Dalsland/Ånimskog/Berget - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:48Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.42

2025-05-17T17:42:06Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.42
Rad 174:		Rad 174:
	ner. Ladugården och Ottos stuga kom att föras		ner. Ladugården och Ottos stuga kom att föras
	vidare i släkten genom att Bror Hebenius		vidare i släkten genom att Bror Hebenius
	byggde en sommarstuga av timret i [[Ryr]]. Josefs		byggde en sommarstuga av timret i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]]. Josefs
	stuga stod kvar till i mitten av 1980-talet, då huset brändes ned.		stuga stod kvar till i mitten av 1980-talet, då huset brändes ned.

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.39

2025-05-17T17:39:44Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.39
Rad 180:		Rad 180:
	kor låg obrukat i många år tills Herbert Ekeroth		kor låg obrukat i många år tills Herbert Ekeroth
	i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] odlade upp åkrarna under 1940- och 1950-talen. Han arrenderade då marken av		i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] odlade upp åkrarna under 1940- och 1950-talen. Han arrenderade då marken av
	[[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]]. ~~Sedan~~ ~~början~~ av ~~1960~~-~~talet har dock~~		[[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 45-47.</ref>
	ingen plog satts i jorden på Berget, men åkermarken har periodvis utnyttjats som bete.

			== Källor ==
	Numera ägs Kilane 1:13 av det franska bolaget Lafarge som köpt upp den tidigare ägaren
			<references />
	Höganäs-Bolaget, men åkrarna kring den forna
	byn har inköpts av Rolf Ekeroth och lagts till
	Kilane 4:7. Råsjö Kross AB äger den yttre delen
	av området, dvs Kilane 1:14 ([[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]]).
	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=45-47}}

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 15.27

2025-05-15T15:27:31Z

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 17.27
Rad 8:		Rad 8:
	\|typ=Gård		\|typ=Gård
	}}		}}

	Kilane 4:13

	19/384 mtl

	Areal 47,9500 har

	Ursprung: Från 1/2 mtl, Kilane 4:1
	Areal 68,3500 har

	Laga skifte 1872

	Reg. nr. Kilane 4:3

	Ägostyckn. 1908

	Reg. nr. 4:13 0 4:14

	4:14 (Annenäset)

	Om man från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] blickar rakt söderut, ner mot sjön, har man mitt i blickfånget en		Om man från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] blickar rakt söderut, ner mot sjön, har man mitt i blickfånget en
Rad 44:		Rad 25:
	egendom. Hon gick nämligen i giftastankar och		egendom. Hon gick nämligen i giftastankar och
	den utvalde var handlaren Sven Petter Eriksson		den utvalde var handlaren Sven Petter Eriksson
	från [[Skållerud]]. I september 1874 stod bröllopet		från [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. I september 1874 stod bröllopet
	och ett par månader senare lämnade hon		och ett par månader senare lämnade hon
	Ånimskog och flyttade samman med sin man i		Ånimskog och flyttade samman med sin man i
Rad 52:		Rad 33:
	bekantskap med de människor som bebodde		bekantskap med de människor som bebodde
	Berget innan Laura kom in i bilden. Någon gång		Berget innan Laura kom in i bilden. Någon gång
	i början av 1830-talet, då [[Upperud]] ägde hela		i början av 1830-talet, då [[Dalsland/Skållerud/Upperud\|Upperud]] ägde hela
	Kilane, finner vi Sven Nilsson och hans hustru		[[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Kilane]], finner vi Sven Nilsson och hans hustru
	Katarina Jansdotter som brukare på Berget. De		Katarina Jansdotter som brukare på Berget. De
	föddes båda 1805 och var således i sin krafts		föddes båda 1805 och var således i sin krafts

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-14T18:30:24Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Visa ändringar

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:38:04Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.38
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T20:44:16Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 22.44
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|namn=Berget		\|namn=Berget

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T18:48:52Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 20.48
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Berget}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: Bättre koordinater

2024-10-16T03:10:49Z

Bättre koordinater

← Äldre version		Versionen från 16 oktober 2024 kl. 05.10
Rad 4:		Rad 4:
	\|namn=Berget		\|namn=Berget
	\|hemman=Nedre Kilane		\|hemman=Nedre Kilane
	\|knord=58.~~843157~~		\|knord=58.842956
	\|kost=12.~~479514~~		\|kost=12.479471
	\|typ=Gård		\|typ=Gård
	}}		}}

DanS: Lagt in OCR-läst text från Sockenbocken

2024-10-16T02:59:47Z

Lagt in OCR-läst text från Sockenbocken

Ny sida

{{DISPLAYTITLE:Berget}}
{{Platsbox
|socken=Ånimskog
|namn=Berget
|hemman=Nedre Kilane
|knord=58.843157
|kost=12.479514
|typ=Gård
}}

Kilane 4:13

19/384 mtl

Areal 47,9500 har

Ursprung: Från 1/2 mtl, Kilane 4:1
Areal 68,3500 har

Laga skifte 1872

Reg. nr. Kilane 4:3

Ägostyckn. 1908

Reg. nr. 4:13 0 4:14

4:14 (Annenäset)

Om man från Nedre Kilane blickar rakt söderut, ner mot sjön, har man mitt i blickfånget en
liten bergshöjd som till stora delar omges av
obrukad åkermark. Ingenting tyder på att det
här, mitt uppe på den kala bergskullen, legat en
liten by bestående av tre boningshus och en ladugårdsbyggnad.

När Laura Jansdotter i början av 1870-talet
tog sin arvedel i besittning, ett område som
sträckte sig ända ut till Annenäsets sydspets,
fanns det dock endast ett boningshus på Berget,
en gammal dalslandsstuga i två våningar, som
med ganska stor säkerhet timrats upp i slutet av
1700-talet. Det är föga troligt att Laura ens haft
en tanke på att slå sig ner på sin nyförvärvade
egendom. Hon gick nämligen i giftastankar och
den utvalde var handlaren Sven Petter Eriksson
från Skållerud. I september 1874 stod bröllopet
och ett par månader senare lämnade hon
Ånimskog och flyttade samman med sin man i
hans hemsocken.

Låt oss förflytta oss bakåt i tiden för att göra
bekantskap med de människor som bebodde
Berget innan Laura kom in i bilden. Någon gång
i början av 1830-talet, då Upperud ägde hela
Kilane, finner vi Sven Nilsson och hans hustru
Katarina Jansdotter som brukare på Berget. De
föddes båda 1805 och var således i sin krafts
dagar när de tog över lantbruket. Att livskraften
var god understryks av alla de barn som kom
till i äktenskapet. Här följer hela raden: Johanna
född 1832, Christina 1834, Nils 1835, Cajsa 1839,
Anders Magnus 1841, Anna Lisa 1843 Otto 1845,
Alfred 1847, Petter 1849, Gustaf 1851 (dog i späd
ålder), Ida 1854 och Amalia 1856 (dog i späd ålder).

Vi ska stanna upp inför några av barnen, ty
de kommer att spela en viktig roll i Bergets fortsatta historia. Den äldsta dottern Johanna tycks
ha varit en äventyrlig kvinna. Hon tjänade piga
på ett flertal gårdar i Ånimskog och fick två
utomäktenskapliga barn, varav den äldste Sven
Petter Svensson, född 18553, uppfostrades av
Johannas föräldrar för att i vuxen ålder emigrera
till Amerika. Den andre sonen, Erik Magnus Johansson, föddes 1862 och fick bo hos änkan Sofia Jansdotter i Nedre Kilane. Vid 18 års ålder
blev han dräng i Salebol, och så småningom finner vi honom som ägare till Vesterås (se dito).

Syskonen Otto, Petter, Alfred och Ida kom att
bli kvar på Berget i stort sett under hela sitt liv.
Petter tjänade dräng på olika gårdar, och Otto
var dräng i Salebol under en kortare period på
1860-talet men återvände därefter till sitt föräldrahem. Fadern avled 1869 och det är troligt att
Otto nu fick det huvudsakliga ansvaret för gården. 1888 blev han tillsammans med sin bror
Alfred ägare till Berget, sedan Laura och hennes
man ställt sig positiva till en försäljning. Det är
kanske nu som den snart 45-årige Otto börjar
kasta blickar omkring sig för att hitta en passande livskamrat, och det är förmodligen vid
den här tiden som han börjar bygga en ny stuga,
ett stenkast norr om den gamla. Sin tillkommande fann han i Övre Känsbyn. Hon hette Lovisa Eriksdotter och 1891 gifte de sig och slog
sig ner i det nyuppförda huset.

I fyrtio år levde de sida vid sida utan några
barn tills de dog nästan samtidigt. Otto hade
rykte om sig att vara en ovanligt stillsam och
sansad man som sällan höjde sin röst. Om han
vid något tillfälle råkade komma i dispyt med
någon som hade socialistiska idéer kunde han
dock bli lite uppbragt ty dessa moderna ”griller” tilltalade inte Otto. Då tog han till det enda
kraftuttryck som fanns på hans repertoar och
sade: ”Förtura mig, om jag inte tror han är socialist!”

När Alfred dog 1907 fick systern Ida ärva
hans del i Berget, och det är således Otto Svensson och Ida Svensdotter som säljer den södra
udden till Ivar Setterberg 1908, och det är också
deras namnteckningar av den 6 mars 1913 som
ger firma Setterberg och Co ”tillerkänd rätt att å
hemmansdelen under en tid av fem år fr.o.m.
den 1 januari 1913 bryta kvarts och kvartsit
ävensom att för rättighetens tillgodogörande å
hemmansdelens skogsmark kostnadsfritt disponera lastageplats samt till denna anlägga
vägar.”

När de fem åren är tillända köper Svenska
Silikategelfabriken på Annenäset, lika med Ivar
Setterberg, hela hemmanet. Detta sker i september 1919. I kontraktet fastställs det att ”Otto
Svensson och hans ej namngivna hustru samt
Ida Svensdotter, Petter Svensson och Josef
Eriksson tillförsäkras livstids undantagsförmåner.” I klartext betyder det att alla fick bo kvar
och bruka jorden till döddagar.

Vem var då Josef Eriksson som helt plötsligt
dyker upp i köpekontraktet och erhåller dessa
förmåner? Han var bror till Lovisa och hade flyttat till Berget i början av 1900-talet efter att tidigare ha ägt gården Aspelund i Stora Kilane. Han
fick tomträtt av Otto och Ida, enligt ett kontrakt
från 1919, och på sin tomt byggde han det tredje
huset på Berget strax nedanför sin syster och
svågers hus, och bodde där så länge krafterna
stod bi. Under sin sista tid bodde han på
Vesterås och avled 1927

Som vi erinrar oss var Erik Magnus Johansson på Vesterås systerson till Otto och Ida, och
mellan de båda gårdarna förekom täta kontakter. Bror Hebenius har en del minnen att berätta
från den tid han som liten pojke besökte sina
släktingar. Bl.a. minns han Idas stora pepparkakor som hon bakade till jul och som varade
ända till nästa års julbak — och fortfarande smakade lika gott.

En gång gjorde Ida och Brors mormor, Lotta
på Vesterås, sällskap till Åmål, och för Ida var
detta en enastående upplevelse. När hon kom
in på Toressons bageri och fick se allt bröd som
var upplagt utbrast hon: ”Ajija mej, här har di
då brö så länge di lever!”

Så länge de lever. Den tanken föresvävade
nog dessa stillsamma människor på Berget som
nu hade levat långt in på ett nytt sekel, trots att
de nog kände att de tillhörde 1800-talet. Några
materiella bekymmer behövde de inte ha efter
försäljningen, det var bara tidens obevekliga
gång som snart skulle splittra deras långa gemenskap, men som genom en märklig överenskommelse eller ett gudomligt beslut lämnade
Otto, Lovisa och Petter detta livet under loppet
av januari månad 1929. De var då alla i 80-årsåldern.

Ida blev lämnad kvar och det måste plötsligt
ha känts tomt och ödsligt omkring henne. Hon
skulle aldrig mer höra Petters yxhugg på vedbacken, inte se Ottos sävliga steg mot ladugården och inte känna doften av Lovisas nymalda
kaffe. Men enligt utsago var Ida en jordnära och
orädd kvinna som förstod att anpassa sig till en
ny verklighet. Hon hade fortfarande mer än två
år att leva, och det är troligen från den tiden då
hon bodde ensam på Berget som Ingemar Olsson har en pregnant minnesbild av henne. Han
var ungefär fem år gammal och bodde med sina
föräldrar i Nedre Kilane. En sommardag traskade han över till Ida och fick syn på stora röda
körsbärsklasar högt uppe i de gamla körsbärsträden. Det vattnades i munnen på honom, men
bären satt alltför högt upp för att den lille
parveln skulle nå dem. Ida, som kommit ut och
sett hans längtansfulla blickar, klättrade helt sonika upp i trädet, trots att hon närmade sig de
åttio, och plockade ner bären åt honom.

”Jag glömmer aldrig den långa, magra
gumman hängande däruppe i trädkronorna
som en väldig urtidsfågel, och hur glad jag var
när jag vandrade hem med fickorna fulla av
körsbär”, säger Ingemar.

På våren 1931 drabbades Ida av rosfeber och
fick under sina sista levnadsdagar uppleva hur
en ny tid höll på att bryta in. Födelse och död,
liksom vården av sjuka och gamla hade under
hennes levnadslopp alltid skett i hemmets hägn,
men nu blev Ida förd på en kälke över vårisen
till Snäcke och sedan till Bäckefors sjukstuga för
vård, men hennes liv stod inte att rädda. Hon
dog den 23 april 1931.

Det blev för en tid helt stilla på Berget, men
snart flyttade andra människor in. Det var då
oftast fråga om ett tillfälligt boende för arbetare
på Annenäset. Några av dessa kan nämnas här:
Herman och Anna Engdahl, August och Emilia
Jansson, Holger och Aina Gustafsson, Vendel
och Beda Berglind, Einar Rudström, Vilhelm Johansson och Albert Berntsson.

Så småningom förföll byggnaderna och revs
ner. Ladugården och Ottos stuga kom att föras
vidare i släkten genom att Bror Hebenius
byggde en sommarstuga av timret i Ryr. Josefs
stuga stod kvar till i mitten av 1980-talet, då huset brändes ned.

Jordbruket som kunde försörja en häst och tre
kor låg obrukat i många år tills Herbert Ekeroth
i Nedre Kilane odlade upp åkrarna under 1940- och 1950-talen. Han arrenderade då marken av
Annenäset. Sedan början av 1960-talet har dock
ingen plog satts i jorden på Berget, men åkermarken har periodvis utnyttjats som bete.

Numera ägs Kilane 1:13 av det franska bolaget Lafarge som köpt upp den tidigare ägaren
Höganäs-Bolaget, men åkrarna kring den forna
byn har inköpts av Rolf Ekeroth och lagts till
Kilane 4:7. Råsjö Kross AB äger den yttre delen
av området, dvs Kilane 1:14 (Annenäset).
{{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=45-47}}