Dalsland/Ånimskog/Hagen (Nedre Kilane) - Versionshistorik

Lisbethg den 9 juni 2026 kl. 12.24

2026-06-09T12:24:46Z

← Äldre version		Versionen från 9 juni 2026 kl. 14.24
Rad 50:		Rad 50:
	Helge förblev hembygden trogen med undantag för några år i [[Västergötland/Trollhättan\|Trollhättan]], där han arbetade på Volvo Flygmotor och senare var ombud		Helge förblev hembygden trogen med undantag för några år i [[Västergötland/Trollhättan\|Trollhättan]], där han arbetade på Volvo Flygmotor och senare var ombud
	för dåvarande kds. Han prövade ett flertal yrken, men hans huvudsakliga sysselsättning var		för dåvarande kds. Han prövade ett flertal yrken, men hans huvudsakliga sysselsättning var
	skogshuggning. 1952 gifte han sig med Sonja Johansson från Lindesberg i Hallands län och året därpå föddes dottern Ing-Marie och därefter följde Lisbeth 1958. Under 1970-talet byggde Helge om det ursprungliga huset i Hagen till en modern villa och sedan bodde han och Sonja långt upp i pensionsåldern. Tyvärr drabbades de av ohälsa i mitten av 1990-talet och måste efter en tid flytta till en servicelägenhet Åmål. Helges hälsa försämrades allt mer och han avled i januari 2001.Dottern Ing-Marie med familj är numera ägare av Hagen.		skogshuggning. 1952 gifte han sig med Sonja Johansson från Lindesberg i Hallands län och året därpå föddes dottern Ing-Marie och därefter följde Lisbeth 1958. Under 1970-talet byggde Helge om det ursprungliga huset i Hagen till en modern villa och sedan bodde han och Sonja långt upp i pensionsåldern. Tyvärr drabbades de av ohälsa i mitten av 1990-talet och måste efter en tid flytta till en servicelägenhet Åmål. Helges hälsa försämrades allt mer och han avled i januari 2001. Dottern Ing-Marie med familj är numera ägare av Hagen.

			Helges syskon lämnade föräldrahemmet och sin hemsocken efter hand de kom upp i vuxen ålder. Sammanhållningen och gemenskapen har dock präglat syskonskaran under alla år. Dagny som är äldst, föddes 1920, Helge 1921, Verner 1923, Ragnhild 1925, Greta 1927, Sigurd 1929 och Herman 1932. Verner omkom i en bilolycka 1989. Deras mor Rut dog 1983.
⚫	<references group="Källa" />

		⚫	<references group="Källa Ånimskogsboken sid. 39-41" />

Lisbethg den 9 juni 2026 kl. 12.14

2026-06-09T12:14:35Z

← Äldre version		Versionen från 9 juni 2026 kl. 14.14
Rad 52:		Rad 52:
	skogshuggning. 1952 gifte han sig med Sonja Johansson från Lindesberg i Hallands län och året därpå föddes dottern Ing-Marie och därefter följde Lisbeth 1958. Under 1970-talet byggde Helge om det ursprungliga huset i Hagen till en modern villa och sedan bodde han och Sonja långt upp i pensionsåldern. Tyvärr drabbades de av ohälsa i mitten av 1990-talet och måste efter en tid flytta till en servicelägenhet Åmål. Helges hälsa försämrades allt mer och han avled i januari 2001.Dottern Ing-Marie med familj är numera ägare av Hagen.		skogshuggning. 1952 gifte han sig med Sonja Johansson från Lindesberg i Hallands län och året därpå föddes dottern Ing-Marie och därefter följde Lisbeth 1958. Under 1970-talet byggde Helge om det ursprungliga huset i Hagen till en modern villa och sedan bodde han och Sonja långt upp i pensionsåldern. Tyvärr drabbades de av ohälsa i mitten av 1990-talet och måste efter en tid flytta till en servicelägenhet Åmål. Helges hälsa försämrades allt mer och han avled i januari 2001.Dottern Ing-Marie med familj är numera ägare av Hagen.

	<references />		<references group="Källa" />

Lisbethg den 9 juni 2026 kl. 12.11

2026-06-09T12:11:38Z

@@ Rad 50: / Rad 50: @@
 Helge förblev hembygden trogen med undantag för några år i [[Västergötland/Trollhättan|Trollhättan]], där han arbetade på Volvo Flygmotor och senare var ombud
 för dåvarande kds. Han prövade ett flertal yrken, men hans huvudsakliga sysselsättning var
 <references />

Lisbethg den 9 juni 2026 kl. 11.53

2026-06-09T11:53:20Z

← Äldre version		Versionen från 9 juni 2026 kl. 13.53
Rad 60:		Rad 60:
	och Herman 1932.		och Herman 1932.

	Karl Enock, Olof Karlssons andra son,
	lämnade sitt föräldrahem i [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] i mitten
	av 1890-talet för att söka sin lycka i Norge.
	Han fick anställning som stensättare i Sarpsborg och gifte sig 1899 med Mina Charlotta de
	Flon från Tistedalen. De fick sex barn, varav
	de de fem första föddes i Norge. Olof 1900,
	Fritiof 1901, tvillingarna Judith och Tryggve
	1904 och Johan 1907.

	Någon gång under året 1909 flyttade familjen
	till Sverige och bosatte sig hos föräldrarna i
	[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]]. Olof och Johanna fick åter uppleva
	att ”stugan blev trång” och ett ytterligare bidrag
	till trängseln utgjorde minstingen Karl som föddes 1910.

	Man kan med fog påstå att ödet inte log särskilt blitt mot Karl Enock och hans familj. Både
	han och sönerna Fritiof och Tryggve drabbades
	av svår ledgångsreumatism. Olof dog hastigt i
	spanska sjukan under en vistelse i Göteborg
	1918. Johan, som var sjöman, gick också en tidig
	död till mötes. Det blev Judith som med en aldrig sinande energi och omtanke valde att stanna
	hemma och ta hand om sin rullstolsbundne far
	ända fram till hans död 1942, och därefter brodern Fritiof.

	En del dråpliga dialoger utspelades mellan de
	två syskonen, som båda besatt talets gåva. De
	skaffade sig TV tidigt och under Romolympiaden 1960 bevakade Fritiof tävlingarna
	noggrant. Vid ett tillfälle ropade han på Judith
	som var sysselsatt ute i köket: ” Nu får du
	komma och titta, dom visar 100-metersloppet i
	ultra rapid!” Judith kom och ställde sig i dörröppningen och såg hur löparna långsamt
	segade sig mot målsnöret och sa: ” Ja, ja, de behöver väl ta igen sig lite ibland.”

	Olofs tredje son, Herman, drabbades som så
	många andra i de dalsländska bygderna av
	amerikafeber och begav sig över till det stora
	landet 1905. Så småningom kom han till Chicago, där han engagerades som snickare i en fabrik som gjorde järnvägsvagnar. En dag blev
	han inbjuden till en stor middag, och där träffade han en ung svenska som hette Ida Skogh.
	Det mötet ledde till giftermål den 11 maj 1907
	och 1910 föddes sonen Ralph.

	Några år senare erhöll Ida ett arv efter sin
	äldsta syster som ägde Stallmästargården i
	[[Södermanland/Stockholm\|Stockholm]]. Vid sin död hade hon en samlad förmögenhet av nära 300.000 kronor och även om
	inte Ida var ensam arvinge gav det makarna
	ekonomisk möjlighet att resa till Sverige för att
	hämta arvet och stanna en tid. 1917 ankom Herman och Ida till Bergen tillsammans med sin
	lille son. De reste sedan vidare till Sverige, där
	de bodde hos släktingar innan det var dags att
	återvända till Chicago. Det var nu 1918, första
	världskrigets sista år, och hela Europa härjades
	av spanska sjukan. Ida drabbades av denna
	svåra infektionssjukdom och dog den 28 oktober 1918. Makarnas nyfödda dotter avled några
	dagar senare i kikhosta. Det hopp om en ljus
	framtid som tänts därborta i Amerika för de
	båda makarna hade nu ändat i en tragedi.

