1929). Anders dog 1936 i Kingrensstugan. Albin Johansson från Alemyra köpte Kingrensstugan 1939 och efter honom Signe Löfving den 10 Juni 1942. Sedan köpte Elsa Margareta Ek stället 1978. (Då Signe köpte Änga av Rune L. Wallin den 21 mars ).

Länk: [[Dalsland/Ånimskog/Hult|Tillbaka till Hult]]

Länk: [[Dalsland/Ånimskog/Hult Gravröse|Tillbaka till gravrösen]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult Johannes och Nanny Wass.jpg|vänster|miniatyr|Johannes och Nanny Wass inflyttade 1903]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingrensstugan Vassarna.jpg|vänster|miniatyr|Kingrensstugan]]
Gustaf Adolf Källvik och hustru Charlotta f. Skoog. Bosatt i Hult 1918.

[[Fil:Lås Erik Kingren.jpg|miniatyr| Ånimskog/Kingrensstugan. Erik Kingren finsmed]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult Braktiater.jpg|miniatyr|Dalsland/Ånimskog/Hult Agraffknappar]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hult Agraffknappar.jpg|miniatyr|Dalsland/Ånimskog/Hult Agraffknappar]]

Småland/Vena

2026-02-09T15:03:32Z

Sockadm: Ändrade status till startgrop på grund av minimal aktivitet.

{{DISPLAYTITLE:Vena socken}}{{SockMall:Socken|namn=Vena|landskap=Småland|knord=57.52333|kost=15.96722|status=startgrop}}
[[Fil:Småland-Vena-SockenkartaVena.jpg|miniatyr|Gräns för Vena socken]]
'''Vena socken''' i Småland ingick i Sevede härad (före 1886 även delar i Aspelands härad), en del uppgick 1929 i Hultsfreds köping och hela området ingår sedan 1971 i Hultsfreds kommun i Kalmar län, från 2016 inom Vena och Hultsfreds distrikt.
I tätorten och kyrkbyn Vena finns sockenkyrkan Vena kyrka. Sedan 1936 finns det även en kyrka i Hultsfred.

Den västligare delen av socknen, Vena skate som omfattade byarna Dal, Faggemåla, Hulingsryd, Hultåsa, Hällefors, Järnemåla, Järnudda, Kalvkätte, Kloster och Lidhult, hörde administrativt till Aspelands härad.

Dal, Faggemåla, Hällefors, Järnemåla och Lidhult, överfördes 1718 till Lönneberga socken, medan de övriga byarna i Vena skate 4 3/8 mantal förenades med den övriga socknen 1885.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vena församling och för de borgerliga frågorna till Vena landskommun. Hultsfreds köping utbröts ur landskommunen 1927. Landskommunen uppgick sedan 1971 i Hultsfreds kommun. Hultsfreds församling utbröts ut församlingen 1955.

1 januari 2016 inrättades distrikten Vena och Hultsfred, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1955, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sevede härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente, Liv-, Sevedes och Aspelands kompanier.

== Hembygdsföreningar ==
'''[https://hembygdhultsfred.se/ Hultsfreds hembygdsförening]''' bildades 28 april 1925. Verksamheten var från början koncentrerad till Hembygdsfesten eller Smålandsdagen, som den senare kom att heta.

I tider av oro blir bandet med det förgångna alltid en styrka, och i våra dagar då så många samhällsförhållanden omstöpas blir traditionens vidmakthållande nödvändigare än någonsin. I sin mån vill Hultsfreds hembygdsförening verka för hembygdskunskap och hembygdskärlek på modern grund och hoppas i denna sin strävan på bistånd av allt bygdens folk, gamla och unga.

''Janne Larsson 1949''

'''Vena Hembygdsförening''' (Saknar hemsida på internet)
{{PlatserInomSocken}}
== Senast ändrade sidor i Vena ==
{{#ask:
[[Har landskap::Småland]] [[Har socken::Vena]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 180 days}} ]]
| ?Modification date#-F[Y-m-d H:i:s]=Senast ändrad
| ?Har typ = Typ
| ?Har koordinat = Koordinat
| mainlabel = Namn
| limit = 3
| sort = Modification date
| order = desc
}}

Skåne/Ravlunda

2026-02-09T15:03:08Z

Sockadm: Ändrade status till startgrop på grund av minimal aktivitet.

{{DISPLAYTITLE:Ravlunda socken}}{{SockMall:Socken|namn=Ravlunda|landskap=Skåne|knord=55.71389|kost=14.15056|status=startgrop}}
[[Fil:Skåne-Ravlunda-Ravlundadistrikt.jpg|alt=Kartbild på Ravlunda socken|miniatyr|Ravlunda socken / distrikt]]
'''Ravlunda socken''' ligger i [https://www.hembygd.se/albo-harad Albo härad]s nordöstra del, [http://www.simrishamn.se Simrishamns kommun]. Idag har antalet fast boende i socknen minskat till c:a 200 personer enligt [https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/table/tableViewLayout1/?rxid=7c543556-575c-4ba3-97f3-0c3cf200e642 SCB]. Många fastigheter ägs dock av personer som är skrivna på annan ort i Sverige, Danmark och Tyskland, och som tillbringar större eller mindre tid av året i Ravlunda socken.

Huvudnäringen förr var fiske och lantbruk/lantbruksarbete, medan idag det är främst turism, lantbruk, vingård, åkeri, samt hantverk som utgör hel eller delvis inkomstkälla för befolkningen.

'''En kort historik:'''

* Medeltid - Socknen har medeltida ursprung.

* 1862- Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ravlunda församling och för de borgerliga frågorna bildas Ravlunda landskommun.
* 1940-talet köper försvaret upp mark tillhörig Christinehofs fideikomiss och Ravlunda skjutfält skapas under ledning av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5nska_dragonregementet_(pansar) Skånska dragonregementet (P 2)].

* 1952- uppgår landskommunen i Brösarps landskommun som upphör 1969, då Ravlundas del uppgår i Simrishamns stad, som 1971 ombildas till Simrishamns kommun.
* 1958 - utökas Ravlunda skjutfält och byarna Knäbäck och Killehusen rivs. De bättre husen i Knäbäck flyttas c:a 15 km söderut och byn Knäbäckshusen skapas.

* 2002- uppgår församlingen i Kiviks församling.

* 2016-01-01 inrättas distriktet Ravlunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i Albo härad.

Soldaterna tillhörde Södra skånska infanteriregementet, Albo kompani och Skånska dragonregementet, Cimbrishamns skvadron, Liv- och Svabeholms kompanier.”

'''Ravlunda församling''' utgjorde fram till 1500-talet ett eget pastorat för att därefter fram till 1992 vara moderförsamling i pastoratet Ravlunda och Brösarp som från 1962 även omfattade församlingarna Andrarum, Eljaröd och Fågeltofta. Från 1992 till 2002 var församlingen annexförsamling i pastoratet (Södra) Mellby, Vitaby och Ravlunda. Församlingen uppgick 2002 i [https://www.svenskakyrkan.se/kivik Kiviks församling].
{{PlatserInomSocken}}
== Senast ändrade sidor i Ravlunda ==
{{#ask:
[[Har landskap::Skåne]] [[Har socken:: Ravlunda]]
[[Modification date::>>{{#time: Y-m-d|now - 180 days}} ]]
| ?Modification date#-F[Y-m-d H:i:s]=Senast ändrad
| ?Har typ = Typ
| ?Har koordinat = Koordinat
| mainlabel = Namn
| limit = 3
| sort = Modification date
| order = desc
}}
== Föreningar ==
[https://www.ravlunda.com Ravlunda sockens byalag]

[https://www.hembygd.se/albo-harad Albo härads hembygdsförening]

[https://www.havangsmuseiforening.se/sv Havängs museiförening]

== Referenser ==
[https://www.knabackshusen.com/historia.html Knäbäckshusen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5nska_dragonregementet_(pansar) Skånska dragonregementet P2]

[https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/table/tableViewLayout1/?rxid=7c543556-575c-4ba3-97f3-0c3cf200e642 Statistiska Centralbyrån (SCB)]

[https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sodra-skanska-regementet-p-7/ Södra skånska regementet P7]

Dalsland/Ånimskog/Övre Salebol

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Salebol
| namn = Övre Salebol
| knord = 58.875842
| kost = 12.495189
| typ = Gård
}}

[[Fil:Dalsland-ånimskog-övre salebol.jpg|miniatyr|462x462px]]
Innan vägen fick en ny sträckning omkring 1980 slingrade den sig så närgånget kring Övre Salebol att större fordon nästan nuddade vid magasinsbyggnaden på vägens östra sida. Trafiken inkräktade på rörelsefriheten, inte endast för folket på gården, utan också för hönsen som fick stressa över vägen till sitt viste i närheten av magasinet.

Numera vilar gården i stillhet ett femtiotal meter från trafikbruset, och de människor som skyndade över vägen för att uträtta sina ärenden har också gått till vila och lämnat boningshuset tomt och öde. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes 1905, medan ladugård, loge och lador nybyggdes 1943 och ersatte den ursprungliga ladugårdslängan som stod närmare vägen.

Ägorna sträcker sig från hagmarkerna nere vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] till skogsområdets västra gräns vid Djupsjön. När jordbruket stod i sitt flor kunde det försörja två hästar, åtta kor samt ungdjur, gris och höns. Något aktivt jordbruk har dock inte förekommit sedan 1970-talet.

När lagaskiftesförrättningarna av inägorna och skogsmarken på Övre Salebol avslutades 1837 fördelades Nils Bryngelssons ägor på barnen enligt följande: sonen Andreas Nilsson erhöll 1/8 mantal 1:4, vilket betydde hälften av det dåvarande Övre Salebols areal. Detta markområde hade redan tillförsäkrats honom av fadern 1828. Sonen Jan Magnus erhöll 1/8 mantal 1:5 vilket betydde den resterande arealen av gården. Sonen Johannes Nilsson fick 1/8 mantal 1:8, vilket utgjorde hälften av fädernegården [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]]. Döttrarna Maria Nilsdotter och Cajsa Nilsson, den sistnämnda gift med Arne Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke|Västra Bräcke]], erhöll tillsammans 1/8 mantal 1:8 vilket var den andra hälften av fädernegården.

Nils Bryngelsson avled 1839 och kring de här åren skedde transaktioner syskonen emellan som medförde att Andreas Nilsson blev ensamägare till Övre Salebol och brodern Johannes likaledes till [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]]. Jan Magnus var redan ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn|Känsbyn]]. Från 1840-talet och några årtionden framåt är de tre bröderna betydande och inflytelserika män i bygden. Andreas gifte sig 1836 med Cajsa Eriksdotter, född 1816. Hon födde honom två barn, sonen Kristian 1837 och Sophia Elisabeth 1838 innan hon blev sjuk och avled 1841. Ett par år senare vigdes Andreas med sin andra hustru Maja Stina Bryngelsdotter som var den första hustruns kusin och född 1817. I detta äktenskap föddes Adriana 1847, Johan 1850, Wilhelmina 1853 och Carl 1856.

Andreas Nilsson utökade stegvis sina ägor i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]]. Hustrun Maja Stina och hennes bror Johannes Bryngelsson erhöll [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] 1:6 som gåva 1854. När Johannes avled 1874 köpte Andreas ut sin hustrus övriga syskon och blev ägare till [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] 1:6 och 1:7 vilket i stort sett var liktydigt med vad vi idag benämner [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Salebol|Nedre Salebol]]. Köpebrevet undertecknades i maj 1875.

Andreas Nilsson var nu ägare till både Övre och [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Salebol|Nedre Salebol]]. På grund av att ägorna i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] i århundraden varit så sammanflätade med varandra fanns det ända fram till 1890-talet endast en mangårdsbyggnad. Den var belägen mellan de nuvarande bostadshusen och var en stor och rymlig byggnad uppförd i två våningar. Här rymdes inte bara ett par husbondsfamiljer, åtminstone tidvis, utan också ett stort antal pigor och drängar.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-övre salebol2.jpg|miniatyr|Den gamla manbyggnaden i Salebol under rivning. Fotot från omkring 1905. Personerna från höger- Carl Andreasson, L. M. Pettersson, Hugo Karlsson, Valfrid Östlund, Ninus Flink, Ernst Karlsson, Emma Andreasson, Karolina Flink, August Flink, Anna Gustavsson och Kristina Paulsson.]]
I denna ålderdomliga men imponerande byggnad residerade Andreas Nilsson och hans familj drygt ett halvt sekel, och husbonden själv fick förmånen att leva ett långt och framgångsrikt liv som varade nära ett helt sekel. När han och hustrun firade guldbröllop nyårsdagen 1894 blev det uppmärksammat i Åmåls-Posten, där det berättades att det var en storartad festlighet som var besökt av barn och barnbarn och många släktingar, och att stämningen förhöjdes genom "brudgummens trots sin höga ålder ovanliga munterhet och raskhet och pikanta fyndighet i tal och svar. Oaktat festen varade till långt på natten, kunde ej någon trötthet förmärkas hos den åttiosjuårige brudgummen." I tidningsartikeln erinrades det också om att Andreas Nilsson varit mycket anlitad i kommunala angelägenheter, och att han fungerat som elektor vid såväl riksdags- som landstingsmannaval.

Denne karlakarl skulle leva ytterligare sex år, men i december år 1900 gav han upp andan i sitt 93:de levnadsår och året därpå följde hans hustru honom i den sista sömnen.

När arvskiftet förrättades 1901 hade Andreas Nilsson redan sörjt för att den största delen av hans omfattande markinnehav hade fördelats på barnen. 1890 fick sonen Carl Vilhelm [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Salebol|Nedre Salebol]] som gåva, och dottern Adriana erhöll samma år [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] också det genom gåvohandling. Den andra dottern, Wilhelmina, som redan var gift med sin kusin Nikolaus på [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]], fick [[Dalsland/Ånimskog/Säljedalen|Säljedalen]]. Gården [[Dalsland/Ånimskog/Torp|Torp]] på [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmens|Ånimmens]] östra sida var också i Andreas Nilssons ägo och den tillföll nu sonen Johan.

Hur arvet skiftades i detalj behöver inte utredas här, men inget av barnen kom emellertid att överta fädernegården, och därför såldes den 1903 till Abel Eriksson och Lars Magnus Pettersson, men deras ägande blev kortvarigt, ty redan året därpå inträdde August Flink som ny ägare.

Flink var född i [[Dalsland/Laxarby|Laxarby]] 1846 och gifte sig med Karolina Olsdotter från [[Värmland/Näsrämen|Näsrämen]] i Värmlands län 1871. De båda makarna slog sig ner i [[Gästrikland/Sandviken/Högbo|Högbo]] i Gävleborgs län, där deras båda söner föddes; Gustaf Birger 1887 och Gunnar Petrus 1889. Den nye ägaren välvde säkerligen stora planer för sin gård när han nu återkom till den dalsländska jorden, ty han tog itu med att bygga en ny mangårdsbyggnad som stod färdig omkring 1907. Det gamla ärevördiga tvåvåningshuset skars ner i stora sektioner och virket användes som stomme i den nya manbyggnaden.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-övre salebol3.jpg|miniatyr|239x239px|''Ida Andersson, [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]].'']]
Dock tycktes livet i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] inte ha blivit vad makarna förväntat sig, ty redan 1908 bjöds egendomen ut till försäljning under annonsrubriken: God, vacker egendom till salu!

I annonsen åberopades också att gården hade utmärkta åbyggnader och en areal av 30 tunnland åker och 150 tunnland skog. Aret därpå flyttade makarna Flink tillbaka till [[Gästrikland/Sandviken/Högbo|Högbo]], medan sonen Gustaf Birger, som gift sig med Lotta Aronsdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] 1910, stannade kvar till 1911, då gården såldes och lösöret salufördes genom offentlig auktion.

Ett nytt kapitel inleds i Övre Salebols historia en junidag 1911 då Erik Andersson och hans hustru Ida flyttade in från [[Dalsland/Ödskölt|Ödskölt]] med sju barn i bagaget. Erik var då 39 år gammal, medan Ida hade tagit ett par steg över de fyrtio. Ester var äldst av barnen, född 1896, Valborg 1898, Hilding 1901, Gunhild 1903, Hulda 1905, Anna 1907 och Axel 1909. På hösten 1911 föddes "minstingen" Vilhelm.

Åren i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] framflöt stilla och lugnt, och allt tycktes utveckla sig efter det mönster som vid den här tiden började bli vanligt på landsbygden. När de äldsta barnen nådde de övre tonåren flyttade de in till staden för att skaffa arbete. Bland de äldsta flickorna i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] fanns också denna längtan ut och i början av 1920-talet flyttade Ester till [[Västergötland/Göteborg|Göteborg]] och Valborg till [[Södermanland/Stockholm|Stockholm]].
[[Fil:Dalsland-ånimskog-övre salebol4.jpg|vänster|miniatyr|308x308px|''"Vad är det för en spjuver du har där, Vilhelm?" Vilhelm Andersson presenterar lammungen för sin häst.'']]
[[Fil:Dalsland-ånimskog-övre salebol5.jpg|miniatyr|255x255px|''Jaktlag i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]]. Fr. v. Karl Lindqvist [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]], Fritiof Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]], Vilhelm Andersson [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]], Gunnar Karlsson [[Dalsland/Ånimskog/Olsbyn|Olsbyn]] och Ragnar Langfos [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]].'']]
Det dröjde dock inte mer än ett par år innan de kallades hem av ett dödsbud som förkunnade att deras far hade avlidit under dramatiska och tragiska omständigheter. Det blev sorg i familjen och djup förstämning i bygden. Familjen slöt sig samman efter faderns bortgång, och det blev mor Ida som blev den samlande kraften till sin död 1956. Ester återkom från [[Västergötland/Göteborg|Göteborg]] och gifte sig med Adolf Pettersson från [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] 1927. Valborg och Gunhild kom efter kortare perioder utanför hemmet att slå sig ner i sitt barndomshem, där de bodde till sin död omkring 1990. Anna flyttade hem till sina systrar och sin bror Vilhelm 1971 och därmed var halva syskonskaran samlad under barndomshemmets tak långt upp i ålderdomen.

Vilhelm blev [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] trogen i hela sitt liv, och det var han och brodern Axel som så småningom fick ta det största ansvaret för lantbruket efter faderns död. Det var de båda bröderna som uppförde den nya ladugårdsbyggnaden under andra världskriget. 1945 gifte sig Axel och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 193-196.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Östra Ulverud

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Kingebol
|namn=Östra Ulverud
|sortnamn=Ulverud Östra
|typ=Torp
|kost=12.555168
|knord=58.920963
}}
Text saknas.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=115}}

Dalsland/Ånimskog/Östra Stugan (Västra Bräcke)

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Bräcke
|namn=Östra Stugan (Västra Bräcke)
|sortnamn=Stugan Östra
|knord=58.862431
|kost=12.465259
|typ=Torp
}}
Änkan Johanna Nilsdotter f 1834. Barn i första giftet: Elisabeth f 1867, Adolf Nilsson f 1860. Barn i andra giftet: Gustaf Emanuel f 1881.

{{TorpruinerÅmål|platsnummer=46}}

==== Inventeringar ====
===== Nov 2024 =====
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-VBÖstraStuga.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Östra Stugan i Västra Bräcke, Ånimskog i nov 2024.]]

Platsen hittad och koordinater bestämda.

Dalsland/Ånimskog/Östra Bockerud

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.569842
|knord=58.852747
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Östra Bockerud
|sortnamn=Bockerud Östra
|hemman=Slobol
}}
Även kallat Bockerud II och Skraperud.

Skomakare Blid. Ensamma gumman Johanna bodde här sist.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=154}}

Dalsland/Ånimskog/Östra Berget

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Östra Berget
|hemman=Nedre Kilane
|sortnamn=Berget Östra
|typ=Torp
|knord=58.843067
|kost=12.479431
}}

Otto Svensson f 1845, gift med Lovisa f 1858. Fiskare Rudström bodde här på 1930-talet. Stugan revs och flyttades till Ryr.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=88}}

==== Inventeringar ====
===== Nov 2024 =====
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Östra-Nov2024.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Östra berget i Nedre Kilane, Ånimskog i nov 2024.]]

Platsen hittad och koordinater bestämda.

Dalsland/Ånimskog/Östra Berg

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|namn=Östra Berg
|sortnamn=Berg Östra
|typ=Hemman
|knord=58.890657
|kost=12.598271
}}

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ÖstraBergFlygfoto.JPG|vänster|miniatyr|400x400px|Flygfotografi från ca 1952. Gården ägdes då av Hildebrand Larsson.]]
<div style="clear: both">
== Platser som tillhör hemmanet ==
{{#ask:
[[ har socken::Ånimskog]]
[[ har hemman::Östra Berg]]
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
}}

Dalsland/Ånimskog/Östebacken

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Bolet
|namn=Östebacken
|typ=Torp
|kost=12.544069
|knord=58.872163
}}

Magnus Fält, f. 1876. Barn: Anna och Maria.

{{TorpruinerÅmål|platsnummer=37}}

Dalsland/Ånimskog/Ödegården

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Myran
|namn=Ödegården
|typ=Torp
|kost=12.595616
|knord=58.911631
}}
'''Ögårn''' eller '''Myrögårn''' (Myrödegården) är de namn på detta torp som folk kände till ända fram tills torpet försvann. Myrans tidiga historia sker i detta som var Ögårn innan det lades ner. Förmodligen för att en åbo inte kunnat betala sin skatt till kronan. Gården blev nu ett så kallat skattevrak. Nu tog kronan över gården och de som bodde där fick flytta. Eller som det ibland skrevs "jagades från gården". Marken kom nu att användas till slotteräng. Först i början av 1780-talet bebyggdes åter Ögårn (Myrödegården) igen. Med detta blev det ett torp under Myran.

{{TorpruinerÅmål|platsnummer=131}}

Förste torparen vi känner till här är Anders Andersson Sjöberg *1757 och hans hustru Brita Jonsdotter* 1757 bodde här mellan 1785-1786. De hade barnen Henrik *1779, Jonas *1781, Erik *1783, och tvillingarna Anders och Olof *1786.

1787-1790 Bodde drängen Jan Bryngelsson med hustru Marit Månsdotter med barnen Bryngel *1785 och Stina *1786.

1790-1791 Bodde Jonas Jansson och hans hustru Ingrid Andersson här.

1791-1792 drängen Elias Månsson med hustru Elin Andersdotter flyttar in.

1794-1803 Bodde Jon Bygren med hustru Ingrid Nilsdotter in, men blev tyvärr avskedad som militär. eftersom han skadats i Finland. Fick bo kvar till 1803.

1803-1806 Sven Hallström med hustrun Barbro Mattsdotter bor här.

1817-1823 Bor Nils Andersson med hustru Maria Andersdotter här.

1823-1833 Bor Pär Bryngelsson med hustru Kajsa Jansdotter här. Stod öde ett tag.

1834-1837 Bodde här Olof Olofsson med hustru Elin Bryngelsdotter här.

1837-1854 Bor Petter Wall med hustru Stina Olsdotter här tillsammans med delar av Olofssons familj.

1854-1860 Bor Lars Larsson och hans hustru Kajsa Olsdotter här.

1856-1859 Bor Johan Johannesson med hustru Britta Maja Persdotter här.

1859-1865 Bor Anders Pettersson med hustru Lisa Persdotter här.

1869-1901 bodde torparen Petter Jonasson och hustru Britta Kristina Persdotter här

1904-1908 Gustav Adolf Törnqvist med hustru Vendela Jonasdotter bor här. När de flyttat till Residenset rivs Myrögårn eller som det kallades Ögårn.

[[Dalsland/Ånimskog/Myran|Länk tillbaka till Myran]]

Dalsland/Ånimskog/Åsens gamla tomt

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Åsen
|namn=Åsens gamla tomt
|typ=Torp
|kost=12.58328
|knord=58.88584
}}
Hilda Maria, f 1871, Johan Pontus, f 1872, Julia Kristina, f 1875, Olga Helena, f 1877, Gerda Sofia, f 1880, Anders Hildor, f 1884.

Dalsland/Ånimskog/Åseberg

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Kingebol
|typ=Torp
|namn=Åseberg
|kost=12.542492
|knord=58.921769
}}
Text saknas.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=117}}

Dalsland/Ånimskog/ÅSA-Hus

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
| landskap = Dalsland
| socken = Ånimskog
| namn = ÅSA
| hemman = Lilla Mossen
| typ = Industri
| knord = 58.879597
| kost = 12.568102
| karta = Kartbild_nutid
}}
Åsa-Hus kom först till Ånimskogs centrum där de byggde moduler till bostäder (se fotot). När verksamheten upphörde skiftade industrin inriktning till att bli ett sågverk med namnet Tom Heurlin AB. Sågverket flyttade från Bengtsfors till Ånimskog, och ägaren hette Carl Köster. Detta har sedan skiftat ägare ett antal gånger för att idag vara ett hyvleri ägt av Moelven Wood Interiör AB.

(Känner någon till de olika årtalen så lägg in dem)<gallery>
Fil:Dalsland Ånimskog Åsahusannons.png|Åsa Hus annons
Fil:Dalsland-Ånimskog-ÅSAhus.jpg|ÅSA Hus
Fil:Dalsland-Ånimskog-TH från ovan.jpg|Tom Heurlin
Fil:Dalsland-Ånimskog-Satelitfoto.jpg|Foto från MAP:s
Fil:DalslandÅnimskogTom Heurlin.jpg|Bild från Byabladet 2002
Fil:Dalsland Ånimskog Timmertrucksförare 2008.png|Timmertrucksförare 2008. Bild publicerad med tillstånd
Fil:Dalsland Ånimskog Timmerplan 2008.jpg|2008 foto D. Nilsson
Fil:Dalsland Ånimskog Utsikt från v.torn 2008.jpg|2008 Foto D. Nilsson
Fil:Dalsland Ånimskog Timmerplan norrut 2008.png|2008 Foto D. Nilsson
Fil:Dalsland Ånimskog THs kontor rivs 2011.png|Rivning av Kontoret 2011. Foto I. Larsson
</gallery>

=== ÅSA-hus jubileumslunch 29 oktober 1955. ===
I samband med jubileumslunchen gavs det ut ett häfte innehållandes program, bordsplacering och meny. Se galleri nedan, samtliga sidor. Häftet är i May Norells ägo.

<gallery>
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 1.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 2.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 3.jpg
Fil:Dalsland Ånimksog ÅSAhus 1955 4.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 5.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 6.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 7.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 8.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus 1955 9.jpg
</gallery>

=== Bilder ur ÅSA-hus katalog: ===
Katalogen är troligen tryckt år 1962 och finns i May Norells ägo.<gallery>
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus katalog 1.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus katalog 2.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus katalog 3.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus katalog 4.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus katalog 5.jpg
Fil:Dalsland Ånimskog ÅSAhus katalog 6.jpg

</gallery>

Ur Provinstidningen Dalsland:

=== '''<u>1973</u>''' ===
'''Virke hyvlas i Ånimskog.''' Maskinerna har åter kommit igång i före detta Åsa-Ånimskogs fabrik i Ånimskog. Men nu är det nya maskiner, ny produktion och ny ägare. Tom Heurlin AB startade för cirka tre veckor sedan hyvleri och i dag sysselsätts elva man. Produktionen har ännu inte kommit upp i den planerade, man ligger ännu under inkörning. Men när maskinerna väl rullar för fullt räknar man med en årsproduktion på upp till 7 000 kubikmeter hyvlat virke, som man sedan räknar med att fördubbla när en hyvellinje tillkommer redan inom ett år.

