Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke - Versionshistorik

Jano den 26 januari 2026 kl. 09.18

2026-01-26T09:18:08Z

← Äldre version		Versionen från 26 januari 2026 kl. 11.18
Rad 92:		Rad 92:
	}}		}}
	== Källor ==		== Källor ==
	* Texten bygger på anteckningar gjorda av Conny Källvik daterade 1995-04-02.Intervju av Jan Olsson med Fredrik Törnqvist som vikarierade åt föreståndare Pettersson et tag		* Texten bygger på anteckningar gjorda av Conny Källvik daterade 1995-04-02.Intervju av Jan Olsson med Fredrik Törnqvist som vikarierade åt föreståndare Pettersson ett tag

Jano den 26 januari 2026 kl. 09.17

2026-01-26T09:17:36Z

← Äldre version		Versionen från 26 januari 2026 kl. 11.17
Rad 92:		Rad 92:
	}}		}}
	== Källor ==		== Källor ==
	* Texten bygger på anteckningar gjorda av Conny Källvik daterade 1995-04-02.		* Texten bygger på anteckningar gjorda av Conny Källvik daterade 1995-04-02.Intervju av Jan Olsson med Fredrik Törnqvist som vikarierade åt föreståndare Pettersson et tag

Jano: /* Ålderdomshemmet skapas */

2026-01-25T13:13:46Z

Ålderdomshemmet skapas

← Äldre version		Versionen från 25 januari 2026 kl. 15.13
Rad 47:		Rad 47:
	Under åren 1906 - 1964 var det i genomsnitt 20-talet pensionärer, som bodde på hemmet. Även mentalt sjuka personer fick vistas där och i de fall dessa blev så svårskötta, att personalen inte kunde ta hand om dem på normalt vis, då placerades de i den så kallade ”Buren" - ett rum uppbyggt av 2 x 4 tums plankor inte tätare än att dagsljuset silade in mellan springorna. "Buren" som var placerad i flygelbyggnadens östra del, vid den östra väggen saknade fönster. Vid en renovering av byggnaden 1935 flyttades ”Buren” till norra väggen och försågs med ett fönster varigenom den blev mer lik ett vanligt rum. Den finns kvar än i dag i samma skick som 1935. Det var många olyckliga människor, som vistats där under årens lopp i väntan på att plats kunde beredas dem på något mentalsjukhus, vilket kunde ta månader och till och med år.		Under åren 1906 - 1964 var det i genomsnitt 20-talet pensionärer, som bodde på hemmet. Även mentalt sjuka personer fick vistas där och i de fall dessa blev så svårskötta, att personalen inte kunde ta hand om dem på normalt vis, då placerades de i den så kallade ”Buren" - ett rum uppbyggt av 2 x 4 tums plankor inte tätare än att dagsljuset silade in mellan springorna. "Buren" som var placerad i flygelbyggnadens östra del, vid den östra väggen saknade fönster. Vid en renovering av byggnaden 1935 flyttades ”Buren” till norra väggen och försågs med ett fönster varigenom den blev mer lik ett vanligt rum. Den finns kvar än i dag i samma skick som 1935. Det var många olyckliga människor, som vistats där under årens lopp i väntan på att plats kunde beredas dem på något mentalsjukhus, vilket kunde ta månader och till och med år.

	Boningshusen på gården är intressanta. Huvudbyggnaden som är en större bondgårdsbyggnad är troligen uppförd under 1700-talets senare hälft. Den genomgick en större renovering 1931 och fick därmed till sitt inre en mera lämplig utformning med tanke på den verksamhet, som bedrevs i huset. Två murar revs och de öppna spisarna, som varit enda värmekälla ersattes med centralvärme. Den stora salen på övre våningens södra ände delades av till två rum och ett dagrum. (Kallades för Wallmans festvåning) Även de andra rummen anpassades till sitt ändamål. En våning inreddes på övre planet som bostad åt föreståndarparet. Utvändigt fick huset en ny veranda med balkong samt nya fönster och skiffertaket ersattes med tvåkupigt tegel.		Boningshusen på gården är intressanta. Huvudbyggnaden som är en större bondgårdsbyggnad är troligen uppförd under 1700-talets senare hälft. Den genomgick en större renovering 1931 och fick därmed till sitt inre en mera lämplig utformning med tanke på den verksamhet, som bedrevs i huset. Två murar revs och de öppna spisarna, som varit enda värmekälla ersattes med centralvärme. Den stora salen på övre våningens södra ände delades av till två rum och ett dagrum. (Kallades för Wallmans festsal, eller festvåning av gemene man) Även de andra rummen anpassades till sitt ändamål. En våning inreddes på övre planet som bostad åt föreståndarparet. Utvändigt fick huset en ny veranda med balkong samt nya fönster och skiffertaket ersattes med tvåkupigt tegel.

	Flygelbyggnaden som är äldre är sannolikt den första mangårdsbyggnaden, uppförd i en för trakten ovanlig byggnadstyp. Den är visserligen omändrad, men trots detta kan man se, att det varit en så kallad loftgångsbyggnad.		Flygelbyggnaden som är äldre är sannolikt den första mangårdsbyggnaden, uppförd i en för trakten ovanlig byggnadstyp. Den är visserligen omändrad, men trots detta kan man se, att det varit en så kallad loftgångsbyggnad.

Jano den 25 januari 2026 kl. 13.11

2026-01-25T13:11:58Z

← Äldre version		Versionen från 25 januari 2026 kl. 15.11
Rad 47:		Rad 47:
	Under åren 1906 - 1964 var det i genomsnitt 20-talet pensionärer, som bodde på hemmet. Även mentalt sjuka personer fick vistas där och i de fall dessa blev så svårskötta, att personalen inte kunde ta hand om dem på normalt vis, då placerades de i den så kallade ”Buren" - ett rum uppbyggt av 2 x 4 tums plankor inte tätare än att dagsljuset silade in mellan springorna. "Buren" som var placerad i flygelbyggnadens östra del, vid den östra väggen saknade fönster. Vid en renovering av byggnaden 1935 flyttades ”Buren” till norra väggen och försågs med ett fönster varigenom den blev mer lik ett vanligt rum. Den finns kvar än i dag i samma skick som 1935. Det var många olyckliga människor, som vistats där under årens lopp i väntan på att plats kunde beredas dem på något mentalsjukhus, vilket kunde ta månader och till och med år.		Under åren 1906 - 1964 var det i genomsnitt 20-talet pensionärer, som bodde på hemmet. Även mentalt sjuka personer fick vistas där och i de fall dessa blev så svårskötta, att personalen inte kunde ta hand om dem på normalt vis, då placerades de i den så kallade ”Buren" - ett rum uppbyggt av 2 x 4 tums plankor inte tätare än att dagsljuset silade in mellan springorna. "Buren" som var placerad i flygelbyggnadens östra del, vid den östra väggen saknade fönster. Vid en renovering av byggnaden 1935 flyttades ”Buren” till norra väggen och försågs med ett fönster varigenom den blev mer lik ett vanligt rum. Den finns kvar än i dag i samma skick som 1935. Det var många olyckliga människor, som vistats där under årens lopp i väntan på att plats kunde beredas dem på något mentalsjukhus, vilket kunde ta månader och till och med år.

	Boningshusen på gården är intressanta. Huvudbyggnaden som är en större bondgårdsbyggnad är troligen uppförd under 1700-talets senare hälft. Den genomgick en större renovering 1931 och fick därmed till sitt inre en mera lämplig utformning med tanke på den verksamhet, som bedrevs i huset. Två murar revs och de öppna spisarna, som varit enda värmekälla ersattes med centralvärme. Den stora salen på övre våningens södra ände delades av till två rum och ett dagrum. Även de andra rummen anpassades till sitt ändamål. En våning inreddes på övre planet som bostad åt föreståndarparet. Utvändigt fick huset en ny veranda med balkong samt nya fönster och skiffertaket ersattes med tvåkupigt tegel.		Boningshusen på gården är intressanta. Huvudbyggnaden som är en större bondgårdsbyggnad är troligen uppförd under 1700-talets senare hälft. Den genomgick en större renovering 1931 och fick därmed till sitt inre en mera lämplig utformning med tanke på den verksamhet, som bedrevs i huset. Två murar revs och de öppna spisarna, som varit enda värmekälla ersattes med centralvärme. Den stora salen på övre våningens södra ände delades av till två rum och ett dagrum. (Kallades för Wallmans festvåning) Även de andra rummen anpassades till sitt ändamål. En våning inreddes på övre planet som bostad åt föreståndarparet. Utvändigt fick huset en ny veranda med balkong samt nya fönster och skiffertaket ersattes med tvåkupigt tegel.

	Flygelbyggnaden som är äldre är sannolikt den första mangårdsbyggnaden, uppförd i en för trakten ovanlig byggnadstyp. Den är visserligen omändrad, men trots detta kan man se, att det varit en så kallad loftgångsbyggnad.		Flygelbyggnaden som är äldre är sannolikt den första mangårdsbyggnaden, uppförd i en för trakten ovanlig byggnadstyp. Den är visserligen omändrad, men trots detta kan man se, att det varit en så kallad loftgångsbyggnad.

Slundell: Lagt till foto

2025-11-10T15:38:44Z

Lagt till foto

← Äldre version		Versionen från 10 november 2025 kl. 17.38
Rad 1:		Rad 1:
	{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Ånimskog\|namn=Lilla Bräcke\|sortnamn=Bräcke Lilla\|typ=Hemman\|knord=58.896743\|kost=12.567801\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg}}		{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Ånimskog\|namn=Lilla Bräcke\|sortnamn=Bräcke Lilla\|typ=Hemman\|knord=58.896743\|kost=12.567801\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg}}
	__TOC__		__TOC__

	'''Lilla Bräcke skattehämman''' omnämnes första gången i jordregistret år 1540 under namnet "''Litlabrecka''". År 1600 nämns det som "''Lillebrecke''" och 1736 som "''Lillebräcko''", som senare utvecklades till dagens Lilla Bräcke. Namnet är en böjningsform av det gamla ordet ”bräcka”, som betyder brant backe.		'''Lilla Bräcke skattehämman''' omnämnes första gången i jordregistret år 1540 under namnet "''Litlabrecka''". År 1600 nämns det som "''Lillebrecke''" och 1736 som "''Lillebräcko''", som senare utvecklades till dagens Lilla Bräcke. Namnet är en böjningsform av det gamla ordet ”bräcka”, som betyder brant backe.
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg\|vänster\|miniatyr\|Bostad, Ålderdomshem, Konstgalleri och sedermera klubbhus för Grane ik]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg\|vänster\|miniatyr\|Bostad, Ålderdomshem, Konstgalleri och sedermera klubbhus för Grane ik]]
Rad 72:		Rad 73:
	* Helga Lundström 1960-05-15--1961-06-15		* Helga Lundström 1960-05-15--1961-06-15
	* Märta Tell 1960-09-01--1961-06-15		* Märta Tell 1960-09-01--1961-06-15
	* Inga Ullström 1961-06-15--1964-12-01		* Inga Ullström 1961-06-15--1964-12-01 [[Fil:Dalsland-Ånimskog-EsterOskar.jpg\|vänster\|miniatyr\|Ester och Oskar Sten]]








	Jordbruket avvecklades år 1950 och jorden arrenderades ut. 1964 sattes punkt för en 58-årig verksamhet som ålderdomshem på Lilla Bräcke varvid kvarvarande pensionärer flyttades till Tössbo kommuns nyuppförda ålderdomshem i Tösse samhälle.		Jordbruket avvecklades år 1950 och jorden arrenderades ut. 1964 sattes punkt för en 58-årig verksamhet som ålderdomshem på Lilla Bräcke varvid kvarvarande pensionärer flyttades till Tössbo kommuns nyuppförda ålderdomshem i Tösse samhälle.

Jano den 29 september 2025 kl. 17.21

2025-09-29T17:21:38Z

← Äldre version		Versionen från 29 september 2025 kl. 19.21
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Ånimskog\|namn=Lilla Bräcke\|sortnamn=Bräcke Lilla\|typ=Hemman\|knord=58.896743\|kost=12.567801\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg}}
	{{NyPlats
	\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog
	\|namn=Lilla Bräcke
	\|sortnamn=Bräcke Lilla
	\|typ=Hemman
	\|knord=58.896743
	\|kost=12.567801
	}}
	__TOC__		__TOC__
	'''Lilla Bräcke skattehämman''' omnämnes första gången i jordregistret år 1540 under namnet "''Litlabrecka''". År 1600 nämns det som "''Lillebrecke''" och 1736 som "''Lillebräcko''", som senare utvecklades till dagens Lilla Bräcke. Namnet är en böjningsform av det gamla ordet ”bräcka”, som betyder brant backe.		'''Lilla Bräcke skattehämman''' omnämnes första gången i jordregistret år 1540 under namnet "''Litlabrecka''". År 1600 nämns det som "''Lillebrecke''" och 1736 som "''Lillebräcko''", som senare utvecklades till dagens Lilla Bräcke. Namnet är en böjningsform av det gamla ordet ”bräcka”, som betyder brant backe.

DanS: /* Ålderdomshemmet skapas */

2025-08-08T11:07:52Z

Ålderdomshemmet skapas

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 13.07
Rad 63:		Rad 63:

	Personalen på hemmet utgjordes av föreståndare och föreståndarinna. Det ankom bl a på föreståndaren att, utöver diverse allmänna uppgifter, också svara för till gården hörande jordbruk. Härutöver var två kvinnliga biträden anställda för städning, skötsel av tvätt, matlagning, bakning, skötsel av de boende av vilka en del ständigt var sängliggande. De fick också sköta om mjölkningen av gårdens kor.		Personalen på hemmet utgjordes av föreståndare och föreståndarinna. Det ankom bl a på föreståndaren att, utöver diverse allmänna uppgifter, också svara för till gården hörande jordbruk. Härutöver var två kvinnliga biträden anställda för städning, skötsel av tvätt, matlagning, bakning, skötsel av de boende av vilka en del ständigt var sängliggande. De fick också sköta om mjölkningen av gårdens kor.

⚫	Jordbruket avvecklades år 1950 och jorden arrenderades ut. 1964 sattes punkt för en 58-årig verksamhet som ålderdomshem på Lilla Bräcke varvid kvarvarande pensionärer flyttades till Tössbo kommuns nyuppförda ålderdomshem i Tösse samhälle.

	Nedan följer en förteckning över föreståndare och föreståndarinnor på Lilla Bräcke under åren 1906 - 1964:		Nedan följer en förteckning över föreståndare och föreståndarinnor på Lilla Bräcke under åren 1906 - 1964:
Rad 83:		Rad 81:
	* Märta Tell 1960-09-01--1961-06-15		* Märta Tell 1960-09-01--1961-06-15
	* Inga Ullström 1961-06-15--1964-12-01		* Inga Ullström 1961-06-15--1964-12-01

		⚫	Jordbruket avvecklades år 1950 och jorden arrenderades ut. 1964 sattes punkt för en 58-årig verksamhet som ålderdomshem på Lilla Bräcke varvid kvarvarande pensionärer flyttades till Tössbo kommuns nyuppförda ålderdomshem i Tösse samhälle.

	== Platser som hör till hemmanet ==		== Platser som hör till hemmanet ==
	{{#ask:		{{#ask:

DanS: /* Äldsta tiden */

2025-08-08T11:06:52Z

Äldsta tiden

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 13.06
Rad 16:		Rad 16:
	Ägare och boende på gården har under gången tid, till allra största delen, varit så kallat herrskapsfolk Såsom furirer, ryttmästare, härads hövding Eneroth, fabrikör Wallman med döttrarna Carolina Christins som kallades "mamsellerna" av folket på bygden. Då odlades ett livligt sällskapsliv på gården med de vackra omgivningarna.		Ägare och boende på gården har under gången tid, till allra största delen, varit så kallat herrskapsfolk Såsom furirer, ryttmästare, härads hövding Eneroth, fabrikör Wallman med döttrarna Carolina Christins som kallades "mamsellerna" av folket på bygden. Då odlades ett livligt sällskapsliv på gården med de vackra omgivningarna.

	År 1906 vidtog en stor förändring. Brukspatron Adolf Unger, ägare till [[Dalsland/Ånimskog/~~Hemriksholm~~\|Henriksholm]], köpte gården och skänkte den till Ånimskogs socken för att den skulle användas till fattighus. Eller som många senare sa "Ålderdomshem". Under lång tid användes byggnaderna på detta sätt, ända fram till 1964, då Ålderdomshemmet Solsäter i Tösse byggdes.		År 1906 vidtog en stor förändring. Brukspatron Adolf Unger, ägare till [[Dalsland/Ånimskog/Henriksholm\|Henriksholm]], köpte gården och skänkte den till Ånimskogs socken för att den skulle användas till fattighus. Eller som många senare sa "Ålderdomshem". Under lång tid användes byggnaderna på detta sätt, ända fram till 1964, då Ålderdomshemmet Solsäter i Tösse byggdes.

	Nu följde några år med olika hyresgäster och arrendatorer. Lundberg bodde där och Hedman hade konstgalleri där några år. Nu försökte kommunen sälja Lilla Bräcke. Det var uppe i rätten ett par gånger. Men Ungers testamente stod fast. Det skulle vara till gagn för Ånimskogs äldre. År 1964 tog Grane IK tog över och skrev arrendekontrakt med Åmåls kommun. Huvudbyggnaden blev klubbstuga och ladugården byggdes om till dansloge med tillhörande café'. Oerhört mycket ideellt arbete lades ner för att få tillstånd denna förändring.		Nu följde några år med olika hyresgäster och arrendatorer. Lundberg bodde där och Hedman hade konstgalleri där några år. Nu försökte kommunen sälja Lilla Bräcke. Det var uppe i rätten ett par gånger. Men Ungers testamente stod fast. Det skulle vara till gagn för Ånimskogs äldre. År 1964 tog Grane IK tog över och skrev arrendekontrakt med Åmåls kommun. Huvudbyggnaden blev klubbstuga och ladugården byggdes om till dansloge med tillhörande café'. Oerhört mycket ideellt arbete lades ner för att få tillstånd denna förändring.
Rad 39:		Rad 39:
	Under Wallmans och Bäverfelts tid odlades ett livligt sällskapsliv på gården med utflykter, kalas och promenader i de vackra omgivningarna runt gården.		Under Wallmans och Bäverfelts tid odlades ett livligt sällskapsliv på gården med utflykter, kalas och promenader i de vackra omgivningarna runt gården.

	Promenadvägar anlades i hagarna och längs sjölandet bersåer och rastplatser där det var vacker utsikt. Där planterades också många, för trakten ovanliga växter och blommor. Man kan än i dag finna en del av dessa ute i terrängen runt gården. En predik- eller talarstol sattes upp på en vacker plats i gårdens närhet. En son till Olof Bäverfelt, som studerat till präst brukade hålla gudstjänster för gårdens folk och nyttjade då predikstolen.		Promenadvägar anlades i hagarna och längs sjölandet bersåer och rastplatser där det var vacker utsikt. Där planterades också många, för trakten ovanliga växter och blommor. Man kan än i dag finna en del av dessa ute i terrängen runt gården. En predik- eller talarstol sattes upp på en vacker plats i gårdens närhet. En son till Olof Bäverfelt, som studerat till präst brukade hålla gudstjänster för gårdens folk och nyttjade då predikstolen.

	== Mentalsjuka ==		== Mentalsjuka ==

DanS: Mindre typografisk ändring

2025-08-08T11:06:29Z

Mindre typografisk ändring

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 13.06
Rad 16:		Rad 16:
	Ägare och boende på gården har under gången tid, till allra största delen, varit så kallat herrskapsfolk Såsom furirer, ryttmästare, härads hövding Eneroth, fabrikör Wallman med döttrarna Carolina Christins som kallades "mamsellerna" av folket på bygden. Då odlades ett livligt sällskapsliv på gården med de vackra omgivningarna.		Ägare och boende på gården har under gången tid, till allra största delen, varit så kallat herrskapsfolk Såsom furirer, ryttmästare, härads hövding Eneroth, fabrikör Wallman med döttrarna Carolina Christins som kallades "mamsellerna" av folket på bygden. Då odlades ett livligt sällskapsliv på gården med de vackra omgivningarna.

	År 1906 vidtog en stor förändring. Brukspatron Adolf Unger, ägare till Henriksholm, köpte gården och skänkte den till Ånimskogs socken för att den skulle användas till fattighus. Eller som många senare sa "Ålderdomshem". Under lång tid användes byggnaderna på detta sätt, ända fram till 1964, då Ålderdomshemmet Solsäter i Tösse byggdes.		År 1906 vidtog en stor förändring. Brukspatron Adolf Unger, ägare till [[Dalsland/Ånimskog/Hemriksholm\|Henriksholm]], köpte gården och skänkte den till Ånimskogs socken för att den skulle användas till fattighus. Eller som många senare sa "Ålderdomshem". Under lång tid användes byggnaderna på detta sätt, ända fram till 1964, då Ålderdomshemmet Solsäter i Tösse byggdes.

	Nu följde några år med olika hyresgäster och arrendatorer. Lundberg bodde där och Hedman hade konstgalleri där några år. Nu försökte kommunen sälja Lilla Bräcke. Det var uppe i rätten ett par gånger. Men Ungers testamente stod fast. Det skulle vara till gagn för ~~Ånmskogs~~ äldre. År 1964 tog Grane IK tog över och skrev arrendekontrakt med Åmåls kommun. Huvudbyggnaden blev klubbstuga och ladugården byggdes om till dansloge med tillhörande café'. Oerhört mycket ideellt arbete lades ner för att få tillstånd denna förändring.		Nu följde några år med olika hyresgäster och arrendatorer. Lundberg bodde där och Hedman hade konstgalleri där några år. Nu försökte kommunen sälja Lilla Bräcke. Det var uppe i rätten ett par gånger. Men Ungers testamente stod fast. Det skulle vara till gagn för Ånimskogs äldre. År 1964 tog Grane IK tog över och skrev arrendekontrakt med Åmåls kommun. Huvudbyggnaden blev klubbstuga och ladugården byggdes om till dansloge med tillhörande café'. Oerhört mycket ideellt arbete lades ner för att få tillstånd denna förändring.

	Logdanserna blev en succé och bidrog ekonomiskt till fotbollsverksamheten och till att kontinuerligt rusta upp anläggningen. 1980 började fotbollsplanen byggas och var klar för invigning 3 juli 1983. En omvittnat mycket fin fotbollsplan, som idag tyvärr inte används, då ingen fotbollsverksamhet i Granes regi är möjlig längre.		Logdanserna blev en succé och bidrog ekonomiskt till fotbollsverksamheten och till att kontinuerligt rusta upp anläggningen. 1980 började fotbollsplanen byggas och var klar för invigning 3 juli 1983. En omvittnat mycket fin fotbollsplan, som idag tyvärr inte används, då ingen fotbollsverksamhet i Granes regi är möjlig längre.
Rad 39:		Rad 39:
	Under Wallmans och Bäverfelts tid odlades ett livligt sällskapsliv på gården med utflykter, kalas och promenader i de vackra omgivningarna runt gården.		Under Wallmans och Bäverfelts tid odlades ett livligt sällskapsliv på gården med utflykter, kalas och promenader i de vackra omgivningarna runt gården.

	Promenadvägar anlades i hagarna och längs sjölandet bersåer och rastplatser där det var vacker utsikt. Där planterades också många, för trakten ovanliga växter och blommor. Man kan än i dag finna en del av dessa ute i terrängen runt gården. En predik- eller talarstol sattes upp på en vacker plats i gårdens närhet. En son till Olof Bäverfelt, som studerat till präst brukade hålla gudstjänster för gårdens folk och nyttjade då predikstolen.		Promenadvägar anlades i hagarna och längs sjölandet bersåer och rastplatser där det var vacker utsikt. Där planterades också många, för trakten ovanliga växter och blommor. Man kan än i dag finna en del av dessa ute i terrängen runt gården. En predik- eller talarstol sattes upp på en vacker plats i gårdens närhet. En son till Olof Bäverfelt, som studerat till präst brukade hålla gudstjänster för gårdens folk och nyttjade då predikstolen.
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke Buren.jpg\|miniatyr\|Lillstugan "Buren"]]

	== Mentalsjuka ==		== Mentalsjuka ==
	Även mentalsjuka bodde på hemmet. Dessa kunde vara svårskötta och fick placeras i en förvaringscell, som fanns i flygelbyggnaden. Den kallades för "buren" och finns fortfarande kvar. Det var ett utrymme i plank, där endast dagsljuset kunde sila in genom springorna. Under 1930-talet förbättrades buren och försågs med gallerfönster och fick rumskaraktär. Där fick dessa människor sitta tills en plats på mentalsjukhus fanns. Vid instruktioner och ordningsregler utfärdades 1911 fanns bl,a, följande att läsa: "Föreståndaren och föreståndarinnan skall noga sig till efterrättelse av gällande instruktioner". Lönen var för föreståndarparet 620 kr om året. Till detta ingick fri bostad på 2 rum och del i kök, ved, belysning och tvätt för familjen. Jordbruket kom att utarrenderas 1949 och föreståndarsysslan upphörde. De intagna fick hjälpa till i de husliga göromålen. Även föreståndaren som ensam fick utföra utomhusarbetena fick dylik hjälp.. Gårdens besättning bestod av en häst och sex kor. Man födde upp svin till slakt och försäljning. En stor del av det livsmedel som hemmet förbrukade togs från gården. I ordningsföreskrifterna från 1911 finns följande att läsa. "Mellan 1 april till 1 oktober uppstigning kl. sex, övriga tider på året halv sju". Då hade man 1 timme på sig till morgontoaletten. Om man kunde städa sitt rum fick man utföra detta. De som det ålåg att hjälpa till med djuren fick stiga upp en timme tidigare. Läggdags var det kl. nio ´, på vintern kl. åtta. Efter denna tid fick inget ljus vara tänt och inga högröstade samtal fick förekomma. Under senare tid tillämpades inte dessa bestämmelser eftersom elen hade kommit. Då fick man själv avgöra när man ansåg det var läggdags.		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke Buren.jpg\|miniatyr\|höger\|Lillstugan "Buren"]]Även mentalsjuka bodde på hemmet. Dessa kunde vara svårskötta och fick placeras i en förvaringscell, som fanns i flygelbyggnaden. Den kallades för "buren" och finns fortfarande kvar. Det var ett utrymme i plank, där endast dagsljuset kunde sila in genom springorna. Under 1930-talet förbättrades buren och försågs med gallerfönster och fick rumskaraktär. Där fick dessa människor sitta tills en plats på mentalsjukhus fanns. Vid instruktioner och ordningsregler utfärdades 1911 fanns bl,a, följande att läsa: "Föreståndaren och föreståndarinnan skall noga sig till efterrättelse av gällande instruktioner". Lönen var för föreståndarparet 620 kr om året. Till detta ingick fri bostad på 2 rum och del i kök, ved, belysning och tvätt för familjen. Jordbruket kom att utarrenderas 1949 och föreståndarsysslan upphörde. De intagna fick hjälpa till i de husliga göromålen. Även föreståndaren som ensam fick utföra utomhusarbetena fick dylik hjälp.. Gårdens besättning bestod av en häst och sex kor. Man födde upp svin till slakt och försäljning. En stor del av det livsmedel som hemmet förbrukade togs från gården. I ordningsföreskrifterna från 1911 finns följande att läsa. "Mellan 1 april till 1 oktober uppstigning kl. sex, övriga tider på året halv sju". Då hade man 1 timme på sig till morgontoaletten. Om man kunde städa sitt rum fick man utföra detta. De som det ålåg att hjälpa till med djuren fick stiga upp en timme tidigare. Läggdags var det kl. nio, på vintern kl. åtta. Efter denna tid fick inget ljus vara tänt och inga högröstade samtal fick förekomma. Under senare tid tillämpades inte dessa bestämmelser eftersom elen hade kommit. Då fick man själv avgöra när man ansåg det var läggdags.

	== Personligheter ==		== Personligheter ==
	Många är de Ånimskogsbor som fick sina sista levnadsår på Lilla Bräcke. De fick uppleva ett klassamhälle som även följde dem in anför kyrkans murar. De flesta hade präglats av hårda levnadsvillkor. De flesta fick inte någon minnesvård efter sig, utan vilar i glömska. Låt oss i våra tankar ge dem vår stora vördnad. Vissa av dem lever kvar i minnet än i dag. Till exempel Gustav Hultberg "stolle Gustav" sa man. Han bar posten till och ifrån hemmet. i en låst väska. Hans käraste ägodel var ett dragspel. Han sade när man gick förbi honom "Påke du, Påke du" honom Han var bland de första boende på Bräcke. En annan var Karl Sandberg som det berättades många historier om. Det beträtts om honom att var hos en dam och högg ved och blev bjuden på kaffe. Hon hade inte så mycket att bjuda på utan tömde kakburkens bottenskrap med smulor och allt på ett tefat. ~~Sandber~~ såg på henne och sa." Inte sitter jag väl här och äter upp hönsmaten. När föreståndaren frågade om han ätit middag blev svaret. " Ja, många gånger men inte i dag" Tybby-Gustav var arbetsam och försynt. Hälsade på alla och lyfte på hatten. Bland kvinnorna fanns Lärke Soffi från ~~lärkerud~~. Hon hade gått omkring i bygden med ett skrin och sålt synålar, trådrullar, knappar och skosnören. Om någon frågade om det gick ihop, sa hon. Det är mängden som gör det. Hon var även en gång på bönemöte i missionshuset. Pastorn sa." Ska inte Soffi ge sig åt Jesus" svaret blev. Åh ja är så trött på alla disse kärane" De sista åren av sitt liv tillbringade även fotografen Maria Wern här. En annan person som kallades för "Anna på fjället" bodde här. Hon kom från torpet Sågemyren även kallat "Fjället" i Kragsbyn. När hon fick svårigheter att klara sig skulle hon till Ålderdomshemmet , men inte ville flytta från sin getter. Fick hon ta med getterna till hemmet.		Många är de Ånimskogsbor som fick sina sista levnadsår på Lilla Bräcke. De fick uppleva ett klassamhälle som även följde dem in anför kyrkans murar. De flesta hade präglats av hårda levnadsvillkor. De flesta fick inte någon minnesvård efter sig, utan vilar i glömska. Låt oss i våra tankar ge dem vår stora vördnad. Vissa av dem lever kvar i minnet än i dag. Till exempel Gustav Hultberg "stolle Gustav" sa man. Han bar posten till och ifrån hemmet. i en låst väska. Hans käraste ägodel var ett dragspel. Han sade när man gick förbi honom "Påke du, Påke du" honom Han var bland de första boende på Bräcke. En annan var Karl Sandberg som det berättades många historier om. Det beträtts om honom att var hos en dam och högg ved och blev bjuden på kaffe. Hon hade inte så mycket att bjuda på utan tömde kakburkens bottenskrap med smulor och allt på ett tefat. Sandberg såg på henne och sa." Inte sitter jag väl här och äter upp hönsmaten. När föreståndaren frågade om han ätit middag blev svaret. "Ja, många gånger men inte i dag" Tybby-Gustav var arbetsam och försynt. Hälsade på alla och lyfte på hatten. Bland kvinnorna fanns Lärke Soffi från Lärkerud. Hon hade gått omkring i bygden med ett skrin och sålt synålar, trådrullar, knappar och skosnören. Om någon frågade om det gick ihop, sa hon. Det är mängden som gör det. Hon var även en gång på bönemöte i missionshuset. Pastorn sa."Ska inte Soffi ge sig åt Jesus" svaret blev. "Åh, ja är så trött på alla disse kärane" De sista åren av sitt liv tillbringade även fotografen Maria Wern här. En annan person som kallades för "Anna på fjället" bodde här. Hon kom från torpet [[Dalsland/Ånimskog/Sågmyren\|Sågemyren]] även kallat "Fjället" i [[Dalsland/Ånimskog/Kraksbyn\|Kragsbyn]]. När hon fick svårigheter att klara sig skulle hon till Ålderdomshemmet , men inte ville flytta från sin getter. Fick hon ta med getterna till hemmet.

	== Ålderdomshemmet skapas ==		== Ålderdomshemmet skapas ==
	Brukspatron '''Adolf Unger''' förvärvade gården 1905 av "Mamsellerna” Wallin och skänkte den till Ånimskogs socken för att användas som ålderdomshem för socknens gamla. Gården mottogs med tacksamhet av sockenmännen, som det står i protokollet från sockenstämman. Efter renovering av huvudbyggnaden kunde den tas i bruk för sin nya uppgift 1906.		Brukspatron '''Adolf Unger''' förvärvade gården 1905 av "Mamsellerna” Wallin och skänkte den till Ånimskogs socken för att användas som ålderdomshem för socknens gamla. Gården mottogs med tacksamhet av sockenmännen, som det står i protokollet från sockenstämman. Efter renovering av huvudbyggnaden kunde den tas i bruk för sin nya uppgift 1906.

	Många av Ånimskogs gamla har här framlevt sina sista dagar i en förhållandevis dräglig tillvaro. De som orkade och ville fick hjälpa till på det, till gården hörande jordbruket - en miljö, som de flesta av åldringarna kände sig hemma i. Arbetet kunde betraktas som den tidens terapi.		Många av Ånimskogs gamla har här framlevt sina sista dagar i en förhållandevis dräglig tillvaro. De som orkade och ville fick hjälpa till på det, till gården hörande jordbruket - en miljö, som de flesta av åldringarna kände sig hemma i. Arbetet kunde betraktas som den tidens terapi.

DanS: Bytt till mallen NyPlats. Lagt till SMW-fråga om tillhörande platser

2025-08-08T09:30:04Z

Bytt till mallen NyPlats. Lagt till SMW-fråga om tillhörande platser

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 11.30
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.567801		\|kost=12.567801
	}}		}}
			__TOC__

	'''Lilla Bräcke skattehämman''' omnämnes första gången i jordregistret år 1540 under namnet "''Litlabrecka''". År 1600 nämns det som "''Lillebrecke''" och 1736 som "''Lillebräcko''", som senare utvecklades till dagens Lilla Bräcke. Namnet är en böjningsform av det gamla ordet ”bräcka”, som betyder brant backe.		'''Lilla Bräcke skattehämman''' omnämnes första gången i jordregistret år 1540 under namnet "''Litlabrecka''". År 1600 nämns det som "''Lillebrecke''" och 1736 som "''Lillebräcko''", som senare utvecklades till dagens Lilla Bräcke. Namnet är en böjningsform av det gamla ordet ”bräcka”, som betyder brant backe.
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg\|vänster\|miniatyr\|Bostad, Ålderdomshem, Konstgalleri och sedermera klubbhus för Grane ik]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke.jpg\|vänster\|miniatyr\|Bostad, Ålderdomshem, Konstgalleri och sedermera klubbhus för Grane ik]]
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke loge.jpg\|miniatyr\|Ladugård, Danshak, Servering ]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke loge.jpg\|vänster\|miniatyr\|Ladugård, Danshak, Servering ]]
			<div style="clear:both">

	==== Äldsta tiden ====		== Äldsta tiden ==
	Ägare och boende på gården har under gången tid, till allra största delen, varit så kallat herrskapsfolk Såsom furirer, ryttmästare, härads hövding Eneroth, fabrikör Wallman med döttrarna Carolina Christins som kallades "mamsellerna" av folket på bygden. Då odlades ett livligt sällskapsliv på gården med de vackra omgivningarna.		Ägare och boende på gården har under gången tid, till allra största delen, varit så kallat herrskapsfolk Såsom furirer, ryttmästare, härads hövding Eneroth, fabrikör Wallman med döttrarna Carolina Christins som kallades "mamsellerna" av folket på bygden. Då odlades ett livligt sällskapsliv på gården med de vackra omgivningarna.

Rad 42:		Rad 42:
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke Buren.jpg\|miniatyr\|Lillstugan "Buren"]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Lilla Bräcke Buren.jpg\|miniatyr\|Lillstugan "Buren"]]

	==== Mentalsjuka ====		== Mentalsjuka ==
	Även mentalsjuka bodde på hemmet. Dessa kunde vara svårskötta och fick placeras i en förvaringscell, som fanns i flygelbyggnaden. Den kallades för "buren" och finns fortfarande kvar. Det var ett utrymme i plank, där endast dagsljuset kunde sila in genom springorna. Under 1930-talet förbättrades buren och försågs med gallerfönster och fick rumskaraktär. Där fick dessa människor sitta tills en plats på mentalsjukhus fanns. Vid instruktioner och ordningsregler utfärdades 1911 fanns bl,a, följande att läsa: "Föreståndaren och föreståndarinnan skall noga sig till efterrättelse av gällande instruktioner". Lönen var för föreståndarparet 620 kr om året. Till detta ingick fri bostad på 2 rum och del i kök, ved, belysning och tvätt för familjen. Jordbruket kom att utarrenderas 1949 och föreståndarsysslan upphörde. De intagna fick hjälpa till i de husliga göromålen. Även föreståndaren som ensam fick utföra utomhusarbetena fick dylik hjälp.. Gårdens besättning bestod av en häst och sex kor. Man födde upp svin till slakt och försäljning. En stor del av det livsmedel som hemmet förbrukade togs från gården. I ordningsföreskrifterna från 1911 finns följande att läsa. "Mellan 1 april till 1 oktober uppstigning kl. sex, övriga tider på året halv sju". Då hade man 1 timme på sig till morgontoaletten. Om man kunde städa sitt rum fick man utföra detta. De som det ålåg att hjälpa till med djuren fick stiga upp en timme tidigare. Läggdags var det kl. nio ´, på vintern kl. åtta. Efter denna tid fick inget ljus vara tänt och inga högröstade samtal fick förekomma. Under senare tid tillämpades inte dessa bestämmelser eftersom elen hade kommit. Då fick man själv avgöra när man ansåg det var läggdags.		Även mentalsjuka bodde på hemmet. Dessa kunde vara svårskötta och fick placeras i en förvaringscell, som fanns i flygelbyggnaden. Den kallades för "buren" och finns fortfarande kvar. Det var ett utrymme i plank, där endast dagsljuset kunde sila in genom springorna. Under 1930-talet förbättrades buren och försågs med gallerfönster och fick rumskaraktär. Där fick dessa människor sitta tills en plats på mentalsjukhus fanns. Vid instruktioner och ordningsregler utfärdades 1911 fanns bl,a, följande att läsa: "Föreståndaren och föreståndarinnan skall noga sig till efterrättelse av gällande instruktioner". Lönen var för föreståndarparet 620 kr om året. Till detta ingick fri bostad på 2 rum och del i kök, ved, belysning och tvätt för familjen. Jordbruket kom att utarrenderas 1949 och föreståndarsysslan upphörde. De intagna fick hjälpa till i de husliga göromålen. Även föreståndaren som ensam fick utföra utomhusarbetena fick dylik hjälp.. Gårdens besättning bestod av en häst och sex kor. Man födde upp svin till slakt och försäljning. En stor del av det livsmedel som hemmet förbrukade togs från gården. I ordningsföreskrifterna från 1911 finns följande att läsa. "Mellan 1 april till 1 oktober uppstigning kl. sex, övriga tider på året halv sju". Då hade man 1 timme på sig till morgontoaletten. Om man kunde städa sitt rum fick man utföra detta. De som det ålåg att hjälpa till med djuren fick stiga upp en timme tidigare. Läggdags var det kl. nio ´, på vintern kl. åtta. Efter denna tid fick inget ljus vara tänt och inga högröstade samtal fick förekomma. Under senare tid tillämpades inte dessa bestämmelser eftersom elen hade kommit. Då fick man själv avgöra när man ansåg det var läggdags.

	==== Personligheter ====		== Personligheter ==
	Många är de Ånimskogsbor som fick sina sista levnadsår på Lilla Bräcke. De fick uppleva ett klassamhälle som även följde dem in anför kyrkans murar. De flesta hade präglats av hårda levnadsvillkor. De flesta fick inte någon minnesvård efter sig, utan vilar i glömska. Låt oss i våra tankar ge dem vår stora vördnad. Vissa av dem lever kvar i minnet än i dag. Till exempel Gustav Hultberg "stolle Gustav" sa man. Han bar posten till och ifrån hemmet. i en låst väska. Hans käraste ägodel var ett dragspel. Han sade när man gick förbi honom "Påke du, Påke du" honom Han var bland de första boende på Bräcke. En annan var Karl Sandberg som det berättades många historier om. Det beträtts om honom att var hos en dam och högg ved och blev bjuden på kaffe. Hon hade inte så mycket att bjuda på utan tömde kakburkens bottenskrap med smulor och allt på ett tefat. Sandber såg på henne och sa." Inte sitter jag väl här och äter upp hönsmaten. När föreståndaren frågade om han ätit middag blev svaret. " Ja, många gånger men inte i dag" Tybby-Gustav var arbetsam och försynt. Hälsade på alla och lyfte på hatten. Bland kvinnorna fanns Lärke Soffi från lärkerud. Hon hade gått omkring i bygden med ett skrin och sålt synålar, trådrullar, knappar och skosnören. Om någon frågade om det gick ihop, sa hon. Det är mängden som gör det. Hon var även en gång på bönemöte i missionshuset. Pastorn sa." Ska inte Soffi ge sig åt Jesus" svaret blev. Åh ja är så trött på alla disse kärane" De sista åren av sitt liv tillbringade även fotografen Maria Wern här. En annan person som kallades för "Anna på fjället" bodde här. Hon kom från torpet Sågemyren även kallat "Fjället" i Kragsbyn. När hon fick svårigheter att klara sig skulle hon till Ålderdomshemmet , men inte ville flytta från sin getter. Fick hon ta med getterna till hemmet.		Många är de Ånimskogsbor som fick sina sista levnadsår på Lilla Bräcke. De fick uppleva ett klassamhälle som även följde dem in anför kyrkans murar. De flesta hade präglats av hårda levnadsvillkor. De flesta fick inte någon minnesvård efter sig, utan vilar i glömska. Låt oss i våra tankar ge dem vår stora vördnad. Vissa av dem lever kvar i minnet än i dag. Till exempel Gustav Hultberg "stolle Gustav" sa man. Han bar posten till och ifrån hemmet. i en låst väska. Hans käraste ägodel var ett dragspel. Han sade när man gick förbi honom "Påke du, Påke du" honom Han var bland de första boende på Bräcke. En annan var Karl Sandberg som det berättades många historier om. Det beträtts om honom att var hos en dam och högg ved och blev bjuden på kaffe. Hon hade inte så mycket att bjuda på utan tömde kakburkens bottenskrap med smulor och allt på ett tefat. Sandber såg på henne och sa." Inte sitter jag väl här och äter upp hönsmaten. När föreståndaren frågade om han ätit middag blev svaret. " Ja, många gånger men inte i dag" Tybby-Gustav var arbetsam och försynt. Hälsade på alla och lyfte på hatten. Bland kvinnorna fanns Lärke Soffi från lärkerud. Hon hade gått omkring i bygden med ett skrin och sålt synålar, trådrullar, knappar och skosnören. Om någon frågade om det gick ihop, sa hon. Det är mängden som gör det. Hon var även en gång på bönemöte i missionshuset. Pastorn sa." Ska inte Soffi ge sig åt Jesus" svaret blev. Åh ja är så trött på alla disse kärane" De sista åren av sitt liv tillbringade även fotografen Maria Wern här. En annan person som kallades för "Anna på fjället" bodde här. Hon kom från torpet Sågemyren även kallat "Fjället" i Kragsbyn. När hon fick svårigheter att klara sig skulle hon till Ålderdomshemmet , men inte ville flytta från sin getter. Fick hon ta med getterna till hemmet.

	==== Ålderdomshemmet skapas ====		== Ålderdomshemmet skapas ==
	Brukspatron '''Adolf Unger''' förvärvade gården 1905 av "Mamsellerna” Wallin och skänkte den till Ånimskogs socken för att användas som ålderdomshem för socknens gamla. Gården mottogs med tacksamhet av sockenmännen, som det står i protokollet från sockenstämman. Efter renovering av huvudbyggnaden kunde den tas i bruk för sin nya uppgift 1906.		Brukspatron '''Adolf Unger''' förvärvade gården 1905 av "Mamsellerna” Wallin och skänkte den till Ånimskogs socken för att användas som ålderdomshem för socknens gamla. Gården mottogs med tacksamhet av sockenmännen, som det står i protokollet från sockenstämman. Efter renovering av huvudbyggnaden kunde den tas i bruk för sin nya uppgift 1906.

Rad 66:		Rad 66:

	Jordbruket avvecklades år 1950 och jorden arrenderades ut. 1964 sattes punkt för en 58-årig verksamhet som ålderdomshem på Lilla Bräcke varvid kvarvarande pensionärer flyttades till Tössbo kommuns nyuppförda ålderdomshem i Tösse samhälle.		Jordbruket avvecklades år 1950 och jorden arrenderades ut. 1964 sattes punkt för en 58-årig verksamhet som ålderdomshem på Lilla Bräcke varvid kvarvarande pensionärer flyttades till Tössbo kommuns nyuppförda ålderdomshem i Tösse samhälle.


	Nedan följer en förteckning över föreståndare och föreståndarinnor på Lilla Bräcke under åren 1906 - 1964:		Nedan följer en förteckning över föreståndare och föreståndarinnor på Lilla Bräcke under åren 1906 - 1964:
Rad 85:		Rad 84:
	* Märta Tell 1960-09-01--1961-06-15		* Märta Tell 1960-09-01--1961-06-15
	* Inga Ullström 1961-06-15--1964-12-01		* Inga Ullström 1961-06-15--1964-12-01
			== Platser som hör till hemmanet ==
	*
			{{#ask:
	----
			[[ har hemman::Lilla Bräcke]]
⚫	~~'''~~Källor~~''':~~
			[[ har socken::Ånimskog]]
			\|? har typ =Typ
			\| mainlabel = Namn
			}}
		⚫	== Källor ==
	* Texten bygger på anteckningar gjorda av Conny Källvik daterade 1995-04-02.		* Texten bygger på anteckningar gjorda av Conny Källvik daterade 1995-04-02.