	Herman befann sig nu plötsligt ensam med
	sin åttaårige son och beslöt sig för att att bli kvar
	i Sverige. Han köpte en fraktskuta och efter
	några år, då han gift sig med Ida Eriksdotter
	från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] och byggt ett nytt
	hus på sin ärvda mark i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], kunde
	Herman se framtiden an med en viss optimism.
	Året var 1925. Sonen Ingemar föddes och Herman välvde stora planer inför de kommande
	åren. Bland annat bildade han ett kvartsbolag
	tillsammans med sin svåger. Tanken var att man
	skulle bryta kvarts i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]] för försäljning till
	Wargön och dessutom ombesörja båtfrakterna
	dit. Detta visade sig dock vara en katastrofal felsatsning, och Herman som intecknat sin egendom förlorade allt han ägde. Det nybyggda huset fick säljas till kraftigt underpris och familjen
	flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Grön Tuva\|Grön Tuva]] på [[Dalsland/Ånimskog/Henriksholm\|Henriksholm]]. Ungefär samtidigt förlorade sonen Ralph hela sitt morsarv på grund av börskraschen på Wall Street.
	Oturen tycktes förfölja Herman men han hade
	en filosofisk och humoristisk läggning som på
	ett märkligt sätt höjde honom över de olyckor
	som drabbade honom. Under sina sista år
	bodde Herman med sin Ida på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]], där han
	dog 1959.

	Nya ägare till Hermans egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre
	Kilane]] blev nu Axel och Sofia Lindberg från
	[[Västergötalan/Skaraborg/Fåglavik\|Fåglavik]] i [[Västergötland/Skaraborg\|Skaraborgs]] län. De ägde stället fram
	till 1939, och det kunde betecknas som ett litet
	torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris.
	Höganäs-bolaget förvärvade hela fastigheten
	med sikte på den rikliga förekomsten av kvartsit i berget som tornade upp sig öster om huset.
	Om man betänker att Lindberg sålde egendomen för 11000 kronor, och att Höganäs-bolaget under några årtionden bröt närmare en
	halv miljon ton kvartsit, får man en uppfattning om hur en blygsam investering kan generera oerhörda vinster.

	Höganäs-bolaget använde huvudbyggnaden
	till kontor och värmestuga för sina anställda,
	och när bolaget lade ner sin verksamhet rev
	Henning Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås\|Vesterås]] ner huset för
	att använda virket för tillbyggnaden av sin
	stuga.. Efter precis 60 år förvandlades
	sålunda Hermans byggnadsverk till aska.

	Olof Karlssons yngste son, Petrus, arbetade
	på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i
	Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig
	ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där
	med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934
	bodde han ensam i sin stuga fram till sin död
	1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som
	ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta
	gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe.
	Enda möjligheten att komma dit innan vägen
	anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från
	[[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]] och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]].
	När Petrus skulle börja nedstigningen mot
	[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att
	annonsera sin ankomst. Judith kunde då i lugn
	och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär
	femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.

	Olof Karlsson och hans söner anade nog inte		Olof Karlsson och hans söner anade nog inte

DanS: Bytt till mallen NyPlats

2025-10-13T17:12:06Z

Bytt till mallen NyPlats

← Äldre version		Versionen från 13 oktober 2025 kl. 19.12
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 21 maj 2025 kl. 08.57

2025-05-21T08:57:30Z

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.45

2025-05-17T17:45:55Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.45
Rad 140:		Rad 140:
	Nya ägare till Hermans egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre		Nya ägare till Hermans egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre
	Kilane]] blev nu Axel och Sofia Lindberg från		Kilane]] blev nu Axel och Sofia Lindberg från
	[[Västra Götaland/Skaraborg\|Fåglavik]] i [[Västra Götaland/Skaraborg\|Skaraborgs]] län. De ägde stället fram		[[Västra Götaland/Skaraborg/Fåglavik\|Fåglavik]] i [[Västra Götaland/Skaraborg\|Skaraborgs]] län. De ägde stället fram
	till 1939, och det kunde betecknas som ett litet		till 1939, och det kunde betecknas som ett litet
	torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris.		torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris.
Rad 166:		Rad 166:
	gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe.		gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe.
	Enda möjligheten att komma dit innan vägen		Enda möjligheten att komma dit innan vägen
	anlades 1955 var att klättra över [[Getryggen]] från		anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från
	[[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]] och [[Sandbäcken]].		[[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]] och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]].
	När Petrus skulle börja nedstigningen mot		När Petrus skulle börja nedstigningen mot
	[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att		[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.37

2025-05-17T17:37:57Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.37
Rad 8:		Rad 8:
	\|typ=Gård		\|typ=Gård
	}}		}}
	Kilane 4:23
	Areal 1,0000 har
	Avsöndr. 1925

