Dalsland/Ånimskog/Djupslund - Versionshistorik

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 13.38

2026-06-02T13:38:22Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 15.38
Rad 174:		Rad 174:
	följa Djupslunds utveckling under de år då Johannes Erikssons verksamhet var som mest intensiv. I ett brandförsäkringsavtal från 1885 kan		följa Djupslunds utveckling under de år då Johannes Erikssons verksamhet var som mest intensiv. I ett brandförsäkringsavtal från 1885 kan
	vi avläsa hur byggnationen framskred på gården under en tioårsperiod.		vi avläsa hur byggnationen framskred på gården under en tioårsperiod.
			<blockquote>[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund Källare.jpg\|vänster\|miniatyr\|Källare söder om Östra Djupslund, på baksidan av nuvarande raserad magasin]]N:o 1. Boningshus av trä, täckt med chiffer.
	<blockquote>
	N:o 1. Boningshus av trä, täckt med chiffer.
	Byggt år 1854. 35,5 fot långt, 25 fot brett, 16 fot		Byggt år 1854. 35,5 fot långt, 25 fot brett, 16 fot
	högt, bestående av två våningar innehållande 6		högt, bestående av två våningar innehållande 6

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 13.24

2026-06-02T13:24:01Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 15.24
Rad 206:		Rad 206:
	odlades vete, havre, råg, korn, lin och potatis		odlades vete, havre, råg, korn, lin och potatis
	och sammanlagt kunde de båda gårdarna föda		och sammanlagt kunde de båda gårdarna föda
	fyra hästar, tio kor, ungdjur och ett antal får och svin. Nere vid forsen arbetade sågare och mjölnare, i de stora skogarna höggs timmer och på de omgivande torpen odlade man för sitt vinterbehov, när inte man gjorde dagsverken på de båda stora gårdarna, där också pigor och drängar hade sina dagliga sysslor.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVästraManbyggnaden.jpg\|vänster\|miniatyr\|Den västra manbyggnaden i Djupslund. Byggnaden är sannolikt från början av 1700-talet.]]På den östra gården rådde av allt att döma en optimistisk stämning under dessa år, men i granngården strax intill var livet inte lika ljust.		fyra hästar, tio kor, ungdjur och ett antal får och svin. Nere vid forsen arbetade sågare och mjölnare, i de stora skogarna höggs timmer och på de omgivande torpen odlade man för sitt vinterbehov, när inte man gjorde dagsverken på de båda stora gårdarna, där också pigor och drängar hade sina dagliga sysslor.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVästraManbyggnaden.jpg\|vänster\|miniatyr\|Den västra manbyggnaden i Djupslund. Byggnaden är sannolikt från början av 1700-talet.]][[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund Västa stugans plats.jpg\|miniatyr\|Väst i stuga Djpslund]]På den östra gården rådde av allt att döma en optimistisk stämning under dessa år, men i granngården strax intill var livet inte lika ljust.
	Johannes bror Anders dog 1867 och efterlämnade		Johannes bror Anders dog 1867 och efterlämnade
	hustrun Johanna Nilsdotter och fyra barn, Maja		hustrun Johanna Nilsdotter och fyra barn, Maja

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 13.18

2026-06-02T13:18:09Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 15.18
Rad 492:		Rad 492:
	<div style="clear: both">		<div style="clear: both">
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-1.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]][[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-1.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]][[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]]
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund.jpeg\|vänster\|miniatyr]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund.jpeg\|vänster\|miniatyr\|Ny stolpe 2026]]

Ingto: Justerat stycken

2026-05-11T15:38:05Z

Justerat stycken

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 17.38
Rad 381:		Rad 381:
	Arthur som omkring 1925 övertog affärsrörelsen i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]].		Arthur som omkring 1925 övertog affärsrörelsen i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]].

	En familjeepok var således till ända i Djupslund, men gården, som trots att den började förfalla, kunde fortfarande ge god bärgning åt en		En familjeepok var således till ända i Djupslund, men gården, som trots att den började förfalla, kunde fortfarande ge god bärgning åt enlantbrukarfamilj, och därför lockades en del arrendatorer att bosätta sig där.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Saxlins1925.jpg\|miniatyr\|Familjen Saxins framför Djupslund.]]De förste brukaren efter försäljningen var Anders Gustaf Saxin, född 1869 i [[Västmanland/Nora\|Nora]] i [[Västmanland/Örebro\|Örebro]]<nowiki/>län. Hans hustru hette Augusta och var från
	lantbrukarfamilj, och därför lockades en del arrendatorer att bosätta sig där.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Saxlins1925.jpg\|miniatyr\|Familjen Saxins framför Djupslund.]]De förste brukaren efter försäljningen var Anders Gustaf Saxin, född 1869 i [[Västmanland/Nora\|Nora]] i [[Västmanland/Örebro\|Örebro]]
	län. Hans hustru hette Augusta och var från
	[[Västergötland/Undenäs\|Undenäs]] i [[Västergötland/Skaraborg\|Skaraborgs]] län och syster till Oskar		[[Västergötland/Undenäs\|Undenäs]] i [[Västergötland/Skaraborg\|Skaraborgs]] län och syster till Oskar
	Gustavsson, då kraftstationsföreståndare både		Gustavsson, då kraftstationsföreståndare både
Rad 401:		Rad 399:
	En kort tid bodde de också i Djupslund med		En kort tid bodde de också i Djupslund med
	sina tre barn, Kurt (1917), Maj-Britt (1918) och		sina tre barn, Kurt (1917), Maj-Britt (1918) och
		⚫	Stig (1920). Sonen Uno föddes 1925. Makarna Saxins yngsta dotter, Margit, gifte sig med Tryggve Andersson från [[Dalsland/Edsleskog\|Edsleskog]] 1928 och under en kort period brukade de Djupslund, men flyttade snart till [[Dalsland/Vårvik\|Vårvik]].[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundIvanSaxlin.jpg\|vänster\|miniatyr\|Ivan Saxin på hästen Brunte.]]Tryggve Anderssons bror Vendel övertog arrendet i Djupslund på sensommaren 1929Han var gift med Signe Maria, född Krokström,
	Stig (1920). Sonen Uno föddes 1925.

	Makarna Saxins yngsta dotter, Margit, gifte sig
⚫	med Tryggve Andersson från [[Dalsland/Edsleskog\|Edsleskog]] 1928 och under en kort period brukade de Djupslund, men flyttade snart till [[Dalsland/Vårvik\|Vårvik]]. [[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundIvanSaxlin.jpg\|vänster\|miniatyr\|Ivan Saxin på hästen Brunte.]]Tryggve Anderssons bror Vendel övertog arrendet i Djupslund på sensommaren ~~1929~~
	Han var gift med Signe Maria, född Krokström,
	och med sig till sitt nya hem hade de barnen		och med sig till sitt nya hem hade de barnen
	Lilly Linnea, född 1922, Agar Vilhelm 1926 och		Lilly Linnea, född 1922, Agar Vilhelm 1926 och
Rad 412:		Rad 406:
	ett år flyttade de till Fröskog, och lämnade fältet		ett år flyttade de till Fröskog, och lämnade fältet

	fritt för Rudolf Kling och hans hustru Hulda Färdig som tog gården i besittning våren 1931.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslubäcken.jpg\|vänster\|miniatyr\|Flottarlag vid Djupslubäcken 1936-1937 Fr. v. Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|V Bräcke]], Georg Ström [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Johan Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Karl Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Paulus Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och Sven Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] främst på bilden.]]Rudolf Kling föddes i [[Halland/Svartrå\|Svartrå]] i [[Halland]] 1897 och var årsbarn med sin hustru, som hade sina rötter i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. De båda makarna hade två		fritt för Rudolf Kling och hans hustru Hulda Färdig som tog gården i besittning våren 1931.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslubäcken.jpg\|vänster\|miniatyr\|Flottarlag vid Djupslubäcken 1936-1937 Fr. v. Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|V Bräcke]], Georg Ström [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Johan Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Karl Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Paulus Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och Sven Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] främst på bilden.]]Rudolf Kling föddes i [[Halland/Svartrå\|Svartrå]] i [[Halland]] 1897 och var årsbarn med sin hustru, som hade sina rötter i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. De båda makarna hade två barn, Rolf född 1924 och Edit 1926. Kling hade
	barn, Rolf född 1924 och Edit 1926. Kling hade
	en tid haft anställning på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], men flyttade senare med familjen till [[Bohuslän]], där han		en tid haft anställning på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], men flyttade senare med familjen till [[Bohuslän]], där han
	arbetade inom stenindustrin. Förtjänsterna där		arbetade inom stenindustrin. Förtjänsterna där
Rad 425:		Rad 418:
	för att där arbeta på fabriken och i stenbrotten		för att där arbeta på fabriken och i stenbrotten

	under de tider då kraftstationen måste stängas på grund av vattenbrist.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundSamling1936.jpg\|miniatyr\|Samling vid husväggen, Djupslund 1936. Fr. v. Rudolf Kling, Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Bräcke]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Erik Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Svea Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog/Ankölserud\|Ankölserud]], Hulda Kling med barnen Edit och Rolf och Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]].]]Säkerligen var det fascinerande för familjen att leva det fria vildmarksliv som Djupslund hade att erbjuda, med vidsträckta skogar, berg och		under de tider då kraftstationen måste stängas på grund av vattenbrist.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundSamling1936.jpg\|miniatyr\|Samling vid husväggen, Djupslund 1936. Fr. v. Rudolf Kling, Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Bräcke]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Erik Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Svea Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog/Ankölserud\|Ankölserud]], Hulda Kling med barnen Edit och Rolf och Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]].]]Säkerligen var det fascinerande för familjen att leva det fria vildmarksliv som Djupslund hade att erbjuda, med vidsträckta skogar, berg och sjöar och riklig tillgång på bärställen, jakt och
	sjöar och riklig tillgång på bärställen, jakt och
	fiske, men det var på samma gång ett slitsamt		fiske, men det var på samma gång ett slitsamt
	och isolerat liv, och gårdens ensliga läge blev med		och isolerat liv, och gårdens ensliga läge blev med

Ingto: Justerat stycken

2026-05-11T15:24:17Z

Justerat stycken

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 17.24
Rad 25:		Rad 25:
	västra gården i Djupslund.Beger man sig ner i den djupa bäckravinen		västra gården i Djupslund.Beger man sig ner i den djupa bäckravinen
	österut finner man den ruttnande bron som		österut finner man den ruttnande bron som
	ledde över bäcken upp mot gården och rester		ledde över bäcken upp mot gården och rester av dammbyggnaden till kraftstationen.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVinterskrud.jpg\|vänster\|miniatyr\|Djupslund i vinterskrud, Östra Stugan]]
	av dammbyggnaden till kraftstationen.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVinterskrud.jpg\|vänster\|miniatyr\|Djupslund i vinterskrud, Östra Stugan]]
	Detta är allt som finns kvar av Djupslund		Detta är allt som finns kvar av Djupslund
	idag, och jag kan inte låta bli att jämföra med		idag, och jag kan inte låta bli att jämföra med
Rad 56:		Rad 55:
	en stor damm, innan en trätub tämjde vattnet		en stor damm, innan en trätub tämjde vattnet
	och ledde det till turbinen vid kraftstationen ett		och ledde det till turbinen vid kraftstationen ett
	par hundra meter längre ned.		par hundra meter längre ned. I ravinens branta sluttning ledde en hylliknande väg söderifrån upp till gården, och

	I ravinens branta sluttning ledde en hylliknande väg söderifrån upp till gården, och
	längs vägen och i sluttningen växte väldiga ekar		längs vägen och i sluttningen växte väldiga ekar
	och andra ädelträd. I söder och väster utbredde		och andra ädelträd. I söder och väster utbredde
Rad 81:		Rad 78:
	alltså kalla området för ”lövskogen vid [[Dalsland/Ånimskog/Djup\|Djup]]”,		alltså kalla området för ”lövskogen vid [[Dalsland/Ånimskog/Djup\|Djup]]”,
	och den benämningen beskriver väl de geografiska förhållandena innan skogsavverkningen		och den benämningen beskriver väl de geografiska förhållandena innan skogsavverkningen
	och kraftledningen i dess spår skövlade den artrika växtligheten av ädelträd.		och kraftledningen i dess spår skövlade den artrika växtligheten av ädelträd. 1582 stavades namnet Diupzlunden. På

	1582 stavades namnet Diupzlunden. På
	1700-talet skrevs det som Dypslunden, och i		1700-talet skrevs det som Dypslunden, och i
	början av 1800-talet fick gårdsnamnet sin nuvarande stavning.		början av 1800-talet fick gårdsnamnet sin nuvarande stavning.<div style="clear: both">
	<div style="clear: both">
	== Historik ==		== Historik ==
	Ett av de äldsta dokument där Djupslund nämns		Ett av de äldsta dokument där Djupslund nämns
Rad 122:		Rad 116:
	hans hustru Anna Eliasdotter upptagna som		hans hustru Anna Eliasdotter upptagna som
	brukare, medan Anders Eriksson och Anders		brukare, medan Anders Eriksson och Anders
	Hansson betecknas som ägare.		Hansson betecknas som ägare.

	Omkring 1825 blev Sven Eriksson, född 1802		Omkring 1825 blev Sven Eriksson, född 1802
Rad 141:		Rad 135:
	Simon flyttade in på [[Dalsland/Ånimskog/Bråtekullen\|Bråtekullen]], en mindre		Simon flyttade in på [[Dalsland/Ånimskog/Bråtekullen\|Bråtekullen]], en mindre
	gård, som låg en knapp kilometer öster om		gård, som låg en knapp kilometer öster om
		⚫	Djupslund. Emellertid hann Erik Andersson knappast ta
	Djupslund.

⚫	Emellertid hann Erik Andersson knappast ta
	sitt nya hemman i besittning innan han avled,		sitt nya hemman i besittning innan han avled,
	och i maj 1842 köpte änkan Maria Andersdotter		och i maj 1842 köpte änkan Maria Andersdotter
Rad 214:		Rad 206:
	odlades vete, havre, råg, korn, lin och potatis		odlades vete, havre, råg, korn, lin och potatis
	och sammanlagt kunde de båda gårdarna föda		och sammanlagt kunde de båda gårdarna föda
		⚫	fyra hästar, tio kor, ungdjur och ett antal får och svin. Nere vid forsen arbetade sågare och mjölnare, i de stora skogarna höggs timmer och på de omgivande torpen odlade man för sitt vinterbehov, när inte man gjorde dagsverken på de båda stora gårdarna, där också pigor och drängar hade sina dagliga sysslor.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVästraManbyggnaden.jpg\|vänster\|miniatyr\|Den västra manbyggnaden i Djupslund. Byggnaden är sannolikt från början av 1700-talet.]]På den östra gården rådde av allt att döma en optimistisk stämning under dessa år, men i granngården strax intill var livet inte lika ljust.
	fyra hästar, tio kor, ungdjur och ett antal får och
⚫	svin. Nere vid forsen arbetade sågare och mjölnare, i de stora skogarna höggs timmer och på de omgivande torpen odlade man för sitt vinterbehov, när inte man gjorde dagsverken på de båda stora gårdarna, där också pigor och drängar hade sina dagliga sysslor.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVästraManbyggnaden.jpg\|vänster\|miniatyr\|Den västra manbyggnaden i Djupslund. Byggnaden är sannolikt från början av 1700-talet.]]På den östra gården rådde av allt att döma en optimistisk stämning under dessa år, men i granngården strax intill var livet inte lika ljust.
	Johannes bror Anders dog 1867 och efterlämnade		Johannes bror Anders dog 1867 och efterlämnade
	hustrun Johanna Nilsdotter och fyra barn, Maja		hustrun Johanna Nilsdotter och fyra barn, Maja

