Dalsland/Ånimskog/Ängane Södra - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:19:00Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.19
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

DanS: Mindre rättning

2025-08-01T07:29:46Z

Mindre rättning

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2025 kl. 09.29
Rad 6:		Rad 6:
	\| knord = 58.846982		\| knord = 58.846982
	\| kost = 12.498257		\| kost = 12.498257
	\| typ = ~~Hemman~~		\| typ = Torp
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra.jpg\|miniatyr\|''Södra Ängane, Gustaf Ryhrs stuga.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra.jpg\|miniatyr\|''Södra Ängane, Gustaf Ryhrs stuga.'']]

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 20.19

2025-05-17T20:19:17Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 22.19
Rad 13:		Rad 13:
	1961 drabbades han av en lättare hjärnblödning och blev liggande på golvet i sin stuga i tre dygn innan han upptäcktes och kom under vård. Han fick frid för sin ständiga värk 1963.		1961 drabbades han av en lättare hjärnblödning och blev liggande på golvet i sin stuga i tre dygn innan han upptäcktes och kom under vård. Han fick frid för sin ständiga värk 1963.

	Låt oss för några ögonblick slå oss ner hos Gustaf och förflytta oss mer än ett sekel tillbaka i tiden. Stugan torde ha timrats upp omkring 1840, och en av de första ägarna var Johannes Andersson från [[Holms]] socken som gifte sig med Ånimskogsflickan Kjerstin Andersdotter omkring 1845. De bodde under ett tiotal år i Mellerud men köpte hemmanet på södra Ängane 1858 och flyttade dit med sina fyra döttrar samma år. Senare föddes också två pojkar. Det kan vara påkallat att redan nu ge en kort presentation av de fyra systrarna, eftersom de i sinom tid på olika sätt skulle låta tala om sig som särdeles kraftfulla och originella personligheter.		Låt oss för några ögonblick slå oss ner hos Gustaf och förflytta oss mer än ett sekel tillbaka i tiden. Stugan torde ha timrats upp omkring 1840, och en av de första ägarna var Johannes Andersson från [[Dalsland/Holms\|Holms]] socken som gifte sig med Ånimskogsflickan Kjerstin Andersdotter omkring 1845. De bodde under ett tiotal år i [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]] men köpte hemmanet på södra Ängane 1858 och flyttade dit med sina fyra döttrar samma år. Senare föddes också två pojkar. Det kan vara påkallat att redan nu ge en kort presentation av de fyra systrarna, eftersom de i sinom tid på olika sätt skulle låta tala om sig som särdeles kraftfulla och originella personligheter.

	Augusta, född 1847, var äldst och utflyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Säljebyn\|Säljebyn]] 18 år gammal. Britta Maja var endast 15 år när hon tog plats i [[Ryr]], gifte sig efter några år med en sjöman och blev traktens jordemor och läkekvinna. I [[Ryr]] fick hon också uppleva sin hundraårsdag, vilket var en händelse som gav genljud i hela Dalsland. Lena-Sofia, 1853, gifte sig med Lars Johannesson på [[Dalsland/Ånimskog/Knektängen\|Knektängen]] och blev mor till en sjusärdeles syskonskara, varav de flesta kom att leva så spännande och intressanta liv att det kunnat ge stoff till flera äventyrsromaner. Kristina, 1856, var den omtalade [[Dalsland/Ånimskog/Från Brandalen till Skacka\|Kristin på Skacka]] om vilken det florerar en mängd historier. Sönerna Anders Gustaf, född 1858 och Karl Wilhelm 1861 kom att föra betydligt stillsammare liv.		Augusta, född 1847, var äldst och utflyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Säljebyn\|Säljebyn]] 18 år gammal. Britta Maja var endast 15 år när hon tog plats i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]], gifte sig efter några år med en sjöman och blev traktens jordemor och läkekvinna. I [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]] fick hon också uppleva sin hundraårsdag, vilket var en händelse som gav genljud i hela Dalsland. Lena-Sofia, 1853, gifte sig med Lars Johannesson på [[Dalsland/Ånimskog/Knektängen\|Knektängen]] och blev mor till en sjusärdeles syskonskara, varav de flesta kom att leva så spännande och intressanta liv att det kunnat ge stoff till flera äventyrsromaner. Kristina, 1856, var den omtalade [[Dalsland/Ånimskog/Från Brandalen till Skacka\|Kristin på Skacka]] om vilken det florerar en mängd historier. Sönerna Anders Gustaf, född 1858 och Karl Wilhelm 1861 kom att föra betydligt stillsammare liv.

	Till hemmanet på södra Ängane hörde också [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]], så ägorna sträckte sig ända ner till [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] och omfattade den lilla backstugan vid sjöstranden. Arealen av odlad jord var dock begränsad till några åkrar som låg väster och norr om gården. Ladugården, som var uppförd söder om bostadshuset, gav rum åt ett par kor och säkerligen gris och höns.		Till hemmanet på södra Ängane hörde också [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]], så ägorna sträckte sig ända ner till [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] och omfattade den lilla backstugan vid sjöstranden. Arealen av odlad jord var dock begränsad till några åkrar som låg väster och norr om gården. Ladugården, som var uppförd söder om bostadshuset, gav rum åt ett par kor och säkerligen gris och höns.

	Johannes och hans hustru levde på sitt hemman långt efter att barnen funnit sina egna vägar i livet, men framåt sekelskiftet hade de blivit ett åldrat par och fann det för gott att sälja gården till Jan Petter Nilsson. Köpet gjordes upp 1901, men redan påföljande år sålde Jan Petter sin nyförvärvade egendom till Anders Magnus Ryhr, som under ett par decennier tjänat [[Ryr]] som soldat, men som i och med indelningsverkets upphörande nu blivit civil. Han beslöt att med sin familj flytta tillbaka till sin hemsocken som sett honom födas 1851. Han var gift med Lotta Andersson från [[Skållerud]], och tillsammans hade de sex barn: Anna Maria född 1874, Anders Gustaf 1880, Amanda Elisabet 1884, Johan David 1889, Charlotta Ottoni 1891 och Torborg 1898.		Johannes och hans hustru levde på sitt hemman långt efter att barnen funnit sina egna vägar i livet, men framåt sekelskiftet hade de blivit ett åldrat par och fann det för gott att sälja gården till Jan Petter Nilsson. Köpet gjordes upp 1901, men redan påföljande år sålde Jan Petter sin nyförvärvade egendom till Anders Magnus Ryhr, som under ett par decennier tjänat [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]] som soldat, men som i och med indelningsverkets upphörande nu blivit civil. Han beslöt att med sin familj flytta tillbaka till sin hemsocken som sett honom födas 1851. Han var gift med Lotta Andersson från [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]], och tillsammans hade de sex barn: Anna Maria född 1874, Anders Gustaf 1880, Amanda Elisabet 1884, Johan David 1889, Charlotta Ottoni 1891 och Torborg 1898.

	Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]]. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|Totten]]. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]].		Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]]. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|Totten]]. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]].

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-15T09:08:05Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Mikael S den 27 april 2025 kl. 18.56

2025-04-27T18:56:04Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 20.56
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Södra Ängane		\| namn = Södra Ängane
	\| knord = 58.~~846182~~		\| knord = 58.846982
	\| kost = 12.~~498558~~		\| kost = 12.498257
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}		}}

Mikael S den 27 april 2025 kl. 18.50

2025-04-27T18:50:45Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 20.50
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Södra Ängane		\| namn = Södra Ängane
			\| knord = 58.846182
			\| kost = 12.498558
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}		}}

Mikael S den 18 april 2025 kl. 18.38

2025-04-18T18:38:18Z

← Äldre version		Versionen från 18 april 2025 kl. 20.38
Rad 3:		Rad 3:
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = ~~Ängane~~ Södra		\| namn = Södra Ängane
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}		}}

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:40:06Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.40
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 11 april 2025 kl. 13.47

2025-04-11T13:47:26Z

← Äldre version		Versionen från 11 april 2025 kl. 15.47
Rad 21:		Rad 21:
	Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från Rönningen. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till Totten. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på Karlsberg.		Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från Rönningen. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till Totten. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på Karlsberg.

	Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp Ängkasen och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87</ref>		Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp Ängkasen och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87-88</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 11 april 2025 kl. 13.37

2025-04-11T13:37:58Z

← Äldre version		Versionen från 11 april 2025 kl. 15.37
Rad 23:		Rad 23:
	Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp Ängkasen och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87</ref>		Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp Ängkasen och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87</ref>

	Källor		== Källor ==
	<references />		<references />

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 11.08
Rad 6:		Rad 6:
	\| knord = 58.846982		\| knord = 58.846982
	\| kost = 12.498257		\| kost = 12.498257
	\| typ = ~~Torp~~		\| typ = Hemman
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra.jpg\|miniatyr\|''Södra Ängane, Gustaf Ryhrs stuga.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra.jpg\|miniatyr\|''Södra Ängane, Gustaf Ryhrs stuga.'']]
	Följer man bergsryggen från Ängkullen mot norr hittar man med någon möda fram till en liten röd stuga som numera omges av tät vegetation. Under ett par årtionden har den hyrts ut till sommargäster, och det är förmodligen deras dröm om en röd stuga bland susande lövträd som gjort att den fått färg, ty alla som minns den från äldre tider vet att den alltid stått där grånad, ett monument från tiden innan Falu rödfärg gjort sitt segertåg över landet. När man passerade stugan under 40- och 50-talen kunde man se Gustaf Ryhr sitta ute i solväggen med sina förvärkta händer stödda på käppen, för han hade svår reumatism. Hans intellekt och talförmåga hade dock inte sjukdomen kunnat bryta ner, för han kommenterade tidens händelser med en kvickhet och slagfärdighet som en revykung kunde ha avundats honom. Trots att hans kropp var deformerad av den svåra sjukdomen var han flitigt verksam. Han klarade alla hushållsbestyr fastän hans bostad var helt omodern. Han fick bära in ved och vatten i små portioner och använda vissa knep för att kompensera sitt handikapp. Han skötte också sina bikupor som uppgick till ett tjogtal samhällen. Bina gav honom inte bara honung utan också en viss lisa för värken. När den var som värst lade han händerna på flustret och lät bina sticka sig och det gav en stunds lindring. Gustaf var också musikaliskt begåvad, och ibland tog han fram sin fiol, satte fast den mot foten, och anpassade sig i övrigt efter sin rörelseförmåga så han kunde spela.		Följer man bergsryggen från [[Dalsland/Ånimskog/Ängkullen\|Ängkullen]] mot norr hittar man med någon möda fram till en liten röd stuga som numera omges av tät vegetation. Under ett par årtionden har den hyrts ut till sommargäster, och det är förmodligen deras dröm om en röd stuga bland susande lövträd som gjort att den fått färg, ty alla som minns den från äldre tider vet att den alltid stått där grånad, ett monument från tiden innan Falu rödfärg gjort sitt segertåg över landet. När man passerade stugan under 40- och 50-talen kunde man se Gustaf Ryhr sitta ute i solväggen med sina förvärkta händer stödda på käppen, för han hade svår reumatism. Hans intellekt och talförmåga hade dock inte sjukdomen kunnat bryta ner, för han kommenterade tidens händelser med en kvickhet och slagfärdighet som en revykung kunde ha avundats honom. Trots att hans kropp var deformerad av den svåra sjukdomen var han flitigt verksam. Han klarade alla hushållsbestyr fastän hans bostad var helt omodern. Han fick bära in ved och vatten i små portioner och använda vissa knep för att kompensera sitt handikapp. Han skötte också sina bikupor som uppgick till ett tjogtal samhällen. Bina gav honom inte bara honung utan också en viss lisa för värken. När den var som värst lade han händerna på flustret och lät bina sticka sig och det gav en stunds lindring. Gustaf var också musikaliskt begåvad, och ibland tog han fram sin fiol, satte fast den mot foten, och anpassade sig i övrigt efter sin rörelseförmåga så han kunde spela.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra2.jpg\|miniatyr\|''Gustaf Ryhr i sitt kök på Södra Ängane.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängane södra2.jpg\|miniatyr\|''Gustaf Ryhr i sitt kök på Södra Ängane.'']]
	1961 drabbades han av en lättare hjärnblödning och blev liggande på golvet i sin stuga i tre dygn innan han upptäcktes och kom under vård. Han fick frid för sin ständiga värk 1963.		1961 drabbades han av en lättare hjärnblödning och blev liggande på golvet i sin stuga i tre dygn innan han upptäcktes och kom under vård. Han fick frid för sin ständiga värk 1963.

	Låt oss för några ögonblick slå oss ner hos Gustaf och förflytta oss mer än ett sekel tillbaka i tiden. Stugan torde ha timrats upp omkring 1840, och en av de första ägarna var Johannes Andersson från Holms socken som gifte sig med Ånimskogsflickan Kjerstin Andersdotter omkring 1845. De bodde under ett tiotal år i Mellerud men köpte hemmanet på södra Ängane 1858 och flyttade dit med sina fyra döttrar samma år. Senare föddes också två pojkar. Det kan vara påkallat att redan nu ge en kort presentation av de fyra systrarna, eftersom de i sinom tid på olika sätt skulle låta tala om sig som särdeles kraftfulla och originella personligheter.		Låt oss för några ögonblick slå oss ner hos Gustaf och förflytta oss mer än ett sekel tillbaka i tiden. Stugan torde ha timrats upp omkring 1840, och en av de första ägarna var Johannes Andersson från [[Holms]] socken som gifte sig med Ånimskogsflickan Kjerstin Andersdotter omkring 1845. De bodde under ett tiotal år i Mellerud men köpte hemmanet på södra Ängane 1858 och flyttade dit med sina fyra döttrar samma år. Senare föddes också två pojkar. Det kan vara påkallat att redan nu ge en kort presentation av de fyra systrarna, eftersom de i sinom tid på olika sätt skulle låta tala om sig som särdeles kraftfulla och originella personligheter.

	Augusta, född 1847, var äldst och utflyttade till Säljebyn 18 år gammal. Britta Maja var endast 15 år när hon tog plats i Ryr, gifte sig efter några år med en sjöman och blev traktens jordemor och läkekvinna. I Ryr fick hon också uppleva sin hundraårsdag, vilket var en händelse som gav genljud i hela Dalsland. Lena-Sofia, 1853, gifte sig med Lars Johannesson på Knektängen och blev mor till en sjusärdeles syskonskara, varav de flesta kom att leva så spännande och intressanta liv att det kunnat ge stoff till flera äventyrsromaner. Kristina, 1856, var den omtalade Kristin på Skacka om vilken det florerar en mängd historier. Sönerna Anders Gustaf, född 1858 och Karl Wilhelm 1861 kom att föra betydligt stillsammare liv.		Augusta, född 1847, var äldst och utflyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Säljebyn\|Säljebyn]] 18 år gammal. Britta Maja var endast 15 år när hon tog plats i [[Ryr]], gifte sig efter några år med en sjöman och blev traktens jordemor och läkekvinna. I [[Ryr]] fick hon också uppleva sin hundraårsdag, vilket var en händelse som gav genljud i hela Dalsland. Lena-Sofia, 1853, gifte sig med Lars Johannesson på [[Dalsland/Ånimskog/Knektängen\|Knektängen]] och blev mor till en sjusärdeles syskonskara, varav de flesta kom att leva så spännande och intressanta liv att det kunnat ge stoff till flera äventyrsromaner. Kristina, 1856, var den omtalade [[Dalsland/Ånimskog/Från Brandalen till Skacka\|Kristin på Skacka]] om vilken det florerar en mängd historier. Sönerna Anders Gustaf, född 1858 och Karl Wilhelm 1861 kom att föra betydligt stillsammare liv.

	Till hemmanet på södra Ängane hörde också Ängkasen, så ägorna sträckte sig ända ner till Ånimmen och omfattade den lilla backstugan vid sjöstranden. Arealen av odlad jord var dock begränsad till några åkrar som låg väster och norr om gården. Ladugården, som var uppförd söder om bostadshuset, gav rum åt ett par kor och säkerligen gris och höns.		Till hemmanet på södra Ängane hörde också [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]], så ägorna sträckte sig ända ner till [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] och omfattade den lilla backstugan vid sjöstranden. Arealen av odlad jord var dock begränsad till några åkrar som låg väster och norr om gården. Ladugården, som var uppförd söder om bostadshuset, gav rum åt ett par kor och säkerligen gris och höns.

	Johannes och hans hustru levde på sitt hemman långt efter att barnen funnit sina egna vägar i livet, men framåt sekelskiftet hade de blivit ett åldrat par och fann det för gott att sälja gården till Jan Petter Nilsson. Köpet gjordes upp 1901, men redan påföljande år sålde Jan Petter sin nyförvärvade egendom till Anders Magnus Ryhr, som under ett par decennier tjänat Ryr som soldat, men som i och med indelningsverkets upphörande nu blivit civil. Han beslöt att med sin familj flytta tillbaka till sin hemsocken som sett honom födas 1851. Han var gift med Lotta Andersson från Skållerud, och tillsammans hade de sex barn: Anna Maria född 1874, Anders Gustaf 1880, Amanda Elisabet 1884, Johan David 1889, Charlotta Ottoni 1891 och Torborg 1898.		Johannes och hans hustru levde på sitt hemman långt efter att barnen funnit sina egna vägar i livet, men framåt sekelskiftet hade de blivit ett åldrat par och fann det för gott att sälja gården till Jan Petter Nilsson. Köpet gjordes upp 1901, men redan påföljande år sålde Jan Petter sin nyförvärvade egendom till Anders Magnus Ryhr, som under ett par decennier tjänat [[Ryr]] som soldat, men som i och med indelningsverkets upphörande nu blivit civil. Han beslöt att med sin familj flytta tillbaka till sin hemsocken som sett honom födas 1851. Han var gift med Lotta Andersson från [[Skållerud]], och tillsammans hade de sex barn: Anna Maria född 1874, Anders Gustaf 1880, Amanda Elisabet 1884, Johan David 1889, Charlotta Ottoni 1891 och Torborg 1898.

	Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från Rönningen. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till Totten. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på Karlsberg.		Anders Magnus gick ur tiden 1913, samma år som David gifte sig med grannflickan Adina Eriksdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]]. Lotta och barnen övertog nu ägandet, men de flesta av syskonen var nu utflugna. David och Adina bodde i föräldrahemmet en kort tid innan de flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|Totten]]. Torborg var också kvar, men efter några år fann hon liksom brodern sin tillkommande nästgårds, nämligen Erik Palm på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]].

	Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp Ängkasen och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87-88</ref>		Omkring 1920 var det endast Lotta och sonen Gustaf som bodde i "Ryhrstugan" Gustaf hade ett tiotal år tidigare drabbats av svår ledvärk och blev med åren alltmer invalidiserad. Han hade tänkt att renovera upp [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] och slå sig ner där, men sjukdomen satte stopp för dessa planer. Modern dog 1932 och ett tiotal år senare köpte brorsonen Lars Ryhr fastigheten, men Gustaf fick bo kvar i den gråa stugan, dit han en gång kommit som en ung, stark tjugoåring, till sin död 1963.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 87-88</ref>

	== Källor ==		== Källor ==