Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn 1 5 - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:52Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-26T09:25:49Z

Lagt till länkar.

Mikael S den 4 maj 2025 kl. 20.03

2025-05-04T20:03:44Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5.jpg|miniatyr|407x407px]]
-Den stora dalslandsstugan i två våningar som ligger uppe på backkrönet torde ha varit Kraksbyns dominerande byggnad sedan ett par århundraden, och kanske ännu längre, och utgjort själva centrum i byn. Fortfarande utgör huset en mäktig syn även om väder och vind farit ovarsamt fram över brädfodring och fönsterkarmar. Ett nytt tak borgar dock för att huset kommer att utgöra ett landmärke för sin by ännu i många år.
+Den stora dalslandsstugan i två våningar som ligger uppe på backkrönet torde ha varit Kraksbyns dominerande byggnad sedan ett par århundraden, och kanske ännu längre, och utgjort själva centrum i byn.
 Mot gårdstunet i söder vetter en veranda som är av betydligt senare datum än huset i övrigt, och snett ner mot söder ligger ladugården, förmodligen på samma plats där det ursprungliga fähuset en gång uppfördes. Den nuvarande byggnaden har också en vördnadsvärd ålder men troligen stammar den från slutet av 1800-talets senare del och sedan dess har den säkert genomgått en del reparationer. Ungefär av samma ålder är byggnaden strax invid vägen som tjänstgjort som bod och vedskjul.
@@ Rad 22: / Rad 32: @@
 Lars Gustaf Wall avled 1922 och ansvaret för gården lades nu på änkan Gustafva, sonen Gunnar och döttrarna Emelia och Emma. Karl Edvin hade emigrerat till Amerika redan 1913 och Johan Hildor är vid den här tiden inte nämnd, varför man får anta att han dött en tidig död.
-Mor Gustafva dog 1938 och vid arvskiftet 1942 ärvde Gunnar, Emelia och Emma 1/6 var av sin mor och 1/24 av brodern Karl Edvin. Gunnar Wall gifte sig 1939 med Kristina Karlsson och flyttade till Kraksbyn 1:9, där han lät uppföra ett nytt bostadshus och började bruka gården, men han hade fortfarande kvar sin del i 1:5.
+Mor Gustafva dog 1938 och vid arvskiftet 1942 ärvde Gunnar, Emelia och Emma 1/6 var av sin mor och 1/24 av brodern Karl Edvin. Gunnar Wall gifte sig 1939 med Kristina Karlsson och flyttade till Kraksbyn 1:9, där han lät uppföra ett nytt bostadshus och började bruka gården, men han hade fortfarande kvar sin del i 1:5.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 329-330.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-04T20:01:09Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5.jpg|miniatyr|407x407px]]
Den stora dalslandsstugan i två våningar som ligger uppe på backkrönet torde ha varit Kraksbyns dominerande byggnad sedan ett par århundraden, och kanske ännu längre, och utgjort själva centrum i byn. Fortfarande utgör huset en mäktig syn även om väder och vind farit ovarsamt fram över brädfodring och fönsterkarmar. Ett nytt tak borgar dock för att huset kommer att utgöra ett landmärke för sin by ännu i många år.

Mot gårdstunet i söder vetter en veranda som är av betydligt senare datum än huset i övrigt, och snett ner mot söder ligger ladugården, förmodligen på samma plats där det ursprungliga fähuset en gång uppfördes. Den nuvarande byggnaden har också en vördnadsvärd ålder men troligen stammar den från slutet av 1800-talets senare del och sedan dess har den säkert genomgått en del reparationer. Ungefär av samma ålder är byggnaden strax invid vägen som tjänstgjort som bod och vedskjul.

När 1:5 och 1:6 lades samman 1860 blev det en gård som sannolikt kunde ge bärgning åt två hästar och fem till sex kor, men några exakta uppgifter om djurbesättningen finns inte tillgängliga. Åkermarken är belägen väster och söder om gården och brukades fram till 1960-talet.

HISTORIK

Vår historia börjar med Jonas Jansson, som föddes 1790 i Ånimskog. Han var gift med Kerstin Olofsdotter från Tisselskog och 1823 flyttade de till Kraksbyn där de förvärvade gården uppe i backkrönet. Vad boendet beträffar blev de under en kort period grannar med Nils Georg Salgren och hans familj, som troligen bodde i gården strax norr därom, och vars manbyggnad revs någon gång mellan 1860 och 1890.

I den Janssonska familjen föddes fem pojkar och en flicka. Carl Johan var äldst, född 1824, Olof Fredrik 1828, Maria 1831, Jan Magnus 1834, Johannes 1838 (dog sex år gammal) och Peter 1843.

1853 flyttade familjen till Vingnäs och under några år framåt är det ovisst vem som brukar gården, men troligen är det grannen Magnus Jansson som ägde 1:6 och då bodde i den manbyggnad som senare revs.

En ny ägare uppträdde 1860. Han var från Sillerud i Värmland och hette Anders Svensson. När han kom till Kraksbyn var han 26 år gammal, och han köpte då inte bara 1:5 utan också 1:6 som sedan dess alltid varit samägda. Naturligtvis började den unge värmlänningen snart att se sig om efter en passande hustru, och han fann henne i Tisselskog. Hon hette Sara Maja Bryngelsdotter och var ett par och tjugo år när hon flyttade in på gården i Kraksbyn. Snart blev det dags för barn och deras äldsta dotter Gustafva föddes 1866, sonen Anton 1868 och Maja Kajsa 1871.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5(2).jpg|miniatyr|340x340px|Kraksbyn 1:5,1:6 omkring 1912.1 manbyggnaden fanns en skollokal, där det bedrevs skolundervisning fram till mitten av 1880-talet. ''Sittande fr. v. Gustav Wall med hustrun Gustava och framför henne Erik Sandelin. Stående fr v. sönerna Gunnar och Edvin samt döttrarna Emilia och Emma.'']]
Tragiskt nog rycktes den unga bondhustrun bort 1874, och Anders Svensson fick nu ensam ta hand om barnen och med pigors och drängars hjälp driva gården vidare. Efter hand som barnen växte upp lämnade de hemmet. Gustafva gifte sig med Lars Gustaf Wall 1889 och flyttade till Anolfsbyn, där makarna under några år ägde Olerud. Anton blev fältjägare på Trossnäs och drog sedan ut i vida världen, men återkom till hemlandet 1904 och slog sig ner i Känsbyn. Maja Kajsa tjänade piga i Vingnäs under ett par år, men flyttade sedan till Åmål.

När Anders Svensson mätt av år beslöt att sälja gården 1895 blev det dottern Gustafva och hennes man som tog över. De hade då hunnit skaffa sig tre barn: Emelia 1890, Johan Hildor 1892 och Karl Edvin 1894. I Kraksbyn föddes sedan sonen Gunnar 1897 och dottern Emma 1901.

Lars Gustaf Wall avled 1922 och ansvaret för gården lades nu på änkan Gustafva, sonen Gunnar och döttrarna Emelia och Emma. Karl Edvin hade emigrerat till Amerika redan 1913 och Johan Hildor är vid den här tiden inte nämnd, varför man får anta att han dött en tidig död.

Mor Gustafva dog 1938 och vid arvskiftet 1942 ärvde Gunnar, Emelia och Emma 1/6 var av sin mor och 1/24 av brodern Karl Edvin. Gunnar Wall gifte sig 1939 med Kristina Karlsson och flyttade till Kraksbyn 1:9, där han lät uppföra ett nytt bostadshus och började bruka gården, men han hade fortfarande kvar sin del i 1:5.

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2025 kl. 11.25
Rad 10:		Rad 10:

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5.jpg\|miniatyr\|407x407px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5.jpg\|miniatyr\|407x407px]]
	Den stora dalslandsstugan i två våningar som ligger uppe på backkrönet torde ha varit Kraksbyns dominerande byggnad sedan ett par århundraden, och kanske ännu längre, och utgjort själva centrum i byn.		Den stora dalslandsstugan i två våningar som ligger uppe på backkrönet torde ha varit [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyns]] dominerande byggnad sedan ett par århundraden, och kanske ännu längre, och utgjort själva centrum i byn.

	Mot gårdstunet i söder vetter en veranda som är av betydligt senare datum än huset i övrigt, och snett ner mot söder ligger ladugården, förmodligen på samma plats där det ursprungliga fähuset en gång uppfördes. Den nuvarande byggnaden har också en vördnadsvärd ålder men troligen stammar den från slutet av 1800-talets senare del och sedan dess har den säkert genomgått en del reparationer. Ungefär av samma ålder är byggnaden strax invid vägen som tjänstgjort som bod och vedskjul.		Mot gårdstunet i söder vetter en veranda som är av betydligt senare datum än huset i övrigt, och snett ner mot söder ligger ladugården, förmodligen på samma plats där det ursprungliga fähuset en gång uppfördes. Den nuvarande byggnaden har också en vördnadsvärd ålder men troligen stammar den från slutet av 1800-talets senare del och sedan dess har den säkert genomgått en del reparationer. Ungefär av samma ålder är byggnaden strax invid vägen som tjänstgjort som bod och vedskjul.

	När 1:5 och 1:6 lades samman 1860 blev det en gård som sannolikt kunde ge bärgning åt två hästar och fem till sex kor, men några exakta uppgifter om djurbesättningen finns inte tillgängliga. Åkermarken är belägen väster och söder om gården och brukades fram till 1960-talet.		När 1:5 och [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn 1 6\|1:6]] lades samman 1860 blev det en gård som sannolikt kunde ge bärgning åt två hästar och fem till sex kor, men några exakta uppgifter om djurbesättningen finns inte tillgängliga. Åkermarken är belägen väster och söder om gården och brukades fram till 1960-talet.

	HISTORIK		HISTORIK

	Vår historia börjar med Jonas Jansson, som föddes 1790 i Ånimskog. Han var gift med Kerstin Olofsdotter från Tisselskog och 1823 flyttade de till Kraksbyn där de förvärvade gården uppe i backkrönet. Vad boendet beträffar blev de under en kort period grannar med Nils Georg Salgren och hans familj, som troligen bodde i gården strax norr därom, och vars manbyggnad revs någon gång mellan 1860 och 1890.		Vår historia börjar med Jonas Jansson, som föddes 1790 i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Han var gift med Kerstin Olofsdotter från [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och 1823 flyttade de till [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyn]] där de förvärvade gården uppe i backkrönet. Vad boendet beträffar blev de under en kort period grannar med Nils Georg Salgren och hans familj, som troligen bodde i gården strax norr därom, och vars manbyggnad revs någon gång mellan 1860 och 1890.

	I den Janssonska familjen föddes fem pojkar och en flicka. Carl Johan var äldst, född 1824, Olof Fredrik 1828, Maria 1831, Jan Magnus 1834, Johannes 1838 (dog sex år gammal) och Peter 1843.		I den Janssonska familjen föddes fem pojkar och en flicka. Carl Johan var äldst, född 1824, Olof Fredrik 1828, Maria 1831, Jan Magnus 1834, Johannes 1838 (dog sex år gammal) och Peter 1843.

	1853 flyttade familjen till Vingnäs och under några år framåt är det ovisst vem som brukar gården, men troligen är det grannen Magnus Jansson som ägde 1:6 och då bodde i den manbyggnad som senare revs.		1853 flyttade familjen till [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] och under några år framåt är det ovisst vem som brukar gården, men troligen är det grannen Magnus Jansson som ägde 1:6 och då bodde i den manbyggnad som senare revs.

	En ny ägare uppträdde 1860. Han var från Sillerud i Värmland och hette Anders Svensson. När han kom till Kraksbyn var han 26 år gammal, och han köpte då inte bara 1:5 utan också 1:6 som sedan dess alltid varit samägda. Naturligtvis började den unge värmlänningen snart att se sig om efter en passande hustru, och han fann henne i Tisselskog. Hon hette Sara Maja Bryngelsdotter och var ett par och tjugo år när hon flyttade in på gården i Kraksbyn. Snart blev det dags för barn och deras äldsta dotter Gustafva föddes 1866, sonen Anton 1868 och Maja Kajsa 1871.		En ny ägare uppträdde 1860. Han var från [[Värmland/Sillerud\|Sillerud]] i [[Värmland]] och hette Anders Svensson. När han kom till [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyn]] var han 26 år gammal, och han köpte då inte bara 1:5 utan också 1:6 som sedan dess alltid varit samägda. Naturligtvis började den unge värmlänningen snart att se sig om efter en passande hustru, och han fann henne i [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Hon hette Sara Maja Bryngelsdotter och var ett par och tjugo år när hon flyttade in på gården i [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyn]]. Snart blev det dags för barn och deras äldsta dotter Gustafva föddes 1866, sonen Anton 1868 och Maja Kajsa 1871.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5(2).jpg\|miniatyr\|340x340px\|Kraksbyn 1:5,1:6 omkring 1912.1 manbyggnaden fanns en skollokal, där det bedrevs skolundervisning fram till mitten av 1880-talet. ''Sittande fr. v. Gustav Wall med hustrun Gustava och framför henne Erik Sandelin. Stående fr v. sönerna Gunnar och Edvin samt döttrarna Emilia och Emma.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-kraksbyn 1.5(2).jpg\|miniatyr\|340x340px\|Kraksbyn 1:5,1:6 omkring 1912.1 manbyggnaden fanns en skollokal, där det bedrevs skolundervisning fram till mitten av 1880-talet. ''Sittande fr. v. Gustav Wall med hustrun Gustava och framför henne Erik Sandelin. Stående fr v. sönerna Gunnar och Edvin samt döttrarna Emilia och Emma.'']]
	Tragiskt nog rycktes den unga bondhustrun bort 1874, och Anders Svensson fick nu ensam ta hand om barnen och med pigors och drängars hjälp driva gården vidare. Efter hand som barnen växte upp lämnade de hemmet. Gustafva gifte sig med Lars Gustaf Wall 1889 och flyttade till Anolfsbyn, där makarna under några år ägde Olerud. Anton blev fältjägare på Trossnäs och drog sedan ut i vida världen, men återkom till hemlandet 1904 och slog sig ner i Känsbyn. Maja Kajsa tjänade piga i Vingnäs under ett par år, men flyttade sedan till Åmål.		Tragiskt nog rycktes den unga bondhustrun bort 1874, och Anders Svensson fick nu ensam ta hand om barnen och med pigors och drängars hjälp driva gården vidare. Efter hand som barnen växte upp lämnade de hemmet. Gustafva gifte sig med Lars Gustaf Wall 1889 och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]], där makarna under några år ägde [[Dalsland/Ånimskog/Olerud\|Olerud]]. Anton blev fältjägare på Trossnäs och drog sedan ut i vida världen, men återkom till hemlandet 1904 och slog sig ner i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Maja Kajsa tjänade piga i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] under ett par år, men flyttade sedan till [[Dalsland/Åmål\|Åmål]].

	När Anders Svensson mätt av år beslöt att sälja gården 1895 blev det dottern Gustafva och hennes man som tog över. De hade då hunnit skaffa sig tre barn: Emelia 1890, Johan Hildor 1892 och Karl Edvin 1894. I Kraksbyn föddes sedan sonen Gunnar 1897 och dottern Emma 1901.		När Anders Svensson mätt av år beslöt att sälja gården 1895 blev det dottern Gustafva och hennes man som tog över. De hade då hunnit skaffa sig tre barn: Emelia 1890, Johan Hildor 1892 och Karl Edvin 1894. I [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kraksbyn]] föddes sedan sonen Gunnar 1897 och dottern Emma 1901.

	Lars Gustaf Wall avled 1922 och ansvaret för gården lades nu på änkan Gustafva, sonen Gunnar och döttrarna Emelia och Emma. Karl Edvin hade emigrerat till Amerika redan 1913 och Johan Hildor är vid den här tiden inte nämnd, varför man får anta att han dött en tidig död.		Lars Gustaf Wall avled 1922 och ansvaret för gården lades nu på änkan Gustafva, sonen Gunnar och döttrarna Emelia och Emma. Karl Edvin hade emigrerat till Amerika redan 1913 och Johan Hildor är vid den här tiden inte nämnd, varför man får anta att han dött en tidig död.

	Mor Gustafva dog 1938 och vid arvskiftet 1942 ärvde Gunnar, Emelia och Emma 1/6 var av sin mor och 1/24 av brodern Karl Edvin. Gunnar Wall gifte sig 1939 med Kristina Karlsson och flyttade till Kraksbyn 1:9, där han lät uppföra ett nytt bostadshus och började bruka gården, men han hade fortfarande kvar sin del i 1:5.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 329-330.</ref>		Mor Gustafva dog 1938 och vid arvskiftet 1942 ärvde Gunnar, Emelia och Emma 1/6 var av sin mor och 1/24 av brodern Karl Edvin. Gunnar Wall gifte sig 1939 med Kristina Karlsson och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn 1 9\|Kraksbyn 1:9]], där han lät uppföra ett nytt bostadshus och började bruka gården, men han hade fortfarande kvar sin del i 1:5.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 329-330.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==