	Helge växte upp i Hagen, ett litet ställe som ligger strax söder om [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]]. Helges far, Herman, hade köpt tomten av sin farbror Petrus 1924 och byggt ett hus för sig och sin unga familj ett par		Helge växte upp i Hagen, ett litet ställe som ligger strax söder om [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]]. Helges far, Herman, hade köpt tomten av sin farbror Petrus 1924 och byggt ett hus för sig och sin unga familj ett par
Rad 186:		Rad 183:
	hans söner avyttrade delar av sina egendomar		hans söner avyttrade delar av sina egendomar
	till Wargön 1925, men några större summor för		till Wargön 1925, men några större summor för
	säljarna rörde det sig inte om.		säljarna rörde det sig inte om.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 39-45.</ref>

	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=39-45}}
			== Källor ==
			<references />

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 15.23

2025-05-15T15:23:35Z

Visa ändringar

Mikael S den 14 maj 2025 kl. 18.37

2025-05-14T18:37:41Z

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2025 kl. 20.37
Rad 57:		Rad 57:
	därpå föddes dottern Ing-Marie och därefter		därpå föddes dottern Ing-Marie och därefter
	följde Lisbeth 1958. Under 1970-talet byggde		följde Lisbeth 1958. Under 1970-talet byggde
	Helge om det ursprungliga huset i ~~[[Dalsland/Ånimskog/~~Hagen ~~(Nedre Kilane)\|Hagen]]~~ till en		Helge om det ursprungliga huset i Hagen till en
	modern villa, och sedan bodde han och Sonja		modern villa, och sedan bodde han och Sonja
	där långt upp i pensionsåldern. Tyvärr drabbades de av ohälsa i mitten av 1990-talet och måste		där långt upp i pensionsåldern. Tyvärr drabbades de av ohälsa i mitten av 1990-talet och måste
	efter en tid flytta till en servicelägenhet i Åmål.		efter en tid flytta till en servicelägenhet i Åmål.
	Helges hälsa försämrades allt mer och han avled i januari 2001. Döttrarna Ing-Marie och Lisbeth med sina familjer är numera ägare av ~~[[Dalsland/Ånimskog/~~Hagen ~~(Nedre Kilane)\|Hagen]]~~ respektive [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]].		Helges hälsa försämrades allt mer och han avled i januari 2001. Döttrarna Ing-Marie och Lisbeth med sina familjer är numera ägare av Hagen respektive [[Dalsland/Ånimskog/Gärdet\|Gärdet]].

	Helges syskon lämnade föräldrahemmet och		Helges syskon lämnade föräldrahemmet och

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 10.57
Rad 48:		Rad 48:
	trakten.		trakten.

	Helge förblev hembygden trogen med undantag för några år i [[~~Västra Götaland~~/Trollhättan\|Trollhättan]], där han arbetade på Volvo Flygmotor och senare var ombud		Helge förblev hembygden trogen med undantag för några år i [[Västergötland/Trollhättan\|Trollhättan]], där han arbetade på Volvo Flygmotor och senare var ombud
	för dåvarande kds. Han prövade ett flertal yrken, men hans huvudsakliga sysselsättning var		för dåvarande kds. Han prövade ett flertal yrken, men hans huvudsakliga sysselsättning var
	skogshuggning.		skogshuggning.
Rad 103:		Rad 103:
	Några år senare erhöll Ida ett arv efter sin		Några år senare erhöll Ida ett arv efter sin
	äldsta syster som ägde Stallmästargården i		äldsta syster som ägde Stallmästargården i
	[[Stockholm]]. Vid sin död hade hon en samlad förmögenhet av nära 300.000 kronor och även om		[[Södermanland/Stockholm\|Stockholm]]. Vid sin död hade hon en samlad förmögenhet av nära 300.000 kronor och även om
	inte Ida var ensam arvinge gav det makarna		inte Ida var ensam arvinge gav det makarna
	ekonomisk möjlighet att resa till Sverige för att		ekonomisk möjlighet att resa till Sverige för att
Rad 140:		Rad 140:
	Nya ägare till Hermans egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre		Nya ägare till Hermans egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre
	Kilane]] blev nu Axel och Sofia Lindberg från		Kilane]] blev nu Axel och Sofia Lindberg från
	[[~~Västra Götaland~~/Skaraborg/Fåglavik\|Fåglavik]] i [[~~Västra Götaland~~/Skaraborg\|Skaraborgs]] län. De ägde stället fram		[[Västergötalan/Skaraborg/Fåglavik\|Fåglavik]] i [[Västergötland/Skaraborg\|Skaraborgs]] län. De ägde stället fram
	till 1939, och det kunde betecknas som ett litet		till 1939, och det kunde betecknas som ett litet
	torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris.		torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris.