Dalsland/Ånimskog/Sandbergs - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:56Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 21 maj 2025 kl. 09.44

2025-05-21T09:44:09Z

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 11.44
Rad 24:		Rad 24:
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[~~Västra Götaland~~/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[~~Västra Götaland~~/Göteborg\|Göteborgs]] och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Västergötland/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Västergötland/Göteborg\|Göteborgs]] och [[Bohuslän\|Bohus]] län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

Mikael S den 18 maj 2025 kl. 15.07

2025-05-18T15:07:00Z

← Äldre version		Versionen från 18 maj 2025 kl. 17.07
Rad 24:		Rad 24:
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[~~Bohuslän~~/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Göteborg\|Göteborgs]] och ~~[[Bohuslän\|~~Bohus]] län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Västra Götaland/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Västra Götaland/Göteborg\|Göteborgs]] och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 21.06

2025-05-17T21:06:01Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 23.06
Rad 20:		Rad 20:
	Vid arvsskiftet 1830 blev den då 13-åriga Lisa ägare till hela Stora Kilane 1:6. Cajsa och Maria hade vid tidpunkten för arvsskiftet börjat etablera sig som bondmoror på sina gårdar, och i vilken form de fick sin del av arvet vet vi inget om. Johanna blev piga i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], men för övrigt är hennes öde höljt i dunkel.		Vid arvsskiftet 1830 blev den då 13-åriga Lisa ägare till hela Stora Kilane 1:6. Cajsa och Maria hade vid tidpunkten för arvsskiftet börjat etablera sig som bondmoror på sina gårdar, och i vilken form de fick sin del av arvet vet vi inget om. Johanna blev piga i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], men för övrigt är hennes öde höljt i dunkel.

	Lisa Hansdotter blev inte bofast i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] förrän i slutet av 1840-talet, då hon efter ett kort äktenskap i [[Holms]] socken blev änka och återkom med sin lille son Johan Alfred som föddes 1845. Det är inte klart utrett på vilket av sina hemman hon slog sig ner, men troligen var det på gården längst i norr, den som numera benämns "[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]]".		Lisa Hansdotter blev inte bofast i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] förrän i slutet av 1840-talet, då hon efter ett kort äktenskap i [[Dalsland/Holm\|Holms]] socken blev änka och återkom med sin lille son Johan Alfred som föddes 1845. Det är inte klart utrett på vilket av sina hemman hon slog sig ner, men troligen var det på gården längst i norr, den som numera benämns "[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]]".
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs2.jpg\|miniatyr\|384x384px\|''Alfred Engström med hustrun Amanda.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs2.jpg\|miniatyr\|384x384px\|''Alfred Engström med hustrun Amanda.'']]
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Naverstads]] församling i Göteborgs och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Bohuslän/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Göteborg\|Göteborgs]] och [[Bohuslän\|Bohus]] län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på Hammarön utanför Karlstad träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

	Ellen stod nu ensam med fem små barn, och eftersom [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] kommun var ovillig att ge henne ekonomiskt stöd, tvingades hon flytta. Hon och flickorna fick så småningom en fast bostad i [[Upperud]].		Ellen stod nu ensam med fem små barn, och eftersom [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] kommun var ovillig att ge henne ekonomiskt stöd, tvingades hon flytta. Hon och flickorna fick så småningom en fast bostad i [[Dalsland/Skållerud/Upperud\|Upperud]].

	Agnes gifte sig med skepparen Edvin Karlsson Ignell 1922, och de fann sitt första krypin i lillstugan i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där deras dotter Anna-Lisa föddes. Efter någon tid flyttade familjen till [[Bränna Åsensbruk]], där familjen också begåvades med sonen Tore. Alma flyttade till [[Ärtemark]] och Ester och hennes man Gunnar, som redan omnämnts under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]], hade nu flyttat från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och inrättat sig med sin familj i nedre våningen i Esters barndomshem sedan Alfred avlidit 1931. Ellen och hennes barn flyttade ut vid den här tiden och det gav änkan Amanda en fristad i övre våningen.		Agnes gifte sig med skepparen Edvin Karlsson Ignell 1922, och de fann sitt första krypin i lillstugan i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där deras dotter Anna-Lisa föddes. Efter någon tid flyttade familjen till [[Dalsland/Skållerud/Bränna\|Bränna,]] [[Dalsland/Skållerud/Åsensbruk\|Åsensbruk]], där familjen också begåvades med sonen Tore. Alma flyttade till [[Dalsland/Ärtemark\|Ärtemark]] och Ester och hennes man Gunnar, som redan omnämnts under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]], hade nu flyttat från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och inrättat sig med sin familj i nedre våningen i Esters barndomshem sedan Alfred avlidit 1931. Ellen och hennes barn flyttade ut vid den här tiden och det gav änkan Amanda en fristad i övre våningen.

	Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]]. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från Ed i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i [[Snäcke]] och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".		Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]]. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från [[Dlasland/Dals-Ed Ed\|Ed]] i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]] och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".

	[[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till Åmål, eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i [[Snäckefabriken]] och på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>		[[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till [[Dalsland/Åmål\|Åmål]], eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i [[Dalsland/Ånimskog/Snäckefabriken\|Snäckefabriken]] och på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 10.28

2025-05-15T10:28:57Z

Mikael S den 7 maj 2025 kl. 15.27

2025-05-07T15:27:34Z

← Äldre version		Versionen från 7 maj 2025 kl. 17.27
Rad 6:		Rad 6:
	\| knord = 58.861931		\| knord = 58.861931
	\| kost = 12.496197		\| kost = 12.496197
	\| typ = ~~Torp~~		\| typ = Gård
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs.jpg\|miniatyr\|360x360px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs.jpg\|miniatyr\|360x360px]]

Mikael S den 27 april 2025 kl. 12.49

2025-04-27T12:49:11Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 14.49
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Sandbergs		\| namn = Sandbergs
			\| knord = 58.861931
			\| kost = 12.496197
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}		}}

Mikael S: Fixat

2025-04-16T18:39:48Z

Fixat

← Äldre version		Versionen från 16 april 2025 kl. 20.39
Rad 11:		Rad 11:
	Den lilla egendomen har aldrig haft något eget namn, utan den har fått skifta identitet i takt med sina ägare. I den äldre generationens medvetande är det fortfarande "Engströms".		Den lilla egendomen har aldrig haft något eget namn, utan den har fått skifta identitet i takt med sina ägare. I den äldre generationens medvetande är det fortfarande "Engströms".

	HISTORIK		===== HISTORIK =====

	Det är vanskligt att bestämma husets ålder, men det kan vara uppfört redan på 1700-talet och ingick då i den gamla byn som omfattade ett trettiotal byggnader av olika slag och sträckte sig från Kilebacken i söder till "Alexanderssons" i norr. Omkring 1810 blev Hans Nilsson och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg ägare till Stora Kilane 1:6, ett område som förutom skiftet mellan Kilebacken och Hagane också omfattade Björkhem. Det är troligt att Hans Nilsson renoverade huset eller möjligen byggde om det för att markera sitt jordinnehav med en rymligare manbyggnad.		Det är vanskligt att bestämma husets ålder, men det kan vara uppfört redan på 1700-talet och ingick då i den gamla byn som omfattade ett trettiotal byggnader av olika slag och sträckte sig från Kilebacken i söder till "Alexanderssons" i norr. Omkring 1810 blev Hans Nilsson och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg ägare till Stora Kilane 1:6, ett område som förutom skiftet mellan Kilebacken och Hagane också omfattade Björkhem. Det är troligt att Hans Nilsson renoverade huset eller möjligen byggde om det för att markera sitt jordinnehav med en rymligare manbyggnad.

Mikael S den 16 april 2025 kl. 18.36

2025-04-16T18:36:18Z

← Äldre version		Versionen från 16 april 2025 kl. 20.36
Rad 3:		Rad 3:
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = ~~Karlsberg~~		\| namn = Sandbergs
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}		}}

Mikael S den 16 april 2025 kl. 18.35

2025-04-16T18:35:58Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs.jpg|miniatyr|360x360px]]
 Norr om Kilebacken ligger ett tvåvåningshus som har vissa likheter med en dalslandsstuga, men den exteriör som den uppvisar idag har tillkommit genom ombyggnader och reparationer. Från början var det en byggnad i ett plan, men omkring 1920 uppfördes en övre våning. Tidigare utgjorde huset, som nu står på en avstyckad tomt, mangårdsbyggnaden till en mindre gård som kunde föda ett par kor, och tidvis fanns det också häst i den stall- och ladugårdsbyggnad som låg söder om huset.
@@ Rad 26: / Rad 33: @@
 Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt Kilebacken. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till Kilebacken sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från Ed i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i Snäcke och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".
-Kilebacken och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till Åmål, eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i Snäckefabriken och på Annenäset.
+Kilebacken och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till Åmål, eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i Snäckefabriken och på Annenäset.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2025 kl. 11.44
Rad 24:		Rad 24:
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[~~Västra Götaland~~/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[~~Västra Götaland~~/Göteborg\|Göteborgs]] och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Västergötland/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Västergötland/Göteborg\|Göteborgs]] och [[Bohuslän\|Bohus]] län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

← Äldre version		Versionen från 18 maj 2025 kl. 17.07
Rad 24:		Rad 24:
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[~~Bohuslän~~/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Göteborg\|Göteborgs]] och ~~[[Bohuslän\|~~Bohus]] län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Västra Götaland/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Västra Götaland/Göteborg\|Göteborgs]] och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 23.06
Rad 20:		Rad 20:
	Vid arvsskiftet 1830 blev den då 13-åriga Lisa ägare till hela Stora Kilane 1:6. Cajsa och Maria hade vid tidpunkten för arvsskiftet börjat etablera sig som bondmoror på sina gårdar, och i vilken form de fick sin del av arvet vet vi inget om. Johanna blev piga i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], men för övrigt är hennes öde höljt i dunkel.		Vid arvsskiftet 1830 blev den då 13-åriga Lisa ägare till hela Stora Kilane 1:6. Cajsa och Maria hade vid tidpunkten för arvsskiftet börjat etablera sig som bondmoror på sina gårdar, och i vilken form de fick sin del av arvet vet vi inget om. Johanna blev piga i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], men för övrigt är hennes öde höljt i dunkel.

	Lisa Hansdotter blev inte bofast i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] förrän i slutet av 1840-talet, då hon efter ett kort äktenskap i [[Holms]] socken blev änka och återkom med sin lille son Johan Alfred som föddes 1845. Det är inte klart utrett på vilket av sina hemman hon slog sig ner, men troligen var det på gården längst i norr, den som numera benämns "[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]]".		Lisa Hansdotter blev inte bofast i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] förrän i slutet av 1840-talet, då hon efter ett kort äktenskap i [[Dalsland/Holm\|Holms]] socken blev änka och återkom med sin lille son Johan Alfred som föddes 1845. Det är inte klart utrett på vilket av sina hemman hon slog sig ner, men troligen var det på gården längst i norr, den som numera benämns "[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]]".
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs2.jpg\|miniatyr\|384x384px\|''Alfred Engström med hustrun Amanda.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs2.jpg\|miniatyr\|384x384px\|''Alfred Engström med hustrun Amanda.'']]
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Naverstads]] församling i Göteborgs och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Bohuslän/Naverstad\|Naverstads]] församling i [[Göteborg\|Göteborgs]] och [[Bohuslän\|Bohus]] län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på Hammarön utanför Karlstad träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på [[Värmland/Hammarö\|Hammarön]] utanför [[Värmland/Karlstad\|Karlstad]] träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Dalsland/Ånimskog/Gällsjön\|Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

	Ellen stod nu ensam med fem små barn, och eftersom [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] kommun var ovillig att ge henne ekonomiskt stöd, tvingades hon flytta. Hon och flickorna fick så småningom en fast bostad i [[Upperud]].		Ellen stod nu ensam med fem små barn, och eftersom [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] kommun var ovillig att ge henne ekonomiskt stöd, tvingades hon flytta. Hon och flickorna fick så småningom en fast bostad i [[Dalsland/Skållerud/Upperud\|Upperud]].

	Agnes gifte sig med skepparen Edvin Karlsson Ignell 1922, och de fann sitt första krypin i lillstugan i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där deras dotter Anna-Lisa föddes. Efter någon tid flyttade familjen till [[Bränna Åsensbruk]], där familjen också begåvades med sonen Tore. Alma flyttade till [[Ärtemark]] och Ester och hennes man Gunnar, som redan omnämnts under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]], hade nu flyttat från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och inrättat sig med sin familj i nedre våningen i Esters barndomshem sedan Alfred avlidit 1931. Ellen och hennes barn flyttade ut vid den här tiden och det gav änkan Amanda en fristad i övre våningen.		Agnes gifte sig med skepparen Edvin Karlsson Ignell 1922, och de fann sitt första krypin i lillstugan i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där deras dotter Anna-Lisa föddes. Efter någon tid flyttade familjen till [[Dalsland/Skållerud/Bränna\|Bränna,]] [[Dalsland/Skållerud/Åsensbruk\|Åsensbruk]], där familjen också begåvades med sonen Tore. Alma flyttade till [[Dalsland/Ärtemark\|Ärtemark]] och Ester och hennes man Gunnar, som redan omnämnts under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]], hade nu flyttat från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och inrättat sig med sin familj i nedre våningen i Esters barndomshem sedan Alfred avlidit 1931. Ellen och hennes barn flyttade ut vid den här tiden och det gav änkan Amanda en fristad i övre våningen.

	Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]]. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från Ed i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i [[Snäcke]] och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".		Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]]. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från [[Dlasland/Dals-Ed Ed\|Ed]] i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]] och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".

	[[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till Åmål, eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i [[Snäckefabriken]] och på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>		[[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till [[Dalsland/Åmål\|Åmål]], eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i [[Dalsland/Ånimskog/Snäckefabriken\|Snäckefabriken]] och på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 12.28
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs.jpg\|miniatyr\|360x360px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs.jpg\|miniatyr\|360x360px]]
	Norr om Kilebacken ligger ett tvåvåningshus som har vissa likheter med en dalslandsstuga, men den exteriör som den uppvisar idag har tillkommit genom ombyggnader och reparationer. Från början var det en byggnad i ett plan, men omkring 1920 uppfördes en övre våning. Tidigare utgjorde huset, som nu står på en avstyckad tomt, mangårdsbyggnaden till en mindre gård som kunde föda ett par kor, och tidvis fanns det också häst i den stall- och ladugårdsbyggnad som låg söder om huset.		Norr om [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] ligger ett tvåvåningshus som har vissa likheter med en dalslandsstuga, men den exteriör som den uppvisar idag har tillkommit genom ombyggnader och reparationer. Från början var det en byggnad i ett plan, men omkring 1920 uppfördes en övre våning. Tidigare utgjorde huset, som nu står på en avstyckad tomt, mangårdsbyggnaden till en mindre gård som kunde föda ett par kor, och tidvis fanns det också häst i den stall- och ladugårdsbyggnad som låg söder om huset.

	Den lilla egendomen har aldrig haft något eget namn, utan den har fått skifta identitet i takt med sina ägare. I den äldre generationens medvetande är det fortfarande "Engströms".		Den lilla egendomen har aldrig haft något eget namn, utan den har fått skifta identitet i takt med sina ägare. I den äldre generationens medvetande är det fortfarande "Engströms".

	===== HISTORIK =====		===== HISTORIK =====
	Det är vanskligt att bestämma husets ålder, men det kan vara uppfört redan på 1700-talet och ingick då i den gamla byn som omfattade ett trettiotal byggnader av olika slag och sträckte sig från Kilebacken i söder till "Alexanderssons" i norr. Omkring 1810 blev Hans Nilsson och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg ägare till Stora Kilane 1:6, ett område som förutom skiftet mellan Kilebacken och Hagane också omfattade Björkhem. Det är troligt att Hans Nilsson renoverade huset eller möjligen byggde om det för att markera sitt jordinnehav med en rymligare manbyggnad.		Det är vanskligt att bestämma husets ålder, men det kan vara uppfört redan på 1700-talet och ingick då i den gamla byn som omfattade ett trettiotal byggnader av olika slag och sträckte sig från [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] i söder till "[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]]" i norr. Omkring 1810 blev Hans Nilsson och hans hustru Christina Göransdotter Thyberg ägare till Stora Kilane 1:6, ett område som förutom skiftet mellan [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] och [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]] också omfattade [[Dalsland/Ånimskog/Norra Björkhem\|Norra]] och [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. Det är troligt att Hans Nilsson renoverade huset eller möjligen byggde om det för att markera sitt jordinnehav med en rymligare manbyggnad.

	De båda makarnas tid i Stora Kilane skulle dock bli kortvarig. Christina dog i lungsot 1818, året efter hon fött den yngsta dottern Lisa, och två år senare rycktes maken bort av samma sjukdom. Lisa och hennes tre systrar, Cajsa, Maria och Johanna togs om hand av farbrodern Arne Nilsson i Västra Bräcke som också blev deras förmyndare.		De båda makarnas tid i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] skulle dock bli kortvarig. Christina dog i lungsot 1818, året efter hon fött den yngsta dottern Lisa, och två år senare rycktes maken bort av samma sjukdom. Lisa och hennes tre systrar, Cajsa, Maria och Johanna togs om hand av farbrodern Arne Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke\|Västra Bräcke]] som också blev deras förmyndare.

	Vid arvsskiftet 1830 blev den då 13-åriga Lisa ägare till hela Stora Kilane 1:6. Cajsa och Maria~~, som vi redan stiftat bekantskap med på Kilehaget respektive Kilebacken,~~ hade vid tidpunkten för arvsskiftet börjat etablera sig som bondmoror på sina gårdar, och i vilken form de fick sin del av arvet vet vi inget om. Johanna blev piga i Vingnäs, men för övrigt är hennes öde höljt i dunkel.		Vid arvsskiftet 1830 blev den då 13-åriga Lisa ägare till hela Stora Kilane 1:6. Cajsa och Maria hade vid tidpunkten för arvsskiftet börjat etablera sig som bondmoror på sina gårdar, och i vilken form de fick sin del av arvet vet vi inget om. Johanna blev piga i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], men för övrigt är hennes öde höljt i dunkel.

	Lisa Hansdotter~~, som redan omtalats under rubriken Björkhem,~~ blev inte bofast i Stora Kilane förrän i slutet av 1840-talet, då hon efter ett kort äktenskap i Holms socken blev änka och återkom med sin lille son Johan Alfred som föddes 1845. Det är inte klart utrett på vilket av sina hemman hon slog sig ner, men troligen var det på gården längst i norr, den som numera benämns "Alexanderssons".		Lisa Hansdotter blev inte bofast i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]] förrän i slutet av 1840-talet, då hon efter ett kort äktenskap i [[Holms]] socken blev änka och återkom med sin lille son Johan Alfred som föddes 1845. Det är inte klart utrett på vilket av sina hemman hon slog sig ner, men troligen var det på gården längst i norr, den som numera benämns "[[Dalsland/Ånimskog/Alexanderssons\|Alexanderssons]]".
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs2.jpg\|miniatyr\|384x384px\|''Alfred Engström med hustrun Amanda.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sandbergs2.jpg\|miniatyr\|384x384px\|''Alfred Engström med hustrun Amanda.'']]
	Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill Södra Björkhem. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.		Vad som hände under 1800-talets senare decennier är oklart, men troligen sambrukades de båda gårdarna av sonen Johan Alfred. När modern dog 1896 ärvde han de båda hemmanen och därtill [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem\|Södra Björkhem]]. "Engströms" sålde han efter några år till Adolf Karlsson, K V Andersson och Alfred Engström. De undertecknade köpekontraktet i januari 1907, men vid lagfartens utfärdande två år senare stod Alfred Engström som ensamägare.

	Alfred Engström föddes på Ängkasen 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på Totten. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i Naverstads församling i Göteborgs och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.		Alfred Engström föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Ängkasen\|Ängkasen]] 1865, där vi redan följt hans liv fram tills han byggde sitt hus på [[Dalsland/Ånimskog/Totten\|Totten]]. När han nu flyttade till den gård som förknippats med hans namn långt efter hans död, hade han och hustrun Amanda redan flera barn att dra försorg om. Amanda Karlsdotter föddes i [[Naverstads]] församling i Göteborgs och Bohus län 1872 och gifte sig med Alfred 1895. Två år senare föddes deras första barn, Olga, och sedan följde Ellen 1899, Agnes 1901, Karl Einar 1904 (dog 1907), Vendla 1906 ( dog i späd ålder), Alma Kristina 1907, Ester 1910 och Algot 1912.

	Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till Tösse och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på Hammarön utanför Karlstad träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid Gällsjön, men också på fabriken på Annenäset, där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.		Alfred, som var en duktig snickare, restaurerade byggnaderna och i bostadshuset drog han in vatten, vilket var en uppmärksammad nymodighet på trakten vid den här tiden. Det var också han som byggde på det övre planet. När 1920-talet bröt in var barnen på väg att lämna hemmet. Olga flyttade till [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] och gifte sig 1922, Ellen begav sig ut i världen redan som sjuttonåring och på Hammarön utanför Karlstad träffade hon Erik Eriksson med vilken hon gifte sig 1920. Hon och maken bosatte sig på övervåningen i Ellens föräldrahem, som blev deras bostad under hela tjugotalet. Fem flickor föddes i äktenskapet: Sonja 1920, Ingrid 1922, Margit 1924, Rut 1926 och Karin 1928. Erik, eller Svarte Erik som han oftast kallades, försörjde sin familj genom att arbeta i stenbrotten, bl.a. vid [[Gällsjön]], men också på fabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han tyvärr ådrog sig stenlunga och gick bort i tidig ålder 1930.

	Ellen stod nu ensam med fem små barn, och eftersom Ånimskogs kommun var ovillig att ge henne ekonomiskt stöd, tvingades hon flytta. Hon och flickorna fick så småningom en fast bostad i Upperud.		Ellen stod nu ensam med fem små barn, och eftersom [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskogs]] kommun var ovillig att ge henne ekonomiskt stöd, tvingades hon flytta. Hon och flickorna fick så småningom en fast bostad i [[Upperud]].

	Agnes gifte sig med skepparen Edvin Karlsson Ignell 1922, och de fann sitt första krypin i lillstugan i Nedre Kilane, där deras dotter Anna-Lisa föddes. Efter någon tid flyttade familjen till Bränna Åsensbruk, där familjen också begåvades med sonen Tore. Alma flyttade till Ärtemark och Ester och hennes man Gunnar, som redan omnämnts under rubriken Kilebacken, hade nu flyttat från Nedre Kilane och inrättat sig med sin familj i nedre våningen i Esters barndomshem sedan Alfred avlidit 1931. Ellen och hennes barn flyttade ut vid den här tiden och det gav änkan Amanda en fristad i övre våningen.		Agnes gifte sig med skepparen Edvin Karlsson Ignell 1922, och de fann sitt första krypin i lillstugan i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]], där deras dotter Anna-Lisa föddes. Efter någon tid flyttade familjen till [[Bränna Åsensbruk]], där familjen också begåvades med sonen Tore. Alma flyttade till [[Ärtemark]] och Ester och hennes man Gunnar, som redan omnämnts under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]], hade nu flyttat från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och inrättat sig med sin familj i nedre våningen i Esters barndomshem sedan Alfred avlidit 1931. Ellen och hennes barn flyttade ut vid den här tiden och det gav änkan Amanda en fristad i övre våningen.

	Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt Kilebacken. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till Kilebacken sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från Ed i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i Snäcke och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".		Dödsboet stod nu som ägare tills sonen Algot köpte gården 1936 för att året därpå sälja till svågern Gunnar Andersson, som behöll fastigheten långt efter det han köpt [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]]. Amanda bodde ensam kvar i huset till i mitten av 1940-talet, då hon flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] sedan Gunnar inrett övervåningen till en bekväm bostad. Under något år bodde Gunnar Jacobsson från Ed i det Engströmska huset. Han var chaufför åt firman Vattentät Cement i [[Snäcke]] och förde en gullackerad lastbil som gick under benämningen "Gula faran".

	Kilebacken och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till Åmål, eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i Snäckefabriken och på Annenäset.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>		[[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken\|Kilebacken]] och "Engströms" utgjorde en enhet fram till 1947, då huset med tomt avstyckades och såldes till Pontus och Agnes Sandberg som var fast boende där till 1956 då familjen flyttade till Åmål, eftersom Pontus fått arbete på Håkanssons industrier. Tidigare hade han arbetat i [[Snäckefabriken]] och på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 109-111.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />