Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 26 - Versionshistorik

Lisbethg den 3 juni 2026 kl. 17.01

2026-06-03T17:01:33Z

← Äldre version		Versionen från 3 juni 2026 kl. 19.01
Rad 12:		Rad 12:


	Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna till 19934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>		Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna till 19934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 44-45, 73.</ref>

	Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser sin ankomst. Judit kunde då i lungan och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.		Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser sin ankomst. Judit kunde då i lungan och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.
Rad 19:		Rad 19:

	Ingmar som skämtsamt anger sina jordiska data med att han föddes samma dag som Göte Ekeroth kom till Nedre Kilane (24 april 1925),har alltid gått sina egna vägar. Han är lite av uppfinnare, filosof och konstnär. I sina byrålådor förvarar han teckningar och målningar som skulle kunna pryda vilken vägg som helst, men Ingmar är en blygsam man som lever utan stora åthävor. Det är troligt att hans alster förblir kvar i hans gömmor. Vi ett par tillfällen har han dock ställt ut en del av sina konstnärliga arbeten.		Ingmar som skämtsamt anger sina jordiska data med att han föddes samma dag som Göte Ekeroth kom till Nedre Kilane (24 april 1925),har alltid gått sina egna vägar. Han är lite av uppfinnare, filosof och konstnär. I sina byrålådor förvarar han teckningar och målningar som skulle kunna pryda vilken vägg som helst, men Ingmar är en blygsam man som lever utan stora åthävor. Det är troligt att hans alster förblir kvar i hans gömmor. Vi ett par tillfällen har han dock ställt ut en del av sina konstnärliga arbeten.

Lisbethg: Redigerat text

2026-06-03T16:59:19Z

Redigerat text

← Äldre version		Versionen från 3 juni 2026 kl. 18.59
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.\|vänster]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.\|vänster]]
	Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter.		Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter.


		⚫	Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna till 19934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

		⚫	Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser sin ankomst. Judit kunde då i lungan och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.

			Petrus bodde sedan ensam kvar i sin stuga fram till sin död 1960. Han hade då testamenterat sin kvarlåtenskap till sin andre brorson Ingmar Olsson som vid den tiden var bosatt i Göteborg. Det blev därför hans mor Ida som först flyttade in sedan hennes man Herman avlidit 1959. Ingmar återvände till sin hembygd i mitten av 1980-talet och bodde tillsammans med sin mor tills hon gick bort 1991.
⚫	Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser

			Ingmar som skämtsamt anger sina jordiska data med att han föddes samma dag som Göte Ekeroth kom till Nedre Kilane (24 april 1925),har alltid gått sina egna vägar. Han är lite av uppfinnare, filosof och konstnär. I sina byrålådor förvarar han teckningar och målningar som skulle kunna pryda vilken vägg som helst, men Ingmar är en blygsam man som lever utan stora åthävor. Det är troligt att hans alster förblir kvar i hans gömmor. Vi ett par tillfällen har han dock ställt ut en del av sina konstnärliga arbeten.
	Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser

⚫	Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 11.11

2026-06-02T11:11:33Z

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 13.11
Rad 14:		Rad 14:


			Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser

	Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser		Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser
Rad 25:		Rad 26:


		⚫	Källor















⚫	== Källor ==
	<references />		<references />

Lisbethg: Redigerat text

2026-06-02T11:10:26Z

Redigerat text

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 13.10
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.\|vänster]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.\|vänster]]
	Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>		Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter.





			Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen\|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen\|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane\|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken\|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen\|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser

			Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

Lisbethg den 2 juni 2026 kl. 10.48

2026-06-02T10:48:26Z

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 | typ = Boningshus
 }}
-[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg|miniatyr|Mellersta huset på Karlsberg.]]
+[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg|miniatyr|Mellersta huset på Karlsberg.|vänster]]
 Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>
 == Källor ==

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:57Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 19.57

2025-05-17T19:57:59Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 21.57
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]
	Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>		Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud\|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-15T08:12:52Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 10.12
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]
	Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i Hagane, vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>		Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane\|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 8 maj 2025 kl. 14.21

2025-05-08T14:21:17Z

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2025 kl. 16.21
Rad 6:		Rad 6:
	\| knord = 58.841864		\| knord = 58.841864
	\| kost = 12.496369		\| kost = 12.496369
	\| typ = ~~Torp~~		\| typ = Boningshus
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]

Mikael S den 27 april 2025 kl. 12.19

2025-04-27T12:19:47Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 14.19
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg\|miniatyr\|Mellersta huset på Karlsberg.]]
	Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i Hagane, vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.		Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. Petrus bodde i sitt nyuppförda hus tillsammans med sin mor Johanna till 1934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i Hagane, vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

	Petrus bodde sedan ensam kvar i sin stuga tills han dog 1960. Han hade då testamenterat sin kvarlåtenskap till sin andra brorson Ingemar Olsson som vid den tiden var bosatt i Göteborg.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok\|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref>

	== Källor ==		== Källor ==