Dalsland/Ånimskog/Kasenberg - Versionshistorik

DanS: Bytt till mallen NyPlats. Lagt till mallen Inventerad

2025-11-05T05:40:49Z

Bytt till mallen NyPlats. Lagt till mallen Inventerad

← Äldre version		Versionen från 5 november 2025 kl. 07.40
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.48607		\|kost=12.48607
	\|gps=sant		\|gps=sant
			\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Kasenberg-2.jpg
	}}		}}
	Några hundratal meter rakt västerut från [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet\|Sunnetorpet]] ligger Kasenberg. Av torpstugan återstår endast den raserade stenmuren och kring denna några vildaplar. Lämningarna avslöjar att stugan varit utrustad med en källare under en del av huset, vilket var ganska ovanligt för denna typ av enkla boningshus. Torpet låg öppet och än idag har man god utsikt över åkrar och ängar ända ner mot [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Tegarna runt torpet kunde försörja ett par kor, gris och höns, vilka var inrymda i ladugårdsbyggnaden som också den endast lämnat ett stenröse som minnesmärke. Det är svårt att bestämma torpets ålder, men det finns upptaget på 1890 års karta. Gissningsvis är det byggt omkring 1860 eller möjligen något senare. Källarplanet och det faktum att stugan var rödmålad vittnar om att det var ett relativt "modernt" bygge.		Några hundratal meter rakt västerut från [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet\|Sunnetorpet]] ligger '''Kasenberg'''. Av torpstugan återstår endast den raserade stenmuren och kring denna några vildaplar. Lämningarna avslöjar att stugan varit utrustad med en källare under en del av huset, vilket var ganska ovanligt för denna typ av enkla boningshus. Torpet låg öppet och än idag har man god utsikt över åkrar och ängar ända ner mot [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Tegarna runt torpet kunde försörja ett par kor, gris och höns, vilka var inrymda i ladugårdsbyggnaden som också den endast lämnat ett stenröse som minnesmärke. Det är svårt att bestämma torpets ålder, men det finns upptaget på 1890 års karta. Gissningsvis är det byggt omkring 1860 eller möjligen något senare. Källarplanet och det faktum att stugan var rödmålad vittnar om att det var ett relativt "modernt" bygge.

	Vilka som var Kasenbergs första innevånare är höljt i dunkel. Man kan spekulera över om soldaten Jan Peter Sund och hans hustru kan ha flyttat hit sedan han lämnade sin tjänst på [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet\|Sunnetorpet]], ty de båda makarna fortsatte att vara uppförda på husförhörslängderna i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] långt efter det att de lämnat soldattorpet. Mera påtagligt är det att Ville på Kasenberg bodde här med sin mor Tilda i slutet av 1800-talet. ("Tilda med sonen Valle", enligt Torpruiner i [[Dalsland/Åmål\|Åmåls]] kommun.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>) Ville bodde kvar till omkring 1910, då förre skomakaren Gustaf Pettersson (Kutten) kom flyttande från [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]]. Beträffande Ville lär han ha varit ett original. Han älskade att spela fiol och tog ofta en tur till [[Dalsland/Ånimskog/Övre Känsbyn\|Övre Känsbyn]] där sonen Emanuel kunde svinga stråken och spela duett med honom. Tyvärr är faktauppgifterna om fiolspelaren på Kasenberg mycket begränsade.		Vilka som var Kasenbergs första innevånare är höljt i dunkel. Man kan spekulera över om soldaten Jan Peter Sund och hans hustru kan ha flyttat hit sedan han lämnade sin tjänst på [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet\|Sunnetorpet]], ty de båda makarna fortsatte att vara uppförda på husförhörslängderna i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] långt efter det att de lämnat soldattorpet. Mera påtagligt är det att Ville på Kasenberg bodde här med sin mor Tilda i slutet av 1800-talet. ("Tilda med sonen Valle", enligt Torpruiner i [[Dalsland/Åmål\|Åmåls]] kommun.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>) Ville bodde kvar till omkring 1910, då förre skomakaren Gustaf Pettersson (Kutten) kom flyttande från [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]]. Beträffande Ville lär han ha varit ett original. Han älskade att spela fiol och tog ofta en tur till [[Dalsland/Ånimskog/Övre Känsbyn\|Övre Känsbyn]] där sonen Emanuel kunde svinga stråken och spela duett med honom. Tyvärr är faktauppgifterna om fiolspelaren på Kasenberg mycket begränsade.
Rad 24:		Rad 25:

	Joelssons blev de sista som bodde på Kasenberg, förutom Karl på [[Dalsland/Ånimskog/Dalane\|Dalane]] som då och då övernattade i den fallfärdiga ladugården, sommartid som vintertid. På 1940-talet började fönstren på boningshuset stirra tomt ut i fjärran, eftersom fönsterrutorna krossats och fallit till marken och snart var det också dags för själva träbyggnaden att falla samman.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 215-216.</ref>		Joelssons blev de sista som bodde på Kasenberg, förutom Karl på [[Dalsland/Ånimskog/Dalane\|Dalane]] som då och då övernattade i den fallfärdiga ladugården, sommartid som vintertid. På 1940-talet började fönstren på boningshuset stirra tomt ut i fjärran, eftersom fönsterrutorna krossats och fallit till marken och snart var det också dags för själva träbyggnaden att falla samman.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 215-216.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

	== Inventeringar ==		== Inventeringar ==
	=== Feb 2025 ===		=== Feb 2025 ===
			{{Inventerad \| datum=2025-02}}
	Platsen hittad och koordinater bestämda.		Platsen hittad och koordinater bestämda.
	<div style="clear: both">		<div style="clear: both">

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-21T16:07:48Z

Lagt till länkar.

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 18.07
Rad 9:		Rad 9:
	\|gps=sant		\|gps=sant
	}}		}}
	Några hundratal meter rakt västerut från Sunnetorpet ligger Kasenberg. Av torpstugan återstår endast den raserade stenmuren och kring denna några vildaplar. Lämningarna avslöjar att stugan varit utrustad med en källare under en del av huset, vilket var ganska ovanligt för denna typ av enkla boningshus. Torpet låg öppet och än idag har man god utsikt över åkrar och ängar ända ner mot Känsbyn. Tegarna runt torpet kunde försörja ett par kor, gris och höns, vilka var inrymda i ladugårdsbyggnaden som också den endast lämnat ett stenröse som minnesmärke. Det är svårt att bestämma torpets ålder, men det finns upptaget på 1890 års karta. Gissningsvis är det byggt omkring 1860 eller möjligen något senare. Källarplanet och det faktum att stugan var rödmålad vittnar om att det var ett relativt "modernt" bygge.		Några hundratal meter rakt västerut från [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet\|Sunnetorpet]] ligger Kasenberg. Av torpstugan återstår endast den raserade stenmuren och kring denna några vildaplar. Lämningarna avslöjar att stugan varit utrustad med en källare under en del av huset, vilket var ganska ovanligt för denna typ av enkla boningshus. Torpet låg öppet och än idag har man god utsikt över åkrar och ängar ända ner mot [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Tegarna runt torpet kunde försörja ett par kor, gris och höns, vilka var inrymda i ladugårdsbyggnaden som också den endast lämnat ett stenröse som minnesmärke. Det är svårt att bestämma torpets ålder, men det finns upptaget på 1890 års karta. Gissningsvis är det byggt omkring 1860 eller möjligen något senare. Källarplanet och det faktum att stugan var rödmålad vittnar om att det var ett relativt "modernt" bygge.

	Vilka som var Kasenbergs första innevånare är höljt i dunkel. Man kan spekulera över om soldaten Jan Peter Sund och hans hustru kan ha flyttat hit sedan han lämnade sin tjänst på Sunnetorpet, ty de båda makarna fortsatte att vara uppförda på husförhörslängderna i Salebol långt efter det att de lämnat soldattorpet. Mera påtagligt är det att Ville på Kasenberg bodde här med sin mor Tilda i slutet av 1800-talet. ("Tilda med sonen Valle", enligt Torpruiner i Åmåls kommun.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>) Ville bodde kvar till omkring 1910, då förre skomakaren Gustaf Pettersson (Kutten) kom flyttande från Kärrsdalen. Beträffande Ville lär han ha varit ett original. Han älskade att spela fiol och tog ofta en tur till Övre Känsbyn där sonen Emanuel kunde svinga stråken och spela duett med honom. Tyvärr är faktauppgifterna om fiolspelaren på Kasenberg mycket begränsade.		Vilka som var Kasenbergs första innevånare är höljt i dunkel. Man kan spekulera över om soldaten Jan Peter Sund och hans hustru kan ha flyttat hit sedan han lämnade sin tjänst på [[Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet\|Sunnetorpet]], ty de båda makarna fortsatte att vara uppförda på husförhörslängderna i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] långt efter det att de lämnat soldattorpet. Mera påtagligt är det att Ville på Kasenberg bodde här med sin mor Tilda i slutet av 1800-talet. ("Tilda med sonen Valle", enligt Torpruiner i [[Dalsland/Åmål\|Åmåls]] kommun.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>) Ville bodde kvar till omkring 1910, då förre skomakaren Gustaf Pettersson (Kutten) kom flyttande från [[Dalsland/Ånimskog/Kärrsdalen\|Kärrsdalen]]. Beträffande Ville lär han ha varit ett original. Han älskade att spela fiol och tog ofta en tur till [[Dalsland/Ånimskog/Övre Känsbyn\|Övre Känsbyn]] där sonen Emanuel kunde svinga stråken och spela duett med honom. Tyvärr är faktauppgifterna om fiolspelaren på Kasenberg mycket begränsade.

	Den familj som under senare tid mest har förknippats med Kasenberg är Gustaf Nyström och hans maka och barn som slog sig ner på torpet 1913<ref>Församlingsbok för Ånimskogs Socken 1915-1929 (AIIa:4), sidan 257.</ref>. sedan skomakare Pettersson lämnat det jordiska. Nyström var född på Tranhalsen 1883 och gifte sig med Anna Gustafsdotter från Tösse 1907 Makarnas första hem blev Totten, där de köpte Alfred Engströms nästan nyuppförda hus. 1911 bröt dock familjen upp och flyttade till Gustafs föräldrahem på Södra Tranhalsen för att senare slå sig ner på Kasenberg. Av de sex barnen föddes de tre äldsta på Totten och de tre yngsta på Kasenberg. Ester kom 1907, Ella 1908, Rut 1910, Erik 1913, Dagny 1916 och Svea 1919.		Den familj som under senare tid mest har förknippats med Kasenberg är Gustaf Nyström och hans maka och barn som slog sig ner på torpet 1913<ref>Församlingsbok för Ånimskogs Socken 1915-1929 (AIIa:4), sidan 257.</ref>. sedan skomakare Pettersson lämnat det jordiska. Nyström var född på [[Dalsland/Ånimskog/Tranhalsen\|Tranhalsen]] 1883 och gifte sig med Anna Gustafsdotter från [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] 1907. Makarnas första hem blev [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|Totten]], där de köpte Alfred Engströms nästan nyuppförda hus. 1911 bröt dock familjen upp och flyttade till Gustafs föräldrahem på Södra [[Dalsland/Ånimskog/Tranhalsen\|Tranhalsen]] för att senare slå sig ner på Kasenberg. Av de sex barnen föddes de tre äldsta på [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|Totten]] och de tre yngsta på Kasenberg. Ester kom 1907, Ella 1908, Rut 1910, Erik 1913, Dagny 1916 och Svea 1919.

	Gustaf Nyström hade sin huvudsakliga försörjning på sjön, där han seglade som rorgängare på olika båtar. 1923 flyttade hela familjen till Slättan i Vingnäs.		Gustaf Nyström hade sin huvudsakliga försörjning på sjön, där han seglade som rorgängare på olika båtar. 1923 flyttade hela familjen till [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]].

	När nöden är som störst är hjälpen som närmast heter det ju, och det fick en ung stenarbetare från Bohuslän erfara sedan han kommit till Ånimskog och gett sig i kast med de motsträviga stenblocken i de dalsländska kvartsbrotten. Den unge mannen hette Birger Joelsson och var stark som en björn och dessutom arbetade han med en sådan frenesi att de mer flegmatiska dalslänningarna baxnade.		När nöden är som störst är hjälpen som närmast heter det ju, och det fick en ung stenarbetare från [[Bohuslän]] erfara sedan han kommit till [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och gett sig i kast med de motsträviga stenblocken i de dalsländska kvartsbrotten. Den unge mannen hette Birger Joelsson och var stark som en björn och dessutom arbetade han med en sådan frenesi att de mer flegmatiska dalslänningarna baxnade.

	Detta våldsamma energiflöde överfördes också till kärlekens domäner, och det dröjde inte länge förrän hans blivande hustru Ellen väntade barn. Som så ofta är fallet i sådana situationer överskuggar passionen planeringen och i detta fall var framförhållningen så ringa att de unga hade få utsikter att få tak över huvudet innan barnet skulle födas.		Detta våldsamma energiflöde överfördes också till kärlekens domäner, och det dröjde inte länge förrän hans blivande hustru Ellen väntade barn. Som så ofta är fallet i sådana situationer överskuggar passionen planeringen och i detta fall var framförhållningen så ringa att de unga hade få utsikter att få tak över huvudet innan barnet skulle födas.

	Ellen hade emellertid en bror som var dräng på Backen, och han lyckades ordna så att Birger och Ellen fick flytta in på Kasenberg nästan innan spisen hade kallnat efter Nyströms, och äldste sonen Bernt kunde komma till världen under ombonade förhållanden. Ännu en son hann att födas under Kasenbergs tak innan familjen fann en bättre bostad på Ängkullen omkring 1927. Slutligen hamnade familjen på en gård i Skållebyn där Ellen och Birger Joelsson blev kvar till sin pensionering. De hade då sex vuxna söner och döttrar<sup>-</sup> Bernt 1923, Eggert 1924, Doris 1927, Ingvar 1931, Gun-Britt 1942 och Inger 1945.		Ellen hade emellertid en bror som var dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Backen\|Backen]], och han lyckades ordna så att Birger och Ellen fick flytta in på Kasenberg nästan innan spisen hade kallnat efter Nyströms, och äldste sonen Bernt kunde komma till världen under ombonade förhållanden. Ännu en son hann att födas under Kasenbergs tak innan familjen fann en bättre bostad på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkullen\|Ängkullen]] omkring 1927. Slutligen hamnade familjen på en gård i [[Dalsland/Ånimskog/Skållebyn\|Skållebyn]] där Ellen och Birger Joelsson blev kvar till sin pensionering. De hade då sex vuxna söner och döttrar<sup>-</sup> Bernt 1923, Eggert 1924, Doris 1927, Ingvar 1931, Gun-Britt 1942 och Inger 1945.

	Joelssons blev de sista som bodde på Kasenberg, förutom Karl på Dalane som då och då övernattade i den fallfärdiga ladugården, sommartid som vintertid. På 1940-talet började fönstren på boningshuset stirra tomt ut i fjärran, eftersom fönsterrutorna krossats och fallit till marken och snart var det också dags för själva träbyggnaden att falla samman.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 215-216.</ref>		Joelssons blev de sista som bodde på Kasenberg, förutom Karl på [[Dalsland/Ånimskog/Dalane\|Dalane]] som då och då övernattade i den fallfärdiga ladugården, sommartid som vintertid. På 1940-talet började fönstren på boningshuset stirra tomt ut i fjärran, eftersom fönsterrutorna krossats och fallit till marken och snart var det också dags för själva träbyggnaden att falla samman.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 215-216.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 30 april 2025 kl. 15.22

2025-04-30T15:22:02Z

← Äldre version		Versionen från 30 april 2025 kl. 17.22
Rad 23:		Rad 23:
	Ellen hade emellertid en bror som var dräng på Backen, och han lyckades ordna så att Birger och Ellen fick flytta in på Kasenberg nästan innan spisen hade kallnat efter Nyströms, och äldste sonen Bernt kunde komma till världen under ombonade förhållanden. Ännu en son hann att födas under Kasenbergs tak innan familjen fann en bättre bostad på Ängkullen omkring 1927. Slutligen hamnade familjen på en gård i Skållebyn där Ellen och Birger Joelsson blev kvar till sin pensionering. De hade då sex vuxna söner och döttrar<sup>-</sup> Bernt 1923, Eggert 1924, Doris 1927, Ingvar 1931, Gun-Britt 1942 och Inger 1945.		Ellen hade emellertid en bror som var dräng på Backen, och han lyckades ordna så att Birger och Ellen fick flytta in på Kasenberg nästan innan spisen hade kallnat efter Nyströms, och äldste sonen Bernt kunde komma till världen under ombonade förhållanden. Ännu en son hann att födas under Kasenbergs tak innan familjen fann en bättre bostad på Ängkullen omkring 1927. Slutligen hamnade familjen på en gård i Skållebyn där Ellen och Birger Joelsson blev kvar till sin pensionering. De hade då sex vuxna söner och döttrar<sup>-</sup> Bernt 1923, Eggert 1924, Doris 1927, Ingvar 1931, Gun-Britt 1942 och Inger 1945.

	Joelssons blev de sista som bodde på Kasenberg, förutom Karl på Dalane som då och då övernattade i den fallfärdiga ladugården, sommartid som vintertid. På 1940-talet började fönstren på boningshuset stirra tomt ut i fjärran, eftersom fönsterrutorna krossats och fallit till marken och snart var det också dags för själva träbyggnaden att falla samman.		Joelssons blev de sista som bodde på Kasenberg, förutom Karl på Dalane som då och då övernattade i den fallfärdiga ladugården, sommartid som vintertid. På 1940-talet började fönstren på boningshuset stirra tomt ut i fjärran, eftersom fönsterrutorna krossats och fallit till marken och snart var det också dags för själva träbyggnaden att falla samman.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 215-216.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 30 april 2025 kl. 15.20

2025-04-30T15:20:45Z

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 |gps=sant
 }}
 == Källor ==
 <references />

DanS den 25 april 2025 kl. 14.51

2025-04-25T14:51:04Z

← Äldre version		Versionen från 25 april 2025 kl. 16.51
Rad 7:		Rad 7:
	\|knord=58.86900		\|knord=58.86900
	\|kost=12.48607		\|kost=12.48607
			\|gps=sant
	}}		}}
	Torp-arrendatorn Erik <u>Gustaf</u> Nyström flyttar in med hustrun Anna Amalia Gustafsdotter 1913<ref>Församlingsbok för Ånimskogs Socken 1915-1929 (AIIa:4), sidan 257.</ref>. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>		Torp-arrendatorn Erik <u>Gustaf</u> Nyström flyttar in med hustrun Anna Amalia Gustafsdotter 1913<ref>Församlingsbok för Ånimskogs Socken 1915-1929 (AIIa:4), sidan 257.</ref>. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>

Sockadm den 14 april 2025 kl. 10.17

2025-04-14T10:17:11Z

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.17
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: Lagt till lite bättre namn

2025-03-01T19:40:30Z

Lagt till lite bättre namn

← Äldre version		Versionen från 1 mars 2025 kl. 21.40
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.48607		\|kost=12.48607
	}}		}}
	Gustaf Nyström. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>		Torp-arrendatorn Erik <u>Gustaf</u> Nyström flyttar in med hustrun Anna Amalia Gustafsdotter 1913<ref>Församlingsbok för Ånimskogs Socken 1915-1929 (AIIa:4), sidan 257.</ref>. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

DanS: Lagt till koordinater som missats.

2025-03-01T19:25:00Z

Lagt till koordinater som missats.

← Äldre version		Versionen från 1 mars 2025 kl. 21.25
Rad 5:		Rad 5:
	\|namn=Kasenberg		\|namn=Kasenberg
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
			\|knord=58.86900
			\|kost=12.48607
	}}		}}
	Gustaf Nyström. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>		Gustaf Nyström. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>

DanS: Lagt till bilder och koordinater från inventeringen i februari 2025.

2025-03-01T19:21:53Z

Lagt till bilder och koordinater från inventeringen i februari 2025.

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 |typ=Torp
 }}
-Gustaf Nyström. Tilda med sonen Valle.
+Gustaf Nyström. Tilda med sonen Valle.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 140.</ref>

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T20:46:27Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 22.46
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Salebol		\|hemman=Salebol