Östergötland/Malexander/Bålnäs - Versionshistorik

KlingsporC den 1 januari 2026 kl. 15.48

2026-01-01T15:48:26Z

← Äldre version		Versionen från 1 januari 2026 kl. 17.48
Rad 8:		Rad 8:
	\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg		\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg
	\|bildtext=Bålnäs säteri		\|bildtext=Bålnäs säteri
	}}1 mantal, med Landsnäs, 1/2 mantal, ~~tills.~~ 577 ha ~~Säges~~ under 1400-talet tillhört fru Ester Krumedik. Tillhörde under 1600-talet ryttmästare Jöran Armsköld, som bodde här. Denne Jöran Armsköld var son till bonden Anders i Ekäng. Han tjänade, som den tiden var vanligt, som ryttare för sin faders gård. Samtidigt levde på Gravby jungfru Margareta, dotter till avlidne Måns Olofsson (Stjernbjelke) och hans efterlevande änka, fru Anna Brömsdotter till Gravby av Baggesläkten. Trots skillnaden i börd fattade den unga jungfrun kärlek till den unge krigaren, och de gifte sig, oaktadt den stränga moderns ogillande av och förbud för ett för det adliga ståndet, som det vid den tiden ansågs, förnedrande gifte. Följden blev, att dottern blev förskjuten och gjordes arvlös. Slutligen vaknade emellertid hennes "moderliga hjärta" och genom särskildt utfärdadt brev, det. Ekäng 1614, gav hon med "välberådt mod" sin dotter "vilja och vänskap" för det "hon sig med giftermål hade försett" och gjorde henne efter sin dödliga avgång myndig och delaktig till full arvslott, både i lösöre och jordagods tillika med sin syster Helja (s. å. gift med landshövd. Knut Drake till Hagelsrum). Jöran Andersson blev emellertid en tapper krigare och steg i graderna, och år 1628 blev han ryttmästare vid Östgöta kavalleri och adlad. Han levde sedan i många år, men blev 1629 såsom lamskjuten hemförlovad från kriget för att bliva färdig igen, som dock aldrig lyckades. hans barn blevo alla gifta inom adliga släkter. A. avled härstädes. Tillh. vidare hans måg Peder Lindeskyld (+ 1675), g. m. Elsa Armsköld, som överlevde sin man och hade egendomen som säteri 1683. Ägdes senare av deras dotter Elisabet, som var gift med löjtn. Karl Stråle af Sjöared samt därefter av deras son, kapt. Joh. Karl Stråle, ehuru Katar. Gyllenståhl förut under några år säges varit ägarinna. Tillh. omkr. 1786 kvartermäst. E. Leonh. Duse, 1797 landtmätaren Fredr. Valman, senare hans måg, landtm. Joh. Kr. Lagergren, vidare dennes måg kyrkoherde Johan Axel Alin, g. här 1846 med Charlotta Lagergren, därefter d:r Henr. Edv. Teod. Goes (+ här 1869), av vars barn Bålnäs köptes 1873 av kaptenen Oskar Fredrik Kugelberg. Beläget vid Sommen.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>		}}1 mantal, med Landsnäs, 1/2 mantal, tillsammans 577 ha. Sägs under 1400-talet tillhört fru Ester Krumedik. Tillhörde under 1600-talet ryttmästare Jöran Armsköld, som bodde här. Denne Jöran Armsköld var son till bonden Anders i Ekäng. Han tjänade, som den tiden var vanligt, som ryttare för sin faders gård. Samtidigt levde på Gravby jungfru Margareta, dotter till avlidne Måns Olofsson (Stjernbjelke) och hans efterlevande änka, fru Anna Brömsdotter till Gravby av Baggesläkten. Trots skillnaden i börd fattade den unga jungfrun kärlek till den unge krigaren, och de gifte sig, oaktadt den stränga moderns ogillande av och förbud för ett för det adliga ståndet, som det vid den tiden ansågs, förnedrande gifte. Följden blev, att dottern blev förskjuten och gjordes arvlös. Slutligen vaknade emellertid hennes "moderliga hjärta" och genom särskildt utfärdadt brev, det. Ekäng 1614, gav hon med "välberådt mod" sin dotter "vilja och vänskap" för det "hon sig med giftermål hade försett" och gjorde henne efter sin dödliga avgång myndig och delaktig till full arvslott, både i lösöre och jordagods tillika med sin syster Helja (s. å. gift med landshövd. Knut Drake till Hagelsrum). Jöran Andersson blev emellertid en tapper krigare och steg i graderna, och år 1628 blev han ryttmästare vid Östgöta kavalleri och adlad. Han levde sedan i många år, men blev 1629 såsom lamskjuten hemförlovad från kriget för att bliva färdig igen, som dock aldrig lyckades. hans barn blevo alla gifta inom adliga släkter. A. avled härstädes. Tillh. vidare hans måg Peder Lindeskyld (+ 1675), g. m. Elsa Armsköld, som överlevde sin man och hade egendomen som säteri 1683. Ägdes senare av deras dotter Elisabet, som var gift med löjtn. Karl Stråle af Sjöared samt därefter av deras son, kapt. Joh. Karl Stråle, ehuru Katar. Gyllenståhl förut under några år säges varit ägarinna. Tillh. omkr. 1786 kvartermäst. E. Leonh. Duse, 1797 landtmätaren Fredr. Valman, senare hans måg, landtm. Joh. Kr. Lagergren, vidare dennes måg kyrkoherde Johan Axel Alin, g. här 1846 med Charlotta Lagergren, därefter d:r Henr. Edv. Teod. Goes (+ här 1869), av vars barn Bålnäs köptes 1873 av kaptenen Oskar Fredrik Kugelberg. Beläget vid Sommen.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>
	{{Gårdkarta}}		{{Gårdkarta}}
	{{SidfotB}}		{{SidfotB}}

KlingsporC den 1 januari 2026 kl. 15.47

2026-01-01T15:47:45Z

← Äldre version		Versionen från 1 januari 2026 kl. 17.47
Rad 8:		Rad 8:
	\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg		\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg
	\|bildtext=Bålnäs säteri		\|bildtext=Bålnäs säteri
	}}1 mantal, med ~~'''~~Landsnäs~~'''~~, 1/2 mantal, tills. 577 ha Säges under 1400-talet ~~tillh.~~ fru Ester Krumedik. ~~Tillh.~~ under 1600-talet ~~ryttmäst.~~ Jöran Armsköld, som bodde här. Denne Jöran Armsköld var son till bonden Anders i Ekäng. Han tjänade, som den tiden var vanligt, som ryttare för sin faders gård. Samtidigt levde på Gravby jungfru Margareta, dotter till avlidne Måns Olofsson (Stjernbjelke) och hans efterlevande änka, fru Anna Brömsdotter till Gravby av Baggesläkten. Trots skillnaden i börd fattade den unga jungfrun kärlek till den unge krigaren, och de gifte sig, oaktadt den stränga moderns ogillande av och förbud för ett för det adliga ståndet, som det vid den tiden ansågs, förnedrande gifte. Följden blev, att dottern blev förskjuten och gjordes arvlös. Slutligen vaknade emellertid hennes "moderliga hjärta" och genom särskildt utfärdadt brev, det. Ekäng 1614, gav hon med "välberådt mod" sin dotter "vilja och vänskap" för det "hon sig med giftermål hade försett" och gjorde henne efter sin dödliga avgång myndig och delaktig till full arvslott, både i lösöre och jordagods tillika med sin syster Helja (s. å. gift med landshövd. Knut Drake till Hagelsrum). Jöran Andersson blev emellertid en tapper krigare och steg i graderna, och år 1628 blev han ryttmästare vid Östgöta kavalleri och adlad. Han levde sedan i många år, men blev 1629 såsom lamskjuten hemförlovad från kriget för att bliva färdig igen, som dock aldrig lyckades. hans barn blevo alla gifta inom adliga släkter. A. avled härstädes. Tillh. vidare hans måg Peder Lindeskyld (+ 1675), g. m. Elsa Armsköld, som överlevde sin man och hade egendomen som säteri 1683. Ägdes senare av deras dotter Elisabet, som var gift med löjtn. Karl Stråle af Sjöared samt därefter av deras son, kapt. Joh. Karl Stråle, ehuru Katar. Gyllenståhl förut under några år säges varit ägarinna. Tillh. omkr. 1786 kvartermäst. E. Leonh. Duse, 1797 landtmätaren Fredr. Valman, senare hans måg, landtm. Joh. Kr. Lagergren, vidare dennes måg ~~kyrkoh.~~ ~~Joh.~~ ~~Ax.~~ Alin, g. här 1846 med ~~Charl.~~ Lagergren, därefter d:r Henr. Edv. Teod. Goes (+ här 1869), av vars barn Bålnäs köptes 1873 av kaptenen Oskar ~~Fredr.~~ Kugelberg. ~~- Beläg.~~ vid Sommen.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>		}}1 mantal, med Landsnäs, 1/2 mantal, tills. 577 ha Säges under 1400-talet tillhört fru Ester Krumedik. Tillhörde under 1600-talet ryttmästare Jöran Armsköld, som bodde här. Denne Jöran Armsköld var son till bonden Anders i Ekäng. Han tjänade, som den tiden var vanligt, som ryttare för sin faders gård. Samtidigt levde på Gravby jungfru Margareta, dotter till avlidne Måns Olofsson (Stjernbjelke) och hans efterlevande änka, fru Anna Brömsdotter till Gravby av Baggesläkten. Trots skillnaden i börd fattade den unga jungfrun kärlek till den unge krigaren, och de gifte sig, oaktadt den stränga moderns ogillande av och förbud för ett för det adliga ståndet, som det vid den tiden ansågs, förnedrande gifte. Följden blev, att dottern blev förskjuten och gjordes arvlös. Slutligen vaknade emellertid hennes "moderliga hjärta" och genom särskildt utfärdadt brev, det. Ekäng 1614, gav hon med "välberådt mod" sin dotter "vilja och vänskap" för det "hon sig med giftermål hade försett" och gjorde henne efter sin dödliga avgång myndig och delaktig till full arvslott, både i lösöre och jordagods tillika med sin syster Helja (s. å. gift med landshövd. Knut Drake till Hagelsrum). Jöran Andersson blev emellertid en tapper krigare och steg i graderna, och år 1628 blev han ryttmästare vid Östgöta kavalleri och adlad. Han levde sedan i många år, men blev 1629 såsom lamskjuten hemförlovad från kriget för att bliva färdig igen, som dock aldrig lyckades. hans barn blevo alla gifta inom adliga släkter. A. avled härstädes. Tillh. vidare hans måg Peder Lindeskyld (+ 1675), g. m. Elsa Armsköld, som överlevde sin man och hade egendomen som säteri 1683. Ägdes senare av deras dotter Elisabet, som var gift med löjtn. Karl Stråle af Sjöared samt därefter av deras son, kapt. Joh. Karl Stråle, ehuru Katar. Gyllenståhl förut under några år säges varit ägarinna. Tillh. omkr. 1786 kvartermäst. E. Leonh. Duse, 1797 landtmätaren Fredr. Valman, senare hans måg, landtm. Joh. Kr. Lagergren, vidare dennes måg kyrkoherde Johan Axel Alin, g. här 1846 med Charlotta Lagergren, därefter d:r Henr. Edv. Teod. Goes (+ här 1869), av vars barn Bålnäs köptes 1873 av kaptenen Oskar Fredrik Kugelberg. Beläget vid Sommen.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>
	{{Gårdkarta}}		{{Gårdkarta}}
	{{SidfotB}}		{{SidfotB}}

KlingsporC den 1 januari 2026 kl. 15.46

2026-01-01T15:46:18Z

← Äldre version		Versionen från 1 januari 2026 kl. 17.46
Rad 8:		Rad 8:
	\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg		\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg
	\|bildtext=Bålnäs säteri		\|bildtext=Bålnäs säteri
			}}1 mantal, med '''Landsnäs''', 1/2 mantal, tills. 577 ha Säges under 1400-talet tillh. fru Ester Krumedik. Tillh. under 1600-talet ryttmäst. Jöran Armsköld, som bodde här. Denne Jöran Armsköld var son till bonden Anders i Ekäng. Han tjänade, som den tiden var vanligt, som ryttare för sin faders gård. Samtidigt levde på Gravby jungfru Margareta, dotter till avlidne Måns Olofsson (Stjernbjelke) och hans efterlevande änka, fru Anna Brömsdotter till Gravby av Baggesläkten. Trots skillnaden i börd fattade den unga jungfrun kärlek till den unge krigaren, och de gifte sig, oaktadt den stränga moderns ogillande av och förbud för ett för det adliga ståndet, som det vid den tiden ansågs, förnedrande gifte. Följden blev, att dottern blev förskjuten och gjordes arvlös. Slutligen vaknade emellertid hennes "moderliga hjärta" och genom särskildt utfärdadt brev, det. Ekäng 1614, gav hon med "välberådt mod" sin dotter "vilja och vänskap" för det "hon sig med giftermål hade försett" och gjorde henne efter sin dödliga avgång myndig och delaktig till full arvslott, både i lösöre och jordagods tillika med sin syster Helja (s. å. gift med landshövd. Knut Drake till Hagelsrum). Jöran Andersson blev emellertid en tapper krigare och steg i graderna, och år 1628 blev han ryttmästare vid Östgöta kavalleri och adlad. Han levde sedan i många år, men blev 1629 såsom lamskjuten hemförlovad från kriget för att bliva färdig igen, som dock aldrig lyckades. hans barn blevo alla gifta inom adliga släkter. A. avled härstädes. Tillh. vidare hans måg Peder Lindeskyld (+ 1675), g. m. Elsa Armsköld, som överlevde sin man och hade egendomen som säteri 1683. Ägdes senare av deras dotter Elisabet, som var gift med löjtn. Karl Stråle af Sjöared samt därefter av deras son, kapt. Joh. Karl Stråle, ehuru Katar. Gyllenståhl förut under några år säges varit ägarinna. Tillh. omkr. 1786 kvartermäst. E. Leonh. Duse, 1797 landtmätaren Fredr. Valman, senare hans måg, landtm. Joh. Kr. Lagergren, vidare dennes måg kyrkoh. Joh. Ax. Alin, g. här 1846 med Charl. Lagergren, därefter d:r Henr. Edv. Teod. Goes (+ här 1869), av vars barn Bålnäs köptes 1873 av kaptenen Oskar Fredr. Kugelberg. - Beläg. vid Sommen.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>
	}}
			{{Gårdkarta}}
			{{SidfotB}}

KlingsporC den 15 december 2025 kl. 10.55

2025-12-15T10:55:52Z

← Äldre version		Versionen från 15 december 2025 kl. 12.55
Rad 6:		Rad 6:
	\|knord=58.030446		\|knord=58.030446
	\|kost=15.254645		\|kost=15.254645
			\|bild=Fil:Östergötland-Malexander-Bålnäs.jpg
			\|bildtext=Bålnäs säteri
	}}		}}

KlingsporC: Skapade sidan med '{{NyPlatsB |landskap=Östergötland |socken=Malexander |namn=Bålnäs |typ=Gård |knord=58.030446 |kost=15.254645 }}'

2025-12-15T10:52:36Z

Skapade sidan med '{{NyPlatsB |landskap=Östergötland |socken=Malexander |namn=Bålnäs |typ=Gård |knord=58.030446 |kost=15.254645 }}'

Ny sida

{{NyPlatsB
|landskap=Östergötland
|socken=Malexander
|namn=Bålnäs
|typ=Gård
|knord=58.030446
|kost=15.254645
}}