Dalsland/Ånimskog/Brandalen - Versionshistorik

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 11.30

2026-06-02T11:30:08Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 13.30
Rad 31:		Rad 31:
	En del dråpliga dialoger utspelades mellan de två syskonen, som båda besatt talets gåva. De skaffade sig TV tidigt och under Romolympiaden 1960 bevakade Fritiof tävlingarna noggrant. Vid ett tillfälle ropade han på Judith som var sysselsatt ute i köket: ” Nu får du komma och titta, dom visar 100-metersloppet i ultra rapid!” Judith kom och ställde sig i dörröppningen och såg hur löparna långsamt segade sig mot målsnöret och sa: ” Ja, ja, de behöver väl ta igen sig lite ibland.”[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]		En del dråpliga dialoger utspelades mellan de två syskonen, som båda besatt talets gåva. De skaffade sig TV tidigt och under Romolympiaden 1960 bevakade Fritiof tävlingarna noggrant. Vid ett tillfälle ropade han på Judith som var sysselsatt ute i köket: ” Nu får du komma och titta, dom visar 100-metersloppet i ultra rapid!” Judith kom och ställde sig i dörröppningen och såg hur löparna långsamt segade sig mot målsnöret och sa: ” Ja, ja, de behöver väl ta igen sig lite ibland.”[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]



			Olof Karlsson och hans söner anade nog inte i början av seklet vilken” guldskatt” de ruvade på. Det var endast en ringa skärv som de fick med av de rikedomar som Höganäs-bolaget, Wargön och Gullspång utvann ur bergen under de kommande årtiondena. Olof Karlsson sålde en del av sina ägor till Gullspång 1917, medan hans söner avyttrade delar av sina egendomar till Wargön 1925, men några större summor för säljarna rörde det sig inte om.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 39-45.</ref>

Lisbethg: Redigerat text

2026-06-02T11:21:22Z

Redigerat text

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 13.21
Rad 23:		Rad 23:
	Så slutade den familjekrönika som Axel Broström fick höra, men livet gick vidare och Olle i Brandalen fick leva långt in i ålderdomen, ända till 1920. Sönerna tog nu över de båda hemmanen och 1923 skedde en ägostyckning som fördelade fastigheten enligt följande: Johan och Karl erhöll [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] respektive Brandalen med tillhörande jord- och skogsareal, medan Herman och Petrus fick markområden belägna mellan de båda boställena och gränsande till [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]].		Så slutade den familjekrönika som Axel Broström fick höra, men livet gick vidare och Olle i Brandalen fick leva långt in i ålderdomen, ända till 1920. Sönerna tog nu över de båda hemmanen och 1923 skedde en ägostyckning som fördelade fastigheten enligt följande: Johan och Karl erhöll [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] respektive Brandalen med tillhörande jord- och skogsareal, medan Herman och Petrus fick markområden belägna mellan de båda boställena och gränsande till [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]].

			Karl Enock, Olof Karlssons andra son, lämnade sitt föräldrahem i [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] i mitten av 1890-talet för att söka sin lycka i Norge. Han fick anställning som stensättare i Sarpsborg och gifte sig 1899 med Mina Charlotta de Flon från Tistedalen. De fick sex barn, varav de de fem första föddes i Norge. Olof 1900, Fritiof 1901, tvillingarna Judith och Tryggve 1904 och Johan 1907.
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]

			Någon gång under året 1909 flyttade familjen till Sverige och bosatte sig hos föräldrarna i[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]]. Olof och Johanna fick åter uppleva att ”stugan blev trång” och ett ytterligare bidrag till trängseln utgjorde minstingen Karl som föddes 1910.

			Man kan med fog påstå att ödet inte log särskilt blitt mot Karl Enock och hans familj. Både han och sönerna Fritiof och Tryggve drabbades av svår ledgångsreumatism. Olof dog hastigt i spanska sjukan under en vistelse i Göteborg 1918. Johan, som var sjöman, gick också en tidig död till mötes. Det blev Judith som med en aldrig sinande energi och omtanke valde att stanna hemma och ta hand om sin rullstolsbundne far ända fram till hans död 1942, och därefter brodern Fritiof.

			En del dråpliga dialoger utspelades mellan de två syskonen, som båda besatt talets gåva. De skaffade sig TV tidigt och under Romolympiaden 1960 bevakade Fritiof tävlingarna noggrant. Vid ett tillfälle ropade han på Judith som var sysselsatt ute i köket: ” Nu får du komma och titta, dom visar 100-metersloppet i ultra rapid!” Judith kom och ställde sig i dörröppningen och såg hur löparna långsamt segade sig mot målsnöret och sa: ” Ja, ja, de behöver väl ta igen sig lite ibland.”[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 10.20

2026-06-02T10:20:02Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 12.20
Rad 24:		Rad 24:

	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]

Lisbethg: Infogat bild

2026-06-02T10:19:42Z

Infogat bild

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 12.19
Rad 22:		Rad 22:

	Så slutade den familjekrönika som Axel Broström fick höra, men livet gick vidare och Olle i Brandalen fick leva långt in i ålderdomen, ända till 1920. Sönerna tog nu över de båda hemmanen och 1923 skedde en ägostyckning som fördelade fastigheten enligt följande: Johan och Karl erhöll [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] respektive Brandalen med tillhörande jord- och skogsareal, medan Herman och Petrus fick markområden belägna mellan de båda boställena och gränsande till [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]].		Så slutade den familjekrönika som Axel Broström fick höra, men livet gick vidare och Olle i Brandalen fick leva långt in i ålderdomen, ända till 1920. Sönerna tog nu över de båda hemmanen och 1923 skedde en ägostyckning som fördelade fastigheten enligt följande: Johan och Karl erhöll [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] respektive Brandalen med tillhörande jord- och skogsareal, medan Herman och Petrus fick markområden belägna mellan de båda boställena och gränsande till [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]].

			[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Brandalen.jpg\|vänster\|miniatyr\|Brandalen]]










	== Källor ==		== Källor ==

Lisbethg: Redigerat text

2026-06-02T10:05:52Z

Redigerat text

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Brandalen, som en gång låg naturskönt vid [[Dalsland/Ånimskog/Brandalsviken|Brandalsviken]], har sedan mitten av 1950-talet avskärmats av en hög vägbank som helt skymmer utsikten mot sjön. Huset är delvis reparerat och en mindre tillbyggnad gjordes i slutet av 1950-talet. Bod och vedskjul finns kvar, medan ladugården är skattad åt förgängelsen, liksom de två boningshus som låg i bergssluttningen norr om huvudbyggnaden, och som i dagligt tal kallades ”Sofis stuga” respektive ”Fredriks stuga”. Åkrarna ligger i huvudsak väster om huset och kunde ge föda åt en ko och en kviga eller kalv som slaktades till husbehov För att återvända till ägoförhållandena efter det slutliga skiftet 1872, kan man säga att de båda hemmanen med tillhörande skogsmark bollades ganska snabbt mellan olika ägare under de påföljande två decennierna. Ulrika och hennes make Lars Olsson sålde arvslotten till systern Gertrud Jansdotter i mars 1878. Hon i sin tur sålde fastigheten till sin svåger Sven Petter Karlgren i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn|Känsbyn]] 1886. Efter ett par år lät han hemmanet försvinna ur släktens ägo genom försäljningen till Olof Karlsson från [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]] 1888. Det är lustigt nog samma år som Laura avhänder sig äganderätten till [[Dalsland/Ånimskog/Berget|Berget]]. Det ”Nilssonska imperiet” börjar knaka i fogarna.
-Innan Olof Karlsson och hans familj får föra historien vidare ska vi förflytta oss några år tillbaka i tiden för att utröna vilka människor som då bodde på de båda torpen. Ofta var det ju så att ägarna till de olika hemmanen inte var desamma som de boende. När det gäller [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet|Gärdet]] är uppgifterna osäkra och fragmentariska, men det torde stå klart att arbetaren Jan Magnus Karlsson, född 1855, och hans hustru Lisa Kajsa Sund, född 1851, bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet|Gärdet]] från omkring 1880 och ett par decennier framåt, troligen i det hus som idag är borta. De hade fem barn och dessa barns öden kan ge en god bild av vilka möjligheter som stod till buds när de blev vuxna nog att skaffa sig en egen försörjning.
+Innan Olof Karlsson och hans familj får föra historien vidare ska vi förflytta oss några år tillbaka i tiden för att utröna vilka människor som då bodde på de båda torpen. Ofta var det ju så att ägarna till de olika hemmanen inte var desamma som de boende.
 Brandalens historia kan dateras från omkring 1760 då [[Upperuds bruk]] startade en kolningsverksamhet i storskogen kring tjärnet nedanför [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen|Getryggen]]. Det är troligt att den första byggnaden var en enkel kolarkoja, men att man fann att marken mellan sjön och tjärnen lämpade sig för svedjebruk, och allteftersom tegarna kunde ge tillfredsställande skördar uppstod ett permanent boende. Det hus som finns idag torde ha uppförts någon gång under 1700-talets sista decennier, och att torpet idag heter Brandalen kan med stor säkerhet förbindas med svedjebruket och kolbränningen.
@@ Rad 37: / Rad 22: @@
 Så slutade den familjekrönika som Axel Broström fick höra, men livet gick vidare och Olle i Brandalen fick leva långt in i ålderdomen, ända till 1920. Sönerna tog nu över de båda hemmanen och 1923 skedde en ägostyckning som fördelade fastigheten enligt följande: Johan och Karl erhöll [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet|Gärdet]] respektive Brandalen med tillhörande jord- och skogsareal, medan Herman och Petrus fick markområden belägna mellan de båda boställena och gränsande till [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]].
 == Källor ==

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:49Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 21 maj 2025 kl. 08.53

2025-05-21T08:53:57Z

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 10.53
Rad 18:		Rad 18:
	Innan Olof Karlsson och hans familj får föra historien vidare ska vi förflytta oss några år tillbaka i tiden för att utröna vilka människor som då bodde på de båda torpen. Ofta var det ju så att ägarna till de olika hemmanen inte var desamma som de boende. När det gäller [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] är uppgifterna osäkra och fragmentariska, men det torde stå klart att arbetaren Jan Magnus Karlsson, född 1855, och hans hustru Lisa Kajsa Sund, född 1851, bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] från omkring 1880 och ett par decennier framåt, troligen i det hus som idag är borta. De hade fem barn och dessa barns öden kan ge en god bild av vilka möjligheter som stod till buds när de blev vuxna nog att skaffa sig en egen försörjning.		Innan Olof Karlsson och hans familj får föra historien vidare ska vi förflytta oss några år tillbaka i tiden för att utröna vilka människor som då bodde på de båda torpen. Ofta var det ju så att ägarna till de olika hemmanen inte var desamma som de boende. När det gäller [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] är uppgifterna osäkra och fragmentariska, men det torde stå klart att arbetaren Jan Magnus Karlsson, född 1855, och hans hustru Lisa Kajsa Sund, född 1851, bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] från omkring 1880 och ett par decennier framåt, troligen i det hus som idag är borta. De hade fem barn och dessa barns öden kan ge en god bild av vilka möjligheter som stod till buds när de blev vuxna nog att skaffa sig en egen försörjning.

	Karl Vilhelm, född 1880, flyttade vid 18 års ålder till sin mors släktingar i [[Dalsland/Holm/Grinstad\|Grinstad]]. Kanske var han där dräng en tid, men han emigrerade sedan till Amerika, där han gifte sig och fick två barn. Han återvände aldrig till fosterjorden. Anna-Lena, 1883, flyttade nästgårds till Andreas Jakobsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där hon tjänade piga en tid för att senare gifta sig med torparen Johan Andersson på [[Dalsland/Ånimskog/Känsbykasen\|Kasen]] tillhörande [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Oskar Daniel, 1887, blev vådaskjuten till döds på en lägerplats i [[~~Västra Götaland~~/Norra Ving/Axvall\|Axvall]] 1909. Johan Ferdinand, 1890, gick till sjöss men återkom efter några år och bodde med sina föräldrar på [[Dalsland/Ånimskog/Kiletorpet\|Kiletorpet]], dit de flyttat 1905. Elin Torborg, 1895, gifte sig med Karl Oskar Karlsson från [[Bohuslän/Brastad\|Brastad]] i [[Bohuslän]] 1919, dit hon flyttade och förblev bosatt hela sitt liv. Makarna fick tre barn: Karl Vilhelm, Dagny och Vivian.		Karl Vilhelm, född 1880, flyttade vid 18 års ålder till sin mors släktingar i [[Dalsland/Holm/Grinstad\|Grinstad]]. Kanske var han där dräng en tid, men han emigrerade sedan till Amerika, där han gifte sig och fick två barn. Han återvände aldrig till fosterjorden. Anna-Lena, 1883, flyttade nästgårds till Andreas Jakobsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där hon tjänade piga en tid för att senare gifta sig med torparen Johan Andersson på [[Dalsland/Ånimskog/Känsbykasen\|Kasen]] tillhörande [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Oskar Daniel, 1887, blev vådaskjuten till döds på en lägerplats i [[Västergötland/Norra Ving/Axvall\|Axvall]] 1909. Johan Ferdinand, 1890, gick till sjöss men återkom efter några år och bodde med sina föräldrar på [[Dalsland/Ånimskog/Kiletorpet\|Kiletorpet]], dit de flyttat 1905. Elin Torborg, 1895, gifte sig med Karl Oskar Karlsson från [[Bohuslän/Brastad\|Brastad]] i [[Bohuslän]] 1919, dit hon flyttade och förblev bosatt hela sitt liv. Makarna fick tre barn: Karl Vilhelm, Dagny och Vivian.

	Torparen Anders Andersson, född 1830 i [[Dalsland/Dalskog\|Dalskog]], och hans hustru Kristina Johannesdotter var också bosatta på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]], men det är osäkert under vilken tidsperiod. Eftersom inga av deras barn var födda i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] måste inflyttningen ha skett efter 1880, då deras yngsta barn, en flicka, föddes. 1892 dog Anders Andersson och familjen splittrades under åren fram till sekelskiftet.		Torparen Anders Andersson, född 1830 i [[Dalsland/Dalskog\|Dalskog]], och hans hustru Kristina Johannesdotter var också bosatta på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]], men det är osäkert under vilken tidsperiod. Eftersom inga av deras barn var födda i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] måste inflyttningen ha skett efter 1880, då deras yngsta barn, en flicka, föddes. 1892 dog Anders Andersson och familjen splittrades under åren fram till sekelskiftet.

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.35

2025-05-17T17:35:36Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.35
Rad 42:		Rad 42:
	1905 födde Elisabeth sitt tionde och sista barn, och av dem nådde alla utom ett vuxen ålder. Äldst var Viktor, född 1887, och sedan följde Emanuel, 1888, båda födda på [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]. Reinhold, 1889, och Axel, 1891, såg dagens ljus i Brandalen. Otelia föddes i [[Dalsland/Skållerud/Östebo\|Östebo]] 1893. Emmy var den första att födas på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]], 1895, och sedan följde Herman 1898, Ester 1900 och Filip 1905.		1905 födde Elisabeth sitt tionde och sista barn, och av dem nådde alla utom ett vuxen ålder. Äldst var Viktor, född 1887, och sedan följde Emanuel, 1888, båda födda på [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]. Reinhold, 1889, och Axel, 1891, såg dagens ljus i Brandalen. Otelia föddes i [[Dalsland/Skållerud/Östebo\|Östebo]] 1893. Emmy var den första att födas på [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]], 1895, och sedan följde Herman 1898, Ester 1900 och Filip 1905.

	Johan Olsson dog 1936 och då hade sonen Emanuel redan inträtt som ägare. Efter faderns bortgång bodde han tillsammans med sin mor och systern Emmy. Hon stannade kvar hos sin bror efter moderns död 1943 och hushållade åt honom tills han själv gick ur tiden 1949 Sterbhuset ägde [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] fram till 1955 då brorsonen Helge Hermansson köpte fastigheten.		Johan Olsson dog 1936 och då hade sonen Emanuel redan inträtt som ägare. Efter faderns bortgång bodde han tillsammans med sin mor och systern Emmy. Hon stannade kvar hos sin bror efter moderns död 1943 och hushållade åt honom tills han själv gick ur tiden 1949 Sterbhuset ägde [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]] fram till 1955 då brorsonen Helge Hermansson köpte fastigheten.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 36-39.</ref>

			== Källor ==
	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=36-39}}
			<references />
	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=90}}

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 13.52

2025-05-15T13:52:10Z

Visa ändringar

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:40:42Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.40
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog