Dalsland/Ånimskog/Kuserud - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:53Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 21.12

2025-05-17T21:12:52Z

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-15T11:34:40Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Mikael S den 8 maj 2025 kl. 15.40

2025-05-08T15:40:13Z

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2025 kl. 17.40
Rad 6:		Rad 6:
	\| knord = 58.861998		\| knord = 58.861998
	\| kost = 12.495296		\| kost = 12.495296
	\| typ = ~~Gård~~		\| typ = Handelsbod
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud.jpg\|miniatyr\|385x385px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud.jpg\|miniatyr\|385x385px]]

Mikael S den 27 april 2025 kl. 12.32

2025-04-27T12:32:42Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 14.32
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Kuserud		\| namn = Kuserud
			\| knord = 58.861998
			\| kost = 12.495296
	\| typ = Gård		\| typ = Gård
	}}		}}

Mikael S den 16 april 2025 kl. 19.00

2025-04-16T19:00:07Z

← Äldre version		Versionen från 16 april 2025 kl. 21.00
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
			\| socken = Ånimskog
			\| landskap = Dalsland
			\| hemman = Stora Kilane
			\| namn = Kuserud
			\| typ = Gård
			}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud.jpg\|miniatyr\|385x385px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud.jpg\|miniatyr\|385x385px]]
	Det röda hus som ligger tätt invid landsvägens västra sida har genomgått många förvandlingar under årens lopp, och namnet Kuserud har för längesedan fallit i glömska~~, men än idag är det ett av de få hus i norra Stora Kilane som är bebott året om~~.		Det röda hus som ligger tätt invid landsvägens västra sida har genomgått många förvandlingar under årens lopp, och namnet Kuserud har för längesedan fallit i glömska.

	Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.		Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.
Rad 28:		Rad 35:
	Herman Johanssons nya hus blev inflyttningsklart 1927 och då hade Arthur Ottosson sedan någon tid efterträtt Axel Svensson och etablerat sig som handlare i Stora Kilane. Snart trädde också Arthurs bror Carl in i bilden och 1929 lät Herman avstycka huset på stamfastigheten tillika med en tomt om 1400 kvadratmeter och sälja den till bröderna Ottosson. Denna fastighet har idag beteckningen 1:35.		Herman Johanssons nya hus blev inflyttningsklart 1927 och då hade Arthur Ottosson sedan någon tid efterträtt Axel Svensson och etablerat sig som handlare i Stora Kilane. Snart trädde också Arthurs bror Carl in i bilden och 1929 lät Herman avstycka huset på stamfastigheten tillika med en tomt om 1400 kvadratmeter och sälja den till bröderna Ottosson. Denna fastighet har idag beteckningen 1:35.

	Herman och Emilia Johansson hade tre barn, Inga född 1918, Henry född 1920 och Irma 1926. I och med att familjen nu uppgick till fem personer fann kanske de båda makarna att hemmanet trots markköpet 1925 var i minsta laget, och därför överlät de sin gård till Daniel och Hilda Hedén 1931 och flyttade till Aneberg i nordöstra delen av Ånimskog.		Herman och Emilia Johansson hade tre barn, Inga född 1918, Henry född 1920 och Irma 1926. I och med att familjen nu uppgick till fem personer fann kanske de båda makarna att hemmanet trots markköpet 1925 var i minsta laget, och därför överlät de sin gård till Daniel och Hilda Hedén 1931 och flyttade till Aneberg i nordöstra delen av Ånimskog.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 115-117.</ref>
			== Källor ==
			<references />

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-04-16T18:58:04Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud.jpg|miniatyr|385x385px]]
Det röda hus som ligger tätt invid landsvägens västra sida har genomgått många förvandlingar under årens lopp, och namnet Kuserud har för längesedan fallit i glömska, men än idag är det ett av de få hus i norra Stora Kilane som är bebott året om.

Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.

Under 1920-talet började de första bilarna passera utanför trappan, och snart kunde de också stanna upp för att fylla bensin från den handdrivna bensinpumpen på andra sidan vägen. Bussen, som omkring 1930 började trafikera linjen Snäcke - Åmål gjorde sina dagliga uppehåll utanför affären för att lasta av varor eller ta upp passagerare. Under dessa årtionden var det liv och rörelse kring den lilla handelsboden, och de människor som stegade uppför den branta trappan kunde få både sina materiella och sociala behov tillfredsställda.

Kuserud är en av Stora Kilanes äldsta gårdar. Den återfinns på bykartan från 1792 med mangårdsbyggnad och uthusbyggnader tydligt angivna, men förmodligen måste vi söka oss tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal för att finna den allra första bebyggelsen.

Vid Laga skiftesförrättningen 1832 stadgas det att Erik Nilsson får "qvarbo och undfår 3/16 mtl" Denne Erik Nilsson var född i Ånimskog 1798 och gift med Anna Gunnarsdotter, också hon från Ånimskog. I familjen fanns fem söner, styvsonen Jan Magnus Nilsson född 1825, Johannes 1829, Gustaf 1833, Nils Fredrik 1836 och Jonas Otto 1840. 1841 hålls en ny skiftesförättning som berör Erik Nilsson och Andreas Wennersten, vilka vid den här tiden tycks ha samägt 3/16 mtl Stora Kilane. Resultatet blev att Erik Nilsson tilldelades Stora Kilane 1:8 och Andreas Wennersten Stora Kilane 1:9. Vid den senare hemmansklyvningen 1845 faställs det att Erik Nilsson äger 1:8 utgörande3/32 mtl med en areal av 6,6519 har och Andreas Wennersten 3/32 mtl med arealen 9,7033 har. I slutet av 1850-talet omtalas Erik Nilsson i annalerna som änkling och utfattig, och 1863 avlider han som backstugusittare. Vad som hänt honom , hans gård och familj är höljt i dunkel, men 1868 klarnar ägandeförhållandena i och med att Adolf Jansson blev ägare av Stora Kilane 1:8 och 1:9 genom arvsskifte. De båda markområdena är nu åter samägda men geografiskt är de skilda. Ett skifte är beläget kring Kuserud och det andra vid Rönningen.

1878 köpte Malkus Magnusson hemmanet och han och hans familj skulle komma att bo på Kuserud i bortåt tjugo år. Malkus som vi tidigare gjort en flyktig bekantskap med föddes i Djupslund 1845 och bosatte sig med sina föräldrar på Aspelund 1863. (Se Aspelund 1:76) Efter att ha tillbringat några år i Skållerud gifte han sig med Ida Gustafsdotter från Övre Tomten i Salebol 1876 och året därpå föddes deras dotter Klara och sedan följde Hjalmar 1879 (se Kilane 1:38), Vigelius 1881, Karl 1882, Gottfrid 1884, Helena 1887, Lotta 1888 och Johan 1891 (Se Bjurdämma, Nedre Kilane).

I mitten av 1890-talet tycks Malkus Magnusson ha kommit på obestånd. 1891 köpte han sitt barndomshem på Aspelund, och kanske undergrävde detta köp hans ekonomi, ty 1895 sålde han fastigheten till Hildor Stomberg och utställde gåvobrev på Kuserud till sina barn i ett försök att undkomma sina gäldenärer. Detta förfarande godtogs dock inte av häradsrätten och han sattes följaktligen i konkurs 1896. Konkursboet köptes av Sven Petter Karlgren i Känsbyn, och det är vid den här tiden som affärsrörelsen i Stora Kilane tog sin början. Det första steget togs 1884 då det omtalas att Johannes Eriksson sålde varor i bod, och 1891 meddelades det i ortspressen att Adolf Enock Jansson och S P Karlgren ämnade öppna diversehandel i Stora Kilane. Efter ett par år övertog Karlgren hela affärsrörelsen sedan hans svåger blivit handlande i Lilla Mossen.

Den första handelsboden var förmodligen inrymd i ett magasin bakom mangårdsbyggnaden, eftersom Malkus Magnussons familj innehade bostaden fram till omkring 1897, och därefter hyrdes den ut till Erik Magnus Johansson och hans familj till ett par år efter sekelskiftet. (Se Bräcketorpet och Vesterås.)

Det var troligen Edvin Olsson som lät inreda affärslokalen på nedre våningen i bostadshuset, när han öppnade sin diversehandel 1902. Ett par år senare köpte han hela hemmanet, men det tycks som om affärsrörelsen låg honom varmast om hjärtat, ty han avyttrade 1/64 mantal (1:33), motsvarande fem och ett halvt hektar, vid Rönningen till David Wennersten 1905. Dock är det troligt att han höll jordbruket i stånd vid stamfastigheten för att bredda försörjningsmöjligheterna.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud2.jpg|miniatyr|368x368px|''Affären i Stora Kilane 1912. Handlande Edvin Olsson med fru och barnen Elof och Jenny samt kvinnlig släkting. Vid kärran "Nils i Berg" och Lars Lindqvist.'']]
Edvin Olsson föddes i Torrskog 1868 och gifte sig 1901 med Althea Reuter. De båda makarna tycks omedelbart ha beslutat att söka sin lycka i Ånimskog, ty i oktober samma år ansökte de om att få idka diversehandel i Stora Kilane. 1902 föddes deras dotter Jenny, Elof kom till världen 1905 och Edvin 1912. Omkring 1920 bröt familjen upp och flyttade till Ärtemark, där de fortsatte sin affärsrörelse.

Det blev den allerstädes närvarande Walfrid Johansson som förvärvade Kuserud 1919, för att sin vana trogen snabbt finna en ny köpare, och i det här fallet blev det Herman Johansson från Ärtemark som tecknade köpekontraktet 1921.

I motsats till sin föregångare tyder alla tecken på att Herman Johanssons hade mera håg för lantbruket, ty affärsrörelsen övertogs under några år av Axel Svensson. Herman tycks inte heller ha funnit sig helt tillrätta i bostaden på övervåningen, för 1925 beslutade han att bygga ett mindre hus väster om stamfastigheten, och i samband därmed köpte han ett markområde - Hagskasen, Kilane 1:29 - omfattande tre och ett halvt hektar som avstyckades från Kilane 1:2, 1:5 och 1:6, och där inte mindre än fyra säljare var inblandade.

