Dalsland/Ånimskog/Huggängen - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:51Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.16

2025-05-17T17:16:22Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.16
Rad 24:		Rad 24:
	Dottern Augusta flyttade till Kristiania 1889 och födde där två utomäktenskapliga barn, döttrarna Maria och Emma. (Den senare hade efternamnet Ton.) Augusta återvände till Huggängen med sina döttrar 1895 och bodde hos föräldrarna ett tiotal år och flyttade sedan med Maria till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräcke]]. Emma bosatte sig i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. 1906 lämnade Maria [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och slog sig ner i [[Västmanland/Fellingsbro\|Fellingsbro]] i [[Västmanland\|Västmanlands]] län. Augusta, som ensam hade fått ha omsorg om sina barn, kunde nu i femtioårsåldern slå sig till ro och gifta sig med änkemannen Johan Alfred Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].		Dottern Augusta flyttade till Kristiania 1889 och födde där två utomäktenskapliga barn, döttrarna Maria och Emma. (Den senare hade efternamnet Ton.) Augusta återvände till Huggängen med sina döttrar 1895 och bodde hos föräldrarna ett tiotal år och flyttade sedan med Maria till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräcke]]. Emma bosatte sig i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. 1906 lämnade Maria [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och slog sig ner i [[Västmanland/Fellingsbro\|Fellingsbro]] i [[Västmanland\|Västmanlands]] län. Augusta, som ensam hade fått ha omsorg om sina barn, kunde nu i femtioårsåldern slå sig till ro och gifta sig med änkemannen Johan Alfred Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].

	Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.		Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 24-25.</ref><ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 95.</ref>
			== Källor ==
	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=24-25}}
			<references />
	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=95}}

	==== Inventeringar ====		==== Inventeringar ====

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 12.43

2025-05-15T12:43:57Z

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-13T11:33:41Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2025 kl. 13.33
Rad 12:		Rad 12:
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HuggängenMindre-Nov2024.jpg\|miniatyr\|300x300px\|Huggängen, bild från inventeringen i nov 2024.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HuggängenMindre-Nov2024.jpg\|miniatyr\|300x300px\|Huggängen, bild från inventeringen i nov 2024.]]

	En vandrare som idag beslutar sig för att följa den gamla körvägen från Nedre Kilane till Upperud kommer efter knappa två kilometer till en korsväg. Vägen åt höger leder till [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]] och är idag grusad och farbar med bil, men under gruset döljer sig en månghundraårig färdväg som en gång hade ungefär samma sträckning som den nya. Omkring 150 meter norr om vägkorsningen låg torpet '''Huggängen'''. Ska man hitta resterna av torpet idag måste man vara mycket uppmärksam, för nästan alla spår av odling och bebyggelse är utplånade.		En vandrare som idag beslutar sig för att följa den gamla körvägen från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] till Upperud kommer efter knappa två kilometer till en korsväg. Vägen åt höger leder till [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]] och är idag grusad och farbar med bil, men under gruset döljer sig en månghundraårig färdväg som en gång hade ungefär samma sträckning som den nya. Omkring 150 meter norr om vägkorsningen låg torpet '''Huggängen'''. Ska man hitta resterna av torpet idag måste man vara mycket uppmärksam, för nästan alla spår av odling och bebyggelse är utplånade.

	Annorlunda var det om man vandrade här förbi för 50 år sedan. Då hade visserligen en granplantering börjat skjuta upp mot julgranshöjd, men åkrar och ängar var fortfarande tydligt skönjbara och av huset fanns skorstensmuren och några ruttnande bjälkar kvar. Den vandrare som för 100 år sedan passerat den gamla kolbottnen längst inne i Kilaneviken och vidare över spånbron och forcerat backarna upp mot Huggängen kunde kanske se ett par kor beta i skogskanten, känna doften av nyslaget hö på ängarna och skymta den gamle torparen själv som sysslade med sina bikupor under äppelträden.		Annorlunda var det om man vandrade här förbi för 50 år sedan. Då hade visserligen en granplantering börjat skjuta upp mot julgranshöjd, men åkrar och ängar var fortfarande tydligt skönjbara och av huset fanns skorstensmuren och några ruttnande bjälkar kvar. Den vandrare som för 100 år sedan passerat den gamla kolbottnen längst inne i Kilaneviken och vidare över spånbron och forcerat backarna upp mot Huggängen kunde kanske se ett par kor beta i skogskanten, känna doften av nyslaget hö på ängarna och skymta den gamle torparen själv som sysslade med sina bikupor under äppelträden.