Dalsland/Ånimskog/Änkebacken

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Bröteln
|namn=Änkebacken
|typ=Torp
|kost=12.53841
|knord=58.93691
}}
Text saknas.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=49}}

Dalsland/Ånimskog/Ängkullen

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Stora Kilane
| namn = Ängkullen
| knord = 58.844839
| kost = 12.498686
| typ = Gård
}}
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen.jpg|miniatyr]]
Från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]] leder vägen norrut, upp mot Ängkullen som förmodligen är den högst belägna gårdsbyggnaden i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane|Stora Kilane]]. När man står uppe vid bostadshuset förstår man hur stället en gång fått sitt namn: "Kullen som omges av ängar". Visserligen har vegetationen tätnat med åren, här och var nästan till ogenomtränglighet, men med lite fantasi kan man föreställa sig hur ängsmarkerna låg öppna norrut ända upp mot [[Dalsland/Ånimskog/Kilehaget|Kilehaget]]. Området kom att benämnas "Ängarna" eftersom det under 1700-talet och 1800-talets första decennier utgjorde betes- och slåtterängar för gårdarna i norr, långt innan södra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane|Stora Kilane]] började bebyggas.

Det enda tecken på att det en gång bedrivits jordbruk på Ängkullen är den gamla ladugården som ligger nedsänkt på en bergshylla långt under den rundade kulle där vägen till [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]] en gång var belägen. I ladugården fanns det två kor ända fram till 1950-talet, och så sent som för ett par årtionden sedan hade den dåvarande ägaren får som betade i de omgivande hagmarkerna.

Det är troligt att Ängkullen började bebyggas på 1840-talet och en av de första ägarna var Magnus Olsson som köpte gården 1868. Han bosatte sig där med sina åldriga föräldrar Olof Eriksson och Maja Olsdotter, vilka under sina sista arbetsföra år varit torpare på [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås|Vesterås]] i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]]. Efter föräldrarnas frånfälle i mitten av 1870-talet städslade Magnus pigan Britta Maja Nilsdotter, men hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] året därpå. Lika kortvarig blev Augusta Jansdotters anställning och det föder misstanken att Magnus var "svår mot pigorna", men så behöver inte vara fallet, ty det sker allmänt ett livligt utbyte av drängar och pigor mellan gårdarna vid den här tiden.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen2.jpg|miniatyr|254x254px|''Makarna Wollbrant med barnen Britt, Uno och Gullan samlade utanför verandan på Ängkullen i mitten av 1950-talet.'']]
Magnus Olsson bildade aldrig någon familj men tog sin syster Kajsa Olsdotter till sig 1884 och det tycks som de båda syskonen levde tillsammans ända till 1901 då Magnus gick ur tiden. Det var också systrarna Kajsa och Kristina Olsdotter samt Johannes Ström som ärvde honom. Bouppteckningen är daterad i maj 1901 och redan året därpå sker en försäljning av gården.

De som nu övertog Ängkullen var Johan Jonasson och hans hustru Kristina Karlsdotter, båda från [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]]. De hade tre barn med sig på flyttvagnen när de kom. Det var sonen Henrik, född 1896, Olga 1899, och Vendla som bara var ett år gammal när hon bars över tröskeln till det hus där hon skulle framleva sitt liv ända till sin död 1976. När Johan och Kristina hade etablerat sig på sitt nya boställe föddes Karl 1904, Gustaf 1906 och Ester 1908.

Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund|Aspelund]]. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin familj under en kortare period.

1927 gifte sig dottern Vendla med John Johansson från [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]] och det föll sig naturligt för de unga tu att köpa Vendlas föräldrahem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.

John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäcke]]. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>

== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Ängkasen

2026-02-07T06:19:01Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Stora Kilane
| namn = Ängkasen
| knord = 58.846294
| kost = 12.502742
| typ = Torp
}}
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkasen.jpg|miniatyr]]
Från [[Dalsland/Ånimskog/Ängane Södra|Ryhrstugan]] leder en väg som bara för några år sedan var en slingrande stig ner till Ängkasen. Alldeles nere vid strandkanten avtecknar sig en röd stuga omgiven av ängsmark som bildar en fyrkantig öppning mitt i storskogen. Läget vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmens]] vidsträckta vattenyta skapar dock ljus och luft kring huset och tomten och förlänar hela Ängkasen en atmosfär av rogivande idyll.

De första som slog sig ner här invid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmens]] strand var arbetaren Lars Magnus Jansson, född 1824 i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] och hans hustru Ida Andersdotter, också hon från [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] och född 1829. De bosatte sig förmodligen på Ängkasen omkring 1850, troligen i en äldre byggnad som låg ett trettiotal meter från stranden upp mot skogen. Dock är lämningarna av detta hus i det närmaste utplånade, så det är svårt att dra några säkra slutsatser, men om det legat en äldre byggnad på Ängkasen kan det innebära att det funnits boende här före Lars Magnus Jansson.

Familjen Janssons äldste son Anders Gustaf föddes 1851 och sedan följde Josef 1856 (dog tio år gammal), Kristina 1860, Julia 1863, Alfred 1865, Johan Albert 1868 och Otto 1872. Man kan föreställa sig att familjen hade det ganska knapert under barnens uppväxttid. Säkerligen kunde man dryga ut kosten genom att odla potatis och grönsaker på den uppbrutna marken upp mot skogen och kanske hålla en gris, men det var nog allt man kunde få ut av det blygsamma jordbruket.

Kristina sökte sig redan som 15-åring över till [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmens]] östra sida, närmare bestämt till [[Dalsland/Ånimskog/Knollen|Knollen]] där Anders Gustaf fått plats som dräng två år tidigare. Alfred värvade sig som fältjägare och tog namnet Engström.

Efter föräldrarnas död strax innan sekelskiftet flyttade Alfred in i sitt gamla föräldrahem. Han hade då lämnat soldatlivet, gift sig och fått barn. Några år senare byggde han ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)|Totten]] och flyttade in där med sin familj 1906. Under en tioårsperiod stod huset på Ängkasen mer eller mindre öde, men 1917 kom David Ryhr dit med hustrun Adina och två barn, och det blev början till en stadigvarande bosättning, som endast avbröts av en kortare period i början av tjugotalet då familjen bodde i [[Dalsland/Fröskog|Fröskog]]. Vid den den tiden var de fyra barnen födda: Saga 1913, Lars 1916, Karl-Erik 1920 och John 1922. Ett par år efter återkomsten till Ängkasen köpte David fastigheten och började renovera och bygga till huset som då fick det utseende det har idag.

David var bergsprängare och en av pionjärerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 89-90</ref>

== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Ängen (Västra Berg)

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Berg
|namn=Ängen
|typ=Gård
|knord=58.887253
|kost=12.489266
}}
__TOC__
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ängen.jpg|miniatyr]]
Uppe i skogskanten i södra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]] ligger '''Ängen''' (även kallat "Änga"), vars röda manbyggnad har reparerats och moderniserats under senare tid, men över huset och omgivningarna vilar fortfarande ett lätt skimmer av förgångna tider. Bod och vedskjul finns inom bekvämt räckhåll i sluttningen ovanför huset, medan ladugården i norr står lite övergiven halvt gömd i en träddunge.

Åkermarken ligger söder och öster om gården och i väster utbreder sig ett mindre skogs- och hagområde, medan det egentliga skogsskiftet återfinns långt västerut mot [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Stora Djup]].

I ladugården samsades två till tre kor när jordbruket bedrevs som intensivast, men det nedlades i slutet av 1950-talet, och numera är åkrarna inhägnade till fårbetesmark.

== Historik ==
Markområdet ingick i [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Bergs]] ägor sedan slutet av 1700-talet och följde den Nilssonska släkten i flera generationer ("se [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Västra Berg 1:7]]). Vid arvskiftet efter Nils Nilsson d. y. 1876 blev sonen Nils Fredrik Nilsson ägare till Ängen, och vid laga skiftet 1885 bestämdes det att markinnehavaren skulle utflytta, och någon tid efteråt uppförde Nils Fredrik, som förresten var snickare till yrket, både boningshus och uthusbyggnader och det är i princip den bebyggelse som finns ännu idag.

Nils Fredrik Nilsson föddes 1840 och förblev ungkarl under hela sitt liv. Strax före sin död 1919 sålde han gården till Nils Fredrik Johannesson och hans hustru Maja Sofia vilka på sin ålders höst ville dra sig undan det kraftödande slitet på den större gården [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Berg]]. Nils Fredrik fick dock inte njuta så länge av det mera lättsamma arbetet, ty han avled 1921 och lämnade hustrun och några av barnen kvar på gården. Emellertid befann sig Maja Sofia snart ensam och då flyttade dottern Ellen och hennes man Johan Lundell dit efter att ha bott i [[Dalsland/Skållerud/Åsensbruk|Åsensbruk]] några år efter giftermålet 1925.

[[Fil:Dalsland-Ånimskog-EllenJohanLundell.jpg|vänster|miniatyr|Ellen och Johan Lundell Ängen, Västra Berg.]] 1930 blev Johan och Ellen Lundell ägare av Ängen. Johan var född i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i [[Dalsland/Skållerud|Skålleruds]] socken och en av de tre bröderna som köpte [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Berg]] av Nils Fredrik Johannesson 1919, men som snart fann andra vägar för sin utkomst och sålde gården. Johan hade av allt att döma träffat dottern på den saluförda gården redan 1919, och som vi sett resulterade det mötet i giftermål några år senare. Vid ankomsten till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]] 1930 hade makarna Lundell också med sig sin treårige son Nils. I familjen ingick också Ellens mor Maja Sofia som levde till 1948. I slutet av 1940-talet flyttade Nils Lundell till [[Västergötland/Vänersborg|Vänersborg]] och började arbeta på Teli. Han gifte sig där med Marguita Bredh 1959 och året därpå föddes deras dotter Kristina. Johan Lundell gick ur tiden samma år som de unga gifte sig och Ellen blev nu ensam på Ängen. Eftersom avfolkningen nu hade börjat och affärer och annan service lades ner på landsbygden beslöt Ellen att flytta till sonen och sondottern i Vänersborg där hon hyrde en lägenhet. [[Fil:Dalsland-Ånimskog-NisseGittan.jpg|miniatyr|Nisse och ”Gittan” Lundell Ängen, Västra Berg.|vänster]]
<div style="clear: both"></div><div style="clear: both"></div>
== Bilder från Ängen ==
[[Fil:SymöteÄngen.jpg|ingen|miniatyr|Symöte i Ängen. Övre raden fr v. Ellen Lundell, Lydia Andersson, Hanna Isaksson, Anna Larsson, Anna Karlsson och Klara Ottsson. Nedre raden fr v. Hellen Andersson, Annie Larsson, Valborg Larsson och Valborg Eriksson.]]

Dalsland/Ånimskog/Ängane Södra

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Stora Kilane
| namn = Södra Ängane
| knord = 58.846982
| kost = 12.498257
| typ = Torp
}}
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra.jpg|miniatyr|''Södra Ängane, Gustaf Ryhrs stuga.'']]
Följer man bergsryggen från [[Dalsland/Ånimskog/Ängkullen|Ängkullen]] mot norr hittar man med någon möda fram till en liten röd stuga som numera omges av tät vegetation. Under ett par årtionden har den hyrts ut till sommargäster, och det är förmodligen deras dröm om en röd stuga bland susande lövträd som gjort att den fått färg, ty alla som minns den från äldre tider vet att den alltid stått där grånad, ett monument från tiden innan Falu rödfärg gjort sitt segertåg över landet. När man passerade stugan under 40- och 50-talen kunde man se Gustaf Ryhr sitta ute i solväggen med sina förvärkta händer stödda på käppen, för han hade svår reumatism. Hans intellekt och talförmåga hade dock inte sjukdomen kunnat bryta ner, för han kommenterade tidens händelser med en kvickhet och slagfärdighet som en revykung kunde ha avundats honom. Trots att hans kropp var deformerad av den svåra sjukdomen var han flitigt verksam. Han klarade alla hushållsbestyr fastän hans bostad var helt omodern. Han fick bära in ved och vatten i små portioner och använda vissa knep för att kompensera sitt handikapp. Han skötte också sina bikupor som uppgick till ett tjogtal samhällen. Bina gav honom inte bara honung utan också en viss lisa för värken. När den var som värst lade han händerna på flustret och lät bina sticka sig och det gav en stunds lindring. Gustaf var också musikaliskt begåvad, och ibland tog han fram sin fiol, satte fast den mot foten, och anpassade sig i övrigt efter sin rörelseförmåga så han kunde spela.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra2.jpg|miniatyr|''Gustaf Ryhr i sitt kök på Södra Ängane.'']]
1961 drabbades han av en lättare hjärnblödning och blev liggande på golvet i sin stuga i tre dygn innan han upptäcktes och kom under vård. Han fick frid för sin ständiga värk 1963.

Låt oss för några ögonblick slå oss ner hos Gustaf och förflytta oss mer än ett sekel tillbaka i tiden. Stugan torde ha timrats upp omkring 1840, och en av de första ägarna var Johannes Andersson från [[Dalsland/Holms|Holms]] socken som gifte sig med Ånimskogsflickan Kjerstin Andersdotter omkring 1845. De bodde under ett tiotal år i [[Dalsland/Holm/Mellerud|Mellerud]] men köpte hemmanet på södra Ängane 1858 och flyttade dit med sina fyra döttrar samma år. Senare föddes också två pojkar. Det kan vara påkallat att redan nu ge en kort presentation av de fyra systrarna, eftersom de i sinom tid på olika sätt skulle låta tala om sig som särdeles kraftfulla och originella personligheter.

Augusta, född 1847, var äldst och utflyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Säljebyn|Säljebyn]] 18 år gammal. Britta Maja var endast 15 år när hon tog plats i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]], gifte sig efter några år med en sjöman och blev traktens jordemor och läkekvinna. I [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] fick hon också uppleva sin hundraårsdag, vilket var en händelse som gav genljud i hela Dalsland. Lena-Sofia, 1853, gifte sig med Lars Johannesson på [[Dalsland/Ånimskog/Knektängen|Knektängen]] och blev mor till en sjusärdeles syskonskara, varav de flesta kom att leva så spännande och intressanta liv att det kunnat ge stoff till flera äventyrsromaner. Kristina, 1856, var den omtalade [[Dalsland/Ånimskog/Från Brandalen till Skacka|Kristin på Skacka]] om vilken det florerar en mängd historier. Sönerna Anders Gustaf, född 1858 och Karl Wilhelm 1861 kom att föra betydligt stillsammare liv.

Till hemmanet på södra Ängane hörde också [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen|Ängkasen]], så ägorna sträckte sig ända ner till [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] och omfattade den lilla backstugan vid sjöstranden. Arealen av odlad jord var dock begränsad till några åkrar som låg väster och norr om gården. Ladugården, som var uppförd söder om bostadshuset, gav rum åt ett par kor och säkerligen gris och höns.

Johannes och hans hustru levde på sitt hemman långt efter att barnen funnit sina egna vägar i livet, men framåt sekelskiftet hade de blivit ett åldrat par och fann det för gott att sälja gården till Jan Petter Nilsson. Köpet gjordes upp 1901, men redan påföljande år sålde Jan Petter sin nyförvärvade egendom till Anders Magnus Ryhr, som under ett par decennier tjänat [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] som soldat, men som i och med indelningsverkets upphörande nu blivit civil. Han beslöt att med sin familj flytta tillbaka till sin hemsocken som sett honom födas 1851. Han var gift med Lotta Andersson från [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]], och tillsammans hade de sex barn: Anna Maria född 1874, Anders Gustaf 1880, Amanda Elisabet 1884, Johan David 1889, Charlotta Ottoni 1891 och Torborg 1898.

Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]]. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)|Totten]]. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)|Karlsberg]].

Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen|Ängkasen]] och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87-88</ref>

== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Ängane

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Stora Kilane
| namn = Ängane
| knord = 58.849313
| kost = 12.496369
| typ = Gård
}}
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane.jpg|miniatyr|375x375px]]
Ängane eller Ängarna är en av de äldsta gårdarna söder om [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund|Aspelund]]. Kring den gamla dalslandsstugan som endast har genomgått smärre förändringar har det växt upp en modern villa och några sommarstugor. Det äldsta huset daterar sig från mitten av 1850 eller möjligen något decennium tidigare. Jordbruket som kunde bära häst och tre kor, när det var som mest uppodlat, lades ner omkring 1950. Ladugården var belägen sydost om bostadshuset.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane3.jpg|vänster|miniatyr|232x232px|''Augusta Sund, Ängane, [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane|Stora Kilane]].'']]
Olof Karlsson fick fastebrev på Ängane 1873, men det är troligt att han flyttade in med sin hustru och deras två nyfödda barn ett par år tidigare. Familjen har beskrivits i kapitlet [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet|Gärdet]]-[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]], och därför förflyttar vi oss några år fram i tiden, till 1889 då familjen Sund tog Ängane i besittning.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane2.jpg|miniatyr|240x240px|''Sunds döttrar på Ängane. Fr. v. Vendla och Maria. Bakom, Hilma och Elin.'']]
Mauritz Sund erhöll köpebrev på sin ny förvärvade gård i mars 1890. Han var son till soldaten Jan Petter Jonasson/Sund på [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet|Sunnetorpet]] i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]], där han föddes 1845. Han gifte sig 1877 med Augusta Karlsdotter från [[Dalsland/Holms|Holms]] socken. De flyttade efter en tid till [[Dalsland/Skållerud/Spången|Spången]] i Köpmannebro, där tre av deras fyra döttrar föddes. Vendla var äldst, född i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] 1878, och sedan följde Maria 1880, Hilma 1883 och Elin 1885.

De fyra döttrarna var ovanligt självständiga och frigjorda för sin tid. De bröt tidigt upp från sin hemtrakt och flyttade till [[Västergötland/Göteborg|Göteborg]], där de skaffade sig arbete och utbildning. Hilma och Elin studerade till barnmorskor. Vendla gick så småningom till sjöss och försörjde sig som restauratris under flera år. Maria tog plats i [[Västergötland/Göteborg|Göteborg]] och trolovade sig med Anders Gustaf Aronsson med vilken hon fick dottern Elsa. Trolovningen bröts dock och Maria gifte sig med Valfrid Olsson 1912. De övertog Ängane sedan Mauritz avlidit året innan. Dock stod dödsboet kvar som ägare till 1932 då Augusta gick ur tiden, och sedan ägde hennes efterlevande gården tills Vendlas son Filip Sund köpte den 1942. Valfrid Olsson var då borta sedan ett par år och Maria flyttade till sin dotter och måg i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Känsbyn|Nedre Känsbyn]].
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane4.jpg|vänster|miniatyr|232x232px|''Filip Sund på Ängane spelar fiol.'']]
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane5.jpg|miniatyr|242x242px|''Filip Sunds taxibil vid garaget på Ängane. I bilen Lars-Erik Nordfors, på motorhuven Bengt Nordfors.'']]
Vendlas son Filip, som föddes 1908, växte upp på Ängane och i slutet av 1920-talet, och då bilarna mera allmänt började konkurrera med hästskjutsarna på vägarna startade Filip en taxirörelse, som var en av de första i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]]. Under kriget då gengasen ersatte bensinen lade Filip ner sin taxistation och började arbeta i [[Dalsland/Ånimskog/Snäckefabriken|Snäckefabriken]], där han under många år var chaufför på företagets bilar. Filip gifte sig med Ingrid Dahl från [[Dalsland/Nössemark|Nössemark]] 1945 och året därpå föddes dottern Mona, medan sonen Lennart lät vänta på sig till 1954.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 90-92</ref>
<div style="clear: both"></div>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Västra Stugan (Västra Bräcke)

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Bräcke
|namn=Västra Stugan (Västra Bräcke)
|sortnamn=Stugan Västra
|typ=Torp
|knord=58.863100
|kost=12.465391
}}

Adolf Nilsson med hustru Maria. Adolfs syster Sofie.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=45}}

==== Inventeringar ====
===== Nov 2024 =====
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-VBVästraStugan.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Västra Stugan i Västra Bräcke, Ånimskog i nov 2024.]]

Platsen hittad och koordinater bestämda.

Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 4 och 1 6

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Korsbyn
|namn=Västra Korsbyn 1:4 och 1:6
|typ=Gård
|knord=58.897818
|kost=12.495983
}}

[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra korsbyn 1.4 och 1.6.jpg|miniatyr|401x401px]]
Västra Korsbyn 1:4 och 1:6 är så tätt sammanvävda från laga skiftet och framåt i tiden att det är lämpligt att här sammanföra dem till en enhet, och när det gäller bebyggelsen har den alltid varit gemensam för båda fastigheterna. Över den välbevarade gården, som ligger ett hundratal meter väster om landsvägen, vilar en stämning av ålderdomlig ro. Manbyggnaden, som uppfördes på 1830-talet är en dalslandsstuga i två plan. Några årtionden senare tillkom en veranda, men den har nu fått ge plats för en tillbyggnad som har medfört att fasaden mot söder fått en modernare prägel.

Ladugårdsbyggnaden som finns idag uppfördes 1929, medan magasinet, som numera är ombyggt till sommarbostad, stammar från 1800-talet. Under äldre tid fanns det sannolikt häst på gården, men i mitten av 1940-talet uppges att djurbesättningen bestod av två kor, gris och höns.

Åkerarealen omfattar sex hektar och är belägen väster och söder om gården, medan skogsskiftet ligger mellan [[Dalsland/Ånimskog/Bergstjärnet|Bergstjärnet]] och [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Djupsjön]].

HISTORIK

Korsbyn 1:4 ägdes vid laga skiftet av Erik Andersson som var bror till den förut nämnde Petter Andersson. Det troliga är att han köpte Jan Hesselboms arvslott bestående av 2/27 av 1/3 mantal [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyn]] när denne flyttade till östra sidan av [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]]. Erik Andersson, som var gift med Stina Jansdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Gyltungebyn|Gyltungebyn]], ålades att utflytta vid laga skiftet, men troligen byggde han aldrig på sin mark utan sålde den till Lars Svensson som också köpte Carl Hesselboms ärvda markområde 1:6 1838. Omkring 1840 förfogade således Lars Svensson över 4/27 av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyns]] norra tredjedel.

Vem som började bebygga den tomt, varpå gården ligger idag, är inte helt klarlagt. Carl Hesselbom erhöll sin mark med utflyttnings-skyldighet vid laga skiftet, och det är möjligt att han började bygga under de tre år som han bodde kvar i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyn]], men den egentliga "byggherren" var sannolikt Lars Svensson.

Carl Hesselbom och hans hustru Lisa Bengtsdotter flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Åsen|Åsen]] på östsidan av [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] för att senare hamna i [[Dalsland/Ånimskog/Tollesbyn|Tollesbyn]], men här presenteras familjen som den såg ut vid flyttningen 1838. Dottern Maja Stina föddes 1828, Lisa 1830, Johannes 1833 och Anna Maja 1836.

Lars Svensson sålde gården omkring 1850 till smedmästaren Anders Henriksson Uppström i [[Dalsland/Skållerud/Upperud|Upperud]] som ville dra sig tillbaka från det hårda järnbruksarbetet, men tragiskt nog dog han i smittkoppor innan han ens hunnit bosätta sig på sin nyförvärvade gård.

Hustrun Maria Lisa, född i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i [[Dalsland/Ånimskog/Skållerud|Skålleruds]] socken, ställdes nu i en brydsam situation. Hon hade tre små barn att dra försorg om, men hon fullföljde sin mans planer och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyn]] och gav sig i kast med skötseln av gården. Efter ett par år gifte hon om sig med Lars Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]], som också tillhörde den stora syskonskaran som fick ärva mark vid den omfattande ägostyckningen 1859.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra korsbyn 1.4 och 1.6(2).jpg|miniatyr|279x279px|Josef Larsson, [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyn]].]]
Maria Lisas barn i det första äktenskapet, Gustaf, Anders och Sofia, växte upp på gården, men när de nått vuxen ålder lämnade de båda sönerna trakten för att senare återkomma, medan Sofia gifte sig med baptistpastor C. M. Vidén och emigrerade till Amerika. Gustaf vistades också i Amerika några år innan han kom hem och blev lantbrukare i [[Dalsland/Tösse|Tösse]]. 1912 återvände han till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyn]] och uppförde ett hus åt sig strax söder om hans gamla föräldrahem, där han bodde till sin död 1942. Han var då 97 år gammal. Huset köptes sedan av Gunnar Wall och flyttades till [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn|Kraksbyn]], men numera är det rivet sedan några år.

Anders Uppström värvade sig som fältjägare, men återkom även han och blev hemmansägare i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]], där han också var verksam som snickare.

I Maria Lisas andra äktenskap med Lars Larsson föddes barnen Josef 1859 och Kristina 1863. De båda makarna innehade gården under hela 1800-talets senare del, men några år in på det nya seklet var det dags för de båda att bryta upp från jordelivet. Maria Lisa avled 1903 och Lars tre år senare. Kristina var då sedan några år gift med kusinen Emanuel Larsson på [[Dalsland/Ånimskog/Näs|Näs]] så det blev Josef som övertog föräldrahemmet vid arvskiftet 1906 och samma år gifte han sig med Kristina Olsdotter från [[Dalsland/Tisselskog|Tisselskog]].

I deras äktenskap föddes sonen Johan 1908 och dottern Anna 1910.

Carl Josef var både jordbrukare, finsnickare och skomakare, men det är inte främst för sina praktiska färdigheter som han är ihågkommen, utan för den andliga kraft som gjorde honom till en av banbrytarna för den frikyrkliga rörelsen i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]], där han i synnerhet var djupt engagerad i [[Dalsland/Ånimskog/Salebols Missionsförening|Salebols Missionsförening]]. Som predikant hade han en ovanlig förmåga att fånga sina åhörare, och det gjorde honom till en eftersökt och omtyckt förkunnare i församlingar såväl inom som utom socknen.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 295-297.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 2

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Korsbyn
|namn=Västra Korsbyn 1:2
|typ=Område
|knord=58.891677
|kost=12.501326
}}

Detta markområde och praktiskt taget all bebyggelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 1 (Salebol)|Tomten]], som redan var ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 4 och 1 6|1:4 och 1:6]], tillsammans med Johannes Nilsson från [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]] köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälfterna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nilsson behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]]. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet [[Dalsland/Ånimskog/Näs|Näs]] efter den udde som skjuter ut i [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] inom gårdens strandområde.

På [[Dalsland/Ånimskog/Näs|Näs]] fanns ingen bebyggelse och därför fastställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".

Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.

Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Korsbyn]] under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades nerför backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]], där det fanns en enkel ramsåg.

Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana området mellan landsvägen och [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]], alltmedan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 15

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Korsbyn
|namn=Västra Korsbyn 1:15 (1:3)
|typ=Gård
|knord=58.896111
|kost=12.496884
}}

[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra korsbyn 1.15.jpg|miniatyr|412x412px]]
Västra Korsbyn 1:3, som för ett halvt sekel sedan registrerades som 1:15 efter ett ägoutbyte, är beläget i sluttningen strax väster om [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 14|den stora gården]]. Den ursprungliga manbyggnaden från mitten av 1800-talet förvandlades hundra år senare till en modern villa och ladugårdsbyggnaden som också hade sitt ursprung långt tillbaka i 1800-talet, men ombyggts i början av följande sekel, revs ungefär vid samma tid som villan uppfördes. Jordbruket som kunde föda två till tre kor upphörde i början av 1950-talet.