För att få en bild av Hermans grannar i Stora Kilane just detta år kan man föreställa sig hur han vandrade från gård till gård för att få deras samtycke till markköpet. Först tog han kanske en promenad till Kajsa Karlsson i Hagane som nyss blivit änka och stod ensam med ett halvt dussin barn, vidare till Mina Nygren som också hon nyligen förlorat sin make. Därifrån styrde han kosan till sin närmaste granne Alfred Engström, och så återstod en längre vandring till Edvin Larsson på Kilehaget.

Herman Johanssons nya hus blev inflyttningsklart 1927 och då hade Arthur Ottosson sedan någon tid efterträtt Axel Svensson och etablerat sig som handlare i Stora Kilane. Snart trädde också Arthurs bror Carl in i bilden och 1929 lät Herman avstycka huset på stamfastigheten tillika med en tomt om 1400 kvadratmeter och sälja den till bröderna Ottosson. Denna fastighet har idag beteckningen 1:35.

Herman och Emilia Johansson hade tre barn, Inga född 1918, Henry född 1920 och Irma 1926. I och med att familjen nu uppgick till fem personer fann kanske de båda makarna att hemmanet trots markköpet 1925 var i minsta laget, och därför överlät de sin gård till Daniel och Hilda Hedén 1931 och flyttade till Aneberg i nordöstra delen av Ånimskog.

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 23.12
Rad 13:		Rad 13:
	Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.		Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.

	Under 1920-talet började de första bilarna passera utanför trappan, och snart kunde de också stanna upp för att fylla bensin från den handdrivna bensinpumpen på andra sidan vägen. Bussen, som omkring 1930 började trafikera linjen [[Snäcke]] - Åmål gjorde sina dagliga uppehåll utanför affären för att lasta av varor eller ta upp passagerare. Under dessa årtionden var det liv och rörelse kring den lilla handelsboden, och de människor som stegade uppför den branta trappan kunde få både sina materiella och sociala behov tillfredsställda.		Under 1920-talet började de första bilarna passera utanför trappan, och snart kunde de också stanna upp för att fylla bensin från den handdrivna bensinpumpen på andra sidan vägen. Bussen, som omkring 1930 började trafikera linjen [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]] - [[Dalsland/Åmål\|Åmål]] gjorde sina dagliga uppehåll utanför affären för att lasta av varor eller ta upp passagerare. Under dessa årtionden var det liv och rörelse kring den lilla handelsboden, och de människor som stegade uppför den branta trappan kunde få både sina materiella och sociala behov tillfredsställda.

	Kuserud är en av [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilanes]] äldsta gårdar. Den återfinns på bykartan från 1792 med mangårdsbyggnad och uthusbyggnader tydligt angivna, men förmodligen måste vi söka oss tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal för att finna den allra första bebyggelsen.		Kuserud är en av [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilanes]] äldsta gårdar. Den återfinns på bykartan från 1792 med mangårdsbyggnad och uthusbyggnader tydligt angivna, men förmodligen måste vi söka oss tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal för att finna den allra första bebyggelsen.
Rad 19:		Rad 19:
	Vid Laga skiftesförrättningen 1832 stadgas det att Erik Nilsson får "qvarbo och undfår 3/16 mtl". Denne Erik Nilsson var född i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1798 och gift med Anna Gunnarsdotter, också hon från [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. I familjen fanns fem söner, styvsonen Jan Magnus Nilsson född 1825, Johannes 1829, Gustaf 1833, Nils Fredrik 1836 och Jonas Otto 1840. 1841 hålls en ny skiftesförättning som berör Erik Nilsson och Andreas Wennersten, vilka vid den här tiden tycks ha samägt 3/16 mtl [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Resultatet blev att Erik Nilsson tilldelades Stora Kilane 1:8 och Andreas Wennersten Stora Kilane 1:9. Vid den senare hemmansklyvningen 1845 faställs det att Erik Nilsson äger 1:8 utgörande3/32 mtl med en areal av 6,6519 har och Andreas Wennersten 3/32 mtl med arealen 9,7033 har. I slutet av 1850-talet omtalas Erik Nilsson i annalerna som änkling och utfattig, och 1863 avlider han som backstugusittare. Vad som hänt honom , hans gård och familj är höljt i dunkel, men 1868 klarnar ägandeförhållandena i och med att Adolf Jansson blev ägare av Stora Kilane 1:8 och 1:9 genom arvsskifte. De båda markområdena är nu åter samägda men geografiskt är de skilda. Ett skifte är beläget kring Kuserud och det andra vid [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]].		Vid Laga skiftesförrättningen 1832 stadgas det att Erik Nilsson får "qvarbo och undfår 3/16 mtl". Denne Erik Nilsson var född i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1798 och gift med Anna Gunnarsdotter, också hon från [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. I familjen fanns fem söner, styvsonen Jan Magnus Nilsson född 1825, Johannes 1829, Gustaf 1833, Nils Fredrik 1836 och Jonas Otto 1840. 1841 hålls en ny skiftesförättning som berör Erik Nilsson och Andreas Wennersten, vilka vid den här tiden tycks ha samägt 3/16 mtl [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Resultatet blev att Erik Nilsson tilldelades Stora Kilane 1:8 och Andreas Wennersten Stora Kilane 1:9. Vid den senare hemmansklyvningen 1845 faställs det att Erik Nilsson äger 1:8 utgörande3/32 mtl med en areal av 6,6519 har och Andreas Wennersten 3/32 mtl med arealen 9,7033 har. I slutet av 1850-talet omtalas Erik Nilsson i annalerna som änkling och utfattig, och 1863 avlider han som backstugusittare. Vad som hänt honom , hans gård och familj är höljt i dunkel, men 1868 klarnar ägandeförhållandena i och med att Adolf Jansson blev ägare av Stora Kilane 1:8 och 1:9 genom arvsskifte. De båda markområdena är nu åter samägda men geografiskt är de skilda. Ett skifte är beläget kring Kuserud och det andra vid [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]].