	Det är lite svårt att bestämma när torpet började odlas och bebyggas men det finns upptaget på laga skifteskartan 1866, så det är troligt att stugan och de omgivande odlingarna kan dateras till 1850 eller ett tiotal år tidigare. Skräddaren Andreas Sandberg och hans hustru Maja Stina Andreasson från Steneby flyttade in på torpet omkring 1860. Andreas som föddes 1826 på Dalane i Känsbyn var son till Anders Sandberg som också var skräddare och hade sin yrkesverksamhet i Kärrsdalen, ett torp under [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]]. ~~(se Salebol, Kärrsdalen)~~		Det är lite svårt att bestämma när torpet började odlas och bebyggas men det finns upptaget på laga skifteskartan 1866, så det är troligt att stugan och de omgivande odlingarna kan dateras till 1850 eller ett tiotal år tidigare. Skräddaren Andreas Sandberg och hans hustru Maja Stina Andreasson från Steneby flyttade in på torpet omkring 1860. Andreas som föddes 1826 på [[Dalsland/Ånimskog/Dalane\|Dalane]] i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] var son till Anders Sandberg som också var skräddare och hade sin yrkesverksamhet i [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]], ett torp under [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]].

	De båda makarna fick sju barn av vilka två dog i tidig ålder. Anders Gustaf föddes 1855, Kristina 1857, Ida 1859 (dog tre år gammal), Augusta 1862, Matilda 1865, Aron 1866 och Lotta 1870 ( dog sju år gammal).		De båda makarna fick sju barn av vilka två dog i tidig ålder. Anders Gustaf föddes 1855, Kristina 1857, Ida 1859 (dog tre år gammal), Augusta 1862, Matilda 1865, Aron 1866 och Lotta 1870 ( dog sju år gammal).
Rad 22:		Rad 22:
	Andreas och Maja Stinas livslopp sammanföll nästan exakt och 1912 lämnade de det jordiska.		Andreas och Maja Stinas livslopp sammanföll nästan exakt och 1912 lämnade de det jordiska.

	Dottern Augusta flyttade till Kristiania 1889 och födde där två utomäktenskapliga barn, döttrarna Maria och Emma. (Den senare hade efternamnet Ton.) Augusta återvände till Huggängen med sina döttrar 1895 och bodde hos föräldrarna ett tiotal år och flyttade sedan med Maria till Västra Bräcke. Emma bosatte sig i Skållerud. 1906 lämnade Maria Ånimskog och slog sig ner i Fellingsbro i Västmanlands län. Augusta, som ensam hade fått ha omsorg om sina barn, kunde nu i femtioårsåldern slå sig till ro och gifta sig med änkemannen Johan Alfred Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] i Ånimskog.		Dottern Augusta flyttade till Kristiania 1889 och födde där två utomäktenskapliga barn, döttrarna Maria och Emma. (Den senare hade efternamnet Ton.) Augusta återvände till Huggängen med sina döttrar 1895 och bodde hos föräldrarna ett tiotal år och flyttade sedan med Maria till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräcke]]. Emma bosatte sig i Skållerud. 1906 lämnade Maria [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och slog sig ner i Fellingsbro i Västmanlands län. Augusta, som ensam hade fått ha omsorg om sina barn, kunde nu i femtioårsåldern slå sig till ro och gifta sig med änkemannen Johan Alfred Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].

	Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i Salebol. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.		Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.
	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=24-25}}		{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=24-25}}
	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=95}}		{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=95}}

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:34:31Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.34
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T20:40:54Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 22.40
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Nedre Kilane		\|hemman=Nedre Kilane

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T18:54:55Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 20.54
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Huggängen}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: Lagt ill bilder från inventering

2024-11-24T09:54:59Z

Lagt ill bilder från inventering

← Äldre version		Versionen från 24 november 2024 kl. 11.54
Rad 10:		Rad 10:
	}}		}}
	Alternativa namn: '''Huggänga'''		Alternativa namn: '''Huggänga'''
			[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HuggängenMindre-Nov2024.jpg\|miniatyr\|300x300px\|Huggängen, bild från inventeringen i nov 2024.]]

	En vandrare som idag beslutar sig för att följa den gamla körvägen från Nedre Kilane till Upperud kommer efter knappa två kilometer till en korsväg. Vägen åt höger leder till [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]] och är idag grusad och farbar med bil, men under gruset döljer sig en månghundraårig färdväg som en gång hade ungefär samma sträckning som den nya. Omkring 150 meter norr om vägkorsningen låg torpet '''Huggängen'''. Ska man hitta resterna av torpet idag måste man vara mycket uppmärksam, för nästan alla spår av odling och bebyggelse är utplånade.		En vandrare som idag beslutar sig för att följa den gamla körvägen från Nedre Kilane till Upperud kommer efter knappa två kilometer till en korsväg. Vägen åt höger leder till [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]] och är idag grusad och farbar med bil, men under gruset döljer sig en månghundraårig färdväg som en gång hade ungefär samma sträckning som den nya. Omkring 150 meter norr om vägkorsningen låg torpet '''Huggängen'''. Ska man hitta resterna av torpet idag måste man vara mycket uppmärksam, för nästan alla spår av odling och bebyggelse är utplånade.
Rad 24:		Rad 25:

	Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i Salebol. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.		Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i Salebol. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.

	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=24-25}}		{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=24-25}}

	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=95}}		{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=95}}

DanS: Mindre typografisk ändring och ett stavfel

2024-11-24T09:45:01Z

Mindre typografisk ändring och ett stavfel

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 |namn=Huggängen
 |sortnamn=Huggängen
-|knord=58.842419
+|knord=58.842239
-|kost=12.471049
+|kost=12.471161
 |typ=Torp
 }}
 Alternativa namn: '''Huggänga'''
 {{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=24-25}}
 {{TorpruinerÅmål|platsnummer=95}}

DanS: Lagt till ett alternativt namn

2024-10-15T11:12:04Z

Lagt till ett alternativt namn

← Äldre version		Versionen från 15 oktober 2024 kl. 13.12
Rad 9:		Rad 9:
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
	}}		}}
			Alternativa namn: '''Huggänga'''

	En vandrare som idag beslutar sig för att		En vandrare som idag beslutar sig för att
	följa den gamla körvägen från Nedre Kilane		följa den gamla körvägen från Nedre Kilane

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 14.43
Rad 12:		Rad 12:
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HuggängenMindre-Nov2024.jpg\|miniatyr\|300x300px\|Huggängen, bild från inventeringen i nov 2024.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HuggängenMindre-Nov2024.jpg\|miniatyr\|300x300px\|Huggängen, bild från inventeringen i nov 2024.]]

	En vandrare som idag beslutar sig för att följa den gamla körvägen från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] till Upperud kommer efter knappa två kilometer till en korsväg. Vägen åt höger leder till [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]] och är idag grusad och farbar med bil, men under gruset döljer sig en månghundraårig färdväg som en gång hade ungefär samma sträckning som den nya. Omkring 150 meter norr om vägkorsningen låg torpet ~~'''~~Huggängen~~'''~~. Ska man hitta resterna av torpet idag måste man vara mycket uppmärksam, för nästan alla spår av odling och bebyggelse är utplånade.		En vandrare som idag beslutar sig för att följa den gamla körvägen från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] till [[Dalsland/Skållerud/Upperud\|Upperud]] kommer efter knappa två kilometer till en korsväg. Vägen åt höger leder till [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]] och är idag grusad och farbar med bil, men under gruset döljer sig en månghundraårig färdväg som en gång hade ungefär samma sträckning som den nya. Omkring 150 meter norr om vägkorsningen låg torpet Huggängen. Ska man hitta resterna av torpet idag måste man vara mycket uppmärksam, för nästan alla spår av odling och bebyggelse är utplånade.

	Annorlunda var det om man vandrade här förbi för 50 år sedan. Då hade visserligen en granplantering börjat skjuta upp mot julgranshöjd, men åkrar och ängar var fortfarande tydligt skönjbara och av huset fanns skorstensmuren och några ruttnande bjälkar kvar. Den vandrare som för 100 år sedan passerat den gamla kolbottnen längst inne i Kilaneviken och vidare över spånbron och forcerat backarna upp mot Huggängen kunde kanske se ett par kor beta i skogskanten, känna doften av nyslaget hö på ängarna och skymta den gamle torparen själv som sysslade med sina bikupor under äppelträden.		Annorlunda var det om man vandrade här förbi för 50 år sedan. Då hade visserligen en granplantering börjat skjuta upp mot julgranshöjd, men åkrar och ängar var fortfarande tydligt skönjbara och av huset fanns skorstensmuren och några ruttnande bjälkar kvar. Den vandrare som för 100 år sedan passerat den gamla kolbottnen längst inne i [[Dalsland/Ånimskog/Kilaneviken\|Kilaneviken]] och vidare över spånbron och forcerat backarna upp mot Huggängen kunde kanske se ett par kor beta i skogskanten, känna doften av nyslaget hö på ängarna och skymta den gamle torparen själv som sysslade med sina bikupor under äppelträden.

	Det är lite svårt att bestämma när torpet började odlas och bebyggas men det finns upptaget på laga skifteskartan 1866, så det är troligt att stugan och de omgivande odlingarna kan dateras till 1850 eller ett tiotal år tidigare. Skräddaren Andreas Sandberg och hans hustru Maja Stina Andreasson från Steneby flyttade in på torpet omkring 1860. Andreas som föddes 1826 på [[Dalsland/Ånimskog/Dalane\|Dalane]] i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] var son till Anders Sandberg som också var skräddare och hade sin yrkesverksamhet i [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]], ett torp under [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]].		Det är lite svårt att bestämma när torpet började odlas och bebyggas men det finns upptaget på laga skifteskartan 1866, så det är troligt att stugan och de omgivande odlingarna kan dateras till 1850 eller ett tiotal år tidigare. Skräddaren Andreas Sandberg och hans hustru Maja Stina Andreasson från [[Dalsland/Steneby\|Steneby]] flyttade in på torpet omkring 1860. Andreas som föddes 1826 på [[Dalsland/Ånimskog/Dalane\|Dalane]] i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] var son till Anders Sandberg som också var skräddare och hade sin yrkesverksamhet i [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]], ett torp under [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]].

	De båda makarna fick sju barn av vilka två dog i tidig ålder. Anders Gustaf föddes 1855, Kristina 1857, Ida 1859 (dog tre år gammal), Augusta 1862, Matilda 1865, Aron 1866 och Lotta 1870 ( dog sju år gammal).		De båda makarna fick sju barn av vilka två dog i tidig ålder. Anders Gustaf föddes 1855, Kristina 1857, Ida 1859 (dog tre år gammal), Augusta 1862, Matilda 1865, Aron 1866 och Lotta 1870 ( dog sju år gammal).
Rad 22:		Rad 22:
	Andreas och Maja Stinas livslopp sammanföll nästan exakt och 1912 lämnade de det jordiska.		Andreas och Maja Stinas livslopp sammanföll nästan exakt och 1912 lämnade de det jordiska.

	Dottern Augusta flyttade till Kristiania 1889 och födde där två utomäktenskapliga barn, döttrarna Maria och Emma. (Den senare hade efternamnet Ton.) Augusta återvände till Huggängen med sina döttrar 1895 och bodde hos föräldrarna ett tiotal år och flyttade sedan med Maria till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräcke]]. Emma bosatte sig i Skållerud. 1906 lämnade Maria [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och slog sig ner i Fellingsbro i Västmanlands län. Augusta, som ensam hade fått ha omsorg om sina barn, kunde nu i femtioårsåldern slå sig till ro och gifta sig med änkemannen Johan Alfred Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].		Dottern Augusta flyttade till Kristiania 1889 och födde där två utomäktenskapliga barn, döttrarna Maria och Emma. (Den senare hade efternamnet Ton.) Augusta återvände till Huggängen med sina döttrar 1895 och bodde hos föräldrarna ett tiotal år och flyttade sedan med Maria till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräcke]]. Emma bosatte sig i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. 1906 lämnade Maria [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och slog sig ner i [[Västmanland/Fellingsbro\|Fellingsbro]] i [[Västmanland\|Västmanlands]] län. Augusta, som ensam hade fått ha omsorg om sina barn, kunde nu i femtioårsåldern slå sig till ro och gifta sig med änkemannen Johan Alfred Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].

	Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.		Det finns också enligt uppgift andra som bott på Huggängen under kortare tid. En av dem var fotografen [[Dalsland-Ånimskog-ThybergNatanSimon\|Natan Simon Thyberg]], bror till skollärare Thyberg i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. Han flyttade till Amerika. Det finns också uppgifter om att det bodde människor på torpet i början av 1920-talet, bl a en änka, men dessa har inte gått att identifiera. Stugan revs omkring 1925.
Rad 30:		Rad 30:
	==== Inventeringar ====		==== Inventeringar ====
	===== Nov 2024 =====		===== Nov 2024 =====
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Huggängen1.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av torpet Huggängen i Ånimskog i nov 2024.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Huggängen1.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av torpet Huggängen i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i nov 2024.]]
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Huggängen2.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av torpet Huggängen i Ånimskog i nov 2024.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Huggängen2.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av torpet Huggängen i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i nov 2024.]]

	Platsen hittad och koordinater bestämda.		Platsen hittad och koordinater bestämda.