HISTORIK

Vid laga skiftet 1835 tillföll Västra Korsbyn 1:3 Maria Lisa Hesselbom och hennes man Petter Andersson från [[Dalsland/Ånimskog/Resbyn|Resbyn]]. Makarna hade då bott i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Korsbyn]] sedan 1829, men vid skiftesförhandlingarna ålades de att utflytta och det är under de kommande åren som byggnaderna på deras skifte uppförs. Som tidigare nämnts utvidgade de sina ägor genom att köpa mark av Maria Lisas syskon.

Petter Andersson och hans hustru fick åtta barn: Anders Fredrik 1829, Maria 1831, Augusta 1834, Lena Stina 1837, Johannes 1840 (dog som barn), Brita Cajsa 1843 (dog som barn), Sven 1846 och Johannes 1849.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra korsbyn 1.15(2).jpg|miniatyr|342x342px|Amerikabrev från Karl Beijer (Maria Walls bror) avsänt från Rock Spring i Wyoming, där många "Västsideemigranter" arbetade i kolgruvorna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.]]
I början av 1880-talet var Petters och Maria Lisas tid ute och det blev dottern Maria och hennes man Fredrik Bejer som kom att utgöra den nya länken i familjetraditionen av ägare, en tradition som lett ända fram till våra dagar. Makarna Bejer köpte gården av dödsboet 1883, och de hade då varit gifta sedan 1868 och hade två barn, Karl född 1869, som i unga år enrollerade sig som fältjägare, och Maria (1872) som gifte sig med Erik Wall och tillsammans med honom övertog fädernegården. Maria, som tidigare hade en dotter Tora, fick ytterligare sex barn med sin make: Elsa Sofia 1901, Karl Albert 1904, Ebba Johanna 1906, Anna Elisabet 1908, Elise 1911 och Edit Margareta 1914.

Olyckligtvis ställdes Maria ensam med sina barn sedan maken avlidit 1917 endast 45 år gammal. Under 1920-talet lämnade barnen hemmet för att söka sin egen försörjning. Flera av flickorna bosatte sig i [[Dalsland/Åmål|Åmål]], medan sonen Karl Albert utvandrade till Amerika. En av flickorna, Anna, fullföljde dock traditionen från sin mormors mor och intog sin plats som husfru på gården. Tillsammans med sin make Tage Andersson från [[Dalsland/Fröskog|Fröskog]] flyttade hon tillbaka till sitt föräldrahem som ägare 1947 Under en tid drev de jordbruket vidare, men Tage, som var snickare, övergick snart till att tillverka sommarstugor som han uppförde på avstyckningar från sin egen mark i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]] och [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Västra Korsbyn]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 292-294.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 14

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Korsbyn
|namn=Västra Korsbyn 1:14(1:9)
|typ=Gård
|knord=58.896178
|kost=12.498729
}}

[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra korsbyn 1.14.jpg|miniatyr|412x412px]]
Mitt i den långa Korsbybacken, där den forna herrgården en gång var belägen, ligger Västra Korsbyn 1:14. Boningshuset uppfördes 1895 och ersatte en äldre byggnad, vars stomme utgjordes av den gamla herrgårdsbyggnaden. Det nuvarande huset byggdes i ett och ett halvt plan, med köksingång mot norr och en veranda mot söder. Omkring 1960 kläddes träfasaden med eternitplattor.

Ladugården, som uppfördes i tegel omkring 1980, är en modern och rymlig byggnad som ersatte en ladugårdslänga från 1914 och ett stall byggt 1931. Delar av denna bebyggelse finns kvar. De ursprungliga uthusbyggnaderna från 1700-talet låg på ungefär samma plats men av dem finns inga som helst spår.

Åkermarken är belägen i söder och i öster, och när lantbruket var som mest aktivt under 1940- och 1950-talen uppgick djurbesättningen till två hästar, en unghäst, sju kor och tre ungdjur. Under senare tid då den dåvarande ägaren drev gården i större skala genom att arrendera omkringliggande jord uppgick besättningen till ett tjugotal mjölkkor.

Skogsskiftet som tillhör gården återfinns långt västerut mot [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Djupsjön]].

HISTORIK

Den äldre historien, som är lite av en "herrgårdssägen", har vi redan relaterat, och därför låter vi Johannes Nilsson inleda raden av gårdsägare och arrendatorer från mitten av 1800-talet. Som tidigare omnämnts köpte han gården 1851. Johannes var emellertid ägare till [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]] och bosatt där, varför Korsbyn under några tiotal år framåt brukades av arrendatorer. Vilka dessa var är det svårt att belägga, men sannolikt var den förste arrendatorn Jan Hesselbom, Sven Hesselboms son, som var född på gården 1792. Han hade några år bott i östra delen av [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]], men återkom omkring 1850 och brukade sitt gamla föräldrahem fram till 1858 då han genom sin hustru ärvde ett skifte i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] och blev hemmansägare.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra korsbyn 1.14(2).jpg|miniatyr|304x304px|''Mauritz och Sofia Johansson, Västra Korsbyn.'']]
När det gäller näste arrendator rör vi oss på ännu osäkrare mark, men det finns uppgifter som tyder på att det var Lars Magnus Svanbom som tog över som brukare. Han hade gift sig med Jans syster Maria Stina Hesselbom 1838, som vid arvsskiftet efter fadern fick ett område i väster som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Grana|Grana]]. Olyckligtvis dog Maria Stina i barnsäng påföljande år och Lars Magnus gifte om sig med Stina Jansdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma|Bjurdämma]] i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] 1840, och under det närmaste årtiondet fick makarna fem barn.

Lars Magnus Svanbom torde ha brukat den större gården jämsides med sin egen fram till 1870, då Johannes Nilssons son Mauritz flyttade in med sin hustru Christina Nilsdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]]. Efter några få år dog den unga hustrun i smittkoppor, och Mauritz Johannesson gifte om sig med Svanboms dotter Sofia.

Johannes Nilsson gick till sina fäder 1880, och sonen Mauritz blev nu ägare av gården sedan han löst ut sina syskon.

Det finns vissa drag som är gemensamma för den Bryngelssonska släkten på [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]], och ett framträdande sådant är det starka intresset för socknens angelägenheter, men ett annat av mera praktiskt slag är lusten för smideshantverk. När Mauritz kom till Västra Korsbyn uppförde han genast en smedja uppe på berget norr om gården, där han bl.a. tillverkade plogar som blev mycket uppskattade vida omkring på bondgårdarna.

Kanske tillbringade Mauritz för mycket tid i sin smedja, och kanske sålde han sina plogar för billigt, ty 1887 kom han på obestånd och tvingades sälja gården och flytta till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg 1 4 (Hagen)|Hagen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]], dit han förstås tog med sig sin smidesutrustning.

Två köpare, Johan Adrian Andersson och Lars Gustav Persson, tog nu över gården, och efter en del transaktioner dem emellan blev Karl Enok Wall ägare till Korsbyn 1:9 1893. Wall var av soldatsläkt och född i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs|Vingnäs]] 1860. Han och hans fem syskon hade alla sökt sin lycka i Amerika, men flera återkom och blev hemmansägare i sin hembygd.

Den nye ägaren övertog en ganska nedgången gård, åtminstone vad byggnaderna beträffar, och nästan omgående lät han uppföra en ny manbyggnad. 1906 var tydligen allt i godtagbart skick, ty då gifte han sig med Maria Svanbom, sondotter till den tidigare nämnde Lars Magnus Svanbom, och tjugo år yngre än han själv. Aret därpå föddes sonen Karl och 1910 deras andra son Henning.

Tyvärr blev familjelyckan kortvarig, ty de båda sönerna hade ännu inte nått tonåren när fadern rycktes bort 1918. Vi arvskiftet gick gården över i sönernas ägo, men det var Maria som med hjälp av drängar lotsade gården genom de svåra åren tills sonen Karl kunde ta över. Han köpte ut sin bror 1935 och skötte sin gård med hjälp av modern till i slutet av 1940-talet då han gifte sig med Astrid Nilsson från [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke|Bräcke]]. Deras son Rune föddes 1946.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 290-292.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Västra Bockerud

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|kost=12.567731
|knord=58.853701
|socken=Ånimskog
|typ=Torp
|namn=Västra Bockerud
|sortnamn=Bockerud Västra
|hemman=Slobol
}}
Även kallat '''Bockerud I'''.

Skräddare Lars Gustav Resberg, f 1839 i Tydje, gift med Maja Stina Nilsdotter, f 1842. Barn: Kristina Charlotta, f 1864, Anna Sofia, f 1866, Karl Fredrik, f 1869, Augusta Maria, f 1872, Mauritz, f 1874, Olga, f 1879, Edla Malvina, f 1884. Familjen flyttade till Amerika.

Otto och Maja Gustavsson kom från Molndy, barn Erland. Erland Ottosson gifte sig med Selma. När ett uthus revs på 1950-talet fann man en täljstensgryta i trossbottnen.

{{TorpruinerÅmål|platsnummer=153}}

Dalsland/Ånimskog/Västra Berget

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Nedre Kilane
|namn=Västra Berget
|sortnamn=Berget Västra
|typ=Torp
|knord=58.842959
|kost=12.479257
}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-VästraBergetMindre.jpg|vänster|miniatyr|220x220px|Torpet Västra Berget i Nedre Kilane, Ånimskog.]]
Josef kom från Västra Korsbyn. Karl Johansson från Botilsäter arbetade på Annenäset.
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=87}}
<div style="clear: both"></div>

==== Inventeringar ====
===== Nov 2024 =====
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-BergetVästra-Nov2024.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Berget Västra i Ånimskog i nov 2024.]]

Platsen hittad och koordinater bestämda.

Dalsland/Ånimskog/Västra Berg 1 9

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Berg
|namn=Västra Berg 1:9 (Lindqvists)
|typ=Gård
|knord=58.889809
|kost=12.488708
}}

[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra berg 1.9.jpg|miniatyr|340x340px]]
På en liten platå några hundratal meter sydväst om [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Berg]] ligger Lindqvists gård. Mangårdsbyggnaden har under 1900-talets senare hälft byggts ut mot söder med rum och altan, och en tillbyggnad har också skett mot väster. Husets stomme är gammal, troligen från 1850-talet, eller kanske ändå äldre, och huset kan tidigare ha legat i den gamla byn.

Vid laga skiftet var emellertid gården belägen på den plats den är idag, ty den dåvarande ägaren Isak Andersson står upptagen i dokumenten, men ingenting nämns om utflyttning, och därav kan man sluta sig till att han varit förutseende nog att utse en tomt och byggt upp sin gård innan jordfördelningen utfördes i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]]. Troligen har detta skett någon gång innan hustruns död 1870.

Ladugården, som ligger i öster i nord-sydlig riktning är troligen uppförd i samband med den ursprungliga bebyggelsen, liksom stallet som numera är rivet. Idag ingår också en lillstuga och garage i gårdens byggnader.

Åkermarken utbreder sig kring gårdsbebyggelsen, medan skogsskiftet är beläget väster om [[Dalsland/Ånimskog/Bergstjärnet|Bergstjärnet]]. Lantbruket, som nu är nedlagt, kunde ge bärgning åt en häst och tre till fyra kor.

HISTORIK
[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra berg 1.9(2).jpg|vänster|miniatyr|330x330px|Västra Berg 1:9 (Lindqvists). Huset som det såg ut före renoveringen. Stående: Nanny Lindqvist med sonen Lars. Vid hästen sonen Oskar. Sittande: "Store Petter", skräddare J. F Lindqvist och dottern Hanna.]]
Den förste ägaren i vår översikt till den mark som registrerades som 1:9 vid laga skifte 1885 var Isak Andersson, född i [[Dalsland/Fröskog|Fröskog]] 1817. Han kom till [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] när han var i 25-årsåldern, kanske som dräng till storbonden Lars Nilsson. Några belägg för att han verkligen var dräng på gården finns inte, men att bondens döttrar väckte hans varma intresse skulle framtiden snart utvisa.

Valet föll på den 23-åriga Lisa och i början av 1840-talet gifte de sig och förvärvade en gård i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]]. Efter den stora jordfördelningen bland Lars Nilssons barn 1858, som vi tidigare berättat om, utökades makarnas jordinnehav med fem hektar. Familjen utökades också detta år med sonen Carl Josef, och tidigare fanns Maja Sofia (1845) och Lars Enok (1854). Den yngsta dottern Elisabet, som med tiden skulle få hederstiteln "nämmansmora", föddes 1865.

Lisa Larsdotter dog 1870, endast 50 år gammal, och vid arvsskiftet påföljande år blev barnen ägare av markområdet i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]], medan fadern fortfarande stod för gården i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]], vilket verifieras av handlingarna vid laga skiftet.

Isak Andersson gick ur tiden omkring 1890 och ett par år senare köpte Elisabet och hennes man, nämndemannen Carl Josef Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs|Näs]], gården. De avyttrade dock åkerarealen i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] till Nils Fredrik Johannesson redan 1894 och året därpå försåldes jordbruksfastigheten i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]] till Johan Fredrik Lindqvist från [[Dalsland/Sundals-Ryr|Sundals-Ryr]].
[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra berg 1.9(3).jpg|vänster|miniatyr|''Västra Berg 1:9. Skräddare Johan Fredrik Lindqvist framför sitt hus efter renoveringen.'']]
[[Fil:Dalsland-ånimskog-västra berg 1.9(4).jpg|miniatyr|269x269px|''Ester och Karl Lindqvist [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]].'']]
Lindqvist föddes 1862 och begav sig i sin ungdom till Norge, där han etablerade sig som skräddare i Horten, och där han också mötte en skräddardotter från [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen|Kärrsdalen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] som hette Nanny Larsdotter. Utifrån denna yrkesbakgrund låg det naturligtvis nära till hands att de två skulle tråckla ihop ett äktenskap, och när de sömmat ihop sina liv på allvar med tre barn flyttade de till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg|Västra Berg]] 1895.

Där fick Nanny sköta lantbruket på egen hand några år, medan Johan Fredrik begav sig till Amerika för att förbättra familjens ekonomi.

När familjefadern slutligen kom hem och berättade om det stora landet måste han ha gjort det med vältalighet och stor entusiasm, för av makarnas sex barn utvandrade alla utom en till Amerika. De fem som skulle komma att krossa Atlanten var Johan Oskar, född 1889. Hanna 1891, Maria 1895, Ester 1897 och Lars 1902. Karl, som föddes 1910, blev kvar och övertog så småningom föräldrahemmet.

Johan Fredrik Lindqvist utövade skräddaryrket också sedan han blivit hemmansägare och fortsatte sin gärning långt in på 1930-talet. När sonen Karl köpte gården 1934 och gifte sig med grannflickan från [[Dalsland/Ånimskog/Olsbyn|Olsbyn]], Ester Karlsson, ordnades det så att de båda familjerna kunde bo tillsammans.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 272-274.</ref>
== Källor ==
<references />

Dalsland/Ånimskog/Västra Berg 1 8 (Stora Eken)

2026-02-07T06:19:00Z

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|hemman=Västra Berg
|namn=Västra Berg 1:8 (Stora Eken)
|typ=Gård
|knord=58.891079
|kost=12.490125
}}

Strax intill gården [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Berg]] står en stor ek och i dess hägn låg en gammal gård, vars byggnader nu är helt borta. Manbyggnaden, som var en dalslandsstuga i två våningar revs på 1920-talet, medan loge och lador motstod tidens tand ytterligare ett par årtionden. Gården, som låg inom den gamla byns hank och stör, har säkerligen en historia som förlorar sig långt tillbaka in i 1700-talet, och dess definitiva ursprung kan säkert spåras till medeltiden.

Det är svårt att få en bestämd uppfattning om gårdens brukningskapacitet, men troligen kunde ägaren föda en häst och fyra till fem kor.

HISTORIK

Den förste ägaren som vi med någorlunda säkerhet kan spåra är Nils Nilsson d.y. som torde ha förvärvat gården omkring 1840. Nilsson och hans familj är också starkt knutna till [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|1:7]], men troligen bodde familjen först på Stora Eken innan de flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Berg]].

Vid arvsskiftet efter Nils Nilsson 1876 fick sönerna Jan Magnus och Johannes var sin gård, [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)|Berg]] och Stora Eken. Systern Johanna var också delägare ett antal år, men 1886 köpte Johannes ut sin syster, och blev ensamägare till Stora Eken. Det är dock troligt att han bott på gården och brukat den flera år före faderns död. 1882 gifte han sig med Anna Lisa Svensdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Berget|Berget]] i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]]. Någon gång under 1890-talet blev han också ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg 1 5|1:5]].

Hustrun Anna Lisa dog år 1900, och eftersom de inte hade några barn, tillföll hela deras gemensamma egendom Johannes. Han var nu i 70-årsåldern, men behöll sina egendomar fram till 1909, då han sålde till Jan Petter Andersson, född i [[Dalsland/Dalskog|Dalskog]] 1875. Denne hade vistats i Amerika ett tiotal år, innan han beslöt sig för att pröva på bondelivet i sitt hemland.

Jan Petter var ungkarl och en udda figur i den lantliga miljö som han nu försökte anpassa sig till. Det var dock snarare så att han tyckte att grannarna skulle anpassa sig till hans något egocentriska uppträdande, och det uppstod snart en del kontroverser med folk i grannskapet. Hans okonventionella sätt att uppträda kunde ta sig följande uttryck: nära gården fanns det en brunn, omgärdad med staket, där flera av de kringboende hämtade sitt vatten. När en grannkvinna en varm sommardag kom dit med sin spann dök plötsligt Jan Petter upp ur brunnen mitt för hennes ögon, inte diskret skyld som näcken i sagan, utan helt näck. Han hade fått för sig att han skulle svalka sin kropp i det svala källvattnet denna heta sommardag, utan att tänka på att dricksvattnet därefter blev föga aptitligt för grannarna. Kvinnan blev chockad, kastade spannen i en vid båge och flydde.

År 1919 hade emellertid Jan Petter tröttnat på lantlivet och flyttade till [[Västergötland/Göteborg|Göteborg]]. Året innan hade den förut nämnde G. R. Engdahl köpt gården som fram till nu bestått av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg 1 5|1:5]] och 1:8.

En kort sammanfattning av gårdens vidare öden är att Gustav Karlsson på [[Dalsland/Ånimskog/Olsbyn|Olsbyn]] köpte den 1919, och sedan dess har Stora Eken (1:8) förlorat sin status som egen gård. Det är bara den gamla eken som finns kvar.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 271-272.</ref>
== Källor ==
<references />