Dalsland/Ånimskog/Nedre Salebol - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:54Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-22T08:06:08Z

Lagt till länkar.

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2025 kl. 10.06
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol.jpg\|miniatyr\|310x310px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol.jpg\|miniatyr\|310x310px]]
	Nedre Salebol har ett mera undanskymt läge än den näraliggande granngården och har alltid utmärkts för en viss prydlighet, och så är fallet än idag även om gården numera är obebodd. Boningshuset som byggdes 1892 är i gott skick och har en väl bevarad glasveranda mot söder. Stall- och ladugårdslängan uppfördes 1893 men brann ner vid ett åsknedslag 1973. En ny ekonomibyggnad uppfördes på samma plats ett tjugotal år senare, men den är endast avsedd för att rymma hö och jordbruksredskap. Åkerarealen ligger väl samlad väster om gården. Skogsmarken vidtar sedan och sträcker sig ända till Djupsjön.		Nedre Salebol har ett mera undanskymt läge än den näraliggande granngården och har alltid utmärkts för en viss prydlighet, och så är fallet än idag även om gården numera är obebodd. Boningshuset som byggdes 1892 är i gott skick och har en väl bevarad glasveranda mot söder. Stall- och ladugårdslängan uppfördes 1893 men brann ner vid ett åsknedslag 1973. En ny ekonomibyggnad uppfördes på samma plats ett tjugotal år senare, men den är endast avsedd för att rymma hö och jordbruksredskap. Åkerarealen ligger väl samlad väster om gården. Skogsmarken vidtar sedan och sträcker sig ända till [[Dalsland/Ånimskog/Djup\|Djupsjön]].

	Vid laga skifte av inägorna 1837 stod Bryngel Larsson som ägare av Salebol 1:6 utgörande 1/6 mantal. Bryngel Larsson föddes på gården Åsen i Ånimskog 1774 och gifte sig med Maria Thyberg Göransdotter från Nedre Tomten i Salebol. De båda makarna tog sin gård i besittning i början av 1800-talet och flyttade förmodligen in i den stora manbyggnaden som omnämnts i kapitlet om Övre Salebol. Här föddes deras äldste son Peter 1804, Johannes 1810, Lars Magnus 1813, Erik Gustaf 1815, Maja Stina 1817, Sofia 1821 och Kajsa 1824.		Vid laga skifte av inägorna 1837 stod Bryngel Larsson som ägare av Salebol 1:6 utgörande 1/6 mantal. Bryngel Larsson föddes på gården [[Dalsland/Ånimskog/Åsen\|Åsen]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1774 och gifte sig med Maria Thyberg Göransdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 1 (Salebol)\|Nedre Tomten]] i Salebol. De båda makarna tog sin gård i besittning i början av 1800-talet och flyttade förmodligen in i den stora manbyggnaden som omnämnts i kapitlet om [[Dalsland/Ånimskog/Övre Salebol\|Övre Salebol]]. Här föddes deras äldste son Peter 1804, Johannes 1810, Lars Magnus 1813, Erik Gustaf 1815, Maja Stina 1817, Sofia 1821 och Kajsa 1824.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol2.jpg\|vänster\|miniatyr\|396x396px\|''Uthus på gården Berget. Vy från Backen över Ånimmen.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol2.jpg\|vänster\|miniatyr\|396x396px\|''Uthus på gården [[Dalsland/Ånimskog/Berget\|Berget]]. Vy från [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)\|Backen]] över [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]].'']]
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol3.jpg\|miniatyr\|268x268px\|''Carl och Emma Andreasson Salebol. Fr. v. sönerna Ernst, Hugo och Filip.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol3.jpg\|miniatyr\|268x268px\|''Carl och Emma Andreasson Salebol. Fr. v. sönerna Ernst, Hugo och Filip.'']]
	Salebol 1:7 ägdes under 1800-talets första år av Hans Nilsson från Bräcke och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg. Gården var belägen strax norr om Backen på vägens östra sida och kallades Berget. Området kring gården var emellertid kargt och föga odlingsbart och den brukningsbara jorden var därför belägen väster om vägen och gränsade till Nedre Salebol. Omkring 1810 flyttade familjen till Stora Kilane där framtidsutsikterna kanske tedde sig bättre och ljusare.		Salebol 1:7 ägdes under 1800-talets första år av Hans Nilsson från Bräcke och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg. Gården var belägen strax norr om [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)\|Backen]] på vägens östra sida och kallades [[Dalsland/Ånimskog/Berget\|Berget]]. Området kring gården var emellertid kargt och föga odlingsbart och den brukningsbara jorden var därför belägen väster om vägen och gränsade till Nedre Salebol. Omkring 1810 flyttade familjen till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] där framtidsutsikterna kanske tedde sig bättre och ljusare.

