Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:58Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.52

2025-05-17T17:52:38Z

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.43

2025-05-17T17:43:40Z

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 |karta=eko
 }}
 Det första nedslaget sker på Björkhem, där en
@@ Rad 118: / Rad 110: @@
 Björkhem]], men förmodligen ömmade han för
 de boende och huset fick stå kvar och övertogs
-av Edvin Larsson vid hans köp av hela fastigheten 1914.
+av Edvin Larsson vid hans köp av hela fastigheten 1914.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 52-54.</ref>

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-14T19:02:35Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:37:51Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.37
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T21:36:30Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 23.36
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Stora Kilane		\|hemman=Stora Kilane

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T19:13:01Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 21.13
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Södra Björkhem}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: Ändrat till rätt parameter för ekonomiska kartan

2024-10-16T20:23:56Z

Ändrat till rätt parameter för ekonomiska kartan

← Äldre version		Versionen från 16 oktober 2024 kl. 22.23
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.496793		\|kost=12.496793
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
	\|karta=~~0x10010~~		\|karta=eko
	\|zoom=#17
	}}		}}
	Stora Kilane 1:11		Stora Kilane 1:11

Sockadm: Bytt till ekonomiska kartan

2024-10-16T10:51:08Z

Bytt till ekonomiska kartan

← Äldre version		Versionen från 16 oktober 2024 kl. 12.51
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.496793		\|kost=12.496793
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
			\|karta=0x10010
			\|zoom=#17
	}}		}}
	Stora Kilane 1:11		Stora Kilane 1:11

DanS: Lagt in OCR-läst text från Sockenbocken

2024-10-16T07:13:19Z

Lagt in OCR-läst text från Sockenbocken

Ny sida

{{DISPLAYTITLE:Södra Björkhem}}
{{Platsbox
|socken=Ånimskog
|hemman=Stora Kilane
|namn=Södra Björkhem
|sortnamn=Björkhem Södra
|knord=58.837501
|kost=12.496793
|typ=Torp
}}
Stora Kilane 1:11
Ursprung: Del av 1:6
Sämjelott om 1/16 mtl
Avsöndr 1917

Laga skifte 1931
Areal 0,5240 har
Avskild mark 1:47

Det första nedslaget sker på Björkhem, där en
fyrklöver av bostadshus omges av mäktiga
björkar precis som namnet antyder. Södra
Björkhem är den plats där den första bebyggelsen uppfördes. Den byggnad som finns idag är
från 1920-talet, men tidigare låg det ett hus
strax bakom det nuvarande som i folkmun
kallades ”Skrapere” Här fanns också en ladugård med plats för en ko, gris och höns.

Södra Björkhem har en lång historia som
sträcker sig tillbaka till 1800-talets första decennier. Den första kända ägaren var Lisa Hansdotter som genom arvsskifte fick 1/16 mtl av
Stora Kilane 1:6 1830. Hennes son Johan Alfred
Nilsson, född i Holms församling 1845 och hans
hustru Maja Lisa Magnusdotter blev nya ägare
1897 Dottern Elin Ottilia Johansdotter övertog
fastigheten genom arvsskifte 1913 men sålde
ganska omgående till Adolf Svensson i Känsbyn
1915. Detta var endast ett mellanspel — kanske
en skogsaffär - för redan året innan hade Edvin
Larsson, född på Knektängen, undertecknat ett
köpekontrakt som gjorde honom till ägare fram
till 1919, då han sålde till Adolf Carlsson. Denne
avyttrade i sin tur egendomen till Edvins bror
Anders Gustaf Larsson 1920, och från det året
blev ägandet mera stabilt. Anders Gustaf Larsson föddes 1882 och gifte sig 1918 med Vendla
Kil från Lastkasen. Hon förde dottern Signe
med sig in i äktenskapet och de båda makarna
fick tillsammans ytterligare fyra barn. Sven
1918, Svea 1920, Lars 1927 och Sixten 1929. Det
var Anders Gustaf som byggde det nuvarande
huset. Han var skeppare och förde befälet på
motorfartyget Mone under många år, en båt
som fraktade ved och kvarts på Dalslands kanal. Anders Gustaf dog i ganska unga år 1934,
och det blev hans dödsbo som blev nya ägare
fram till 1984 då yngste sonen Sixten köpte föräldrahemmet. Han hade tidigare en billackeringsverkstad i Åmål men återkom till hembygden och bor nu med sin hustru Rut, född Värn,
på Södra Björkhem.

En kort tillbakablick på Södra Björkhems historia förtäljer att ägandet och boendet inte alltid
varit parallellt. Lisa Hansdotter och sonen Johan
Alfred Nilsson har förmodligen endast varit
markägare, för det urprungliga huset stod på
ofri grund långt in på 1900-talet och Lisa förde
en ambulerande tillvaro som piga på olika gårdar ett femtontal år efter det att hon blivit ägare.
Hon var gift under några korta år och födde sonen Johan Alfred i Holms socken 1845. Året
därpå blev hon änka och återkom efter någon
tid till Stora Kilane, där hon så småningom bosatte sig på en fastighet som var samägd med
Södra Björkhem, nämligen gården i norr som
gränsar till Haganes ägor och som genom årens
lopp har bytt namn efter ägarna som t.ex.
Nygrens, Malkussons och under senare tid
Alexanderssons.

Elin Ottilia har nog inte heller mer än satt sin
fot innanför tröskeln, ty hon gifte sig och flyttade till Anolfsbyn samma år som hon ärvde
egendomen.

Emellertid har människor levat och bott här
sedan långt tillbaka i tiden. Det ursprungliga
huset uppfördes troligen någon gång kring mitten av 1800-talet och bland de första — kanske de
allra första — som slog ner sina bopålar i björkdungen norr om Snäckeda var Jakob Olsson
från Ör och hans hustru Britta Stina Pettersdotter från Skållerud. De fick sex barn: Gustaf,
född 1853, Sven Petter 1855, Johan Adolf 1857,
Karl Ludvig 1860, Johanna Sofia 1863 och
Matilda 1865. Såvitt man kan bedöma var dessa
år i mitten av seklet en lycklig tid för familjen.
Alla barnen tycktes komma till världen friska
och välmående, och Jakob och Britta odlade upp
de små tegarna runt torpet så att de kunde ha
en ko i ladugården och så korn och vete som
täckte deras behov av brödsäd, och det var en
välsignelse, ty svälten grinade illa mot de fattiga torparna och backstugusittarna under 1860talet.

Ändå var det just brödsäden som skulle bli
anledningen till en av de mest frukansvärda tragedier som drabbat någon familj i Ånimskogs
socken. I december 1866 kom kylan och lade ett
spegelblankt istäcke över Ånimmens vatten.
Några dagar före jul beslöt Jakob att tillsammans med sina två äldsta söner fara till kvarnen
i Kärrkil och mala mjöl till julbaket. Den nylagda isen utgjorde en bekväm genväg till kvarnen. Säckarna lastades på en kälke och Jakob
och sönerna drog iväg över isen. Allt gick väl
tills de på återfärden närmade sig Snäckelandet.
Där brast isen och all tre kom i vattnet och drunknade. Man bävar nästan inför tanken på den
jul som Britta och de fyra andra barnen fick uppleva det året och den molande smärta som
måste ha dröjt sig kvar i familjen årtionde efter
årtionde. Det tycktes som de slöt sig samman
efter den tragiska händelsen, för det var endast
Karl Ludvig som gav sig ut i världen. Adolf,
Johanna och Matilda bodde med sin mor tills
hon dog 1908. Under de sista åren av sin levnad
var hon blind. Syskonen blev kvar på Björkhem
ännu några år, troligen till omkring 1915 då de
flyttade till östra sidan av Ånimmen. Adolf slutade sina dagar på Lilla Bräcke 1938.

