Dalsland/Ånimskog/Nedre Känsbyn - Versionshistorik

DanS: Bytt till mallen NyPlats. Lagt till SMW-fråga om tillhörande platser

2025-08-13T04:03:10Z

Bytt till mallen NyPlats. Lagt till SMW-fråga om tillhörande platser

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2025 kl. 06.03
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
Rad 33:		Rad 33:
	Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 146-149</ref>		Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 146-149</ref>
	<div style="clear: both"></div>		<div style="clear: both"></div>
			== Platser som hör till hemmanet ==
			{{#ask:
			[[ har hemman::Nedre Känsbyn]]
			[[ har socken::Ånimskog]]
			\|? har typ =Typ
			\| mainlabel = Namn
			}}

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-21T12:29:02Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Mikael S den 27 april 2025 kl. 11.30

2025-04-27T11:30:46Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 13.30
Rad 4:		Rad 4:
	\|namn=Nedre Känsbyn		\|namn=Nedre Känsbyn
	\|sortnamn=Nedre Känsbyn		\|sortnamn=Nedre Känsbyn
			\|knord=58.866635
			\|kost=12.491809
	\|typ=Hemman		\|typ=Hemman
	}}		}}

Mikael S: Lagt till bild

2025-04-25T13:39:04Z

Lagt till bild

← Äldre version		Versionen från 25 april 2025 kl. 15.39
Rad 6:		Rad 6:
	\|typ=Hemman		\|typ=Hemman
	}}		}}
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn5.jpg\|miniatyr\|385x385px\|Flygfoto över Nedre Känsbyn.]]

	Nedre Känsbyn ligger väster om landsvägen, och de odlingsbara delarna av ägorna ligger väl samlade kring gården med undantag för några åkrar som flikar sig in i kanten av ett ganska ansenligt skogsskifte som når ända fram till Västra Bräckes östra gräns.		Nedre Känsbyn ligger väster om landsvägen, och de odlingsbara delarna av ägorna ligger väl samlade kring gården med undantag för några åkrar som flikar sig in i kanten av ett ganska ansenligt skogsskifte som når ända fram till Västra Bräckes östra gräns.

Mikael S den 25 april 2025 kl. 13.37

2025-04-25T13:37:28Z

← Äldre version		Versionen från 25 april 2025 kl. 15.37
Rad 29:		Rad 29:
	Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till Båstad i Kristianstads län och Alice gifte sig med Simon Boquist från Tydje och flyttade till Slobol. Senare övertog makarna en speceriaffär i Tösse. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till Åmål med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också Charlotten som varit i familjens ägo sedan 1914.		Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till Båstad i Kristianstads län och Alice gifte sig med Simon Boquist från Tydje och flyttade till Slobol. Senare övertog makarna en speceriaffär i Tösse. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till Åmål med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också Charlotten som varit i familjens ägo sedan 1914.

	Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i Nedre Kilane. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 96</ref>		Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i Nedre Kilane. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 146-149</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 25 april 2025 kl. 13.36

2025-04-25T13:36:23Z

← Äldre version		Versionen från 25 april 2025 kl. 15.36
Rad 2:		Rad 2:
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|namn=~~Känsbyn~~ Nedre		\|namn=Nedre Känsbyn
	\|sortnamn=~~Känsbyn~~ Nedre		\|sortnamn=Nedre Känsbyn
	\|typ=Hemman		\|typ=Hemman
	}}		}}
Rad 29:		Rad 29:
	Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till Båstad i Kristianstads län och Alice gifte sig med Simon Boquist från Tydje och flyttade till Slobol. Senare övertog makarna en speceriaffär i Tösse. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till Åmål med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också Charlotten som varit i familjens ägo sedan 1914.		Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till Båstad i Kristianstads län och Alice gifte sig med Simon Boquist från Tydje och flyttade till Slobol. Senare övertog makarna en speceriaffär i Tösse. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till Åmål med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också Charlotten som varit i familjens ägo sedan 1914.

	Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i Nedre Kilane. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon.		Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i Nedre Kilane. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 96</ref>

			== Källor ==
			<references />

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-04-25T13:35:15Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

← Äldre version		Versionen från 25 april 2025 kl. 15.35
Rad 7:		Rad 7:
	}}		}}

			Nedre Känsbyn ligger väster om landsvägen, och de odlingsbara delarna av ägorna ligger väl samlade kring gården med undantag för några åkrar som flikar sig in i kanten av ett ganska ansenligt skogsskifte som når ända fram till Västra Bräckes östra gräns.
	Text saknas.

			Mangårdsbyggnaden, som uppfördes 1891 i två plan, ger hela Känsbyn en speciell prägel och benämndes herrgård så sent som på 1940-talet. Vissa reparationer och ändringar har gjorts, men i stort sett har byggnaden kvar sin grundstruktur både in- och utvändigt. Tätt intill huvudbyggnaden ligger en drängstuga som är en av Ånimskogs äldsta byggnader.

			Ekonomibyggnaderna, som en gång utgjorde en sammanhängande länga från vägen mot Charlotten ända till oxstallet, vilket var beläget omkring 70 meter söder om den nuvarande ladugården, ombyggdes på 1950-talet till en modern och ändamålsenlig enhet av loge och lador. En ny ladugård projekterades också, men den kom aldrig att byggas. Då gården drevs med full kapacitet fanns det 8-10 kor i ladugården och 2-3 hästar i stallet.

			När vi inträder i Nedre Känsbyns historia vid tiden för laga skifte stöter vi återigen på den familj som hade en dominerande ställning på Ånimmens västra sida. Det är bröderna Andreas och Jan Magnus Nilsson som 1856 utökade sitt markinnehav med bortåt 500 hektar när de köpte Nedre Kilane av Upperuds bruk. Jan Magnus Nilsson och hans hustru Augusta Vilhelmina Jansdotter hade då ägt Nedre Känsbyn i mer än 20 år, och under denna tid hade de sett en ansenlig barnskara växa upp omkring sig. 13 barn föddes under en tidrymd av 26 år, vilket torde ha varit uppseendeväckande även med den tidens syn på barnafödande. Flera av barnen har redan nämnts i denna krönika, men det kan ändå vara angeläget att stanna upp inför denna månghövdade barnaskara och i korthet följa deras öden och samtidigt hålla i minnet att Nilssons i Känsbyn var en ovanligt välbärgad familj i förhållande till majoriteten av socknens befolkning.

			Äldst var Cajsa Sofia som föddes 1833 och utflyttade till Högsbyn i Tisselskog 1862, där hon gifte sig med änkemannen Sven Magnus Bryngelsson. Johan Niclas slog upp sina ögon 1835. Han sökte lyckan i Göteborg men dog där redan 1859. Johanna Christina föddes 1837 Hon fick leva endast i fyra år. Laura kom till världen 1839. Hon gifte sig med en handlande och flyttade till Skållerud. Carl Vilhelm föddes 1841. Amalia Kristina kom till världen 1843. Hon kom så småningom att bli ägare till fädernegården. Joseph föddes 1844 och dog året därpå. Johannas liv blev också kort. Hon föddes 1846 och dog 1853. Ulrika, 1849, gifte sig med Lars Olsson från Tösse och flyttade till Skållerud 1876. Charlotta föddes 1851. Hon är porträtterad under Nedre Kilane, Charlotten. Gertrud, 1854, flyttade till Göteborg 1887. Adolf Enock föddes sommaren 1856. Ägde Känsbyn en tid, men blev handlande i Lilla Mossen, Ånimskog. Gift med Kristina Karlsson från Kingebol född 1866. Augusta Julia var yngst, föddes 1859 och gifte sig i vuxen ålder med Johan Eriksson från Yllingebol och slog sig ner i St. Kilane 1891.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn.jpg\|miniatyr\|''Makarna Sven Petter och Amalia Kristina Karlgren.'']]
			När Jan Magnus Nilsson dog 1860 hade endast en del av barnen nått vuxen ålder. Hustrun Augusta Vilhelmina fick nu den dubbla uppgiften att sörja för de mindre barnen och ta på sig ägaransvaret och skötseln av gården. Hon tycks ha lyckats väl med den uppgiften, för det dröjde 18 år innan sonen Adolf Enock, som endast var fyra år vid faderns frånfälle, övertog egendomen. Han behöll den i ett tiotal år och sålde den sedan till sin syster och svåger 1888.

			Svågern, Sven Petter Karlgren, föddes i Åmål 1839 och kom in i den Nilssonska familjen 1865, då han gifte sig med Amalia Kristina. Karlgren var en driftig och affärsinriktad man som hade ett brett verksamhetsfält. Han ägnade sig åt skogsaffärer och textilfärgning, och när han etablerat sig som bonde i Känsbyn öppnade han en diversehandel i St. Kilane, först tillsammans med Adolf Enock, men sedan denne övertagit lanthandeln i Lilla Mossen, som ensamägare. Han var också redare och mäklare för fyra fraktskutor, däribland de båda ångbåtarna Ivar och Peder.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn2.jpg\|vänster\|miniatyr\|203x203px\|''Sonen John Filip Karlgren.'']]
			1890-talet och åren kring sekelskiftet torde ha varit en intensiv och krävande period i makarna Karlgrens liv Förutom den livliga affärsverksamheten som tog tid och kraft i anspråk utkämpade de en bitter rågångstvist med Malkus Magnusson i St. Kilane. Några år senare dog sonen John Filip endast 35 år gammal, och när fadern efter sonens död låter saluföra sin egendom 1905 kan man i inledningen av annonsen spåra en viss resignation: "Till följe egarens ålderdom försäljes 1/4 mtl Känsbyn i Ånimskogs socken." Det dröjde dock till 1907 innan ett köpekontrakt upprättades med Adolf Svensson från Tveta i Värmland. I april samma år gjordes auktion och i september flyttade Sven Petter och hans hustru till Ärtemark.

			Adolf Hildebrand Svensson föddes i Laxarby 1872. I tjugoårsåldern vistades han en kortare tid i Amerika men återkom i mitten av 1890-talet och gifte sig. Äktenskapet blev dock kortvarigt i och med att hustrun dog 1905. Han inledde ett nytt äktenskap med Anna Linnea Lennartsdotter från Blomskog 1908, ungefär samtidigt som han förvärvade Nedre Känsbyn. Adolf Svensson var liksom sin företrädare både bonde och affärsman och genom lyckade skogsaffärer lade han grunden till en solid ekonomi.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn3.jpg\|miniatyr\|334x334px\|''Släktträff hos familjen Adolf och Anna Svensson i Känsbyn. Bakre raden fr. v.. Klara, d. Alice, Valborg Larsson, d. Astrid, Ingeborg, Emma. Mellanrad.. hustrun Anna och d. Elna i knät, Mårten Johansson, Adolf Svensson, Hilmer Svensson, Johan Nilsson, Fammerud. Sittande på gräsmattan: d. Sigrid, s. Hilmer, Sven Johansson.'']]
			I äktenskapet föddes fem barn: Astrid 1909, Alice 1911, Sigrid 1913, Hilmer 1915 och Elna 1922. När Adolf dog i relativt unga år 1927 delades gården mellan de fem barnen, men i realiteten var det modern som styrde och ställde. Hon, liksom tidigare maken, förde ett strängt regemente och "Fru Svensson i Känsbyn" blev ett begrepp i trakten, ett begrepp som innebar respekt och en viss underdånighet, inte bara från pigor och drängar, utan också från folk i allmänhet. Den stränga atmosfären som gårdsfrun skapade kring gården mildrades dock avsevärt av de levnadsglada döttrarna och den sorglöse sonen som gjorde vägarna osäkra med sin motorcykel. Den unga generationen såg sålunda till att festen och glädjen också fick sin plats i det dagliga livet, och många ungdomar samlades i Känsbyn på lördagskvällarna. Bland de trognaste besökarna var förstås traktens unga bondpojkar som flitigt uppvaktade de vackra och gladlynta systrarna. Dock bör det framhållas att den stränga frun också kunde uppvisa ett milt sinnelag genom att ha omtanke om dem som av olika orsaker hade svårt att klara livets nödtorft. Varje jul lät hon skicka en korg med julmat till Lisa på Kiletorpet och Kristin på Skacka och även visa generositet mot andra som levde under små förhållanden.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn4.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Göte Ekeroth kör timmer.'']]
			Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till Båstad i Kristianstads län och Alice gifte sig med Simon Boquist från Tydje och flyttade till Slobol. Senare övertog makarna en speceriaffär i Tösse. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till Åmål med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också Charlotten som varit i familjens ägo sedan 1914.

			Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i Nedre Kilane. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon.

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:34:30Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.34
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T20:45:35Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 22.45
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|namn=Känsbyn Nedre		\|namn=Känsbyn Nedre

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T18:59:07Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 20.59
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Nedre Känsbyn}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 14.29
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn5.jpg\|miniatyr\|385x385px\|Flygfoto över Nedre Känsbyn.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn5.jpg\|miniatyr\|385x385px\|Flygfoto över Nedre Känsbyn.]]
	Nedre Känsbyn ligger väster om landsvägen, och de odlingsbara delarna av ägorna ligger väl samlade kring gården med undantag för några åkrar som flikar sig in i kanten av ett ganska ansenligt skogsskifte som når ända fram till Västra Bräckes östra gräns.		Nedre Känsbyn ligger väster om landsvägen, och de odlingsbara delarna av ägorna ligger väl samlade kring gården med undantag för några åkrar som flikar sig in i kanten av ett ganska ansenligt skogsskifte som når ända fram till [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräckes]] östra gräns.

	Mangårdsbyggnaden, som uppfördes 1891 i två plan, ger hela Känsbyn en speciell prägel och benämndes herrgård så sent som på 1940-talet. Vissa reparationer och ändringar har gjorts, men i stort sett har byggnaden kvar sin grundstruktur både in- och utvändigt. Tätt intill huvudbyggnaden ligger en drängstuga som är en av Ånimskogs äldsta byggnader.		Mangårdsbyggnaden, som uppfördes 1891 i två plan, ger hela [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] en speciell prägel och benämndes herrgård så sent som på 1940-talet. Vissa reparationer och ändringar har gjorts, men i stort sett har byggnaden kvar sin grundstruktur både in- och utvändigt. Tätt intill huvudbyggnaden ligger en drängstuga som är en av [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] äldsta byggnader.

	Ekonomibyggnaderna, som en gång utgjorde en sammanhängande länga från vägen mot Charlotten ända till oxstallet, vilket var beläget omkring 70 meter söder om den nuvarande ladugården, ombyggdes på 1950-talet till en modern och ändamålsenlig enhet av loge och lador. En ny ladugård projekterades också, men den kom aldrig att byggas. Då gården drevs med full kapacitet fanns det 8-10 kor i ladugården och 2-3 hästar i stallet.		Ekonomibyggnaderna, som en gång utgjorde en sammanhängande länga från vägen mot [[Dalsland/Ånimskog/Charlotten\|Charlotten]] ända till oxstallet, vilket var beläget omkring 70 meter söder om den nuvarande ladugården, ombyggdes på 1950-talet till en modern och ändamålsenlig enhet av loge och lador. En ny ladugård projekterades också, men den kom aldrig att byggas. Då gården drevs med full kapacitet fanns det 8-10 kor i ladugården och 2-3 hästar i stallet.

	När vi inträder i Nedre Känsbyns historia vid tiden för laga skifte stöter vi återigen på den familj som hade en dominerande ställning på Ånimmens västra sida. Det är bröderna Andreas och Jan Magnus Nilsson som 1856 utökade sitt markinnehav med bortåt 500 hektar när de köpte Nedre Kilane av Upperuds bruk. Jan Magnus Nilsson och hans hustru Augusta Vilhelmina Jansdotter hade då ägt Nedre Känsbyn i mer än 20 år, och under denna tid hade de sett en ansenlig barnskara växa upp omkring sig. 13 barn föddes under en tidrymd av 26 år, vilket torde ha varit uppseendeväckande även med den tidens syn på barnafödande. Flera av barnen har redan nämnts i denna krönika, men det kan ändå vara angeläget att stanna upp inför denna månghövdade barnaskara och i korthet följa deras öden och samtidigt hålla i minnet att Nilssons i Känsbyn var en ovanligt välbärgad familj i förhållande till majoriteten av socknens befolkning.		När vi inträder i Nedre Känsbyns historia vid tiden för laga skifte stöter vi återigen på den familj som hade en dominerande ställning på [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] västra sida. Det är bröderna Andreas och Jan Magnus Nilsson som 1856 utökade sitt markinnehav med bortåt 500 hektar när de köpte [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] av [[Dalsland/Skållerud/Upperud\|Upperuds]] bruk. Jan Magnus Nilsson och hans hustru Augusta Vilhelmina Jansdotter hade då ägt Nedre Känsbyn i mer än 20 år, och under denna tid hade de sett en ansenlig barnskara växa upp omkring sig. 13 barn föddes under en tidrymd av 26 år, vilket torde ha varit uppseendeväckande även med den tidens syn på barnafödande. Flera av barnen har redan nämnts i denna krönika, men det kan ändå vara angeläget att stanna upp inför denna månghövdade barnaskara och i korthet följa deras öden och samtidigt hålla i minnet att Nilssons i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] var en ovanligt välbärgad familj i förhållande till majoriteten av socknens befolkning.

	Äldst var Cajsa Sofia som föddes 1833 och utflyttade till Högsbyn i Tisselskog 1862, där hon gifte sig med änkemannen Sven Magnus Bryngelsson. Johan Niclas slog upp sina ögon 1835. Han sökte lyckan i Göteborg men dog där redan 1859. Johanna Christina föddes 1837 Hon fick leva endast i fyra år. Laura kom till världen 1839. Hon gifte sig med en handlande och flyttade till Skållerud. Carl Vilhelm föddes 1841. Amalia Kristina kom till världen 1843. Hon kom så småningom att bli ägare till fädernegården. Joseph föddes 1844 och dog året därpå. Johannas liv blev också kort. Hon föddes 1846 och dog 1853. Ulrika, 1849, gifte sig med Lars Olsson från Tösse och flyttade till Skållerud 1876. Charlotta föddes 1851. Hon är porträtterad under Nedre Kilane, Charlotten. Gertrud, 1854, flyttade till Göteborg 1887. Adolf Enock föddes sommaren 1856. Ägde Känsbyn en tid, men blev handlande i Lilla Mossen, Ånimskog. Gift med Kristina Karlsson från Kingebol född 1866. Augusta Julia var yngst, föddes 1859 och gifte sig i vuxen ålder med Johan Eriksson från Yllingebol och slog sig ner i ~~St.~~ Kilane 1891.		Äldst var Cajsa Sofia som föddes 1833 och utflyttade till [[Dalsland/Tisselskog/Högsbyn\|Högsbyn]] i [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] 1862, där hon gifte sig med änkemannen Sven Magnus Bryngelsson. Johan Niclas slog upp sina ögon 1835. Han sökte lyckan i [[Västergötland/Göteborg\|Göteborg]] men dog där redan 1859. Johanna Christina föddes 1837 Hon fick leva endast i fyra år. Laura kom till världen 1839. Hon gifte sig med en handlande och flyttade till [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. Carl Vilhelm föddes 1841. Amalia Kristina kom till världen 1843. Hon kom så småningom att bli ägare till fädernegården. Joseph föddes 1844 och dog året därpå. Johannas liv blev också kort. Hon föddes 1846 och dog 1853. Ulrika, 1849, gifte sig med Lars Olsson från Tösse och flyttade till [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]] 1876. Charlotta föddes 1851. Hon är porträtterad under [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], [[Dalsland/Ånimskog/Charlotten\|Charlotten]]. Gertrud, 1854, flyttade till [[Västergötland/Göteborg\|Göteborg]] 1887. Adolf Enock föddes sommaren 1856. Ägde [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] en tid, men blev handlande i [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Mossen\|Lilla Mossen]], [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Gift med Kristina Karlsson från [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol\|Kingebol]] född 1866. Augusta Julia var yngst, föddes 1859 och gifte sig i vuxen ålder med Johan Eriksson från [[Dalsland/Ånimskog/Yllingebol\|Yllingebol]] och slog sig ner i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1891.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn.jpg\|miniatyr\|''Makarna Sven Petter och Amalia Kristina Karlgren.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn.jpg\|miniatyr\|''Makarna Sven Petter och Amalia Kristina Karlgren.'']]
	När Jan Magnus Nilsson dog 1860 hade endast en del av barnen nått vuxen ålder. Hustrun Augusta Vilhelmina fick nu den dubbla uppgiften att sörja för de mindre barnen och ta på sig ägaransvaret och skötseln av gården. Hon tycks ha lyckats väl med den uppgiften, för det dröjde 18 år innan sonen Adolf Enock, som endast var fyra år vid faderns frånfälle, övertog egendomen. Han behöll den i ett tiotal år och sålde den sedan till sin syster och svåger 1888.		När Jan Magnus Nilsson dog 1860 hade endast en del av barnen nått vuxen ålder. Hustrun Augusta Vilhelmina fick nu den dubbla uppgiften att sörja för de mindre barnen och ta på sig ägaransvaret och skötseln av gården. Hon tycks ha lyckats väl med den uppgiften, för det dröjde 18 år innan sonen Adolf Enock, som endast var fyra år vid faderns frånfälle, övertog egendomen. Han behöll den i ett tiotal år och sålde den sedan till sin syster och svåger 1888.

	Svågern, Sven Petter Karlgren, föddes i Åmål 1839 och kom in i den Nilssonska familjen 1865, då han gifte sig med Amalia Kristina. Karlgren var en driftig och affärsinriktad man som hade ett brett verksamhetsfält. Han ägnade sig åt skogsaffärer och textilfärgning, och när han etablerat sig som bonde i Känsbyn öppnade han en diversehandel i ~~St.~~ Kilane, först tillsammans med Adolf Enock, men sedan denne övertagit lanthandeln i Lilla Mossen, som ensamägare. Han var också redare och mäklare för fyra fraktskutor, däribland de båda ångbåtarna Ivar och Peder.		Svågern, Sven Petter Karlgren, föddes i [[Dalsland/Åmål\|Åmål]] 1839 och kom in i den Nilssonska familjen 1865, då han gifte sig med Amalia Kristina. Karlgren var en driftig och affärsinriktad man som hade ett brett verksamhetsfält. Han ägnade sig åt skogsaffärer och textilfärgning, och när han etablerat sig som bonde i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] öppnade han en diversehandel i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]], först tillsammans med Adolf Enock, men sedan denne övertagit lanthandeln i Lilla Mossen, som ensamägare. Han var också redare och mäklare för fyra fraktskutor, däribland de båda ångbåtarna Ivar och Peder.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn2.jpg\|vänster\|miniatyr\|203x203px\|''Sonen John Filip Karlgren.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn2.jpg\|vänster\|miniatyr\|203x203px\|''Sonen John Filip Karlgren.'']]
	1890-talet och åren kring sekelskiftet torde ha varit en intensiv och krävande period i makarna Karlgrens liv Förutom den livliga affärsverksamheten som tog tid och kraft i anspråk utkämpade de en bitter rågångstvist med Malkus Magnusson i ~~St.~~ Kilane. Några år senare dog sonen John Filip endast 35 år gammal, och när fadern efter sonens död låter saluföra sin egendom 1905 kan man i inledningen av annonsen spåra en viss resignation: "Till följe egarens ålderdom försäljes 1/4 mtl Känsbyn i Ånimskogs socken." Det dröjde dock till 1907 innan ett köpekontrakt upprättades med Adolf Svensson från Tveta i Värmland. I april samma år gjordes auktion och i september flyttade Sven Petter och hans hustru till Ärtemark.		1890-talet och åren kring sekelskiftet torde ha varit en intensiv och krävande period i makarna Karlgrens liv Förutom den livliga affärsverksamheten som tog tid och kraft i anspråk utkämpade de en bitter rågångstvist med Malkus Magnusson i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Några år senare dog sonen John Filip endast 35 år gammal, och när fadern efter sonens död låter saluföra sin egendom 1905 kan man i inledningen av annonsen spåra en viss resignation: "Till följe egarens ålderdom försäljes 1/4 mtl [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] socken." Det dröjde dock till 1907 innan ett köpekontrakt upprättades med Adolf Svensson från [[Värmland/Tveta\|Tveta]] i [[Värmland]]. I april samma år gjordes auktion och i september flyttade Sven Petter och hans hustru till [[Dalsland/Ärtemark\|Ärtemark]].

	Adolf Hildebrand Svensson föddes i Laxarby 1872. I tjugoårsåldern vistades han en kortare tid i Amerika men återkom i mitten av 1890-talet och gifte sig. Äktenskapet blev dock kortvarigt i och med att hustrun dog 1905. Han inledde ett nytt äktenskap med Anna Linnea Lennartsdotter från Blomskog 1908, ungefär samtidigt som han förvärvade Nedre Känsbyn. Adolf Svensson var liksom sin företrädare både bonde och affärsman och genom lyckade skogsaffärer lade han grunden till en solid ekonomi.		Adolf Hildebrand Svensson föddes i [[Dalsland/Laxarby\|Laxarby]] 1872. I tjugoårsåldern vistades han en kortare tid i Amerika men återkom i mitten av 1890-talet och gifte sig. Äktenskapet blev dock kortvarigt i och med att hustrun dog 1905. Han inledde ett nytt äktenskap med Anna Linnea Lennartsdotter från [[Värmland/Blomskog\|Blomskog]] 1908, ungefär samtidigt som han förvärvade Nedre Känsbyn. Adolf Svensson var liksom sin företrädare både bonde och affärsman och genom lyckade skogsaffärer lade han grunden till en solid ekonomi.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn3.jpg\|miniatyr\|334x334px\|''Släktträff hos familjen Adolf och Anna Svensson i Känsbyn. Bakre raden fr. v.. Klara, d. Alice, Valborg Larsson, d. Astrid, Ingeborg, Emma. Mellanrad.. hustrun Anna och d. Elna i knät, Mårten Johansson, Adolf Svensson, Hilmer Svensson, Johan Nilsson, Fammerud. Sittande på gräsmattan: d. Sigrid, s. Hilmer, Sven Johansson.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn3.jpg\|miniatyr\|334x334px\|''Släktträff hos familjen Adolf och Anna Svensson i Känsbyn. Bakre raden fr. v.. Klara, d. Alice, Valborg Larsson, d. Astrid, Ingeborg, Emma. Mellanrad.. hustrun Anna och d. Elna i knät, Mårten Johansson, Adolf Svensson, Hilmer Svensson, Johan Nilsson, Fammerud. Sittande på gräsmattan: d. Sigrid, s. Hilmer, Sven Johansson.'']]
	I äktenskapet föddes fem barn: Astrid 1909, Alice 1911, Sigrid 1913, Hilmer 1915 och Elna 1922. När Adolf dog i relativt unga år 1927 delades gården mellan de fem barnen, men i realiteten var det modern som styrde och ställde. Hon, liksom tidigare maken, förde ett strängt regemente och "Fru Svensson i Känsbyn" blev ett begrepp i trakten, ett begrepp som innebar respekt och en viss underdånighet, inte bara från pigor och drängar, utan också från folk i allmänhet. Den stränga atmosfären som gårdsfrun skapade kring gården mildrades dock avsevärt av de levnadsglada döttrarna och den sorglöse sonen som gjorde vägarna osäkra med sin motorcykel. Den unga generationen såg sålunda till att festen och glädjen också fick sin plats i det dagliga livet, och många ungdomar samlades i Känsbyn på lördagskvällarna. Bland de trognaste besökarna var förstås traktens unga bondpojkar som flitigt uppvaktade de vackra och gladlynta systrarna. Dock bör det framhållas att den stränga frun också kunde uppvisa ett milt sinnelag genom att ha omtanke om dem som av olika orsaker hade svårt att klara livets nödtorft. Varje jul lät hon skicka en korg med julmat till Lisa på Kiletorpet och Kristin på Skacka och även visa generositet mot andra som levde under små förhållanden.		I äktenskapet föddes fem barn: Astrid 1909, Alice 1911, Sigrid 1913, Hilmer 1915 och Elna 1922. När Adolf dog i relativt unga år 1927 delades gården mellan de fem barnen, men i realiteten var det modern som styrde och ställde. Hon, liksom tidigare maken, förde ett strängt regemente och "Fru Svensson i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]" blev ett begrepp i trakten, ett begrepp som innebar respekt och en viss underdånighet, inte bara från pigor och drängar, utan också från folk i allmänhet. Den stränga atmosfären som gårdsfrun skapade kring gården mildrades dock avsevärt av de levnadsglada döttrarna och den sorglöse sonen som gjorde vägarna osäkra med sin motorcykel. Den unga generationen såg sålunda till att festen och glädjen också fick sin plats i det dagliga livet, och många ungdomar samlades i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] på lördagskvällarna. Bland de trognaste besökarna var förstås traktens unga bondpojkar som flitigt uppvaktade de vackra och gladlynta systrarna. Dock bör det framhållas att den stränga frun också kunde uppvisa ett milt sinnelag genom att ha omtanke om dem som av olika orsaker hade svårt att klara livets nödtorft. Varje jul lät hon skicka en korg med julmat till Lisa på [[Dalsland/Ånimskog/Kiletorpet\|Kiletorpet]] och Kristin på [[Dalsland/Ånimskog/Skacka\|Skacka]] och även visa generositet mot andra som levde under små förhållanden.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn4.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Göte Ekeroth kör timmer.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre känsbyn4.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Göte Ekeroth kör timmer.'']]
	Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till Båstad i Kristianstads län och Alice gifte sig med Simon Boquist från Tydje och flyttade till Slobol. Senare övertog makarna en speceriaffär i Tösse. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till Åmål med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också Charlotten som varit i familjens ägo sedan 1914.		Omkring 1930 splittrades familjen genom att Sigrid flyttade till [[Skåne/Båstad\|Båstad]] i [[Skåne/Kristianstad\|Kristianstads]] län och Alice gifte sig med Simon Boquist från [[Dalsland/Tydje\|Tydje]] och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Slobol\|Slobol]]. Senare övertog makarna en speceriaffär i [[Dalsland/Tösse\|Tösse]]. Syskonen beslutade efter några år att sälja egendomen och 1936 inträdde Adolf Emanuel Johansson som ny ägare. Fru Svenson flyttade samma år till [[Dalsland/Åmål\|Åmål]] med sina hemmavarande barn. Efter ett par år såldes också [[Dalsland/Ånimskog/Charlotten\|Charlotten]] som varit i familjens ägo sedan 1914.

	Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i Nedre Kilane. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 146-149</ref>		Adolf Johansson hann bara äga sin nyförvärvade egendom i ett år innan han rycktes bort, och det blev hans dödsbo som försålde Nedre Känsbyn till Göte Ekeroth och Axel Lindberg som då bodde grannar i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]. Köpebrevet undertecknades i maj 1939, men redan i december samma år blev Göte Ekeroth ensamägare genom att köpa ut sin kompanjon. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 146-149</ref>
			<div style="clear: both"></div>

	== Källor ==		== Källor ==