Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn 1 15 (Thybergs) - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:47Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-22T15:13:00Z

Lagt till länkar.

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2025 kl. 17.13
Rad 10:		Rad 10:

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-anolsbyn 1.15 (thybergs).jpg\|miniatyr\|401x401px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-anolsbyn 1.15 (thybergs).jpg\|miniatyr\|401x401px]]
	Boningshuset som ligger strax väster om Fammerud, som stod färdigt 1939, har en relativt modern exteriör jämfört med de andra boningshusen i byn, och speciellt framträdande är det brutna taket.		Boningshuset som ligger strax väster om [[Dalsland/Ånimskog/Fammerud\|Fammerud]], som stod färdigt 1939, har en relativt modern exteriör jämfört med de andra boningshusen i byn, och speciellt framträdande är det brutna taket.

	Någon tidigare manbyggnad på Anolfsbyn 1:15 har det aldrig funnits, men däremot har det stått en ladugård på fastigheten sedan mer än hundra år tillbaka. Byggnaden har på senare tid fått ge vika för tidens härjningar och allt som finns kvar är en brädhög.		Någon tidigare manbyggnad på Anolfsbyn 1:15 har det aldrig funnits, men däremot har det stått en ladugård på fastigheten sedan mer än hundra år tillbaka. Byggnaden har på senare tid fått ge vika för tidens härjningar och allt som finns kvar är en brädhög.

	När Lars ~~Larssson~~ övertog sin arvedel vid hemmansklyvningen 1859 bestämdes det vid laga skifte att han skulle få bo kvar i den gamla byn, men Lars som i sin ungdom bott i Bräcke flyttade senare till Västra Korsbyn, där han gifte sig och innehade en gård ända till sin död 1906. Han behöll dock sin egendom i Anolfsbyn, och det blev hans barn Carl Josef och Christina Larsson som ärvde fastigheten och behöll den fram till 1910, då folkskollärare Frans Thyberg köpte den, troligen i avsikt att bygga ett hus åt sig och sin familj när han lämnat lärartjänsten. Som vi tidigare berättat flyttade familjen i stället till Kärrsdalen och det var först efter Thybergs död som husbyggandet kunde realiseras.		När Lars Larsson övertog sin arvedel vid hemmansklyvningen 1859 bestämdes det vid laga skifte att han skulle få bo kvar i den gamla byn, men Lars som i sin ungdom bott i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Bräcke]] flyttade senare till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn\|Västra Korsbyn]], där han gifte sig och innehade en gård ända till sin död 1906. Han behöll dock sin egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]], och det blev hans barn Carl Josef och Christina Larsson som ärvde fastigheten och behöll den fram till 1910, då folkskollärare Frans Thyberg köpte den, troligen i avsikt att bygga ett hus åt sig och sin familj när han lämnat lärartjänsten. Som vi tidigare berättat flyttade familjen i stället till [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]] och det var först efter Thybergs död som husbyggandet kunde realiseras.

	Frans Thyberg etablerade sig som jordbrukare i Kärrsdalen och gården i Anolfsbyn brukades jämsides med åkermarken i Kärrsdalen där familjen kunde hålla två kor och häst. Thyberg tillbringade en hel del tid på egendomen i Anolfsbyn och kom ofta dit körande med vagn eller ridande på sin vita häst.		Frans Thyberg etablerade sig som jordbrukare i [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]] och gården i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]] brukades jämsides med åkermarken i [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]] där familjen kunde hålla två kor och häst. Thyberg tillbringade en hel del tid på egendomen i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]] och kom ofta dit körande med vagn eller ridande på sin vita häst.

	I slutet av 1920-talet blev emellertid hästen för gammal och slaktades och åren började också tära på husbondens hälsa, och mot mitten av 1930-talet blev han bunden till torpet i Kärrsdalen.		I slutet av 1920-talet blev emellertid hästen för gammal och slaktades och åren började också tära på husbondens hälsa, och mot mitten av 1930-talet blev han bunden till torpet i [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]].

	När Anna Thyberg och hennes hemmavarande döttrar Helfrid och Emma kunde flytta in i det nya huset i Anolfsbyn var Frans Thyberg som tidigare nämnts borta sedan några år. Familjen fortsatte emellertid att bruka gården i Anolfsbyn och när Emma blev ensam efter moderns död i början av 1950-talet, och Helfrid flyttat hemifrån, behöll hon fortfarande ett par kor och kunde med grannars hjälp bruka den lilla gården.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 231-232.</ref>		När Anna Thyberg och hennes hemmavarande döttrar Helfrid och Emma kunde flytta in i det nya huset i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]] var Frans Thyberg som tidigare nämnts borta sedan några år. Familjen fortsatte emellertid att bruka gården i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]] och när Emma blev ensam efter moderns död i början av 1950-talet, och Helfrid flyttat hemifrån, behöll hon fortfarande ett par kor och kunde med grannars hjälp bruka den lilla gården.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 231-232.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S den 2 maj 2025 kl. 08.39

2025-05-02T08:39:09Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-anolsbyn 1.15 (thybergs).jpg|miniatyr|401x401px]]
 Boningshuset som ligger strax väster om Fammerud, som stod färdigt 1939, har en relativt modern exteriör jämfört med de andra boningshusen i byn, och speciellt framträdande är det brutna taket.
@@ Rad 10: / Rad 20: @@
 I slutet av 1920-talet blev emellertid hästen för gammal och slaktades och åren började också tära på husbondens hälsa, och mot mitten av 1930-talet blev han bunden till torpet i Kärrsdalen.
-När Anna Thyberg och hennes hemmavarande döttrar Helfrid och Emma kunde flytta in i det nya huset i Anolfsbyn var Frans Thyberg som tidigare nämnts borta sedan några år. Familjen fortsatte emellertid att bruka gården i Anolfsbyn och när Emma blev ensam efter moderns död i början av 1950-talet, och Helfrid flyttat hemifrån, behöll hon fortfarande ett par kor och kunde med grannars hjälp bruka den lilla gården.
+När Anna Thyberg och hennes hemmavarande döttrar Helfrid och Emma kunde flytta in i det nya huset i Anolfsbyn var Frans Thyberg som tidigare nämnts borta sedan några år. Familjen fortsatte emellertid att bruka gården i Anolfsbyn och när Emma blev ensam efter moderns död i början av 1950-talet, och Helfrid flyttat hemifrån, behöll hon fortfarande ett par kor och kunde med grannars hjälp bruka den lilla gården.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 231-232.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-02T08:36:45Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-anolsbyn 1.15 (thybergs).jpg|miniatyr|401x401px]]
Boningshuset som ligger strax väster om Fammerud, som stod färdigt 1939, har en relativt modern exteriör jämfört med de andra boningshusen i byn, och speciellt framträdande är det brutna taket.

Någon tidigare manbyggnad på Anolfsbyn 1:15 har det aldrig funnits, men däremot har det stått en ladugård på fastigheten sedan mer än hundra år tillbaka. Byggnaden har på senare tid fått ge vika för tidens härjningar och allt som finns kvar är en brädhög.

När Lars Larssson övertog sin arvedel vid hemmansklyvningen 1859 bestämdes det vid laga skifte att han skulle få bo kvar i den gamla byn, men Lars som i sin ungdom bott i Bräcke flyttade senare till Västra Korsbyn, där han gifte sig och innehade en gård ända till sin död 1906. Han behöll dock sin egendom i Anolfsbyn, och det blev hans barn Carl Josef och Christina Larsson som ärvde fastigheten och behöll den fram till 1910, då folkskollärare Frans Thyberg köpte den, troligen i avsikt att bygga ett hus åt sig och sin familj när han lämnat lärartjänsten. Som vi tidigare berättat flyttade familjen i stället till Kärrsdalen och det var först efter Thybergs död som husbyggandet kunde realiseras.

Frans Thyberg etablerade sig som jordbrukare i Kärrsdalen och gården i Anolfsbyn brukades jämsides med åkermarken i Kärrsdalen där familjen kunde hålla två kor och häst. Thyberg tillbringade en hel del tid på egendomen i Anolfsbyn och kom ofta dit körande med vagn eller ridande på sin vita häst.

I slutet av 1920-talet blev emellertid hästen för gammal och slaktades och åren började också tära på husbondens hälsa, och mot mitten av 1930-talet blev han bunden till torpet i Kärrsdalen.

När Anna Thyberg och hennes hemmavarande döttrar Helfrid och Emma kunde flytta in i det nya huset i Anolfsbyn var Frans Thyberg som tidigare nämnts borta sedan några år. Familjen fortsatte emellertid att bruka gården i Anolfsbyn och när Emma blev ensam efter moderns död i början av 1950-talet, och Helfrid flyttat hemifrån, behöll hon fortfarande ett par kor och kunde med grannars hjälp bruka den lilla gården.