Slundell: lagt till bild

2026-03-17T14:22:50Z

lagt till bild

← Äldre version		Versionen från 17 mars 2026 kl. 16.22
Rad 509:		Rad 509:
	<div style="clear: both">		<div style="clear: both">
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-1.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]][[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-1.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]][[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av hemmanet Djupslund i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i mars 2025.]]
			[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund.jpeg\|vänster\|miniatyr]]

Lisbethg: Ny kordinat

2026-03-16T18:32:00Z

Ny kordinat

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 20.32
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Ånimskog\|namn=Djupslund\|sortnamn=Djupslund\|typ=Hemman\|knord=58.8723224\|kost=12.4503838\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg}}
	{{NyPlats
	\| landskap = Dalsland
	\| socken = Ånimskog
	\| namn = Djupslund
	\| sortnamn=Djupslund
	\| typ = Hemman
	\|knord=58.872316
	\|kost=12.450310
	\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg
	}}
	[[File:DjupslundKarta.jpg\|thumb\|border\|left]]		[[File:DjupslundKarta.jpg\|thumb\|border\|left]]
	<br />Längst i väster, på gränsen till Tisselskog, ligger		<br />Längst i väster, på gränsen till Tisselskog, ligger

Ingto: Textjustering

2025-11-10T17:28:45Z

Textjustering

← Äldre version		Versionen från 10 november 2025 kl. 19.28
Rad 32:		Rad 32:
	givande vegetationen för att få luft och ljus. Ett		givande vegetationen för att få luft och ljus. Ett
	hundratal meter mot väster kan man finna rester av en ladugårdsbyggnad som tillhörde den		hundratal meter mot väster kan man finna rester av en ladugårdsbyggnad som tillhörde den
	västra gården i Djupslund.		västra gården i Djupslund.Beger man sig ner i den djupa bäckravinen

	Beger man sig ner i den djupa bäckravinen
	österut finner man den ruttnande bron som		österut finner man den ruttnande bron som
	ledde över bäcken upp mot gården och rester		ledde över bäcken upp mot gården och rester
	av dammbyggnaden till kraftstationen.		av dammbyggnaden till kraftstationen.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVinterskrud.jpg\|vänster\|miniatyr\|Djupslund i vinterskrud, Östra Stugan]]
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundVinterskrud.jpg\|vänster\|miniatyr\|Djupslund i vinterskrud, Östra Stugan]]
	Detta är allt som finns kvar av Djupslund		Detta är allt som finns kvar av Djupslund
	idag, och jag kan inte låta bli att jämföra med		idag, och jag kan inte låta bli att jämföra med
Rad 104:		Rad 101:
	man också får en inblick i vilken betydelse vat-		man också får en inblick i vilken betydelse vat-
	tenfallen hade för människors bosättning och utkomst i allmänhet. Ur protokollet kan man utläsa		tenfallen hade för människors bosättning och utkomst i allmänhet. Ur protokollet kan man utläsa
	när det gäller [[Dalsland/Dalbo\|Dalbo]] härad och [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]]		när det gäller [[Dalsland/Dalbo\|Dalbo]] härad och [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]]<nowiki/>socken att Hemmanet Diupslund nyttiar å desenskylte ägor en fotqwarn, som alenast drifwes
	socken att <blockquote>Hemmanet Diupslund nyttiar å des
	enskylte ägor en fotqwarn, som alenast drifwes
	höst och wår, när floden infaller till allmogens		höst och wår, när floden infaller till allmogens
	commoditet, och således efter åboernes egit		commoditet, och således efter åboernes egit
		⚫	begifwande, som hon och intet mer giör skiäl före belades med 1/2 skieppa spannemåhls afgift. Protokollet upptar vidare att ”Salebol skattehemman nyttiar en fotqwarn af samma beskaffenhet som den nästföregående. Och således beswärades med samma skatt nemligen 1/2 skieppa spannemåhl.
	begifwande, som hon och intet mer giör skiäl före
	belades med 1/2 skieppa spannemåhls afgift.</blockquote>
	<div />

