Dalsland/Ånimskog/Rud - Versionshistorik

DanS: Bytt till mallen NyPlats. Lagt till SMW-fråga om tillhörande platser

2025-08-13T04:07:33Z

Bytt till mallen NyPlats. Lagt till SMW-fråga om tillhörande platser

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2025 kl. 06.07
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
Rad 7:		Rad 7:
	\|kost=12.517741		\|kost=12.517741
	}}		}}

	De båda fastigheterna på Rud är så tätt sammanvävda historiskt och geografiskt att det faller sig naturligt att till viss del beskriva dem gemensamt. Gårdarna, som egentligen bildar en by för sig, ligger 500 meter norr om [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] och ett par hundra meter från [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäshalvöns]] östra strand. Den byggnad som främst drar till sig blickarna idag är ett nybyggt hus som ligger på den mest höglänta delen av området. Något hundratal meter längre ned mot sydost är det gamla boningshuset beläget. Det uppfördes 1877, och har med sin stora öppna veranda en lite herrgårdsaktig prägel som accentuerades ännu mer på den tiden då huset var vitmålat.		De båda fastigheterna på Rud är så tätt sammanvävda historiskt och geografiskt att det faller sig naturligt att till viss del beskriva dem gemensamt. Gårdarna, som egentligen bildar en by för sig, ligger 500 meter norr om [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] och ett par hundra meter från [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäshalvöns]] östra strand. Den byggnad som främst drar till sig blickarna idag är ett nybyggt hus som ligger på den mest höglänta delen av området. Något hundratal meter längre ned mot sydost är det gamla boningshuset beläget. Det uppfördes 1877, och har med sin stora öppna veranda en lite herrgårdsaktig prägel som accentuerades ännu mer på den tiden då huset var vitmålat.

	Norr om huset ligger en ladugårdsbyggnad som uppfördes 1938, medan stallet och en äldre ladugård, som låg ytterligare en bit norrut och uppfördes på 1880-talet, nu ligger i ruiner. Ett magasin mellan de båda boningshusen fullbordar samlingen av byggnader på Rud. Alla de här nämnda byggnaderna tillhör den östra gården, som vid laga skiftet fick beteckningen [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|1:2]].		Norr om huset ligger en ladugårdsbyggnad som uppfördes 1938, medan stallet och en äldre ladugård, som låg ytterligare en bit norrut och uppfördes på 1880-talet, nu ligger i ruiner. Ett magasin mellan de båda boningshusen fullbordar samlingen av byggnader på Rud. Alla de här nämnda byggnaderna tillhör den östra gården, som vid laga skiftet fick beteckningen [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|1:2]].

	Alla hus på den ~~västra gården (~~[[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|1:3]]), som i stort sett låg parallellt med den östra, och var den ursprungliga fastigheten, är idag borta. Endast grundstenarna påminner om dess existens. Boningshuset revs på 1950-talet och ladugårdsbyggnaden gick sitt öde till mötes långt tidigare.		Alla hus på den [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|västra gården (1:3)]], som i stort sett låg parallellt med den östra, och var den ursprungliga fastigheten, är idag borta. Endast grundstenarna påminner om dess existens. Boningshuset revs på 1950-talet och ladugårdsbyggnaden gick sitt öde till mötes långt tidigare.
			== Historik ==

	HISTORIK

	Rud, som betyder röjning, nämns första gången i jordeboken 1546, och har varit utjord till [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] ända fram till våra dagar. Gården blev tidigt prebende, dvs att dess inkomster användes till att försörja någon som hade kyrkligt ämbete.		Rud, som betyder röjning, nämns första gången i jordeboken 1546, och har varit utjord till [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] ända fram till våra dagar. Gården blev tidigt prebende, dvs att dess inkomster användes till att försörja någon som hade kyrkligt ämbete.

Rad 30:		Rad 27:
	Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]]. Dessa ägor betecknades [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 4\|Vingnäs 1:4]] och [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|1:5]].		Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]]. Dessa ägor betecknades [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 4\|Vingnäs 1:4]] och [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|1:5]].

	Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|Vingnäs 1:5]]. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig~~:<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371~~.~~</ref>~~		Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|Vingnäs 1:5]]. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig.
			<div style="clear: both">

			== Platser som hör till hemmanet ==
	* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|Rud 1:2]]
			{{#ask:
	* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|Rud 1:3]]
			[[ har hemman::Rud]]
	* [[Dalsland/Ånimskog/Ruds utjord\|Ruds utjord]]
			[[ har socken::Ånimskog]]
			\|? har typ =Typ
			\| mainlabel = Namn
			}}

	== Källor ==		== Källor ==
			* Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371
	<references />

Mikael S: Lagt till plats.

2025-05-27T09:52:46Z

Lagt till plats.

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2025 kl. 11.52
Rad 34:		Rad 34:
	* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|Rud 1:2]]		* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|Rud 1:2]]
	* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|Rud 1:3]]		* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|Rud 1:3]]
			* [[Dalsland/Ånimskog/Ruds utjord\|Ruds utjord]]

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-27T09:40:55Z

Lagt till länkar.

Mikael S den 13 maj 2025 kl. 08.54

2025-05-13T08:54:34Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2025 kl. 10.54
Rad 30:		Rad 30:
	Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i Vingnäs, och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av Vingnäs. Dessa ägor betecknades Vingnäs 1:4 och 1:5.		Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i Vingnäs, och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av Vingnäs. Dessa ägor betecknades Vingnäs 1:4 och 1:5.

	Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, Vingnäs 1.5. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371.</ref>		Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, Vingnäs 1.5. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig:<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371.</ref>

			* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|Rud 1:2]]
			* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|Rud 1:3]]

	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S den 13 maj 2025 kl. 08.27

2025-05-13T08:27:10Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2025 kl. 10.27
Rad 8:		Rad 8:
	}}		}}

			De båda fastigheterna på Rud är så tätt sammanvävda historiskt och geografiskt att det faller sig naturligt att till viss del beskriva dem gemensamt. Gårdarna, som egentligen bildar en by för sig, ligger 500 meter norr om Slättan och ett par hundra meter från Vingnäshalvöns östra strand. Den byggnad som främst drar till sig blickarna idag är ett nybyggt hus som ligger på den mest höglänta delen av området. Något hundratal meter längre ned mot sydost är det gamla boningshuset beläget. Det uppfördes 1877, och har med sin stora öppna veranda en lite herrgårdsaktig prägel som accentuerades ännu mer på den tiden då huset var vitmålat.
	Text saknas.

			Norr om huset ligger en ladugårdsbyggnad som uppfördes 1938, medan stallet och en äldre ladugård, som låg ytterligare en bit norrut och uppfördes på 1880-talet, nu ligger i ruiner. Ett magasin mellan de båda boningshusen fullbordar samlingen av byggnader på Rud. Alla de här nämnda byggnaderna tillhör den östra gården, som vid laga skiftet fick beteckningen 1:2.

			Alla hus på den västra gården (1:3), som i stort sett låg parallellt med den östra, och var den ursprungliga fastigheten, är idag borta. Endast grundstenarna påminner om dess existens. Boningshuset revs på 1950-talet och ladugårdsbyggnaden gick sitt öde till mötes långt tidigare.

			HISTORIK

			Rud, som betyder röjning, nämns första gången i jordeboken 1546, och har varit utjord till Vingnäs ända fram till våra dagar. Gården blev tidigt prebende, dvs att dess inkomster användes till att försörja någon som hade kyrkligt ämbete.

			Ur ett lagfartsprotokoll från 1799 kan man utläsa att byte sker mellan brukspatron Christoffer Sahlin och bonden Anders Larsson i Ängkjerr Tösse. Den senare erhåller frälsejorden Rud medan Sahlin får Larssons ägor i Tösse. Dessutom skall Sahlin betala 16 riksdaler och 32 skillingar i mellangift, medan Anders Larsson å sin sida åtar sig att betala en riksdaler årligen i skatt (frälseränta) till brukspatronen.

			Anders Larsson blev således åbo och brukare på Rud omkring 1800, vilket innebar att han hade stadigvarande besittnings-och nyttjanderätt av gården, men var inte ägare i egentlig mening. Oftast var det krono- och frälsejord som "arrenderades" ut på detta sätt och denna s. k. åborätt kunde också ärvas.

			Den nye åbon på Rud var född i Tösse 1769 och gift med Ingri Pärsdotter, född 1764 i Tisselskog. Makarna fick tre söner, Lars 1798, Anders 1801 och Jonas 1807.

			Under fyra årtionden brukade Anders Larsson och hans hustru jorden ner mot Ånimmens stränder, men 1841 gick Anders till sina fäder, och sönerna Lars och Jonas övertog åborätten. De delade då upp marken mellan sig på så sätt att den äldre brodern behöll föräldragården och fick hälften av jordinnehavet, medan den yngre, Jonas, uppförde nya byggnader strax intill den gamla och erhöll den andra hälften av ägorna, och därmed hade det under loppet av ett par år blivit två gårdar på Rud.

			Från ett brandstodsprotokoll från 1845 kan man utläsa att skiftet mellan bröderna var verkställt, ty då fanns det två manbyggnader med tillhörande stall och ladugårdar, varav man kan dra slutsatsen att de båda lantgårdarna kunde hålla häst och säkerligen tre till fyra kor.

			Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i Vingnäs, och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av Vingnäs. Dessa ägor betecknades Vingnäs 1:4 och 1:5.

			Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, Vingnäs 1.5. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371.</ref>
			== Källor ==
			<references />

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:35:33Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.35
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS den 8 april 2025 kl. 08.48

2025-04-08T08:48:31Z

← Äldre version		Versionen från 8 april 2025 kl. 10.48
Rad 3:		Rad 3:
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|namn=Rud		\|namn=Rud
	\|sortnamn=Rud
	\|typ=Hemman		\|typ=Hemman
			\|knord=58.915211
			\|kost=12.517741
	}}		}}

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T20:43:17Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 22.43
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|namn=Rud		\|namn=Rud

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T18:50:09Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 20.50
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Rud}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Lars: Lagt till displaytitle

2024-09-03T05:28:26Z

Lagt till displaytitle

← Äldre version		Versionen från 3 september 2024 kl. 07.28
Rad 1:		Rad 1:
			{{DISPLAYTITLE:Rud}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2025 kl. 11.40
Rad 8:		Rad 8:
	}}		}}

	De båda fastigheterna på Rud är så tätt sammanvävda historiskt och geografiskt att det faller sig naturligt att till viss del beskriva dem gemensamt. Gårdarna, som egentligen bildar en by för sig, ligger 500 meter norr om Slättan och ett par hundra meter från Vingnäshalvöns östra strand. Den byggnad som främst drar till sig blickarna idag är ett nybyggt hus som ligger på den mest höglänta delen av området. Något hundratal meter längre ned mot sydost är det gamla boningshuset beläget. Det uppfördes 1877, och har med sin stora öppna veranda en lite herrgårdsaktig prägel som accentuerades ännu mer på den tiden då huset var vitmålat.		De båda fastigheterna på Rud är så tätt sammanvävda historiskt och geografiskt att det faller sig naturligt att till viss del beskriva dem gemensamt. Gårdarna, som egentligen bildar en by för sig, ligger 500 meter norr om [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] och ett par hundra meter från [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäshalvöns]] östra strand. Den byggnad som främst drar till sig blickarna idag är ett nybyggt hus som ligger på den mest höglänta delen av området. Något hundratal meter längre ned mot sydost är det gamla boningshuset beläget. Det uppfördes 1877, och har med sin stora öppna veranda en lite herrgårdsaktig prägel som accentuerades ännu mer på den tiden då huset var vitmålat.

	Norr om huset ligger en ladugårdsbyggnad som uppfördes 1938, medan stallet och en äldre ladugård, som låg ytterligare en bit norrut och uppfördes på 1880-talet, nu ligger i ruiner. Ett magasin mellan de båda boningshusen fullbordar samlingen av byggnader på Rud. Alla de här nämnda byggnaderna tillhör den östra gården, som vid laga skiftet fick beteckningen 1:2.		Norr om huset ligger en ladugårdsbyggnad som uppfördes 1938, medan stallet och en äldre ladugård, som låg ytterligare en bit norrut och uppfördes på 1880-talet, nu ligger i ruiner. Ett magasin mellan de båda boningshusen fullbordar samlingen av byggnader på Rud. Alla de här nämnda byggnaderna tillhör den östra gården, som vid laga skiftet fick beteckningen [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|1:2]].

	Alla hus på den västra gården (1:3), som i stort sett låg parallellt med den östra, och var den ursprungliga fastigheten, är idag borta. Endast grundstenarna påminner om dess existens. Boningshuset revs på 1950-talet och ladugårdsbyggnaden gick sitt öde till mötes långt tidigare.		Alla hus på den västra gården ([[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 3\|1:3]]), som i stort sett låg parallellt med den östra, och var den ursprungliga fastigheten, är idag borta. Endast grundstenarna påminner om dess existens. Boningshuset revs på 1950-talet och ladugårdsbyggnaden gick sitt öde till mötes långt tidigare.

	HISTORIK		HISTORIK

	Rud, som betyder röjning, nämns första gången i jordeboken 1546, och har varit utjord till Vingnäs ända fram till våra dagar. Gården blev tidigt prebende, dvs att dess inkomster användes till att försörja någon som hade kyrkligt ämbete.		Rud, som betyder röjning, nämns första gången i jordeboken 1546, och har varit utjord till [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] ända fram till våra dagar. Gården blev tidigt prebende, dvs att dess inkomster användes till att försörja någon som hade kyrkligt ämbete.

	Ur ett lagfartsprotokoll från 1799 kan man utläsa att byte sker mellan brukspatron Christoffer Sahlin och bonden Anders Larsson i Ängkjerr Tösse. Den senare erhåller frälsejorden Rud medan Sahlin får Larssons ägor i Tösse. Dessutom skall Sahlin betala 16 riksdaler och 32 skillingar i mellangift, medan Anders Larsson å sin sida åtar sig att betala en riksdaler årligen i skatt (frälseränta) till brukspatronen.		Ur ett lagfartsprotokoll från 1799 kan man utläsa att byte sker mellan brukspatron Christoffer Sahlin och bonden Anders Larsson i [[Dalsland/Tösse/Ängkärr\|Ängkjerr]] [[Dalsland/Tösse\|Tösse]]. Den senare erhåller frälsejorden Rud medan Sahlin får Larssons ägor i [[Dalsland/Tösse\|Tösse]]. Dessutom skall Sahlin betala 16 riksdaler och 32 skillingar i mellangift, medan Anders Larsson å sin sida åtar sig att betala en riksdaler årligen i skatt (frälseränta) till brukspatronen.

	Anders Larsson blev således åbo och brukare på Rud omkring 1800, vilket innebar att han hade stadigvarande besittnings-och nyttjanderätt av gården, men var inte ägare i egentlig mening. Oftast var det krono- och frälsejord som "arrenderades" ut på detta sätt och denna s. k. åborätt kunde också ärvas.		Anders Larsson blev således åbo och brukare på Rud omkring 1800, vilket innebar att han hade stadigvarande besittnings-och nyttjanderätt av gården, men var inte ägare i egentlig mening. Oftast var det krono- och frälsejord som "arrenderades" ut på detta sätt och denna s. k. åborätt kunde också ärvas.

	Den nye åbon på Rud var född i Tösse 1769 och gift med Ingri Pärsdotter, född 1764 i Tisselskog. Makarna fick tre söner, Lars 1798, Anders 1801 och Jonas 1807.		Den nye åbon på Rud var född i [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] 1769 och gift med Ingri Pärsdotter, född 1764 i [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Makarna fick tre söner, Lars 1798, Anders 1801 och Jonas 1807.

	Under fyra årtionden brukade Anders Larsson och hans hustru jorden ner mot Ånimmens stränder, men 1841 gick Anders till sina fäder, och sönerna Lars och Jonas övertog åborätten. De delade då upp marken mellan sig på så sätt att den äldre brodern behöll föräldragården och fick hälften av jordinnehavet, medan den yngre, Jonas, uppförde nya byggnader strax intill den gamla och erhöll den andra hälften av ägorna, och därmed hade det under loppet av ett par år blivit två gårdar på Rud.		Under fyra årtionden brukade Anders Larsson och hans hustru jorden ner mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmens\|Ånimmens]] stränder, men 1841 gick Anders till sina fäder, och sönerna Lars och Jonas övertog åborätten. De delade då upp marken mellan sig på så sätt att den äldre brodern behöll föräldragården och fick hälften av jordinnehavet, medan den yngre, Jonas, uppförde nya byggnader strax intill den gamla och erhöll den andra hälften av ägorna, och därmed hade det under loppet av ett par år blivit två gårdar på Rud.

	Från ett brandstodsprotokoll från 1845 kan man utläsa att skiftet mellan bröderna var verkställt, ty då fanns det två manbyggnader med tillhörande stall och ladugårdar, varav man kan dra slutsatsen att de båda lantgårdarna kunde hålla häst och säkerligen tre till fyra kor.		Från ett brandstodsprotokoll från 1845 kan man utläsa att skiftet mellan bröderna var verkställt, ty då fanns det två manbyggnader med tillhörande stall och ladugårdar, varav man kan dra slutsatsen att de båda lantgårdarna kunde hålla häst och säkerligen tre till fyra kor.

	Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i Vingnäs, och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av Vingnäs. Dessa ägor betecknades Vingnäs 1:4 och 1:5.		Förutom åborätten på Rud hade bröderna Andersson också skiften om vardera 1/16 mantal i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], och vid laga skiftesutbrytningen och hemmansklyvningen som ägde rum där 1855-1858 fick de markområden i närheten av den gamla byn, och genom ytterligare jordförvärv kom de att bli ägare av var sin hemmansdel i den norra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]]. Dessa ägor betecknades [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 4\|Vingnäs 1:4]] och [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|1:5]].

	Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, Vingnäs 1.5. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig:<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371.</ref>		Rud ingick inte i detta skifte och några omedelbara förändringar skedde inte förrän efter ett tiotal år då Lars Andersson avled och Jonas några år senare flyttade med sin familj till sin nya gård, [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|Vingnäs 1:5]]. Det kan därför vara lämpligt att utifrån denna period beskriva de båda gårdarnas historia var för sig:<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 371.</ref>

	* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|Rud 1:2]]		* [[Dalsland/Ånimskog/Rud 1 2\|Rud 1:2]]