Dalsland/Ånimskog/Ängkasen - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:19:01Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.19
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-15T09:12:22Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 11.12
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkasen.jpg\|miniatyr]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkasen.jpg\|miniatyr]]
	Från Ryhrstugan leder en väg som bara för några år sedan var en slingrande stig ner till Ängkasen. Alldeles nere vid strandkanten avtecknar sig en röd stuga omgiven av ängsmark som bildar en fyrkantig öppning mitt i storskogen. Läget vid Ånimmens vidsträckta vattenyta skapar dock ljus och luft kring huset och tomten och förlänar hela Ängkasen en atmosfär av rogivande idyll.		Från [[Dalsland/Ånimskog/Ängane Södra\|Ryhrstugan]] leder en väg som bara för några år sedan var en slingrande stig ner till Ängkasen. Alldeles nere vid strandkanten avtecknar sig en röd stuga omgiven av ängsmark som bildar en fyrkantig öppning mitt i storskogen. Läget vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] vidsträckta vattenyta skapar dock ljus och luft kring huset och tomten och förlänar hela Ängkasen en atmosfär av rogivande idyll.

	De första som slog sig ner här invid Ånimmens strand var arbetaren Lars Magnus Jansson, född 1824 i Ånimskog och hans hustru Ida Andersdotter, också hon från Ånimskog och född 1829. De bosatte sig förmodligen på Ängkasen omkring 1850, troligen i en äldre byggnad som låg ett trettiotal meter från stranden upp mot skogen. Dock är lämningarna av detta hus i det närmaste utplånade, så det är svårt att dra några säkra slutsatser, men om det legat en äldre byggnad på Ängkasen kan det innebära att det funnits boende här före Lars Magnus Jansson.		De första som slog sig ner här invid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand var arbetaren Lars Magnus Jansson, född 1824 i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och hans hustru Ida Andersdotter, också hon från [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och född 1829. De bosatte sig förmodligen på Ängkasen omkring 1850, troligen i en äldre byggnad som låg ett trettiotal meter från stranden upp mot skogen. Dock är lämningarna av detta hus i det närmaste utplånade, så det är svårt att dra några säkra slutsatser, men om det legat en äldre byggnad på Ängkasen kan det innebära att det funnits boende här före Lars Magnus Jansson.

	Familjen Janssons äldste son Anders Gustaf föddes 1851 och sedan följde Josef 1856 (dog tio år gammal), Kristina 1860, Julia 1863, Alfred 1865, Johan Albert 1868 och Otto 1872. Man kan föreställa sig att familjen hade det ganska knapert under barnens uppväxttid. Säkerligen kunde man dryga ut kosten genom att odla potatis och grönsaker på den uppbrutna marken upp mot skogen och kanske hålla en gris, men det var nog allt man kunde få ut av det blygsamma jordbruket.		Familjen Janssons äldste son Anders Gustaf föddes 1851 och sedan följde Josef 1856 (dog tio år gammal), Kristina 1860, Julia 1863, Alfred 1865, Johan Albert 1868 och Otto 1872. Man kan föreställa sig att familjen hade det ganska knapert under barnens uppväxttid. Säkerligen kunde man dryga ut kosten genom att odla potatis och grönsaker på den uppbrutna marken upp mot skogen och kanske hålla en gris, men det var nog allt man kunde få ut av det blygsamma jordbruket.

	Kristina sökte sig redan som 15-åring över till Ånimmens östra sida, närmare bestämt till Knollen där Anders Gustaf fått plats som dräng två år tidigare. Alfred värvade sig som fältjägare och tog namnet Engström.		Kristina sökte sig redan som 15-åring över till [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] östra sida, närmare bestämt till [[Dalsland/Ånimskog/Knollen\|Knollen]] där Anders Gustaf fått plats som dräng två år tidigare. Alfred värvade sig som fältjägare och tog namnet Engström.

	Efter föräldrarnas död strax innan sekelskiftet flyttade Alfred in i sitt gamla föräldrahem. Han hade då lämnat soldatlivet, gift sig och fått barn. Några år senare byggde han ett hus på Totten och flyttade in där med sin familj 1906. Under en tioårsperiod stod huset på Ängkasen mer eller mindre öde, men 1917 kom David Ryhr dit med hustrun Adina och två barn, och det blev början till en stadigvarande bosättning, som endast avbröts av en kortare period i början av tjugotalet då familjen bodde i Fröskog. Vid den den tiden var de fyra barnen födda: Saga 1913, Lars 1916, Karl-Erik 1920 och John 1922. Ett par år efter återkomsten till Ängkasen köpte David fastigheten och började renovera och bygga till huset som då fick det utseende det har idag.		Efter föräldrarnas död strax innan sekelskiftet flyttade Alfred in i sitt gamla föräldrahem. Han hade då lämnat soldatlivet, gift sig och fått barn. Några år senare byggde han ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|Totten]] och flyttade in där med sin familj 1906. Under en tioårsperiod stod huset på Ängkasen mer eller mindre öde, men 1917 kom David Ryhr dit med hustrun Adina och två barn, och det blev början till en stadigvarande bosättning, som endast avbröts av en kortare period i början av tjugotalet då familjen bodde i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]]. Vid den den tiden var de fyra barnen födda: Saga 1913, Lars 1916, Karl-Erik 1920 och John 1922. Ett par år efter återkomsten till Ängkasen köpte David fastigheten och började renovera och bygga till huset som då fick det utseende det har idag.

	David var bergsprängare och en av pionjärerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 89-90</ref>		David var bergsprängare och en av pionjärerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 89-90</ref>

Mikael S den 27 april 2025 kl. 18.54

2025-04-27T18:54:38Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 20.54
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Ängkasen		\| namn = Ängkasen
			\| knord = 58.846294
			\| kost = 12.502742
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}		}}

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:38:41Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.38
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 11 april 2025 kl. 13.50

2025-04-11T13:50:11Z

← Äldre version		Versionen från 11 april 2025 kl. 15.50
Rad 19:		Rad 19:
	David var bergsprängare och en av pionjärerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 89-90</ref>		David var bergsprängare och en av pionjärerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 89-90</ref>

	Källor		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-04-11T13:49:52Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

{{PlatsboxV2
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Stora Kilane
| namn = Ängkasen
| typ = Torp
}}
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkasen.jpg|miniatyr]]
Från Ryhrstugan leder en väg som bara för några år sedan var en slingrande stig ner till Ängkasen. Alldeles nere vid strandkanten avtecknar sig en röd stuga omgiven av ängsmark som bildar en fyrkantig öppning mitt i storskogen. Läget vid Ånimmens vidsträckta vattenyta skapar dock ljus och luft kring huset och tomten och förlänar hela Ängkasen en atmosfär av rogivande idyll.

De första som slog sig ner här invid Ånimmens strand var arbetaren Lars Magnus Jansson, född 1824 i Ånimskog och hans hustru Ida Andersdotter, också hon från Ånimskog och född 1829. De bosatte sig förmodligen på Ängkasen omkring 1850, troligen i en äldre byggnad som låg ett trettiotal meter från stranden upp mot skogen. Dock är lämningarna av detta hus i det närmaste utplånade, så det är svårt att dra några säkra slutsatser, men om det legat en äldre byggnad på Ängkasen kan det innebära att det funnits boende här före Lars Magnus Jansson.

Familjen Janssons äldste son Anders Gustaf föddes 1851 och sedan följde Josef 1856 (dog tio år gammal), Kristina 1860, Julia 1863, Alfred 1865, Johan Albert 1868 och Otto 1872. Man kan föreställa sig att familjen hade det ganska knapert under barnens uppväxttid. Säkerligen kunde man dryga ut kosten genom att odla potatis och grönsaker på den uppbrutna marken upp mot skogen och kanske hålla en gris, men det var nog allt man kunde få ut av det blygsamma jordbruket.

Kristina sökte sig redan som 15-åring över till Ånimmens östra sida, närmare bestämt till Knollen där Anders Gustaf fått plats som dräng två år tidigare. Alfred värvade sig som fältjägare och tog namnet Engström.

Efter föräldrarnas död strax innan sekelskiftet flyttade Alfred in i sitt gamla föräldrahem. Han hade då lämnat soldatlivet, gift sig och fått barn. Några år senare byggde han ett hus på Totten och flyttade in där med sin familj 1906. Under en tioårsperiod stod huset på Ängkasen mer eller mindre öde, men 1917 kom David Ryhr dit med hustrun Adina och två barn, och det blev början till en stadigvarande bosättning, som endast avbröts av en kortare period i början av tjugotalet då familjen bodde i Fröskog. Vid den den tiden var de fyra barnen födda: Saga 1913, Lars 1916, Karl-Erik 1920 och John 1922. Ett par år efter återkomsten till Ängkasen köpte David fastigheten och började renovera och bygga till huset som då fick det utseende det har idag.

David var bergsprängare och en av pionjärerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 89-90</ref>

Källor
<references />