	Vid laga skifte 1837 var sonen Lars Hansson och hans hustru Kajsa Andersdotter ägare till Berget, och troligen hade de då innehaft den ett tiotal år. Några år efter skiftet tycks Lars och Kajsa ha sålt gården till Bryngel Larsson ty från 1840-talet har 1:6 och 1:7 samma ägare. Makarna Hansson bodde kvar på Berget, men det är ovisst hur länge. Emellertid skulle de båda bli de sista som bodde på gården. Numera är nästan alla spår utplånade av bosättningen.		Vid laga skifte 1837 var sonen Lars Hansson och hans hustru Kajsa Andersdotter ägare till [[Dalsland/Ånimskog/Berget\|Berget]], och troligen hade de då innehaft den ett tiotal år. Några år efter skiftet tycks Lars och Kajsa ha sålt gården till Bryngel Larsson ty från 1840-talet har 1:6 och 1:7 samma ägare. Makarna Hansson bodde kvar på [[Dalsland/Ånimskog/Berget\|Berget]], men det är ovisst hur länge. Emellertid skulle de båda bli de sista som bodde på gården. Numera är nästan alla spår utplånade av bosättningen.

	Bryngel Larsson utökade således sina ägor avsevärt och som varande kyrkvärd och storbonde får man anta att han ansågs för en betydande man i bygden. När han dog 1845 splittrades ägandet upp mellan änkan och barnen på ett sätt som är svårt att redogöra för i detalj, men 1854 erhöll sonen Johannes och dottern Maja Stina i stort sett hela 1:6 som gåva. Maja Stina var som tidigare nämnts gift med Andreas Nilsson och det är troligt att de båda syskonen bodde i den stora manbyggnaden med sina familjer från omkring 1850.		Bryngel Larsson utökade således sina ägor avsevärt och som varande kyrkvärd och storbonde får man anta att han ansågs för en betydande man i bygden. När han dog 1845 splittrades ägandet upp mellan änkan och barnen på ett sätt som är svårt att redogöra för i detalj, men 1854 erhöll sonen Johannes och dottern Maja Stina i stort sett hela 1:6 som gåva. Maja Stina var som tidigare nämnts gift med Andreas Nilsson och det är troligt att de båda syskonen bodde i den stora manbyggnaden med sina familjer från omkring 1850.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol5.jpg\|miniatyr\|228x228px\|Ernst Karlsson, Salebol, med jakthund och rävskinn.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol5.jpg\|miniatyr\|228x228px\|Ernst Karlsson, Salebol, med jakthund och rävskinn.]]
	När Johannes dog 1874 köpte Andreas ut sin hustrus syskon och blev nu ägare till både Övre och Nedre Salebol.		När Johannes dog 1874 köpte Andreas ut sin hustrus syskon och blev nu ägare till både [[Dalsland/Ånimskog/Övre Salebol\|Övre]] och Nedre Salebol.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol4.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Läggning av halmtak i Salebol.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol4.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Läggning av halmtak i Salebol.'']]
	När Andreas Nilssons son Carl Vilhelm erhöll Nedre Salebol som gåva 1890 tog han itu med att uppföra såväl manbyggnad som ekonomibyggnader på sin mark och i mitten av 1890-talet stod gårdsbebyggelsen klar i för den tiden toppmodernt skick. En gård och en kvinna hade nog föresvävat Carl Vilhelm alltsedan fadern låtit honom förstå att markområdet i söder en gång skulle bli hans, och samtidigt som allt är klart för inflyttning kommer Emma in i handlingen. Hon hade väntat i kulissen, ty hon var redan piga på den gamla gården, när hon nu tog steget upp till att bli husfru på den nya. Hon föddes 1868 och var tolv år yngre än den man hon nu skulle dela livet med. Deras första barn dog, men 1898 föddes sonen Hugo och sedan Ernst 1900 och Filip 1905.		När Andreas Nilssons son Carl Vilhelm erhöll Nedre Salebol som gåva 1890 tog han itu med att uppföra såväl manbyggnad som ekonomibyggnader på sin mark och i mitten av 1890-talet stod gårdsbebyggelsen klar i för den tiden toppmodernt skick. En gård och en kvinna hade nog föresvävat Carl Vilhelm alltsedan fadern låtit honom förstå att markområdet i söder en gång skulle bli hans, och samtidigt som allt är klart för inflyttning kommer Emma in i handlingen. Hon hade väntat i kulissen, ty hon var redan piga på den gamla gården, när hon nu tog steget upp till att bli husfru på den nya. Hon föddes 1868 och var tolv år yngre än den man hon nu skulle dela livet med. Deras första barn dog, men 1898 föddes sonen Hugo och sedan Ernst 1900 och Filip 1905.

Mikael S den 30 april 2025 kl. 13.18

2025-04-30T13:18:31Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol.jpg|miniatyr|310x310px]]
 Nedre Salebol har ett mera undanskymt läge än den näraliggande granngården och har alltid utmärkts för en viss prydlighet, och så är fallet än idag även om gården numera är obebodd. Boningshuset som byggdes 1892 är i gott skick och har en väl bevarad glasveranda mot söder. Stall- och ladugårdslängan uppfördes 1893 men brann ner vid ett åsknedslag 1973. En ny ekonomibyggnad uppfördes på samma plats ett tjugotal år senare, men den är endast avsedd för att rymma hö och jordbruksredskap. Åkerarealen ligger väl samlad väster om gården. Skogsmarken vidtar sedan och sträcker sig ända till Djupsjön.
@@ Rad 15: / Rad 24: @@
 När Andreas Nilssons son Carl Vilhelm erhöll Nedre Salebol som gåva 1890 tog han itu med att uppföra såväl manbyggnad som ekonomibyggnader på sin mark och i mitten av 1890-talet stod gårdsbebyggelsen klar i för den tiden toppmodernt skick. En gård och en kvinna hade nog föresvävat Carl Vilhelm alltsedan fadern låtit honom förstå att markområdet i söder en gång skulle bli hans, och samtidigt som allt är klart för inflyttning kommer Emma in i handlingen. Hon hade väntat i kulissen, ty hon var redan piga på den gamla gården, när hon nu tog steget upp till att bli husfru på den nya. Hon föddes 1868 och var tolv år yngre än den man hon nu skulle dela livet med. Deras första barn dog, men 1898 föddes sonen Hugo och sedan Ernst 1900 och Filip 1905.
-När Carl Vilhelm dog 1935 tog Emma och sönerna över gården.
+När Carl Vilhelm dog 1935 tog Emma och sönerna över gården.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 197-199.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-04-30T13:15:09Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol.jpg|miniatyr|310x310px]]
Nedre Salebol har ett mera undanskymt läge än den näraliggande granngården och har alltid utmärkts för en viss prydlighet, och så är fallet än idag även om gården numera är obebodd. Boningshuset som byggdes 1892 är i gott skick och har en väl bevarad glasveranda mot söder. Stall- och ladugårdslängan uppfördes 1893 men brann ner vid ett åsknedslag 1973. En ny ekonomibyggnad uppfördes på samma plats ett tjugotal år senare, men den är endast avsedd för att rymma hö och jordbruksredskap. Åkerarealen ligger väl samlad väster om gården. Skogsmarken vidtar sedan och sträcker sig ända till Djupsjön.

Vid laga skifte av inägorna 1837 stod Bryngel Larsson som ägare av Salebol 1:6 utgörande 1/6 mantal. Bryngel Larsson föddes på gården Åsen i Ånimskog 1774 och gifte sig med Maria Thyberg Göransdotter från Nedre Tomten i Salebol. De båda makarna tog sin gård i besittning i början av 1800-talet och flyttade förmodligen in i den stora manbyggnaden som omnämnts i kapitlet om Övre Salebol. Här föddes deras äldste son Peter 1804, Johannes 1810, Lars Magnus 1813, Erik Gustaf 1815, Maja Stina 1817, Sofia 1821 och Kajsa 1824.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol2.jpg|vänster|miniatyr|396x396px|''Uthus på gården Berget. Vy från Backen över Ånimmen.'']]
[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol3.jpg|miniatyr|268x268px|''Carl och Emma Andreasson Salebol. Fr. v. sönerna Ernst, Hugo och Filip.'']]
Salebol 1:7 ägdes under 1800-talets första år av Hans Nilsson från Bräcke och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg. Gården var belägen strax norr om Backen på vägens östra sida och kallades Berget. Området kring gården var emellertid kargt och föga odlingsbart och den brukningsbara jorden var därför belägen väster om vägen och gränsade till Nedre Salebol. Omkring 1810 flyttade familjen till Stora Kilane där framtidsutsikterna kanske tedde sig bättre och ljusare.

Vid laga skifte 1837 var sonen Lars Hansson och hans hustru Kajsa Andersdotter ägare till Berget, och troligen hade de då innehaft den ett tiotal år. Några år efter skiftet tycks Lars och Kajsa ha sålt gården till Bryngel Larsson ty från 1840-talet har 1:6 och 1:7 samma ägare. Makarna Hansson bodde kvar på Berget, men det är ovisst hur länge. Emellertid skulle de båda bli de sista som bodde på gården. Numera är nästan alla spår utplånade av bosättningen.

Bryngel Larsson utökade således sina ägor avsevärt och som varande kyrkvärd och storbonde får man anta att han ansågs för en betydande man i bygden. När han dog 1845 splittrades ägandet upp mellan änkan och barnen på ett sätt som är svårt att redogöra för i detalj, men 1854 erhöll sonen Johannes och dottern Maja Stina i stort sett hela 1:6 som gåva. Maja Stina var som tidigare nämnts gift med Andreas Nilsson och det är troligt att de båda syskonen bodde i den stora manbyggnaden med sina familjer från omkring 1850.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol5.jpg|miniatyr|228x228px|Ernst Karlsson, Salebol, med jakthund och rävskinn.]]
När Johannes dog 1874 köpte Andreas ut sin hustrus syskon och blev nu ägare till både Övre och Nedre Salebol.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-nedre salebol4.jpg|vänster|miniatyr|''Läggning av halmtak i Salebol.'']]
När Andreas Nilssons son Carl Vilhelm erhöll Nedre Salebol som gåva 1890 tog han itu med att uppföra såväl manbyggnad som ekonomibyggnader på sin mark och i mitten av 1890-talet stod gårdsbebyggelsen klar i för den tiden toppmodernt skick. En gård och en kvinna hade nog föresvävat Carl Vilhelm alltsedan fadern låtit honom förstå att markområdet i söder en gång skulle bli hans, och samtidigt som allt är klart för inflyttning kommer Emma in i handlingen. Hon hade väntat i kulissen, ty hon var redan piga på den gamla gården, när hon nu tog steget upp till att bli husfru på den nya. Hon föddes 1868 och var tolv år yngre än den man hon nu skulle dela livet med. Deras första barn dog, men 1898 föddes sonen Hugo och sedan Ernst 1900 och Filip 1905.

När Carl Vilhelm dog 1935 tog Emma och sönerna över gården.