⚫	Protokollet upptar vidare att ~~<blockquote>~~”Salebol skattehemman nyttiar en fotqwarn af samma beskaffenhet som den nästföregående. Och således
	beswärades med samma skatt nemligen 1/2
	skieppa spannemåhl.</blockquote>

	Således fanns det två kvarnar i Djupslund		Således fanns det två kvarnar i Djupslund
Rad 433:		Rad 422:

	Makarna Saxins yngsta dotter, Margit, gifte sig		Makarna Saxins yngsta dotter, Margit, gifte sig
		⚫	med Tryggve Andersson från [[Dalsland/Edsleskog\|Edsleskog]] 1928 och under en kort period brukade de Djupslund, men flyttade snart till [[Dalsland/Vårvik\|Vårvik]]. [[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundIvanSaxlin.jpg\|vänster\|miniatyr\|Ivan Saxin på hästen Brunte.]]Tryggve Anderssons bror Vendel övertog arrendet i Djupslund på sensommaren 1929
	med Tryggve Andersson från [[Dalsland/Edsleskog\|Edsleskog]] 1928 och
⚫	under en kort period brukade de Djupslund, men flyttade snart till [[Dalsland/Vårvik\|Vårvik]].[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundIvanSaxlin.jpg\|vänster\|miniatyr\|Ivan Saxin på hästen Brunte.]]Tryggve Anderssons bror Vendel övertog
	arrendet i Djupslund på sensommaren 1929
	Han var gift med Signe Maria, född Krokström,		Han var gift med Signe Maria, född Krokström,
	och med sig till sitt nya hem hade de barnen		och med sig till sitt nya hem hade de barnen
	Lilly Linnea, född 1922, Agar Vilhelm 1926 och		Lilly Linnea, född 1922, Agar Vilhelm 1926 och
		⚫	Helge 1929. Vendel Andersson och hans familj tycks inte
	Helge 1929.

⚫	Vendel Andersson och hans familj tycks inte
	ha funnit sig tillrätta i Djupslund, ty efter drygt		ha funnit sig tillrätta i Djupslund, ty efter drygt
	ett år flyttade de till Fröskog, och lämnade fältet		ett år flyttade de till Fröskog, och lämnade fältet

	fritt för Rudolf Kling och hans hustru Hulda Färdig som tog gården i besittning våren 1931.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslubäcken.jpg\|vänster\|miniatyr\|Flottarlag vid Djupslubäcken 1936-1937 Fr. v. Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|V Bräcke]], Georg Ström [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Johan Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Karl Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Paulus Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och Sven Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] främst på bilden.]]Rudolf Kling föddes i [[Halland/Svartrå\|Svartrå]] i [[Halland]] 1897 och var årsbarn med sin hustru, som hade sina		fritt för Rudolf Kling och hans hustru Hulda Färdig som tog gården i besittning våren 1931.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslubäcken.jpg\|vänster\|miniatyr\|Flottarlag vid Djupslubäcken 1936-1937 Fr. v. Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|V Bräcke]], Georg Ström [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Johan Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Karl Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Paulus Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och Sven Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] främst på bilden.]]Rudolf Kling föddes i [[Halland/Svartrå\|Svartrå]] i [[Halland]] 1897 och var årsbarn med sin hustru, som hade sina rötter i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. De båda makarna hade två
	rötter i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. De båda makarna hade två
	barn, Rolf född 1924 och Edit 1926. Kling hade		barn, Rolf född 1924 och Edit 1926. Kling hade
	en tid haft anställning på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], men flyttade senare med familjen till [[Bohuslän]], där han		en tid haft anställning på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], men flyttade senare med familjen till [[Bohuslän]], där han
	arbetade inom stenindustrin. Förtjänsterna där		arbetade inom stenindustrin. Förtjänsterna där
	var emellertid dåliga och familjefadern reste		var emellertid dåliga och familjefadern reste
	därför till Kanada för att förbättra ekonomin.		därför till Kanada för att förbättra ekonomin. Vid återkomsten ett par år senare flyttade familjen till Djupslund, där de fick arrendekontrakt

	Vid återkomsten ett par år senare flyttade familjen till Djupslund, där de fick arrendekontrakt
	på gården och anskaffade en djurbesättning på		på gården och anskaffade en djurbesättning på
	två hästar och fyra kor. Därtill fick Kling deltidsanställning som kraftstationsföreståndare, vilket		två hästar och fyra kor. Därtill fick Kling deltidsanställning som kraftstationsföreståndare, vilket
Rad 459:		Rad 442:
	han måste färdas den långa vägen till [[Annenäset]]		han måste färdas den långa vägen till [[Annenäset]]
	för att där arbeta på fabriken och i stenbrotten		för att där arbeta på fabriken och i stenbrotten

	under de tider då kraftstationen måste stängas på grund av vattenbrist.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundSamling1936.jpg\|miniatyr\|Samling vid husväggen, Djupslund 1936. Fr. v. Rudolf Kling, Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Bräcke]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Erik Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Svea Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog/Ankölserud\|Ankölserud]], Hulda Kling med barnen Edit och Rolf och Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]].]]Säkerligen var det fascinerande för familjen att leva det fria vildmarksliv som Djupslund hade		under de tider då kraftstationen måste stängas på grund av vattenbrist.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-DjupslundSamling1936.jpg\|miniatyr\|Samling vid husväggen, Djupslund 1936. Fr. v. Rudolf Kling, Nils Nilsson [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Bräcke]], David Johansson [[Dalsland/Ånimskog/Ulerud\|Ulerud]], Erik Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], Svea Gustavsson [[Dalsland/Tisselskog/Ankölserud\|Ankölserud]], Hulda Kling med barnen Edit och Rolf och Harry Gröning [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]].]]Säkerligen var det fascinerande för familjen att leva det fria vildmarksliv som Djupslund hade att erbjuda, med vidsträckta skogar, berg och
	att erbjuda, med vidsträckta skogar, berg och
	sjöar och riklig tillgång på bärställen, jakt och		sjöar och riklig tillgång på bärställen, jakt och
	fiske, men det var på samma gång ett slitsamt		fiske, men det var på samma gång ett slitsamt
Rad 475:		Rad 458:
	makarna. Rudolf flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] och Hulda och barnen fick ett nytt hem i		makarna. Rudolf flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] och Hulda och barnen fick ett nytt hem i
	trakterna av [[Dalsland/Skållerud/Håverud\|Håverud]]. Som epilog kan nämnas att Rudolf Kling		trakterna av [[Dalsland/Skållerud/Håverud\|Håverud]]. Som epilog kan nämnas att Rudolf Kling
	snart övergav [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] och blev en av pionjärerna vid tunnelbanebygget i [[Södermanland/Stockholm\|Stockholm]].		snart övergav [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] och blev en av pionjärerna vid tunnelbanebygget i [[Södermanland/Stockholm\|Stockholm]].

	Efter familjen Klings definitiva avflyttning		Efter familjen Klings definitiva avflyttning

DanS: Lagt till representativ bild

2025-11-05T05:31:12Z

Lagt till representativ bild

← Äldre version		Versionen från 5 november 2025 kl. 07.31
Rad 7:		Rad 7:
	\|knord=58.872316		\|knord=58.872316
	\|kost=12.450310		\|kost=12.450310
			\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Djupslund-2.jpg
	}}		}}
	[[File:DjupslundKarta.jpg\|thumb\|border\|left]]		[[File:DjupslundKarta.jpg\|thumb\|border\|left]]

DanS: Lagt till mallen Inventerad

2025-11-05T04:53:03Z

Lagt till mallen Inventerad

← Äldre version		Versionen från 5 november 2025 kl. 06.53
Rad 530:		Rad 530:
	== Inventeringar ==		== Inventeringar ==
	=== Mars 2025 ===		=== Mars 2025 ===
			{{Inventerad \| datum=2025-05}}
	Platsen hittad och koordinater bestämda.		Platsen hittad och koordinater bestämda.
	<div style="clear: both">		<div style="clear: both">