Andra som bott på Södra Björkhem innan
Anders Gustaf och hans familj flyttade in är
systrarna Sofia och Anna Engdal och sannolikt
bodde också Edvin Larsson med sin familj här
några år. Stugan stod som det tidigare nämnts

på ofri grund och Alfred Olsson köpte den omkring 1905 för 400 kronor, troligen för att riva
den och använda virket till sitt bygge på Norra
Björkhem, men förmodligen ömmade han för
de boende och huset fick stå kvar och övertogs
av Edvin Larsson vid hans köp av hela fastigheten 1914.
{{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=52-54}}

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.52
Rad 22:		Rad 22:
	sträcker sig tillbaka till 1800-talets första decennier. Den första kända ägaren var Lisa Hansdotter som genom arvsskifte fick 1/16 mtl av		sträcker sig tillbaka till 1800-talets första decennier. Den första kända ägaren var Lisa Hansdotter som genom arvsskifte fick 1/16 mtl av
	[[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1:6 1830. Hennes son Johan Alfred		[[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1:6 1830. Hennes son Johan Alfred
	Nilsson, född i [[Holms]] församling 1845 och hans		Nilsson, född i [[Dalsland/Holm\|Holms]] församling 1845 och hans
	hustru Maja Lisa Magnusdotter blev nya ägare		hustru Maja Lisa Magnusdotter blev nya ägare
	1897 Dottern Elin Ottilia Johansdotter övertog		1897 Dottern Elin Ottilia Johansdotter övertog
Rad 69:		Rad 69:
	sedan långt tillbaka i tiden. Det ursprungliga		sedan långt tillbaka i tiden. Det ursprungliga
	huset uppfördes troligen någon gång kring mitten av 1800-talet och bland de första — kanske de		huset uppfördes troligen någon gång kring mitten av 1800-talet och bland de första — kanske de
	allra första — som slog ner sina bopålar i björkdungen norr om [[Snäckeda]] var Jakob Olsson		allra första — som slog ner sina bopålar i björkdungen norr om [[Dalsland/Ånimskog/Snäckeda\|Snäckeda]] var Jakob Olsson
	från Ör och hans hustru Britta Stina Pettersdotter från [[Skållerud]]. De fick sex barn: Gustaf,		från [[Dalsland/Ör\|Ör]] och hans hustru Britta Stina Pettersdotter från [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. De fick sex barn: Gustaf,
	född 1853, Sven Petter 1855, Johan Adolf 1857,		född 1853, Sven Petter 1855, Johan Adolf 1857,
	Karl Ludvig 1860, Johanna Sofia 1863 och		Karl Ludvig 1860, Johanna Sofia 1863 och
Rad 87:		Rad 87:
	spegelblankt istäcke över [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] vatten.		spegelblankt istäcke över [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] vatten.
	Några dagar före jul beslöt Jakob att tillsammans med sina två äldsta söner fara till kvarnen		Några dagar före jul beslöt Jakob att tillsammans med sina två äldsta söner fara till kvarnen
	i [[Kärrkil]] och mala mjöl till julbaket. Den nylagda isen utgjorde en bekväm genväg till kvarnen. Säckarna lastades på en kälke och Jakob		i [[Dalsland/Skållerud/Kärrkil\|Kärrkil]] och mala mjöl till julbaket. Den nylagda isen utgjorde en bekväm genväg till kvarnen. Säckarna lastades på en kälke och Jakob
	och sönerna drog iväg över isen. Allt gick väl		och sönerna drog iväg över isen. Allt gick väl
	tills de på återfärden närmade sig [[Snäckelandet]].		tills de på återfärden närmade sig [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäckelandet]].
	Där brast isen och all tre kom i vattnet och drunknade. Man bävar nästan inför tanken på den		Där brast isen och all tre kom i vattnet och drunknade. Man bävar nästan inför tanken på den
	jul som Britta och de fyra andra barnen fick uppleva det året och den molande smärta som		jul som Britta och de fyra andra barnen fick uppleva det året och den molande smärta som

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2025 kl. 21.02
Rad 25:		Rad 25:
	från 1920-talet, men tidigare låg det ett hus		från 1920-talet, men tidigare låg det ett hus
	strax bakom det nuvarande som i folkmun		strax bakom det nuvarande som i folkmun
	kallades ”Skrapere” Här fanns också en ladugård med plats för en ko, gris och höns.		kallades ”Skrapere”. Här fanns också en ladugård med plats för en ko, gris och höns.

	Södra Björkhem har en lång historia som		Södra Björkhem har en lång historia som
	sträcker sig tillbaka till 1800-talets första decennier. Den första kända ägaren var Lisa Hansdotter som genom arvsskifte fick 1/16 mtl av		sträcker sig tillbaka till 1800-talets första decennier. Den första kända ägaren var Lisa Hansdotter som genom arvsskifte fick 1/16 mtl av
	Stora Kilane 1:6 1830. Hennes son Johan Alfred		[[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] 1:6 1830. Hennes son Johan Alfred
	Nilsson, född i Holms församling 1845 och hans		Nilsson, född i [[Holms]] församling 1845 och hans
	hustru Maja Lisa Magnusdotter blev nya ägare		hustru Maja Lisa Magnusdotter blev nya ägare
	1897 Dottern Elin Ottilia Johansdotter övertog		1897 Dottern Elin Ottilia Johansdotter övertog
	fastigheten genom arvsskifte 1913 men sålde		fastigheten genom arvsskifte 1913 men sålde
	ganska omgående till Adolf Svensson i Känsbyn		ganska omgående till Adolf Svensson i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]
	1915. Detta var endast ett mellanspel — kanske		1915. Detta var endast ett mellanspel — kanske
	en skogsaffär - för redan året innan hade Edvin		en skogsaffär - för redan året innan hade Edvin
	Larsson, född på Knektängen, undertecknat ett		Larsson, född på [[Dalsland/Ånimskog/Knektängen\|Knektängen]], undertecknat ett
	köpekontrakt som gjorde honom till ägare fram		köpekontrakt som gjorde honom till ägare fram
	till 1919, då han sålde till Adolf Carlsson. Denne		till 1919, då han sålde till Adolf Carlsson. Denne
Rad 43:		Rad 43:
	Anders Gustaf Larsson 1920, och från det året		Anders Gustaf Larsson 1920, och från det året
	blev ägandet mera stabilt. Anders Gustaf Larsson föddes 1882 och gifte sig 1918 med Vendla		blev ägandet mera stabilt. Anders Gustaf Larsson föddes 1882 och gifte sig 1918 med Vendla
	Kil från Lastkasen. Hon förde dottern Signe		Kil från [[Dalsland/Ånimskog/Lastkasen\|Lastkasen]]. Hon förde dottern Signe
	med sig in i äktenskapet och de båda makarna		med sig in i äktenskapet och de båda makarna
	fick tillsammans ytterligare fyra barn. Sven		fick tillsammans ytterligare fyra barn. Sven
Rad 63:		Rad 63:
	Hon var gift under några korta år och födde sonen Johan Alfred i Holms socken 1845. Året		Hon var gift under några korta år och födde sonen Johan Alfred i Holms socken 1845. Året
	därpå blev hon änka och återkom efter någon		därpå blev hon änka och återkom efter någon
	tid till Stora Kilane, där hon så småningom bosatte sig på en fastighet som var samägd med		tid till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]], där hon så småningom bosatte sig på en fastighet som var samägd med
	Södra Björkhem, nämligen gården i norr som		Södra Björkhem, nämligen gården i norr som
	gränsar till Haganes ägor och som genom årens		gränsar till [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Haganes]] ägor och som genom årens
	lopp har bytt namn efter ägarna som t.ex.		lopp har bytt namn efter ägarna som t.ex.
	Nygrens, Malkussons och under senare tid		Nygrens, Malkussons och under senare tid
	Alexanderssons.		[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]].

	Elin Ottilia har nog inte heller mer än satt sin		Elin Ottilia har nog inte heller mer än satt sin
	fot innanför tröskeln, ty hon gifte sig och flyttade till Anolfsbyn samma år som hon ärvde		fot innanför tröskeln, ty hon gifte sig och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Annolfsbyn\|Anolfsbyn]] samma år som hon ärvde
	egendomen.		egendomen.

Rad 77:		Rad 77:
	sedan långt tillbaka i tiden. Det ursprungliga		sedan långt tillbaka i tiden. Det ursprungliga
	huset uppfördes troligen någon gång kring mitten av 1800-talet och bland de första — kanske de		huset uppfördes troligen någon gång kring mitten av 1800-talet och bland de första — kanske de
	allra första — som slog ner sina bopålar i björkdungen norr om Snäckeda var Jakob Olsson		allra första — som slog ner sina bopålar i björkdungen norr om [[Snäckeda]] var Jakob Olsson
	från Ör och hans hustru Britta Stina Pettersdotter från Skållerud. De fick sex barn: Gustaf,		från Ör och hans hustru Britta Stina Pettersdotter från [[Skållerud]]. De fick sex barn: Gustaf,
	född 1853, Sven Petter 1855, Johan Adolf 1857,		född 1853, Sven Petter 1855, Johan Adolf 1857,
	Karl Ludvig 1860, Johanna Sofia 1863 och		Karl Ludvig 1860, Johanna Sofia 1863 och
Rad 91:		Rad 91:

	Ändå var det just brödsäden som skulle bli		Ändå var det just brödsäden som skulle bli
	anledningen till en av de mest frukansvärda tragedier som drabbat någon familj i Ånimskogs		anledningen till en av de mest frukansvärda tragedier som drabbat någon familj i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]]
	socken. I december 1866 kom kylan och lade ett		socken. I december 1866 kom kylan och lade ett
	spegelblankt istäcke över Ånimmens vatten.		spegelblankt istäcke över [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] vatten.
	Några dagar före jul beslöt Jakob att tillsammans med sina två äldsta söner fara till kvarnen		Några dagar före jul beslöt Jakob att tillsammans med sina två äldsta söner fara till kvarnen
	i Kärrkil och mala mjöl till julbaket. Den nylagda isen utgjorde en bekväm genväg till kvarnen. Säckarna lastades på en kälke och Jakob		i [[Kärrkil]] och mala mjöl till julbaket. Den nylagda isen utgjorde en bekväm genväg till kvarnen. Säckarna lastades på en kälke och Jakob
	och sönerna drog iväg över isen. Allt gick väl		och sönerna drog iväg över isen. Allt gick väl
	tills de på återfärden närmade sig Snäckelandet.		tills de på återfärden närmade sig [[Snäckelandet]].
	Där brast isen och all tre kom i vattnet och drunknade. Man bävar nästan inför tanken på den		Där brast isen och all tre kom i vattnet och drunknade. Man bävar nästan inför tanken på den
	jul som Britta och de fyra andra barnen fick uppleva det året och den molande smärta som		jul som Britta och de fyra andra barnen fick uppleva det året och den molande smärta som
Rad 108:		Rad 108:
	var hon blind. Syskonen blev kvar på Björkhem		var hon blind. Syskonen blev kvar på Björkhem
	ännu några år, troligen till omkring 1915 då de		ännu några år, troligen till omkring 1915 då de
	flyttade till östra sidan av Ånimmen. Adolf slutade sina dagar på Lilla Bräcke 1938.		flyttade till östra sidan av [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]]. Adolf slutade sina dagar på [[Dalsland/Ånimskog/Lilla Bräcke\|Lilla Bräcke]] 1938.

	Andra som bott på Södra Björkhem innan		Andra som bott på Södra Björkhem innan
Rad 114:		Rad 114:
	systrarna Sofia och Anna Engdal och sannolikt		systrarna Sofia och Anna Engdal och sannolikt
	bodde också Edvin Larsson med sin familj här		bodde också Edvin Larsson med sin familj här
	några år. Stugan stod som det tidigare nämnts		några år. Stugan stod som det tidigare nämnts på ofri grund och Alfred Olsson köpte den omkring 1905 för 400 kronor, troligen för att riva
		⚫	den och använda virket till sitt bygge på [[Dalsland/Ånimskog/Norra Björkhem\|Norra

		⚫	Björkhem]], men förmodligen ömmade han för
	på ofri grund och Alfred Olsson köpte den omkring 1905 för 400 kronor, troligen för att riva
⚫	den och använda virket till sitt bygge på Norra
⚫	Björkhem, men förmodligen ömmade han för
	de boende och huset fick stå kvar och övertogs		de boende och huset fick stå kvar och övertogs
	av Edvin Larsson vid hans köp av hela fastigheten 1914.		av Edvin Larsson vid hans köp av hela fastigheten 1914.