Dalsland/Ånimskog/Ängkullen - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:19:01Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.19
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 20.10

2025-05-17T20:10:49Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 22.10
Rad 21:		Rad 21:
	Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]]. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin familj under en kortare period.		Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]]. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin familj under en kortare period.

	1927 gifte sig dottern Vendla med John Johansson från [[Ryr]] i [[Skållerud]] och det föll sig naturligt för de unga tu att köpa Vendlas föräldrahem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.		1927 gifte sig dottern Vendla med John Johansson från [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]] i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]] och det föll sig naturligt för de unga tu att köpa Vendlas föräldrahem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.

	John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i [[Snäcke]]. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>		John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-15T08:54:46Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 10.54
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen.jpg\|miniatyr]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen.jpg\|miniatyr]]
	Från Rönningen leder vägen norrut, upp mot Ängkullen som förmodligen är den högst belägna gårdsbyggnaden i Stora Kilane. När man står uppe vid bostadshuset förstår man hur stället en gång fått sitt namn: "Kullen som omges av ängar" Visserligen har vegetationen tätnat med åren, här och var nästan till ogenomtränglighet, men med lite fantasi kan man föreställa sig hur ängsmarkerna låg öppna norrut ända upp mot Kilehaget. Området kom att benämnas "Ängarna" eftersom det under 1700-talet och 1800-talets första decennier utgjorde betes- och slåtterängar för gårdarna i norr, långt innan södra delen av Stora Kilane började bebyggas.		Från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]] leder vägen norrut, upp mot Ängkullen som förmodligen är den högst belägna gårdsbyggnaden i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. När man står uppe vid bostadshuset förstår man hur stället en gång fått sitt namn: "Kullen som omges av ängar". Visserligen har vegetationen tätnat med åren, här och var nästan till ogenomtränglighet, men med lite fantasi kan man föreställa sig hur ängsmarkerna låg öppna norrut ända upp mot [[Dalsland/Ånimskog/Kilehaget\|Kilehaget]]. Området kom att benämnas "Ängarna" eftersom det under 1700-talet och 1800-talets första decennier utgjorde betes- och slåtterängar för gårdarna i norr, långt innan södra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] började bebyggas.

	Det enda tecken på att det en gång bedrivits jordbruk på Ängkullen är den gamla ladugården som ligger nedsänkt på en bergshylla långt under den rundade kulle där vägen till Ängane en gång var belägen. I ladugården fanns det två kor ända fram till 1950-talet, och så sent som för ett par årtionden sedan hade den dåvarande ägaren får som betade i de omgivande hagmarkerna.		Det enda tecken på att det en gång bedrivits jordbruk på Ängkullen är den gamla ladugården som ligger nedsänkt på en bergshylla långt under den rundade kulle där vägen till [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]] en gång var belägen. I ladugården fanns det två kor ända fram till 1950-talet, och så sent som för ett par årtionden sedan hade den dåvarande ägaren får som betade i de omgivande hagmarkerna.

	Det är troligt att Ängkullen började bebyggas på 1840-talet och en av de första ägarna var Magnus Olsson som köpte gården 1868. Han bosatte sig där med sina åldriga föräldrar Olof Eriksson och Maja Olsdotter, vilka under sina sista arbetsföra år varit torpare på Vesterås i Nedre Kilane. Efter föräldrarnas frånfälle i mitten av 1870-talet städslade Magnus pigan Britta Maja Nilsdotter, men hon flyttade till Djupslund året därpå. Lika kortvarig blev Augusta Jansdotters anställning och det föder misstanken att Magnus var "svår mot pigorna", men så behöver inte vara fallet, ty det sker allmänt ett livligt utbyte av drängar och pigor mellan gårdarna vid den här tiden.		Det är troligt att Ängkullen började bebyggas på 1840-talet och en av de första ägarna var Magnus Olsson som köpte gården 1868. Han bosatte sig där med sina åldriga föräldrar Olof Eriksson och Maja Olsdotter, vilka under sina sista arbetsföra år varit torpare på [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås\|Vesterås]] i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]. Efter föräldrarnas frånfälle i mitten av 1870-talet städslade Magnus pigan Britta Maja Nilsdotter, men hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund\|Djupslund]] året därpå. Lika kortvarig blev Augusta Jansdotters anställning och det föder misstanken att Magnus var "svår mot pigorna", men så behöver inte vara fallet, ty det sker allmänt ett livligt utbyte av drängar och pigor mellan gårdarna vid den här tiden.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen2.jpg\|miniatyr\|254x254px\|''Makarna Wollbrant med barnen Britt, Uno och Gullan samlade utanför verandan på Ängkullen i mitten av 1950-talet.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen2.jpg\|miniatyr\|254x254px\|''Makarna Wollbrant med barnen Britt, Uno och Gullan samlade utanför verandan på Ängkullen i mitten av 1950-talet.'']]
	Magnus Olsson bildade aldrig någon familj men tog sin syster Kajsa Olsdotter till sig 1884 och det tycks som de båda syskonen levde tillsammans ända till 1901 då Magnus gick ur tiden. Det var också systrarna Kajsa och Kristina Olsdotter samt Johannes Ström som ärvde honom. Bouppteckningen är daterad i maj 1901 och redan året därpå sker en försäljning av gården.		Magnus Olsson bildade aldrig någon familj men tog sin syster Kajsa Olsdotter till sig 1884 och det tycks som de båda syskonen levde tillsammans ända till 1901 då Magnus gick ur tiden. Det var också systrarna Kajsa och Kristina Olsdotter samt Johannes Ström som ärvde honom. Bouppteckningen är daterad i maj 1901 och redan året därpå sker en försäljning av gården.

	De som nu övertog Ängkullen var Johan Jonasson och hans hustru Kristina Karlsdotter, båda från Västra Berg. De hade tre barn med sig på flyttvagnen när de kom. Det var sonen Henrik, född 1896, Olga 1899, och Vendla som bara var ett år gammal när hon bars över tröskeln till det hus där hon skulle framleva sitt liv ända till sin död 1976. När Johan och Kristina hade etablerat sig på sitt nya boställe föddes Karl 1904, Gustaf 1906 och Ester 1908.		De som nu övertog Ängkullen var Johan Jonasson och hans hustru Kristina Karlsdotter, båda från [[Dalsland/Ånimskog/Västra Berg\|Västra Berg]]. De hade tre barn med sig på flyttvagnen när de kom. Det var sonen Henrik, född 1896, Olga 1899, och Vendla som bara var ett år gammal när hon bars över tröskeln till det hus där hon skulle framleva sitt liv ända till sin död 1976. När Johan och Kristina hade etablerat sig på sitt nya boställe föddes Karl 1904, Gustaf 1906 och Ester 1908.

	Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte Aspelund. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin familj under en kortare period.		Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]]. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin familj under en kortare period.

	1927 gifte sig dottern Vendla med John Johansson från Ryr i Skållerud och det föll sig naturligt för de unga tu att köpa ~~Vendias~~ föräldrahem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.		1927 gifte sig dottern Vendla med John Johansson från [[Ryr]] i [[Skållerud]] och det föll sig naturligt för de unga tu att köpa Vendlas föräldrahem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.

	John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i Snäcke. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>		John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i [[Snäcke]]. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 27 april 2025 kl. 18.58

2025-04-27T18:58:56Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 20.58
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Ängkullen		\| namn = Ängkullen
			\| knord = 58.844839
			\| kost = 12.498686
	\| typ = Gård		\| typ = Gård
	}}		}}

Mikael S den 18 april 2025 kl. 18.32

2025-04-18T18:32:46Z

← Äldre version		Versionen från 18 april 2025 kl. 20.32
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Ängkullen		\| namn = Ängkullen
	\| typ = ~~Torp~~		\| typ = Gård
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen.jpg\|miniatyr]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen.jpg\|miniatyr]]

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:37:15Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.37
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 11 april 2025 kl. 13.24

2025-04-11T13:24:20Z

← Äldre version		Versionen från 11 april 2025 kl. 15.24
Rad 23:		Rad 23:
	John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i Snäcke. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>		John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i Snäcke. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>

	Källor		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-04-11T13:24:04Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

{{PlatsboxV2
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Stora Kilane
| namn = Ängkullen
| typ = Torp
}}
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen.jpg|miniatyr]]
Från Rönningen leder vägen norrut, upp mot Ängkullen som förmodligen är den högst belägna gårdsbyggnaden i Stora Kilane. När man står uppe vid bostadshuset förstår man hur stället en gång fått sitt namn: "Kullen som omges av ängar" Visserligen har vegetationen tätnat med åren, här och var nästan till ogenomtränglighet, men med lite fantasi kan man föreställa sig hur ängsmarkerna låg öppna norrut ända upp mot Kilehaget. Området kom att benämnas "Ängarna" eftersom det under 1700-talet och 1800-talets första decennier utgjorde betes- och slåtterängar för gårdarna i norr, långt innan södra delen av Stora Kilane började bebyggas.

Det enda tecken på att det en gång bedrivits jordbruk på Ängkullen är den gamla ladugården som ligger nedsänkt på en bergshylla långt under den rundade kulle där vägen till Ängane en gång var belägen. I ladugården fanns det två kor ända fram till 1950-talet, och så sent som för ett par årtionden sedan hade den dåvarande ägaren får som betade i de omgivande hagmarkerna.

Det är troligt att Ängkullen började bebyggas på 1840-talet och en av de första ägarna var Magnus Olsson som köpte gården 1868. Han bosatte sig där med sina åldriga föräldrar Olof Eriksson och Maja Olsdotter, vilka under sina sista arbetsföra år varit torpare på Vesterås i Nedre Kilane. Efter föräldrarnas frånfälle i mitten av 1870-talet städslade Magnus pigan Britta Maja Nilsdotter, men hon flyttade till Djupslund året därpå. Lika kortvarig blev Augusta Jansdotters anställning och det föder misstanken att Magnus var "svår mot pigorna", men så behöver inte vara fallet, ty det sker allmänt ett livligt utbyte av drängar och pigor mellan gårdarna vid den här tiden.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-ängkullen2.jpg|miniatyr|254x254px|''Makarna Wollbrant med barnen Britt, Uno och Gullan samlade utanför verandan på Ängkullen i mitten av 1950-talet.'']]
Magnus Olsson bildade aldrig någon familj men tog sin syster Kajsa Olsdotter till sig 1884 och det tycks som de båda syskonen levde tillsammans ända till 1901 då Magnus gick ur tiden. Det var också systrarna Kajsa och Kristina Olsdotter samt Johannes Ström som ärvde honom. Bouppteckningen är daterad i maj 1901 och redan året därpå sker en försäljning av gården.

De som nu övertog Ängkullen var Johan Jonasson och hans hustru Kristina Karlsdotter, båda från Västra Berg. De hade tre barn med sig på flyttvagnen när de kom. Det var sonen Henrik, född 1896, Olga 1899, och Vendla som bara var ett år gammal när hon bars över tröskeln till det hus där hon skulle framleva sitt liv ända till sin död 1976. När Johan och Kristina hade etablerat sig på sitt nya boställe föddes Karl 1904, Gustaf 1906 och Ester 1908.

Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte Aspelund. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin familj under en kortare period.

1927 gifte sig dottern Vendla med John Johansson från Ryr i Skållerud och det föll sig naturligt för de unga tu att köpa Vendias föräldrahem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.

John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i Snäcke. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog familjen namnet Wollbrant.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 85-86</ref>

Källor
<references />