Dalsland/Ånimskog/Båga - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:49Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-22T15:59:39Z

Lagt till länkar.

Mikael S den 2 maj 2025 kl. 12.21

2025-05-02T12:21:44Z

← Äldre version		Versionen från 2 maj 2025 kl. 14.21
Rad 30:		Rad 30:
	Lars på Båga var känd för sin optimism och sitt glada humör som inte sällan tog sig uttryck i muntra visselkonserter. Hörde man någon vissla bakom en vägkrök kunde man vara ganska övertygad om att Lars snart skulle dyka med häst och vagn på väg till kvarnen eller till någon granne för att hjälpa till med höst- eller vårbruk.		Lars på Båga var känd för sin optimism och sitt glada humör som inte sällan tog sig uttryck i muntra visselkonserter. Hörde man någon vissla bakom en vägkrök kunde man vara ganska övertygad om att Lars snart skulle dyka med häst och vagn på väg till kvarnen eller till någon granne för att hjälpa till med höst- eller vårbruk.

	En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i Ryr, att Astrid arbetade i Mellerud och Göteborg innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till Aspelund i Stora Kilane ~~(se dito)~~, att Ivar bosatte sig i Mariestad och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 247-249.</ref>		En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i Ryr, att Astrid arbetade i Mellerud och Göteborg innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till Aspelund i Stora Kilane, att Ivar bosatte sig i Mariestad och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 247-249.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S den 2 maj 2025 kl. 10.28

2025-05-02T10:28:17Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-båga.jpg|miniatyr|410x410px]]
 Anolfsbyns sydöstra hörn upptas av gården Båga. Den gamla manbyggnaden från omkring 1850 har under de senaste decennierna genomgått omfattande reparationer och uppvisar idag en moderniserad fasad med veranda och balkong. Den ursprungliga byggnaden var en dalslandsstuga i två våningar som senare försågs med en glasveranda.
@@ Rad 20: / Rad 30: @@
 Lars på Båga var känd för sin optimism och sitt glada humör som inte sällan tog sig uttryck i muntra visselkonserter. Hörde man någon vissla bakom en vägkrök kunde man vara ganska övertygad om att Lars snart skulle dyka med häst och vagn på väg till kvarnen eller till någon granne för att hjälpa till med höst- eller vårbruk.
-En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i Ryr, att Astrid arbetade i Mellerud och Göteborg innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till Aspelund i Stora Kilane (se dito), att Ivar bosatte sig i Mariestad och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.
+En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i Ryr, att Astrid arbetade i Mellerud och Göteborg innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till Aspelund i Stora Kilane (se dito), att Ivar bosatte sig i Mariestad och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 247-249.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-02T10:26:41Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga.jpg|miniatyr|410x410px]]
Anolfsbyns sydöstra hörn upptas av gården Båga. Den gamla manbyggnaden från omkring 1850 har under de senaste decennierna genomgått omfattande reparationer och uppvisar idag en moderniserad fasad med veranda och balkong. Den ursprungliga byggnaden var en dalslandsstuga i två våningar som senare försågs med en glasveranda.

Den gamla ladugårdsbyggnaden revs ner på 1970-talet och ersattes senare av en modern stallbyggnad. Åkermarken är väl samlad kring gården och jordbruket har kunnat bära häst och fyra kor, ungdjur, gris och höns. Lantbruket i sin gamla form lades ner på 1950-talet.

HISTORIK

Vid laga skifte 1836 ägdes Båga av Johannes Svanboms omyndiga barn, döttrarna Greta, Stina och Lena samt sonen Jonas. 1848 erhöll Andreas Nilsson i Salebol fastebrev på 1/36 mantal och 1851 ytterligare två fastebrev på respektive 1/48 mantal och 1/12 mantal. 1875 sålde han Båga till sin svägerska Kajsa Bryngelsdotter på Fammerud som blivit änka 1861. Sonen Lars Gustaf Nilsson blev tillsammans med sin mor ägare till fastigheterna 1:8, 1:12 och 1:14 1881, sedan den andre sonen Johan avlidit samma år.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga2.jpg|vänster|miniatyr|322x322px|Släktsamling på Båga omkring 1910. Sittande vid bordet Lars Magnus Pettersson och framför honom på gräset hustrun Nanny. De två småflickorna vid Lars Magnus sida är troligen döttrarna Hilda och Beda. Övriga är svåra att identifiera. Byggnaden i bakgrunden innehöll affären som makarna Pettersson drev under flera år.]]
Ägandeförhållandena mellan Båga och Fammerud började nu flikas in i varandra och blev alltmer sammanflätade ju längre tiden led, och det kan vara på sin plats att ge en förenklad översikt av ägandet gårdarna emellan. När Lars Gustaf Nilsson hastigt avled 1885 blev hans dödsbo ägare av hans del i fastigheterna. 1886 gjordes ett arvskifte där Lars Gustafs späda söner, Johan, Karl och Lars blev delägare i de ovan nämnda jordegendomarna.

När Kajsa Bryngelssdotter dog 1904 blev hennes sonsöner ägare av de tre fastigheterna. Karl utvandrade samma år till Amerika och sålde sin del till sina bröder Johan och Lars Larsson.

Som tidigare nämnts under rubriken Fammerud flyttade Lars-Gustaf Nilssons änka Fanny till Tisselskog och gifte sig med Lars Magnus Pettersson. Deras tid i grannsocknen blev dock kortvarig och omkring 1890 återkom de till Anolfsbyn och bosatte sig på Båga där Lars Magnus öppnade affär i en angränsande byggnad som finns kvar ännu idag. Det är oklart hur länge makarna bodde på gården, men sannolikt föddes alla deras sex gemensamma barn där, och det innebar att de förmodligen hade sitt hem på Båga till omkring 1906, trots att de då sedan ett tiotal år var ägare av Olerud, dit de senare flyttade.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga3.jpg|miniatyr|319x319px|''Lars och Telin Nilsson Båga, Anolfsbyn.'']]
1910 bosatte sig Johan Nilsson på Båga sedan han gift sig samma år med Sofia Paulsson, medan Lars Nilsson (de båda bröderna hade nu bytt efternamn) ett par år senare köpte del av 1:8 och del av 1:12 samt hela 1:14 med tanke på att bosätta sig på Fammerud, men av olika skäl valde han att slå sig ner på Båga, och det innebar att Lars Nilsson efter en köpetransaktion 1913 blev ägare av 1:8 Båga och del av 1:12, medan brodern Johan Nilsson bosatte sig på Fammerud och blev ägare till 1:14 och del av 1:12.

Lars Nilsson hade liksom sin bror Johan vistats i Amerika några år, men 1913 kom han åter till sin hembygd och gifte sig med Elin Ottilia "Telin" Nilsson. Sonen Ernst föddes 1914, Adolf 1916, Astrid 1919, Ivar 1923, Karl-Erik 1929 och Alice 1932.

Lars på Båga var känd för sin optimism och sitt glada humör som inte sällan tog sig uttryck i muntra visselkonserter. Hörde man någon vissla bakom en vägkrök kunde man vara ganska övertygad om att Lars snart skulle dyka med häst och vagn på väg till kvarnen eller till någon granne för att hjälpa till med höst- eller vårbruk.

En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i Ryr, att Astrid arbetade i Mellerud och Göteborg innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till Aspelund i Stora Kilane (se dito), att Ivar bosatte sig i Mariestad och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2025 kl. 17.59
Rad 10:		Rad 10:

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga.jpg\|miniatyr\|410x410px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga.jpg\|miniatyr\|410x410px]]
	Anolfsbyns sydöstra hörn upptas av gården Båga. Den gamla manbyggnaden från omkring 1850 har under de senaste decennierna genomgått omfattande reparationer och uppvisar idag en moderniserad fasad med veranda och balkong. Den ursprungliga byggnaden var en dalslandsstuga i två våningar som senare försågs med en glasveranda.		[[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyns]] sydöstra hörn upptas av gården Båga. Den gamla manbyggnaden från omkring 1850 har under de senaste decennierna genomgått omfattande reparationer och uppvisar idag en moderniserad fasad med veranda och balkong. Den ursprungliga byggnaden var en dalslandsstuga i två våningar som senare försågs med en glasveranda.

	Den gamla ladugårdsbyggnaden revs ner på 1970-talet och ersattes senare av en modern stallbyggnad. Åkermarken är väl samlad kring gården och jordbruket har kunnat bära häst och fyra kor, ungdjur, gris och höns. Lantbruket i sin gamla form lades ner på 1950-talet.		Den gamla ladugårdsbyggnaden revs ner på 1970-talet och ersattes senare av en modern stallbyggnad. Åkermarken är väl samlad kring gården och jordbruket har kunnat bära häst och fyra kor, ungdjur, gris och höns. Lantbruket i sin gamla form lades ner på 1950-talet.
Rad 16:		Rad 16:
	HISTORIK		HISTORIK

	Vid laga skifte 1836 ägdes Båga av Johannes Svanboms omyndiga barn, döttrarna Greta, Stina och Lena samt sonen Jonas. 1848 erhöll Andreas Nilsson i Salebol fastebrev på 1/36 mantal och 1851 ytterligare två fastebrev på respektive 1/48 mantal och 1/12 mantal. 1875 sålde han Båga till sin svägerska Kajsa Bryngelsdotter på Fammerud som blivit änka 1861. Sonen Lars Gustaf Nilsson blev tillsammans med sin mor ägare till fastigheterna 1:8, 1:12 och 1:14 1881, sedan den andre sonen Johan avlidit samma år.		Vid laga skifte 1836 ägdes Båga av Johannes Svanboms omyndiga barn, döttrarna Greta, Stina och Lena samt sonen Jonas. 1848 erhöll Andreas Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] fastebrev på 1/36 mantal och 1851 ytterligare två fastebrev på respektive 1/48 mantal och 1/12 mantal. 1875 sålde han Båga till sin svägerska Kajsa Bryngelsdotter på [[Dalsland/Ånimskog/Fammerud\|Fammerud]] som blivit änka 1861. Sonen Lars Gustaf Nilsson blev tillsammans med sin mor ägare till fastigheterna 1:8, 1:12 och 1:14 1881, sedan den andre sonen Johan avlidit samma år.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga2.jpg\|vänster\|miniatyr\|322x322px\|Släktsamling på Båga omkring 1910. Sittande vid bordet Lars Magnus Pettersson och framför honom på gräset hustrun Nanny. De två småflickorna vid Lars Magnus sida är troligen döttrarna Hilda och Beda. Övriga är svåra att identifiera. Byggnaden i bakgrunden innehöll affären som makarna Pettersson drev under flera år.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga2.jpg\|vänster\|miniatyr\|322x322px\|Släktsamling på Båga omkring 1910. Sittande vid bordet Lars Magnus Pettersson och framför honom på gräset hustrun Nanny. De två småflickorna vid Lars Magnus sida är troligen döttrarna Hilda och Beda. Övriga är svåra att identifiera. Byggnaden i bakgrunden innehöll affären som makarna Pettersson drev under flera år.]]
	Ägandeförhållandena mellan Båga och Fammerud började nu flikas in i varandra och blev alltmer sammanflätade ju längre tiden led, och det kan vara på sin plats att ge en förenklad översikt av ägandet gårdarna emellan. När Lars Gustaf Nilsson hastigt avled 1885 blev hans dödsbo ägare av hans del i fastigheterna. 1886 gjordes ett arvskifte där Lars Gustafs späda söner, Johan, Karl och Lars blev delägare i de ovan nämnda jordegendomarna.		Ägandeförhållandena mellan Båga och [[Dalsland/Ånimskog/Fammerud\|Fammerud]] började nu flikas in i varandra och blev alltmer sammanflätade ju längre tiden led, och det kan vara på sin plats att ge en förenklad översikt av ägandet gårdarna emellan. När Lars Gustaf Nilsson hastigt avled 1885 blev hans dödsbo ägare av hans del i fastigheterna. 1886 gjordes ett arvskifte där Lars Gustafs späda söner, Johan, Karl och Lars blev delägare i de ovan nämnda jordegendomarna.

	När Kajsa Bryngelssdotter dog 1904 blev hennes sonsöner ägare av de tre fastigheterna. Karl utvandrade samma år till Amerika och sålde sin del till sina bröder Johan och Lars Larsson.		När Kajsa Bryngelssdotter dog 1904 blev hennes sonsöner ägare av de tre fastigheterna. Karl utvandrade samma år till Amerika och sålde sin del till sina bröder Johan och Lars Larsson.

	Som tidigare nämnts under rubriken Fammerud flyttade Lars-Gustaf Nilssons änka Fanny till Tisselskog och gifte sig med Lars Magnus Pettersson. Deras tid i grannsocknen blev dock kortvarig och omkring 1890 återkom de till Anolfsbyn och bosatte sig på Båga där Lars Magnus öppnade affär i en angränsande byggnad som finns kvar ännu idag. Det är oklart hur länge makarna bodde på gården, men sannolikt föddes alla deras sex gemensamma barn där, och det innebar att de förmodligen hade sitt hem på Båga till omkring 1906, trots att de då sedan ett tiotal år var ägare av Olerud, dit de senare flyttade.		Som tidigare nämnts under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Fammerud\|Fammerud]] flyttade Lars-Gustaf Nilssons änka Fanny till [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och gifte sig med Lars Magnus Pettersson. Deras tid i grannsocknen blev dock kortvarig och omkring 1890 återkom de till [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]] och bosatte sig på Båga där Lars Magnus öppnade affär i en angränsande byggnad som finns kvar ännu idag. Det är oklart hur länge makarna bodde på gården, men sannolikt föddes alla deras sex gemensamma barn där, och det innebar att de förmodligen hade sitt hem på Båga till omkring 1906, trots att de då sedan ett tiotal år var ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Olerud\|Olerud]], dit de senare flyttade.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga3.jpg\|miniatyr\|319x319px\|''Lars och Telin Nilsson Båga, Anolfsbyn.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-båga3.jpg\|miniatyr\|319x319px\|''Lars och Telin Nilsson Båga, [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]].'']]
	1910 bosatte sig Johan Nilsson på Båga sedan han gift sig samma år med Sofia Paulsson, medan Lars Nilsson (de båda bröderna hade nu bytt efternamn) ett par år senare köpte del av 1:8 och del av 1:12 samt hela 1:14 med tanke på att bosätta sig på Fammerud, men av olika skäl valde han att slå sig ner på Båga, och det innebar att Lars Nilsson efter en köpetransaktion 1913 blev ägare av 1:8 Båga och del av 1:12, medan brodern Johan Nilsson bosatte sig på Fammerud och blev ägare till 1:14 och del av 1:12.		1910 bosatte sig Johan Nilsson på Båga sedan han gift sig samma år med Sofia Paulsson, medan Lars Nilsson (de båda bröderna hade nu bytt efternamn) ett par år senare köpte del av 1:8 och del av 1:12 samt hela 1:14 med tanke på att bosätta sig på [[Dalsland/Ånimskog/Fammerud\|Fammerud]], men av olika skäl valde han att slå sig ner på Båga, och det innebar att Lars Nilsson efter en köpetransaktion 1913 blev ägare av 1:8 Båga och del av 1:12, medan brodern Johan Nilsson bosatte sig på Fammerud och blev ägare till 1:14 och del av 1:12.

	Lars Nilsson hade liksom sin bror Johan vistats i Amerika några år, men 1913 kom han åter till sin hembygd och gifte sig med Elin Ottilia "Telin" Nilsson. Sonen Ernst föddes 1914, Adolf 1916, Astrid 1919, Ivar 1923, Karl-Erik 1929 och Alice 1932.		Lars Nilsson hade liksom sin bror Johan vistats i Amerika några år, men 1913 kom han åter till sin hembygd och gifte sig med Elin Ottilia "Telin" Nilsson. Sonen Ernst föddes 1914, Adolf 1916, Astrid 1919, Ivar 1923, Karl-Erik 1929 och Alice 1932.
Rad 30:		Rad 30:
	Lars på Båga var känd för sin optimism och sitt glada humör som inte sällan tog sig uttryck i muntra visselkonserter. Hörde man någon vissla bakom en vägkrök kunde man vara ganska övertygad om att Lars snart skulle dyka med häst och vagn på väg till kvarnen eller till någon granne för att hjälpa till med höst- eller vårbruk.		Lars på Båga var känd för sin optimism och sitt glada humör som inte sällan tog sig uttryck i muntra visselkonserter. Hörde man någon vissla bakom en vägkrök kunde man vara ganska övertygad om att Lars snart skulle dyka med häst och vagn på väg till kvarnen eller till någon granne för att hjälpa till med höst- eller vårbruk.

	En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i Ryr, att Astrid arbetade i Mellerud och Göteborg innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till Aspelund i Stora Kilane, att Ivar bosatte sig i Mariestad och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 247-249.</ref>		En kort sammanfattning av Lars och Telins barns liv ger vid handen att Ernst dog endast 17 år gammal, att Adolf gifte sig med Daga Johansson och blev hemmansägare i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]], att Astrid arbetade i [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]] och [[Västergötland/Göteborg\|Göteborg]] innan hon 1939 gifte sig med Haldar Andersson och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]], att Ivar bosatte sig i [[Västergötland/Mariestad\|Mariestad]] och bildade familj och att Karl-Erik bodde kvar i hemmet och arbetade bl.a. som snickare.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 247-249.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />