Dalarna/Leksand - Versionshistorik

KlingsporC den 31 januari 2026 kl. 08.51

2026-01-31T08:51:46Z

← Äldre version		Versionen från 31 januari 2026 kl. 10.51
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=Dalarna\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}		{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=Dalarna\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}
⚫	__TOC__
	'''Leksands socken''' ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten '''Leksand''' växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.		'''Leksands socken''' ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten '''Leksand''' växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.

Rad 8:		Rad 7:

	De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från '''1200-talet''', men den kyrkliga organisationen kan vara äldre. Det nuvarande sockennamnet kommer av ordet ''lek'' (lutning eller sluttning) och syftar troligen på terrängen vid älvstranden.		De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från '''1200-talet''', men den kyrkliga organisationen kan vara äldre. Det nuvarande sockennamnet kommer av ordet ''lek'' (lutning eller sluttning) och syftar troligen på terrängen vid älvstranden.
		⚫	__TOC__

	== Fjärdingar och indelning ==		== Fjärdingar och indelning ==
	Sedan medeltiden har Leksands socken varit indelad i fyra så kallade '''fjärdingar''': '''Åsbygge, Ullvi, Rönnäs och Noret'''. Fjärdingarna fungerade som lokala förvaltnings- och uppbördsenheter, där bönderna samverkade kring kyrkliga och världsliga uppgifter. Indelningen levde kvar långt in i 1800-talet och är än i dag ett tydligt historiskt ramverk för byarnas placering och tillhörighet.		Sedan medeltiden har Leksands socken varit indelad i fyra så kallade '''fjärdingar''': '''Åsbygge, Ullvi, Rönnäs och Noret'''. Fjärdingarna fungerade som lokala förvaltnings- och uppbördsenheter, där bönderna samverkade kring kyrkliga och världsliga uppgifter. Indelningen levde kvar långt in i 1800-talet och är än i dag ett tydligt historiskt ramverk för byarnas placering och tillhörighet.

KlingsporC: Mindre omdisponering av ingressen.

2026-01-31T08:51:27Z

Mindre omdisponering av ingressen.

← Äldre version		Versionen från 31 januari 2026 kl. 10.51
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=Dalarna\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}		{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=Dalarna\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}
	__TOC__		__TOC__
⚫	Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden

	'''Leksands socken''' ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten '''Leksand''' växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.		'''Leksands socken''' ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten '''Leksand''' växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.

		⚫	Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden

	Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i '''fjärdingar''' – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.		Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i '''fjärdingar''' – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

Evlan: /* Odlingslandskap */ lagt till bandland och snesland

2025-11-16T16:26:25Z

Odlingslandskap: lagt till bandland och snesland

← Äldre version		Versionen från 16 november 2025 kl. 18.26
Rad 39:		Rad 39:

	Jordbruket har alltid varit basen för försörjningen, med odling av korn, råg och rovor, samt boskapsskötsel och fäbodbruk. Leksands socken var tidigt känd för sina '''fäbodsystem''', där nästan varje by hade sina egna fäbodar i skogsbygden. Även '''hantverk, skogsbruk och tjärbränning''' var viktiga inslag, särskilt under 1600- och 1700-talen.		Jordbruket har alltid varit basen för försörjningen, med odling av korn, råg och rovor, samt boskapsskötsel och fäbodbruk. Leksands socken var tidigt känd för sina '''fäbodsystem''', där nästan varje by hade sina egna fäbodar i skogsbygden. Även '''hantverk, skogsbruk och tjärbränning''' var viktiga inslag, särskilt under 1600- och 1700-talen.

			Dalarna hade egna mått när man räknade ut ytan på marken. Bandland och Snesland.

			'''Bandland''' är ett äldre ytmått för mark som motsvarar 12,69 kvadratmeter. Måttet användes tidigare i Dalarna, där ett bandland var 36 kvadratalnar. Måttet kallades även band eller kärve, då ett bandland ansågs kunna leverera en skörd av ett "band", det vill säga en kärve.

			Ett bandland är en yta om 6 gånger 6 alnar. En svensk aln fram till metersystemets införande i slutet av 1800-talet motsvarade 2 fot, där 1 svensk fot var 0,2969 m och således 1 aln = 0,5938 m. Med denna definition blir ett bandland 660,5938<sup>2</sup> = 12,69 kvadratmeter, eller 144 kvadratfot.

			Ett annat ytmått från denna tid och trakt är ''snesland'', där 1 snesland = 10 bandland = 126,9 kvadratmeter, eller 1440 kvadratfot.

	== Bystruktur ==		== Bystruktur ==

Evlan: /* Kulturen och Sevärdheter */

2025-11-16T15:56:14Z

Kulturen och Sevärdheter

← Äldre version		Versionen från 16 november 2025 kl. 17.56
Rad 50:		Rad 50:

	== Kulturen och Sevärdheter ==		== Kulturen och Sevärdheter ==
	Kulturen i Leksand är rik och väl bevarad. Den lokala ~~'''~~dräktskicket''', '''folkmusiken~~'''~~ och '''måleriet''' har blivit symboler för hela Dalarna. Även byggnadstraditionen med '''rödmålade timmergårdar och loftbodar''' har gjort Leksandsbyarna till kulturmiljöer av riksintresse.		Kulturen i Leksand är rik och väl bevarad. Den lokala dräktskicket''',''' folkmusiken och '''måleriet''' har blivit symboler för hela Dalarna. Även byggnadstraditionen med '''rödmålade timmergårdar och loftbodar''' har gjort Leksandsbyarna till kulturmiljöer av riksintresse.

	Leksands socken rymmer en rad kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och naturplatser som berättar om bygdens historia från medeltid till nutid.		Leksands socken rymmer en rad kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och naturplatser som berättar om bygdens historia från medeltid till nutid.

Evlan: Lagt till om gårdsnamn

2025-11-15T13:18:02Z

Lagt till om gårdsnamn

← Äldre version		Versionen från 15 november 2025 kl. 15.18
Rad 44:		Rad 44:

	Nästan alla äldre timmerhus byggdes av bönderna själva, och håller en anmärkningsvärt hög virkes- och hantverkskvalitet. Utformningen är ofta enkel, men väl genomtänkt. Inspirationen till nya byggnader hämtades från byggnader på andra gårdar i byn. På grund av de komplexa arvsreglerna som beskrivs ovan har det ofta förekommit att timmerhus har flyttats eller ombyggts. Exempelvis kunde en parstuga, där sådana förekom, delas i två och återuppstå som två nya parstugor. På fäbodarna finns i regel fler riktigt ålderdomliga timmerhus bevarade, eftersom förändringstrycket under 1800- och 1900-talet där inte varit lika högt som i byarna.		Nästan alla äldre timmerhus byggdes av bönderna själva, och håller en anmärkningsvärt hög virkes- och hantverkskvalitet. Utformningen är ofta enkel, men väl genomtänkt. Inspirationen till nya byggnader hämtades från byggnader på andra gårdar i byn. På grund av de komplexa arvsreglerna som beskrivs ovan har det ofta förekommit att timmerhus har flyttats eller ombyggts. Exempelvis kunde en parstuga, där sådana förekom, delas i två och återuppstå som två nya parstugor. På fäbodarna finns i regel fler riktigt ålderdomliga timmerhus bevarade, eftersom förändringstrycket under 1800- och 1900-talet där inte varit lika högt som i byarna.

			Gårdarnas namn kan med tiden förändras. Det är få gårdar som har samma namn genom alla tider. Det kan ha utgått från ett förnamn, t.ex Persgården, sedan flyttar någon in på gården från annan by då tar den med sig gårdsnamnet.

			Gårdsnamnet kan även vara ett soldatnamn. Det fanns inte soldattorp i Leksands socken utan gården fick ett rote tilldelat och solden bodde på gården.

	== Kulturen och Sevärdheter ==		== Kulturen och Sevärdheter ==

DanS den 28 oktober 2025 kl. 08.18

2025-10-28T08:18:47Z

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2025 kl. 10.18
Rad 144:		Rad 144:
	\| mainlabel = Namn		\| mainlabel = Namn
	}}		}}

			=== Platser i Leksands socken ===
			Klicka på en markör för mer information. Byt gärna till fullskärmsläge, F5 tar dig ur fullskärmsläge i de flesta fall.

			{{
			#compound_query:
			[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Hemman]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DarkGoldenRod.svg ;limit=800
			\|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Gård]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Green.svg ;limit=800
			\|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Torp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DeepSkyBlue.svg ;limit=800
			\|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Soldattorp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Pink.svg ;limit=800
			\|[[Har socken::Leksand]] [[Har typ::Backstuga]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Crimson.svg ;limit=800
			\|[[Har socken::Leksand]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_LightGrey.svg ;limit=800
			\|format=leaflet
			\|enablefullscreen=yes
			\|controls=type,pan,zoom,scale,streetview
			\|width=600
			\|height=600
			\|resizable=yes
			}}

			{\|
			\|+
			\|-
			\|[[Fil:Marker DarkGoldenRod.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Hemman
			\|[[Fil:Marker Green.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Gård
			\|[[Fil:Marker DeepSkyBlue.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Torp
			\|[[Fil:Marker Pink.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Soldattorp
			\|[[Fil:Marker Crimson.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Backstuga
			\|[[Fil:Marker LightGrey.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Övrigt
			\|}

DanS den 28 oktober 2025 kl. 08.14

2025-10-28T08:14:42Z

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2025 kl. 10.14
Rad 137:		Rad 137:
	* Överboda		* Överboda
	* Övermo		* Övermo

			== Platser inom Leksand socken ==
			{{#ask:
			[[ har socken::Leksand]]
			\|? har typ =Typ
			\| mainlabel = Namn
			}}

DanS: Rättat stavfel i landskap

2025-10-14T13:55:06Z

Rättat stavfel i landskap

← Äldre version		Versionen från 14 oktober 2025 kl. 15.55
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=~~Dalslarna~~\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}		{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=Dalarna\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}
	__TOC__		__TOC__
	Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden		Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden

DanS: Bytt till DISPLAYTITLE för sidrubrik, lagt till anrop till mallen Socken så den dyker upp i listor och kommande kartor. Lagt till TOC

2025-10-14T13:54:00Z

Bytt till DISPLAYTITLE för sidrubrik, lagt till anrop till mallen Socken så den dyker upp i listor och kommande kartor. Lagt till __TOC__

← Äldre version		Versionen från 14 oktober 2025 kl. 15.54
Rad 1:		Rad 1:
			{{DISPLAYTITLE:Leksands Socken}}{{SockMall:Socken\|namn=Leksand\|landskap=Dalslarna\|knord=60.731077\|kost=14.982498\|status=aktiv}}
	== Leksands Socken ==
			__TOC__
	Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden		Namnet (1318 ''Leksand'') kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden ''sand'' syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden ''lek'' syftar på fiskelek utanför udden

Evlan: Lagt till Historiska personer

2025-10-14T12:53:10Z

Lagt till Historiska personer

← Äldre version		Versionen från 14 oktober 2025 kl. 14.53
Rad 76:		Rad 76:

	På västra sidan av socknen reser sig '''Siljansnäsberget''', där '''Naturum Dalarna''' visar Siljansbygdens geologi och natur. Utsiktstornet på toppen erbjuder vidsträckt vy över Siljan, Leksand och Rättvik.		På västra sidan av socknen reser sig '''Siljansnäsberget''', där '''Naturum Dalarna''' visar Siljansbygdens geologi och natur. Utsiktstornet på toppen erbjuder vidsträckt vy över Siljan, Leksand och Rättvik.

			== Historiska personer från Leksands socken ==
			'''Tolfte Olsson (1570–1631)'''

			Landsman i Leksand och en av socknens mest framträdande bönder under tidigt 1600-tal. Han representerade '''bondeståndet vid riksdagen 1617''' i Stockholm – den så kallade '''Kröningsriksdagen''' för Gustav II Adolf. Som landsman hade han ansvar för rättskipning och ordning inom häradet, och hans namn förekommer i flera samtida handlingar.

			'''Erik Axel Karlfeldt (1864–1931)'''

			Född i '''Sjugare''' i Leksands socken. Karlfeldt blev en av Sveriges mest älskade diktare och tilldelades postumt '''Nobelpriset i litteratur''' 1931. Hans hemgård '''Sångs''' är idag museum, och hans poesi bär många motiv från Leksands natur och folk.

			'''Anders Zorn (1860–1920)''' hade ingen gård i Leksand, men arbetade ofta i trakten och målade flera motiv från socknens byar och kyrkbacke, vilket bidrog till att sprida bilden av Leksand som symbol för svensk allmoge.

			'''Karin Larsson (1859–1928)''', konstnär och maka till Carl Larsson, hade rötter i trakten och var utbildad i Leksand innan flytten till Sundborn.

			Flera '''nämndemän, soldater och kyrkvärdar''' från Leksand har också lämnat avtryck i historien. Under 1600- och 1700-talen deltog män från socknens gårdar i '''indelningsverket''', bland annat soldater under rotarna '''Dufva, Likagod och Brask''', knutna till gårdar i Åsbygge fjärding.

	== Byar och fäbodar i Leksand ==		== Byar och fäbodar i Leksand ==