	1878 köpte Malkus Magnusson hemmanet och han och hans familj skulle komma att bo på Kuserud i bortåt tjugo år. Malkus som vi tidigare gjort en flyktig bekantskap med föddes i [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund\|Djupslund]] 1845 och bosatte sig med sina föräldrar på [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] 1863. Efter att ha tillbringat några år i [[Skållerud]] gifte han sig med Ida Gustafsdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 2 (Salebol)\|Övre Tomten]] i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] 1876 och året därpå föddes deras dotter Klara och sedan följde Hjalmar 1879 (se [[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Kilane 1:38]]), Vigelius 1881, Karl 1882, Gottfrid 1884, Helena 1887, Lotta 1888 och Johan 1891 (se [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]], [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]).		1878 köpte Malkus Magnusson hemmanet och han och hans familj skulle komma att bo på Kuserud i bortåt tjugo år. Malkus som vi tidigare gjort en flyktig bekantskap med föddes i [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund\|Djupslund]] 1845 och bosatte sig med sina föräldrar på [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] 1863. Efter att ha tillbringat några år i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]] gifte han sig med Ida Gustafsdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 2 (Salebol)\|Övre Tomten]] i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] 1876 och året därpå föddes deras dotter Klara och sedan följde Hjalmar 1879 (se [[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Kilane 1:38]]), Vigelius 1881, Karl 1882, Gottfrid 1884, Helena 1887, Lotta 1888 och Johan 1891 (se [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]], [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]).

	I mitten av 1890-talet tycks Malkus Magnusson ha kommit på obestånd. 1891 köpte han sitt barndomshem på [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]], och kanske undergrävde detta köp hans ekonomi, ty 1895 sålde han fastigheten till Hildor Stomberg och utställde gåvobrev på Kuserud till sina barn i ett försök att undkomma sina gäldenärer. Detta förfarande godtogs dock inte av häradsrätten och han sattes följaktligen i konkurs 1896. Konkursboet köptes av Sven Petter Karlgren i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]], och det är vid den här tiden som affärsrörelsen i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] tog sin början. Det första steget togs 1884 då det omtalas att Johannes Eriksson sålde varor i bod, och 1891 meddelades det i ortspressen att Adolf Enock Jansson och S P Karlgren ämnade öppna diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Efter ett par år övertog Karlgren hela affärsrörelsen sedan hans svåger blivit handlande i [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Mossen\|Lilla Mossen]].		I mitten av 1890-talet tycks Malkus Magnusson ha kommit på obestånd. 1891 köpte han sitt barndomshem på [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]], och kanske undergrävde detta köp hans ekonomi, ty 1895 sålde han fastigheten till Hildor Stomberg och utställde gåvobrev på Kuserud till sina barn i ett försök att undkomma sina gäldenärer. Detta förfarande godtogs dock inte av häradsrätten och han sattes följaktligen i konkurs 1896. Konkursboet köptes av Sven Petter Karlgren i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]], och det är vid den här tiden som affärsrörelsen i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] tog sin början. Det första steget togs 1884 då det omtalas att Johannes Eriksson sålde varor i bod, och 1891 meddelades det i ortspressen att Adolf Enock Jansson och S P Karlgren ämnade öppna diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Efter ett par år övertog Karlgren hela affärsrörelsen sedan hans svåger blivit handlande i [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Mossen\|Lilla Mossen]].
Rad 27:		Rad 27:
	Det var troligen Edvin Olsson som lät inreda affärslokalen på nedre våningen i bostadshuset, när han öppnade sin diversehandel 1902. Ett par år senare köpte han hela hemmanet, men det tycks som om affärsrörelsen låg honom varmast om hjärtat, ty han avyttrade 1/64 mantal (1:33), motsvarande fem och ett halvt hektar, vid [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]] till David Wennersten 1905. Dock är det troligt att han höll jordbruket i stånd vid stamfastigheten för att bredda försörjningsmöjligheterna.		Det var troligen Edvin Olsson som lät inreda affärslokalen på nedre våningen i bostadshuset, när han öppnade sin diversehandel 1902. Ett par år senare köpte han hela hemmanet, men det tycks som om affärsrörelsen låg honom varmast om hjärtat, ty han avyttrade 1/64 mantal (1:33), motsvarande fem och ett halvt hektar, vid [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]] till David Wennersten 1905. Dock är det troligt att han höll jordbruket i stånd vid stamfastigheten för att bredda försörjningsmöjligheterna.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud2.jpg\|miniatyr\|368x368px\|''Affären i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1912. Handlande Edvin Olsson med fru och barnen Elof och Jenny samt kvinnlig släkting. Vid kärran "Nils i [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)\|Berg]]" och Lars Lindqvist.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud2.jpg\|miniatyr\|368x368px\|''Affären i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1912. Handlande Edvin Olsson med fru och barnen Elof och Jenny samt kvinnlig släkting. Vid kärran "Nils i [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)\|Berg]]" och Lars Lindqvist.'']]
	Edvin Olsson föddes i [[Torrskog]] 1868 och gifte sig 1901 med Althea Reuter. De båda makarna tycks omedelbart ha beslutat att söka sin lycka i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]], ty i oktober samma år ansökte de om att få idka diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. 1902 föddes deras dotter Jenny, Elof kom till världen 1905 och Edvin 1912. Omkring 1920 bröt familjen upp och flyttade till [[Ärtemark]], där de fortsatte sin affärsrörelse.		Edvin Olsson föddes i [[Dalsland/Torrskog\|Torrskog]] 1868 och gifte sig 1901 med Althea Reuter. De båda makarna tycks omedelbart ha beslutat att söka sin lycka i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]], ty i oktober samma år ansökte de om att få idka diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. 1902 föddes deras dotter Jenny, Elof kom till världen 1905 och Edvin 1912. Omkring 1920 bröt familjen upp och flyttade till [[Dalsland/Ärtemark\|Ärtemark]], där de fortsatte sin affärsrörelse.

	Det blev den allerstädes närvarande Walfrid Johansson som förvärvade Kuserud 1919, för att sin vana trogen snabbt finna en ny köpare, och i det här fallet blev det Herman Johansson från [[Ärtemark]] som tecknade köpekontraktet 1921.		Det blev den allerstädes närvarande Walfrid Johansson som förvärvade Kuserud 1919, för att sin vana trogen snabbt finna en ny köpare, och i det här fallet blev det Herman Johansson från [[Dalsland/Ärtemark\|Ärtemark]] som tecknade köpekontraktet 1921.

	I motsats till sin föregångare tyder alla tecken på att Herman Johanssons hade mera håg för lantbruket, ty affärsrörelsen övertogs under några år av Axel Svensson. Herman tycks inte heller ha funnit sig helt tillrätta i bostaden på övervåningen, för 1925 beslutade han att bygga ett mindre hus väster om stamfastigheten, och i samband därmed köpte han ett markområde - Hagskasen, Kilane 1:29 - omfattande tre och ett halvt hektar som avstyckades från Kilane 1:2, 1:5 och 1:6, och där inte mindre än fyra säljare var inblandade.		I motsats till sin föregångare tyder alla tecken på att Herman Johanssons hade mera håg för lantbruket, ty affärsrörelsen övertogs under några år av Axel Svensson. Herman tycks inte heller ha funnit sig helt tillrätta i bostaden på övervåningen, för 1925 beslutade han att bygga ett mindre hus väster om stamfastigheten, och i samband därmed köpte han ett markområde - Hagskasen, Kilane 1:29 - omfattande tre och ett halvt hektar som avstyckades från Kilane 1:2, 1:5 och 1:6, och där inte mindre än fyra säljare var inblandade.

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 13.34
Rad 13:		Rad 13:
	Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.		Under ett sjuttiotal år utgjorde byggnaden själva hjärtpunkten för traktens befolkning, ty det var hit man kom gående eller cyklande på sommaren eller med spark, skidor och släde på vintern för att inhandla sina dagligvaror, men också för att förse sig med ett bredare sortiment av lanthandelns utbud såsom hästskor, fotogen, stövlar, blåbyxor och underkläder och mycket mycket annat. Hit kom man också för att hämta posten och få veta vad som tilldragit sig i bygden, ty vid postdags samlades ett dussintal kunder i affären och då fördes en livlig konversation och utbyte av nyheter.

	Under 1920-talet började de första bilarna passera utanför trappan, och snart kunde de också stanna upp för att fylla bensin från den handdrivna bensinpumpen på andra sidan vägen. Bussen, som omkring 1930 började trafikera linjen Snäcke - Åmål gjorde sina dagliga uppehåll utanför affären för att lasta av varor eller ta upp passagerare. Under dessa årtionden var det liv och rörelse kring den lilla handelsboden, och de människor som stegade uppför den branta trappan kunde få både sina materiella och sociala behov tillfredsställda.		Under 1920-talet började de första bilarna passera utanför trappan, och snart kunde de också stanna upp för att fylla bensin från den handdrivna bensinpumpen på andra sidan vägen. Bussen, som omkring 1930 började trafikera linjen [[Snäcke]] - Åmål gjorde sina dagliga uppehåll utanför affären för att lasta av varor eller ta upp passagerare. Under dessa årtionden var det liv och rörelse kring den lilla handelsboden, och de människor som stegade uppför den branta trappan kunde få både sina materiella och sociala behov tillfredsställda.

	Kuserud är en av Stora Kilanes äldsta gårdar. Den återfinns på bykartan från 1792 med mangårdsbyggnad och uthusbyggnader tydligt angivna, men förmodligen måste vi söka oss tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal för att finna den allra första bebyggelsen.		Kuserud är en av [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilanes]] äldsta gårdar. Den återfinns på bykartan från 1792 med mangårdsbyggnad och uthusbyggnader tydligt angivna, men förmodligen måste vi söka oss tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal för att finna den allra första bebyggelsen.

	Vid Laga skiftesförrättningen 1832 stadgas det att Erik Nilsson får "qvarbo och undfår 3/16 mtl" Denne Erik Nilsson var född i Ånimskog 1798 och gift med Anna Gunnarsdotter, också hon från Ånimskog. I familjen fanns fem söner, styvsonen Jan Magnus Nilsson född 1825, Johannes 1829, Gustaf 1833, Nils Fredrik 1836 och Jonas Otto 1840. 1841 hålls en ny skiftesförättning som berör Erik Nilsson och Andreas Wennersten, vilka vid den här tiden tycks ha samägt 3/16 mtl Stora Kilane. Resultatet blev att Erik Nilsson tilldelades Stora Kilane 1:8 och Andreas Wennersten Stora Kilane 1:9. Vid den senare hemmansklyvningen 1845 faställs det att Erik Nilsson äger 1:8 utgörande3/32 mtl med en areal av 6,6519 har och Andreas Wennersten 3/32 mtl med arealen 9,7033 har. I slutet av 1850-talet omtalas Erik Nilsson i annalerna som änkling och utfattig, och 1863 avlider han som backstugusittare. Vad som hänt honom , hans gård och familj är höljt i dunkel, men 1868 klarnar ägandeförhållandena i och med att Adolf Jansson blev ägare av Stora Kilane 1:8 och 1:9 genom arvsskifte. De båda markområdena är nu åter samägda men geografiskt är de skilda. Ett skifte är beläget kring Kuserud och det andra vid Rönningen.		Vid Laga skiftesförrättningen 1832 stadgas det att Erik Nilsson får "qvarbo och undfår 3/16 mtl". Denne Erik Nilsson var född i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1798 och gift med Anna Gunnarsdotter, också hon från [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. I familjen fanns fem söner, styvsonen Jan Magnus Nilsson född 1825, Johannes 1829, Gustaf 1833, Nils Fredrik 1836 och Jonas Otto 1840. 1841 hålls en ny skiftesförättning som berör Erik Nilsson och Andreas Wennersten, vilka vid den här tiden tycks ha samägt 3/16 mtl [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Resultatet blev att Erik Nilsson tilldelades Stora Kilane 1:8 och Andreas Wennersten Stora Kilane 1:9. Vid den senare hemmansklyvningen 1845 faställs det att Erik Nilsson äger 1:8 utgörande3/32 mtl med en areal av 6,6519 har och Andreas Wennersten 3/32 mtl med arealen 9,7033 har. I slutet av 1850-talet omtalas Erik Nilsson i annalerna som änkling och utfattig, och 1863 avlider han som backstugusittare. Vad som hänt honom , hans gård och familj är höljt i dunkel, men 1868 klarnar ägandeförhållandena i och med att Adolf Jansson blev ägare av Stora Kilane 1:8 och 1:9 genom arvsskifte. De båda markområdena är nu åter samägda men geografiskt är de skilda. Ett skifte är beläget kring Kuserud och det andra vid [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]].

	1878 köpte Malkus Magnusson hemmanet och han och hans familj skulle komma att bo på Kuserud i bortåt tjugo år. Malkus som vi tidigare gjort en flyktig bekantskap med föddes i Djupslund 1845 och bosatte sig med sina föräldrar på Aspelund 1863. ~~(Se Aspelund 1:76)~~ Efter att ha tillbringat några år i Skållerud gifte han sig med Ida Gustafsdotter från Övre Tomten i Salebol 1876 och året därpå föddes deras dotter Klara och sedan följde Hjalmar 1879 (se Kilane 1:38), Vigelius 1881, Karl 1882, Gottfrid 1884, Helena 1887, Lotta 1888 och Johan 1891 (Se Bjurdämma, Nedre Kilane).		1878 köpte Malkus Magnusson hemmanet och han och hans familj skulle komma att bo på Kuserud i bortåt tjugo år. Malkus som vi tidigare gjort en flyktig bekantskap med föddes i [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund\|Djupslund]] 1845 och bosatte sig med sina föräldrar på [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] 1863. Efter att ha tillbringat några år i [[Skållerud]] gifte han sig med Ida Gustafsdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 2 (Salebol)\|Övre Tomten]] i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] 1876 och året därpå föddes deras dotter Klara och sedan följde Hjalmar 1879 (se [[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Kilane 1:38]]), Vigelius 1881, Karl 1882, Gottfrid 1884, Helena 1887, Lotta 1888 och Johan 1891 (se [[Dalsland/Ånimskog/Bjurdämma\|Bjurdämma]], [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]).

	I mitten av 1890-talet tycks Malkus Magnusson ha kommit på obestånd. 1891 köpte han sitt barndomshem på Aspelund, och kanske undergrävde detta köp hans ekonomi, ty 1895 sålde han fastigheten till Hildor Stomberg och utställde gåvobrev på Kuserud till sina barn i ett försök att undkomma sina gäldenärer. Detta förfarande godtogs dock inte av häradsrätten och han sattes följaktligen i konkurs 1896. Konkursboet köptes av Sven Petter Karlgren i Känsbyn, och det är vid den här tiden som affärsrörelsen i Stora Kilane tog sin början. Det första steget togs 1884 då det omtalas att Johannes Eriksson sålde varor i bod, och 1891 meddelades det i ortspressen att Adolf Enock Jansson och S P Karlgren ämnade öppna diversehandel i Stora Kilane. Efter ett par år övertog Karlgren hela affärsrörelsen sedan hans svåger blivit handlande i Lilla Mossen.		I mitten av 1890-talet tycks Malkus Magnusson ha kommit på obestånd. 1891 köpte han sitt barndomshem på [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]], och kanske undergrävde detta köp hans ekonomi, ty 1895 sålde han fastigheten till Hildor Stomberg och utställde gåvobrev på Kuserud till sina barn i ett försök att undkomma sina gäldenärer. Detta förfarande godtogs dock inte av häradsrätten och han sattes följaktligen i konkurs 1896. Konkursboet köptes av Sven Petter Karlgren i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]], och det är vid den här tiden som affärsrörelsen i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] tog sin början. Det första steget togs 1884 då det omtalas att Johannes Eriksson sålde varor i bod, och 1891 meddelades det i ortspressen att Adolf Enock Jansson och S P Karlgren ämnade öppna diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Efter ett par år övertog Karlgren hela affärsrörelsen sedan hans svåger blivit handlande i [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Mossen\|Lilla Mossen]].

	Den första handelsboden var förmodligen inrymd i ett magasin bakom mangårdsbyggnaden, eftersom Malkus Magnussons familj innehade bostaden fram till omkring 1897, och därefter hyrdes den ut till Erik Magnus Johansson och hans familj till ett par år efter sekelskiftet. (Se Bräcketorpet och Vesterås.)		Den första handelsboden var förmodligen inrymd i ett magasin bakom mangårdsbyggnaden, eftersom Malkus Magnussons familj innehade bostaden fram till omkring 1897, och därefter hyrdes den ut till Erik Magnus Johansson och hans familj till ett par år efter sekelskiftet. (Se [[Dalsland/Ånimskog/Bräcketorpet\|Bräcketorpet]] och [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås\|Vesterås]].)

	Det var troligen Edvin Olsson som lät inreda affärslokalen på nedre våningen i bostadshuset, när han öppnade sin diversehandel 1902. Ett par år senare köpte han hela hemmanet, men det tycks som om affärsrörelsen låg honom varmast om hjärtat, ty han avyttrade 1/64 mantal (1:33), motsvarande fem och ett halvt hektar, vid Rönningen till David Wennersten 1905. Dock är det troligt att han höll jordbruket i stånd vid stamfastigheten för att bredda försörjningsmöjligheterna.		Det var troligen Edvin Olsson som lät inreda affärslokalen på nedre våningen i bostadshuset, när han öppnade sin diversehandel 1902. Ett par år senare köpte han hela hemmanet, men det tycks som om affärsrörelsen låg honom varmast om hjärtat, ty han avyttrade 1/64 mantal (1:33), motsvarande fem och ett halvt hektar, vid [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]] till David Wennersten 1905. Dock är det troligt att han höll jordbruket i stånd vid stamfastigheten för att bredda försörjningsmöjligheterna.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud2.jpg\|miniatyr\|368x368px\|''Affären i Stora Kilane 1912. Handlande Edvin Olsson med fru och barnen Elof och Jenny samt kvinnlig släkting. Vid kärran "Nils i Berg" och Lars Lindqvist.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-kuserud2.jpg\|miniatyr\|368x368px\|''Affären i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1912. Handlande Edvin Olsson med fru och barnen Elof och Jenny samt kvinnlig släkting. Vid kärran "Nils i [[Dalsland/Ånimskog/Berg (Västra Berg)\|Berg]]" och Lars Lindqvist.'']]
	Edvin Olsson föddes i Torrskog 1868 och gifte sig 1901 med Althea Reuter. De båda makarna tycks omedelbart ha beslutat att söka sin lycka i Ånimskog, ty i oktober samma år ansökte de om att få idka diversehandel i Stora Kilane. 1902 föddes deras dotter Jenny, Elof kom till världen 1905 och Edvin 1912. Omkring 1920 bröt familjen upp och flyttade till Ärtemark, där de fortsatte sin affärsrörelse.		Edvin Olsson föddes i [[Torrskog]] 1868 och gifte sig 1901 med Althea Reuter. De båda makarna tycks omedelbart ha beslutat att söka sin lycka i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]], ty i oktober samma år ansökte de om att få idka diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. 1902 föddes deras dotter Jenny, Elof kom till världen 1905 och Edvin 1912. Omkring 1920 bröt familjen upp och flyttade till [[Ärtemark]], där de fortsatte sin affärsrörelse.

	Det blev den allerstädes närvarande Walfrid Johansson som förvärvade Kuserud 1919, för att sin vana trogen snabbt finna en ny köpare, och i det här fallet blev det Herman Johansson från Ärtemark som tecknade köpekontraktet 1921.		Det blev den allerstädes närvarande Walfrid Johansson som förvärvade Kuserud 1919, för att sin vana trogen snabbt finna en ny köpare, och i det här fallet blev det Herman Johansson från [[Ärtemark]] som tecknade köpekontraktet 1921.

	I motsats till sin föregångare tyder alla tecken på att Herman Johanssons hade mera håg för lantbruket, ty affärsrörelsen övertogs under några år av Axel Svensson. Herman tycks inte heller ha funnit sig helt tillrätta i bostaden på övervåningen, för 1925 beslutade han att bygga ett mindre hus väster om stamfastigheten, och i samband därmed köpte han ett markområde - Hagskasen, Kilane 1:29 - omfattande tre och ett halvt hektar som avstyckades från Kilane 1:2, 1:5 och 1:6, och där inte mindre än fyra säljare var inblandade.		I motsats till sin föregångare tyder alla tecken på att Herman Johanssons hade mera håg för lantbruket, ty affärsrörelsen övertogs under några år av Axel Svensson. Herman tycks inte heller ha funnit sig helt tillrätta i bostaden på övervåningen, för 1925 beslutade han att bygga ett mindre hus väster om stamfastigheten, och i samband därmed köpte han ett markområde - Hagskasen, Kilane 1:29 - omfattande tre och ett halvt hektar som avstyckades från Kilane 1:2, 1:5 och 1:6, och där inte mindre än fyra säljare var inblandade.

	För att få en bild av Hermans grannar i Stora Kilane just detta år kan man föreställa sig hur han vandrade från gård till gård för att få deras samtycke till markköpet. Först tog han kanske en promenad till Kajsa Karlsson i Hagane som nyss blivit änka och stod ensam med ett halvt dussin barn, vidare till Mina Nygren som också hon nyligen förlorat sin make. Därifrån styrde han kosan till sin närmaste granne Alfred Engström, och så återstod en längre vandring till Edvin Larsson på Kilehaget.		För att få en bild av Hermans grannar i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] just detta år kan man föreställa sig hur han vandrade från gård till gård för att få deras samtycke till markköpet. Först tog han kanske en promenad till Kajsa Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]] som nyss blivit änka och stod ensam med ett halvt dussin barn, vidare till Mina Nygren som också hon nyligen förlorat sin make. Därifrån styrde han kosan till sin närmaste granne Alfred Engström, och så återstod en längre vandring till Edvin Larsson på [[Dalsland/Ånimskog/Kilehaget\|Kilehaget]].

	Herman Johanssons nya hus blev inflyttningsklart 1927 och då hade Arthur Ottosson sedan någon tid efterträtt Axel Svensson och etablerat sig som handlare i Stora Kilane. Snart trädde också Arthurs bror Carl in i bilden och 1929 lät Herman avstycka huset på stamfastigheten tillika med en tomt om 1400 kvadratmeter och sälja den till bröderna Ottosson. Denna fastighet har idag beteckningen 1:35.		Herman Johanssons nya hus blev inflyttningsklart 1927 och då hade Arthur Ottosson sedan någon tid efterträtt Axel Svensson och etablerat sig som handlare i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Snart trädde också Arthurs bror Carl in i bilden och 1929 lät Herman avstycka huset på stamfastigheten tillika med en tomt om 1400 kvadratmeter och sälja den till bröderna Ottosson. Denna fastighet har idag beteckningen 1:35.

	Herman och Emilia Johansson hade tre barn, Inga född 1918, Henry född 1920 och Irma 1926. I och med att familjen nu uppgick till fem personer fann kanske de båda makarna att hemmanet trots markköpet 1925 var i minsta laget, och därför överlät de sin gård till Daniel och Hilda Hedén 1931 och flyttade till Aneberg i nordöstra delen av Ånimskog.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 115-117.</ref>		Herman och Emilia Johansson hade tre barn, Inga född 1918, Henry född 1920 och Irma 1926. I och med att familjen nu uppgick till fem personer fann kanske de båda makarna att hemmanet trots markköpet 1925 var i minsta laget, och därför överlät de sin gård till Daniel och Hilda Hedén 1931 och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Aneberg\|Aneberg]] i nordöstra delen av [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 115-117.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />