Dalsland/Ånimskog/Aten - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:48Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-26T08:28:52Z

Lagt till länkar.

DanS: Rättat upp koordinaterna

2025-05-21T11:11:43Z

Rättat upp koordinaterna

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 13.11
Rad 5:		Rad 5:
	\|namn=Aten		\|namn=Aten
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
	\|knord=58.~~907948~~		\|knord=58.90796
	\|kost=12.~~484632~~		\|kost=12.48423
	}}		}}

Mikael S den 4 maj 2025 kl. 15.58

2025-05-04T15:58:49Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-aten.jpg|miniatyr|423x423px]]
 I Korsbyns nordvästra hörn, mot gränsen till Kraksbyn, ligger torpet Aten. Det är beläget på en liten höjd några hundratal meter norr om Bergstjärnet. Den gamla torpstugan, som troligen stammar från mitten av 1800-talet, har genomgått tillbyggnader och reparationer under 1900-talets senare hälft. En front med balkong, och under den en glasveranda, har gett exteriören mot söder en modern prägel. Ladugården som torde ha tillkommit på samma gång som boningshuset ligger i norr, liksom magasinet och fårhuset. En snickarbod väster om torpstugan kompletterar samlingen av prydliga, rödmålade byggnader.
@@ Rad 20: / Rad 30: @@
 Alfred avled 1937, och då fick yngste sonen Ture tillsammans med mor Kristina ta över sysslorna på torpet. Han gick emellertid i giftastankar och 1939 stod bröllopet med Astrid Karlsson från Kraksbyn, där också de unga tu blev gårdsägare samma år.
-Det blev Tures bror Oskar som övertog Aten. Han lade ner jordbruket och eftersom han bosatte sig i Åmål blev torpet nu fritidshus.
+Det blev Tures bror Oskar som övertog Aten. Han lade ner jordbruket och eftersom han bosatte sig i Åmål blev torpet nu fritidshus.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 308-310.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-04T15:57:21Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-aten.jpg|miniatyr|423x423px]]
I Korsbyns nordvästra hörn, mot gränsen till Kraksbyn, ligger torpet Aten. Det är beläget på en liten höjd några hundratal meter norr om Bergstjärnet. Den gamla torpstugan, som troligen stammar från mitten av 1800-talet, har genomgått tillbyggnader och reparationer under 1900-talets senare hälft. En front med balkong, och under den en glasveranda, har gett exteriören mot söder en modern prägel. Ladugården som torde ha tillkommit på samma gång som boningshuset ligger i norr, liksom magasinet och fårhuset. En snickarbod väster om torpstugan kompletterar samlingen av prydliga, rödmålade byggnader.

Åkerjorden, som en gång var ganska omfattande, hade sin största utbredning mot söder och norr. Skogsskiftet är huvudsakligen beläget i väster. När jordbruket bedrevs som intensivast kan man säga att torpet kunde betraktas som en liten gård, ty här fanns häst, tre kor och ett antal får, gris och höns. Som en kuriositet kan nämnas att man också hade kaniner som fritt fick ströva omkring på en liten ö i Bergstjärnet.

Namnet Aten är sällsynt, för att inte säga unikt, när det gäller dalsländska gårdar och torp och ger naturligtvis associationer till den grekiska huvudstaden och kanske har någon fantasifull och beläst torpare sett höjden ovanför Bergstjärnet som Akropolis, stugan som templet Parthenon och tjärnet som Egeiska havet, men folket på trakten har en annan förklaring som också den är ganska fantasifull. Namnet uttalas nämligen med betoningen på första stavelsen och det för tankarna till "attern" som är det dialektala uttalet av aktern, dvs den bakre delen av en båt. Enligt flera uttolkare, bl.a. John Landälv, har man tänkt sig Bergstjärnet som en båt och i norra ändan anlades en gång torpet och namngavs efter sitt läge i "fantasiskeppet".

HISTORIK

Aten har sedan mer än 200 år varit ett torp under Västra Korsbyn och tillhörde den norra tredjedelen av byn som ärvdes av Sven Hesselboms barn 1806. Torpets tidiga historia är inte utforskad, men grundstommen till den bebyggelse som finns idag stammar sannolikt från omkring 1850, men mycket tyder på att människor odlat och byggt här ännu tidigare. Bosättningarna på Korsbyudden kan dateras från slutet av 1700-talet, och eftersom terrängen kring Aten var betydligt tillgängligare borde någon nybyggare kommit på tanken att slå sig ner här tidigare.

Vår historieskrivning tar sin början 1886 då soldatsonen Alfred Johannesson, född på soldattorpet Strömmerud 1854, köpte torpet. I sin ungdom hade han tjänat dräng hos Mauritz Johannesson i Korsbyn och i början av 1880-talet rest till Amerika som så många andra i trakten. 1886 återvände han, och hade tydligen en sparad slant på fickan, ty strax efter hemkomsten skrev han köpebrev på torpet och dessutom friade han till Augusta Elisabet Johannesson som var en av fem systrar som växt upp på Björnberget och ett par år äldre än Alfred.

Alfred och hans hustru fick knappa tio år tillsammans på torpet, och under den tiden föddes fyra barn i den nyblivna torparfamiljen. Det första barnet, Johan, hann knappast få sitt namn, ty han dog samma dag han föddes den 10 oktober 1887. David kom till världen 1888, Alma 1891 och Fridolf i oktober 1894. Kanske blev barnsbörden en alltför stor ansträngning för modern, i synnerhet som vintern var i antågande, ty hon avled den 16 januari påföljande år. Alfred ställdes nu ensam med tre små barn och man kan föreställa sig att det blev en bekymmersam tid för honom.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-aten2.jpg|miniatyr|Aten, Västra Korsbyn 1920. Kristina och Alfred Ström.]]
Under de här åren hade det blivit ganska ensligt kring Bergtjärnets norra stränder. Johan Borgström och hans familj som var bland de allra sista att lämna Korsbyudden för att flytta till Håkerud hade dock en dotter, Kristina, som kom till Alfreds undsättning detta svåra år. Hon tog hand om både Alfred och barnen, och 1897 gifte torparen sig med sin unga piga och snart fylldes torpet av ett stort antal barn. Den förstfödda döptes till just Karin Oktavia och hennes andra namn, som betyder åtta, tycktes förebåda antalet syskon i den kommande barnskaran. Karl Vilhelm följde 1899, Adolf Leonard 1901, Ellen Lovisa 1903, Tyra Kristina 1905, Oskar 1907, Olof Rikard 1910 ( dog endast några månader gammal) och Ture 1912.

Några år in på det nya seklet tog Alfred sin fars soldatnamn som familjenamn och alla barnen kom sedan att heta Ström. Under 1910-talet lämnade de äldsta barnen hemmet. Alma var den första som drog ut i världen, ända till Amerika, och nästa årtionde var det dags för de yngre syskonen att ta farväl av den lilla torpstugan uppe på höjden.

Alfred avled 1937, och då fick yngste sonen Ture tillsammans med mor Kristina ta över sysslorna på torpet. Han gick emellertid i giftastankar och 1939 stod bröllopet med Astrid Karlsson från Kraksbyn, där också de unga tu blev gårdsägare samma år.

Det blev Tures bror Oskar som övertog Aten. Han lade ner jordbruket och eftersom han bosatte sig i Åmål blev torpet nu fritidshus.

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2025 kl. 10.28
Rad 10:		Rad 10:

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-aten.jpg\|miniatyr\|423x423px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-aten.jpg\|miniatyr\|423x423px]]
	I Korsbyns nordvästra hörn, mot gränsen till Kraksbyn, ligger torpet Aten. Det är beläget på en liten höjd några hundratal meter norr om Bergstjärnet. Den gamla torpstugan, som troligen stammar från mitten av 1800-talet, har genomgått tillbyggnader och reparationer under 1900-talets senare hälft. En front med balkong, och under den en glasveranda, har gett exteriören mot söder en modern prägel. Ladugården som torde ha tillkommit på samma gång som boningshuset ligger i norr, liksom magasinet och fårhuset. En snickarbod väster om torpstugan kompletterar samlingen av prydliga, rödmålade byggnader.		I [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn\|Korsbyns]] nordvästra hörn, mot gränsen till [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyn]], ligger torpet Aten. Det är beläget på en liten höjd några hundratal meter norr om [[Dalsland/Ånimskog/Bergstjärnet\|Bergstjärnet]]. Den gamla torpstugan, som troligen stammar från mitten av 1800-talet, har genomgått tillbyggnader och reparationer under 1900-talets senare hälft. En front med balkong, och under den en glasveranda, har gett exteriören mot söder en modern prägel. Ladugården som torde ha tillkommit på samma gång som boningshuset ligger i norr, liksom magasinet och fårhuset. En snickarbod väster om torpstugan kompletterar samlingen av prydliga, rödmålade byggnader.

	Åkerjorden, som en gång var ganska omfattande, hade sin största utbredning mot söder och norr. Skogsskiftet är huvudsakligen beläget i väster. När jordbruket bedrevs som intensivast kan man säga att torpet kunde betraktas som en liten gård, ty här fanns häst, tre kor och ett antal får, gris och höns. Som en kuriositet kan nämnas att man också hade kaniner som fritt fick ströva omkring på en liten ö i Bergstjärnet.		Åkerjorden, som en gång var ganska omfattande, hade sin största utbredning mot söder och norr. Skogsskiftet är huvudsakligen beläget i väster. När jordbruket bedrevs som intensivast kan man säga att torpet kunde betraktas som en liten gård, ty här fanns häst, tre kor och ett antal får, gris och höns. Som en kuriositet kan nämnas att man också hade kaniner som fritt fick ströva omkring på en liten ö i [[Dalsland/Ånimskog/Bergstjärnet\|Bergstjärnet]].

	Namnet Aten är sällsynt, för att inte säga unikt, när det gäller dalsländska gårdar och torp och ger naturligtvis associationer till den grekiska huvudstaden och kanske har någon fantasifull och beläst torpare sett höjden ovanför Bergstjärnet som Akropolis, stugan som templet Parthenon och tjärnet som Egeiska havet, men folket på trakten har en annan förklaring som också den är ganska fantasifull. Namnet uttalas nämligen med betoningen på första stavelsen och det för tankarna till "attern" som är det dialektala uttalet av aktern, dvs den bakre delen av en båt. Enligt flera uttolkare, bl.a. John Landälv, har man tänkt sig Bergstjärnet som en båt och i norra ändan anlades en gång torpet och namngavs efter sitt läge i "fantasiskeppet".		Namnet Aten är sällsynt, för att inte säga unikt, när det gäller dalsländska gårdar och torp och ger naturligtvis associationer till den grekiska huvudstaden och kanske har någon fantasifull och beläst torpare sett höjden ovanför [[Dalsland/Ånimskog/Bergstjärnet\|Bergstjärnet]] som Akropolis, stugan som templet Parthenon och tjärnet som Egeiska havet, men folket på trakten har en annan förklaring som också den är ganska fantasifull. Namnet uttalas nämligen med betoningen på första stavelsen och det för tankarna till "attern" som är det dialektala uttalet av aktern, dvs den bakre delen av en båt. Enligt flera uttolkare, bl.a. John Landälv, har man tänkt sig [[Dalsland/Ånimskog/Bergstjärnet\|Bergstjärnet]] som en båt och i norra ändan anlades en gång torpet och namngavs efter sitt läge i "fantasiskeppet".

	HISTORIK		HISTORIK

	Aten har sedan mer än 200 år varit ett torp under Västra Korsbyn och tillhörde den norra tredjedelen av byn som ärvdes av Sven Hesselboms barn 1806. Torpets tidiga historia är inte utforskad, men grundstommen till den bebyggelse som finns idag stammar sannolikt från omkring 1850, men mycket tyder på att människor odlat och byggt här ännu tidigare. Bosättningarna på Korsbyudden kan dateras från slutet av 1700-talet, och eftersom terrängen kring Aten var betydligt tillgängligare borde någon nybyggare kommit på tanken att slå sig ner här tidigare.		Aten har sedan mer än 200 år varit ett torp under [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn\|Västra Korsbyn]] och tillhörde den norra tredjedelen av byn som ärvdes av Sven Hesselboms barn 1806. Torpets tidiga historia är inte utforskad, men grundstommen till den bebyggelse som finns idag stammar sannolikt från omkring 1850, men mycket tyder på att människor odlat och byggt här ännu tidigare. Bosättningarna på [[Dalsland/Ånimskog/Korsbyudden\|Korsbyudden]] kan dateras från slutet av 1700-talet, och eftersom terrängen kring Aten var betydligt tillgängligare borde någon nybyggare kommit på tanken att slå sig ner här tidigare.

	Vår historieskrivning tar sin början 1886 då soldatsonen Alfred Johannesson, född på soldattorpet Strömmerud 1854, köpte torpet. I sin ungdom hade han tjänat dräng hos Mauritz Johannesson i Korsbyn och i början av 1880-talet rest till Amerika som så många andra i trakten. 1886 återvände han, och hade tydligen en sparad slant på fickan, ty strax efter hemkomsten skrev han köpebrev på torpet och dessutom friade han till Augusta Elisabet Johannesson som var en av fem systrar som växt upp på Björnberget och ett par år äldre än Alfred.		Vår historieskrivning tar sin början 1886 då soldatsonen Alfred Johannesson, född på soldattorpet [[Dalsland/Ånimskog/Strömmerud\|Strömmerud]] 1854, köpte torpet. I sin ungdom hade han tjänat dräng hos Mauritz Johannesson i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn\|Korsbyn]] och i början av 1880-talet rest till Amerika som så många andra i trakten. 1886 återvände han, och hade tydligen en sparad slant på fickan, ty strax efter hemkomsten skrev han köpebrev på torpet och dessutom friade han till Augusta Elisabet Johannesson som var en av fem systrar som växt upp på [[Dalsland/Ånimskog/Björnberget\|Björnberget]] och ett par år äldre än Alfred.

	Alfred och hans hustru fick knappa tio år tillsammans på torpet, och under den tiden föddes fyra barn i den nyblivna torparfamiljen. Det första barnet, Johan, hann knappast få sitt namn, ty han dog samma dag han föddes den 10 oktober 1887. David kom till världen 1888, Alma 1891 och Fridolf i oktober 1894. Kanske blev barnsbörden en alltför stor ansträngning för modern, i synnerhet som vintern var i antågande, ty hon avled den 16 januari påföljande år. Alfred ställdes nu ensam med tre små barn och man kan föreställa sig att det blev en bekymmersam tid för honom.		Alfred och hans hustru fick knappa tio år tillsammans på torpet, och under den tiden föddes fyra barn i den nyblivna torparfamiljen. Det första barnet, Johan, hann knappast få sitt namn, ty han dog samma dag han föddes den 10 oktober 1887. David kom till världen 1888, Alma 1891 och Fridolf i oktober 1894. Kanske blev barnsbörden en alltför stor ansträngning för modern, i synnerhet som vintern var i antågande, ty hon avled den 16 januari påföljande år. Alfred ställdes nu ensam med tre små barn och man kan föreställa sig att det blev en bekymmersam tid för honom.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-aten2.jpg\|miniatyr\|Aten, Västra Korsbyn 1920. Kristina och Alfred Ström.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-aten2.jpg\|miniatyr\|Aten, [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn\|Västra Korsbyn]] 1920. Kristina och Alfred Ström.]]
	Under de här åren hade det blivit ganska ensligt kring Bergtjärnets norra stränder. Johan Borgström och hans familj som var bland de allra sista att lämna Korsbyudden för att flytta till Håkerud hade dock en dotter, Kristina, som kom till Alfreds undsättning detta svåra år. Hon tog hand om både Alfred och barnen, och 1897 gifte torparen sig med sin unga piga och snart fylldes torpet av ett stort antal barn. Den förstfödda döptes till just Karin Oktavia och hennes andra namn, som betyder åtta, tycktes förebåda antalet syskon i den kommande barnskaran. Karl Vilhelm följde 1899, Adolf Leonard 1901, Ellen Lovisa 1903, Tyra Kristina 1905, Oskar 1907, Olof Rikard 1910 ( dog endast några månader gammal) och Ture 1912.		Under de här åren hade det blivit ganska ensligt kring [[Dalsland/Ånimskog/Bergtjärnet\|Bergtjärnets]] norra stränder. Johan Borgström och hans familj som var bland de allra sista att lämna [[Dalsland/Ånimskog/Korsbyudden\|Korsbyudden]] för att flytta till [[Dalsland/Ånimskog/Norra Håkerud\|Håkerud]] hade dock en dotter, Kristina, som kom till Alfreds undsättning detta svåra år. Hon tog hand om både Alfred och barnen, och 1897 gifte torparen sig med sin unga piga och snart fylldes torpet av ett stort antal barn. Den förstfödda döptes till just Karin Oktavia och hennes andra namn, som betyder åtta, tycktes förebåda antalet syskon i den kommande barnskaran. Karl Vilhelm följde 1899, Adolf Leonard 1901, Ellen Lovisa 1903, Tyra Kristina 1905, Oskar 1907, Olof Rikard 1910 ( dog endast några månader gammal) och Ture 1912.

	Några år in på det nya seklet tog Alfred sin fars soldatnamn som familjenamn och alla barnen kom sedan att heta Ström. Under 1910-talet lämnade de äldsta barnen hemmet. Alma var den första som drog ut i världen, ända till Amerika, och nästa årtionde var det dags för de yngre syskonen att ta farväl av den lilla torpstugan uppe på höjden.		Några år in på det nya seklet tog Alfred sin fars soldatnamn som familjenamn och alla barnen kom sedan att heta Ström. Under 1910-talet lämnade de äldsta barnen hemmet. Alma var den första som drog ut i världen, ända till Amerika, och nästa årtionde var det dags för de yngre syskonen att ta farväl av den lilla torpstugan uppe på höjden.

	Alfred avled 1937, och då fick yngste sonen Ture tillsammans med mor Kristina ta över sysslorna på torpet. Han gick emellertid i giftastankar och 1939 stod bröllopet med Astrid Karlsson från Kraksbyn, där också de unga tu blev gårdsägare samma år.		Alfred avled 1937, och då fick yngste sonen Ture tillsammans med mor Kristina ta över sysslorna på torpet. Han gick emellertid i giftastankar och 1939 stod bröllopet med Astrid Karlsson från [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyn]], där också de unga tu blev gårdsägare samma år.

	Det blev Tures bror Oskar som övertog Aten. Han lade ner jordbruket och eftersom han bosatte sig i Åmål blev torpet nu fritidshus.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 308-310.</ref>		Det blev Tures bror Oskar som övertog Aten. Han lade ner jordbruket och eftersom han bosatte sig i [[Dalsland/Åmål\|Åmål]] blev torpet nu fritidshus.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 308-310.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />