Dalsland/Ånimskog/Slättan Norra - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:56Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

DanS: Mindre typografisk förbättring

2025-08-01T05:41:03Z

Mindre typografisk förbättring

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2025 kl. 07.41
Rad 10:		Rad 10:
	}}		}}

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px\|Norra Slättan]]
	Den norra gården på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]], vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.		Den norra gården på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]], vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.

	Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] 1842 och blev senare dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] efter att ha vistats i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]] och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.		Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] 1842 och blev senare dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] efter att ha vistats i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]] och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Slättan ~~(den norra gården)~~. Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Norra Slättan. Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]
	Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.		Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.

DanS: Bytt ordning i namnet och lagt till sorteringsnamn

2025-08-01T05:39:10Z

Bytt ordning i namnet och lagt till sorteringsnamn

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2025 kl. 07.39
Rad 3:		Rad 3:
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland
	\| hemman = Vingnäs		\| hemman = Vingnäs
	\| namn = ~~Slättan~~ Norra		\| namn = Norra Slättan
			\| sortnamn = Slättan Norra
	\| knord = 58.912125		\| knord = 58.912125
	\| kost = 12.514350		\| kost = 12.514350

DanS: Mindre typografisk ändring

2025-08-01T05:14:02Z

Mindre typografisk ändring

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2025 kl. 07.14
Rad 19:		Rad 19:

	Gustaf Andersson verkade på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 363-364.</ref>		Gustaf Andersson verkade på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 363-364.</ref>
			<div style="clear: both">
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-26T20:13:21Z

Lagt till länkar.

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2025 kl. 22.13
Rad 10:		Rad 10:

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px]]
	Den norra gården på Slättan, vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.		Den norra gården på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]], vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.

	Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på Slättan 1842 och blev senare dräng på Rud efter att ha vistats i Fröskog och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.		Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] 1842 och blev senare dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] efter att ha vistats i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]] och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Slättan (den norra gården). Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Slättan (den norra gården). Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]
	Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på Rud fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.		Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.

	Gustaf Andersson, som ofta gick under namnet "Staven", gifte sig 1874 med Maria Lisa Larsdotter från Tösse och fick två döttrar, Anna Amalia 1878 och Alfrida Maria några år senare.		Gustaf Andersson, som ofta gick under namnet "Staven", gifte sig 1874 med Maria Lisa Larsdotter från Tösse och fick två döttrar, Anna Amalia 1878 och Alfrida Maria några år senare.

	Gustaf Andersson verkade på Slättan till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 363-364.</ref>		Gustaf Andersson verkade på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 363-364.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S: Lagt till bilder från sockenboken.

2025-05-12T16:01:36Z

Lagt till bilder från sockenboken.

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2025 kl. 18.01
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|~~351x351px~~]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px]]
	Den norra gården på Slättan, vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.		Den norra gården på Slättan, vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.

	Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på Slättan 1842 och blev senare dräng på Rud efter att ha vistats i Fröskog och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.		Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på Slättan 1842 och blev senare dräng på Rud efter att ha vistats i Fröskog och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Slättan (den norra gården). Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]

	Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på Rud fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.		Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på Rud fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.

Mikael S den 12 maj 2025 kl. 16.00

2025-05-12T16:00:15Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg|miniatyr|351x351px]]
 Den norra gården på Slättan, vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.
@@ Rad 8: / Rad 18: @@
 Gustaf Andersson, som ofta gick under namnet "Staven", gifte sig 1874 med Maria Lisa Larsdotter från Tösse och fick två döttrar, Anna Amalia 1878 och Alfrida Maria några år senare.
-Gustaf Andersson verkade på Slättan till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.
+Gustaf Andersson verkade på Slättan till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 363-364.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-12T15:56:19Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg|miniatyr|351x351px]]
Den norra gården på Slättan, vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.

Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på Slättan 1842 och blev senare dräng på Rud efter att ha vistats i Fröskog och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.

Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på Rud fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.

Gustaf Andersson, som ofta gick under namnet "Staven", gifte sig 1874 med Maria Lisa Larsdotter från Tösse och fick två döttrar, Anna Amalia 1878 och Alfrida Maria några år senare.

Gustaf Andersson verkade på Slättan till en bit in på 1920-talet. 1923 överlät han sin gård till mågen Gustaf Nyström som sedan 1907 var gift med dottern Anna.

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2025 kl. 07.41
Rad 10:		Rad 10:
	}}		}}

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra.jpg\|miniatyr\|291x291px\|Norra Slättan]]
	Den norra gården på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]], vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.		Den norra gården på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]], vars boningshus ligger i ett och ett halvt plan med en glasveranda mot söder, är relativt nyrenoverat och i gott skick men innehåller den gamla stommen från omkring 1880. Ladugården, som är av samma ålder, ligger cirka 75 meter mot nordväst. Åkermarken, som delvis är planterad, utbreder sig i huvudsak väster om gården och kunde när den var uppodlad ge bärgning åt två till tre kor.

	Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] 1842 och blev senare dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] efter att ha vistats i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]] och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.		Gårdsbyggnaderna tillkom omkring 1880 sedan Gustaf Andersson köpt markområdet. Uppgifterna om honom är osäkra, men troligen föddes han på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] 1842 och blev senare dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] efter att ha vistats i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]] och även i kungliga huvudstaden en tid. 1880 signerade han köpekontraktet och byggandet tog vid.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Slättan ~~(den norra gården)~~. Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-slättan norra2.jpg\|vänster\|miniatyr\|267x267px\|Norra Slättan. Gustav "Staven" Andersson och hans hustru Maria Lisa sittande utanför sitt hus. Stående bakom, fr. v. döttrarna Alfrida och Anna.]]
	Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.		Uppförandet av boningshuset har sin egen historia. En granne på [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] fick i uppgift att hugga timmer till huset efter att ha fått noggranna mått av Gustaf Andersson. Emellertid hade timmerhuggaren ont om ved i sitt vedskjul, och därför sågade han av en vedkubbe på varje timmerstock och fick på så sätt god påfyllning av sitt bränsleförråd. Att hans arbetsgivare fick ett hus som var mindre än han tänkt sig tycks inte ha oroat huggaren, men om den nyblivne husägaren betraktade sitt hus lika rofyllt, när han upptäckte att huset krympt förmäler inte historien.