Dalsland/Ånimskog/Sunnetorpet - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:57Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: Bytt typ till soldattorp

2025-11-03T07:43:35Z

Bytt typ till soldattorp

← Äldre version		Versionen från 3 november 2025 kl. 09.43
Rad 4:		Rad 4:
	\|hemman=Salebol		\|hemman=Salebol
	\|namn=Sunnetorpet		\|namn=Sunnetorpet
	\|typ=~~Torp~~		\|typ=Soldattorp
	\|knord=58.8698205		\|knord=58.8698205
	\|kost=12.4932887		\|kost=12.4932887

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-22T14:17:35Z

Lagt till länkar.

Mikael S: Lagt till bild.

2025-04-30T15:16:17Z

Lagt till bild.

← Äldre version		Versionen från 30 april 2025 kl. 17.16
Rad 12:		Rad 12:
	Soldatstommen tillkom säkerligen i slutet av 1600-talet, men den första soldaten som kommer in i vår berättelse är Olof Sahlberg som föddes i Åmål 1752 och gifte sig med Sara Pärsdotter omkring 1780, då han också axlade kronans gevär. Han torde ha representerat de båda byarna på Grunnebo hed fram till de första åren av 1800-talet och kanske också deltagit i krigen i slutet av 1780-talet då Gustaf III låg i fejd med Ryssland. Sahlberg och hans hustru hade två barn: Anders född 1780 och Lisa 1785.		Soldatstommen tillkom säkerligen i slutet av 1600-talet, men den första soldaten som kommer in i vår berättelse är Olof Sahlberg som föddes i Åmål 1752 och gifte sig med Sara Pärsdotter omkring 1780, då han också axlade kronans gevär. Han torde ha representerat de båda byarna på Grunnebo hed fram till de första åren av 1800-talet och kanske också deltagit i krigen i slutet av 1780-talet då Gustaf III låg i fejd med Ryssland. Sahlberg och hans hustru hade två barn: Anders född 1780 och Lisa 1785.

		⚫	Soldat Sahlberg avled 1823, men då hade han sedan ett par decennier avlösts av en yngre och raskare soldat som hette Lars Sahr. Han uppbar Västgöta-Dals uniform till omkring 1830 då han med sin hustru Katrina flyttade till Stora Bräcke.[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet.jpg\|miniatyr\|397x397px\|''Sofia och Johannes Hesselbom vid Sunnetorpet i början av 1900-talet.'']]Nästa soldat blev Magnus Borgström, född i Ånimskog 1807. Han gifte sig med Anna Lisa Andersdotter från Tösse omkring 1830 ungefär samtidigt som han infördes i soldatrullorna. Makarna fick tre söner på Sunnetorpet: August 1831, Johannes 1834 och Johan Vilhelm 1837 Året efter den yngste sonens födelse flyttade familjen till Tollesbyn, och nu låg soldattorpet öppet för Jan Petter Jonasson som var född i Tydje 1814 och beslutade sig för att pröva på soldatlivet efter att några år varit dräng på Henriksholm. Han flyttade in på Sunnetorpet med hustrun Lisa Bryngelsdotter som tidigare tjänat piga i Stora Kilane. Man kan föreställa sig att Jan Peter (som fick stava sitt namn med ett t när han inträdde i soldattjänst för att undvika det mera bondaktiga uttalet) och hans hustru tog ett rejält kliv upp på den sociala stegen, och det var säkert med en viss stolthet som de trädde över tröskeln till soldattorpet.
	Soldat Sahlberg avled 1823, men då hade han sedan ett par decennier avlösts av en yngre och raskare soldat som hette Lars Sahr. Han uppbar Västgöta-Dals uniform till omkring 1830 då han med sin hustru Katrina flyttade till Stora Bräcke.

⚫	Nästa soldat blev Magnus Borgström, född i Ånimskog 1807. Han gifte sig med Anna Lisa Andersdotter från Tösse omkring 1830 ungefär samtidigt som han infördes i soldatrullorna. Makarna fick tre söner på Sunnetorpet: August 1831, Johannes 1834 och Johan Vilhelm 1837 Året efter den yngste sonens födelse flyttade familjen till Tollesbyn, och nu låg soldattorpet öppet för Jan Petter Jonasson som var född i Tydje 1814 och beslutade sig för att pröva på soldatlivet efter att några år varit dräng på Henriksholm. Han flyttade in på Sunnetorpet med hustrun Lisa Bryngelsdotter som tidigare tjänat piga i Stora Kilane. Man kan föreställa sig att Jan Peter (som fick stava sitt namn med ett t när han inträdde i soldattjänst för att undvika det mera bondaktiga uttalet) och hans hustru tog ett rejält kliv upp på den sociala stegen, och det var säkert med en viss stolthet som de trädde över tröskeln till soldattorpet.

	Soldatparets första barn, dottern Sofia, föddes 1842, sonen Mauritz kom till världen 1845 och ytterligare en dotter, Johanna, föddes 1848. Den unga soldathustrun skulle dock aldrig få se sina barn växa upp, ty 1850 drabbades hon av sjukdom och avled.		Soldatparets första barn, dottern Sofia, föddes 1842, sonen Mauritz kom till världen 1845 och ytterligare en dotter, Johanna, föddes 1848. Den unga soldathustrun skulle dock aldrig få se sina barn växa upp, ty 1850 drabbades hon av sjukdom och avled.

	För en soldat med tre små barn fanns ingen tid att sörja, åtminstone fick det inte påverka den omutliga verkligheten, och året efter hustruns död gick soldat Sund åter i brudstol, nu med den trettioåriga Brita Stina Söderberg från Tösse. I deras äktenskap föddes tre flickor i rask följd, Ulrika 1852, Elisabet 1855 och Hedvig 1857 Sist kom sonen Johan till världen 1860.		För en soldat med tre små barn fanns ingen tid att sörja, åtminstone fick det inte påverka den omutliga verkligheten, och året efter hustruns död gick soldat Sund åter i brudstol, nu med den trettioåriga Brita Stina Söderberg från Tösse. I deras äktenskap föddes tre flickor i rask följd, Ulrika 1852, Elisabet 1855 och Hedvig 1857 Sist kom sonen Johan till världen 1860.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-~~sunnetorpet~~.jpg\|miniatyr\|~~397x397px~~\|''~~Sofia~~ ~~och~~ ~~Johannes~~ ~~Hesselbom~~ ~~vid~~ Sunnetorpet ~~i början av 1900-talet~~.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet2.jpg\|miniatyr\|328x328px\|''Johannes Hesselbom framför spisen på Sunnetorpet.'']]
	Omkring 1870 var det vaktavlösning på Sunnetorpet, ty Jan Peter Sund hade då kommit upp i den åldern - vanligen 55 år - då en soldat utträdde ur tjänsten. Sund återgick till det civila livet och blev faktor vid sågverket i Snäcke. Han avled 1880, medan hustrun Brita Stina levde till 1903.		Omkring 1870 var det vaktavlösning på Sunnetorpet, ty Jan Peter Sund hade då kommit upp i den åldern - vanligen 55 år - då en soldat utträdde ur tjänsten. Sund återgick till det civila livet och blev faktor vid sågverket i Snäcke. Han avled 1880, medan hustrun Brita Stina levde till 1903.

Mikael S: Lagt till bild.

2025-04-30T15:10:32Z

Lagt till bild.

← Äldre version		Versionen från 30 april 2025 kl. 17.10
Rad 19:		Rad 19:

	För en soldat med tre små barn fanns ingen tid att sörja, åtminstone fick det inte påverka den omutliga verkligheten, och året efter hustruns död gick soldat Sund åter i brudstol, nu med den trettioåriga Brita Stina Söderberg från Tösse. I deras äktenskap föddes tre flickor i rask följd, Ulrika 1852, Elisabet 1855 och Hedvig 1857 Sist kom sonen Johan till världen 1860.		För en soldat med tre små barn fanns ingen tid att sörja, åtminstone fick det inte påverka den omutliga verkligheten, och året efter hustruns död gick soldat Sund åter i brudstol, nu med den trettioåriga Brita Stina Söderberg från Tösse. I deras äktenskap föddes tre flickor i rask följd, Ulrika 1852, Elisabet 1855 och Hedvig 1857 Sist kom sonen Johan till världen 1860.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet.jpg\|miniatyr\|397x397px\|''Sofia och Johannes Hesselbom vid Sunnetorpet i början av 1900-talet.'']]

	Omkring 1870 var det vaktavlösning på Sunnetorpet, ty Jan Peter Sund hade då kommit upp i den åldern - vanligen 55 år - då en soldat utträdde ur tjänsten. Sund återgick till det civila livet och blev faktor vid sågverket i Snäcke. Han avled 1880, medan hustrun Brita Stina levde till 1903.		Omkring 1870 var det vaktavlösning på Sunnetorpet, ty Jan Peter Sund hade då kommit upp i den åldern - vanligen 55 år - då en soldat utträdde ur tjänsten. Sund återgick till det civila livet och blev faktor vid sågverket i Snäcke. Han avled 1880, medan hustrun Brita Stina levde till 1903.

Mikael S den 30 april 2025 kl. 15.05

2025-04-30T15:05:54Z

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 |kost=12.4932887
 }}
 (Soldatstom) Soldat Jakob Alfred Sund f 1847, gift med Sofia Silander f 1854. Barn:  Hilma Maria 1881, Karl Petrus 1885, Gustaf Efraim 1889. Familjen flyttade till Snäcke.
 Johannes Hesselbom dog i slutet av 1920.
-Huset revs i slutet av 1940.
+Huset revs i slutet av 1940.<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 186.</ref>
 ===== Dec 2024 =====
 [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sunnetorpet1.jpg|miniatyr|vänster|400x400px|Inventering av torpet Sunnetorpet i Salebol, Ånimskog i dec 2024.]]

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:39:06Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.39
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T21:38:00Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 23.38
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Salebol		\|hemman=Salebol

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T19:11:08Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 21.11
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Sunnetorpet}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: NU med koordinaterna som glömdes

2024-12-19T07:23:00Z

NU med koordinaterna som glömdes

← Äldre version		Versionen från 19 december 2024 kl. 09.23
Rad 5:		Rad 5:
	\|namn=Sunnetorpet		\|namn=Sunnetorpet
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
			\|knord=58.8698205
			\|kost=12.4932887
	}}		}}
	(Soldatstom) Soldat Jakob Alfred Sund f 1847, gift med Sofia Silander f 1854. Barn: Hilma Maria 1881, Karl Petrus 1885, Gustaf Efraim 1889. Familjen flyttade till Snäcke.		(Soldatstom) Soldat Jakob Alfred Sund f 1847, gift med Sofia Silander f 1854. Barn: Hilma Maria 1881, Karl Petrus 1885, Gustaf Efraim 1889. Familjen flyttade till Snäcke.

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2025 kl. 16.17
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.4932887		\|kost=12.4932887
	}}		}}
	Torpen tillhörande Salebol har varit relativt få, och Sunnetorpet, som var soldattorp, får väl räknas som det mest framträdande. Det låg strategiskt på gränsen mellan de båda byarna som det betjänade - Känsbyn och Salebol - just där vägen norr om Känsbyn gör en kraftig högersväng. Av torpet finns bara ladan kvar alldeles vid vägkanten. Stugan, som låg strax söder därom, revs på 1940-talet och timret var då så väl bevarat att det gav ett ombonat stall åt Hilmer Malkussons häst i Stora Kilane.		Torpen tillhörande [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] har varit relativt få, och Sunnetorpet, som var soldattorp, får väl räknas som det mest framträdande. Det låg strategiskt på gränsen mellan de båda byarna som det betjänade - [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] och [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] - just där vägen norr om [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] gör en kraftig högersväng. Av torpet finns bara ladan kvar alldeles vid vägkanten. Stugan, som låg strax söder därom, revs på 1940-talet och timret var då så väl bevarat att det gav ett ombonat stall åt Hilmer Malkussons häst i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]].

	Soldatstommen tillkom säkerligen i slutet av 1600-talet, men den första soldaten som kommer in i vår berättelse är Olof Sahlberg som föddes i Åmål 1752 och gifte sig med Sara Pärsdotter omkring 1780, då han också axlade kronans gevär. Han torde ha representerat de båda byarna på Grunnebo hed fram till de första åren av 1800-talet och kanske också deltagit i krigen i slutet av 1780-talet då Gustaf III låg i fejd med Ryssland. Sahlberg och hans hustru hade två barn: Anders född 1780 och Lisa 1785.		Soldatstommen tillkom säkerligen i slutet av 1600-talet, men den första soldaten som kommer in i vår berättelse är Olof Sahlberg som föddes i [[Dalsland/Åmål\|Åmål]] 1752 och gifte sig med Sara Pärsdotter omkring 1780, då han också axlade kronans gevär. Han torde ha representerat de båda byarna på [[Västergötland/Vassända-Naglum/Grunnebo Hed\|Grunnebo hed]] fram till de första åren av 1800-talet och kanske också deltagit i krigen i slutet av 1780-talet då Gustaf III låg i fejd med Ryssland. Sahlberg och hans hustru hade två barn: Anders född 1780 och Lisa 1785.

	Soldat Sahlberg avled 1823, men då hade han sedan ett par decennier avlösts av en yngre och raskare soldat som hette Lars Sahr. Han uppbar Västgöta-Dals uniform till omkring 1830 då han med sin hustru Katrina flyttade till Stora Bräcke.[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet.jpg\|miniatyr\|397x397px\|''Sofia och Johannes Hesselbom vid Sunnetorpet i början av 1900-talet.'']]Nästa soldat blev Magnus Borgström, född i Ånimskog 1807. Han gifte sig med Anna Lisa Andersdotter från Tösse omkring 1830 ungefär samtidigt som han infördes i soldatrullorna. Makarna fick tre söner på Sunnetorpet: August 1831, Johannes 1834 och Johan Vilhelm 1837 Året efter den yngste sonens födelse flyttade familjen till Tollesbyn, och nu låg soldattorpet öppet för Jan Petter Jonasson som var född i Tydje 1814 och beslutade sig för att pröva på soldatlivet efter att några år varit dräng på Henriksholm. Han flyttade in på Sunnetorpet med hustrun Lisa Bryngelsdotter som tidigare tjänat piga i Stora Kilane. Man kan föreställa sig att Jan Peter (som fick stava sitt namn med ett t när han inträdde i soldattjänst för att undvika det mera bondaktiga uttalet) och hans hustru tog ett rejält kliv upp på den sociala stegen, och det var säkert med en viss stolthet som de trädde över tröskeln till soldattorpet.		Soldat Sahlberg avled 1823, men då hade han sedan ett par decennier avlösts av en yngre och raskare soldat som hette Lars Sahr. Han uppbar Västgöta-Dals uniform till omkring 1830 då han med sin hustru Katrina flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Bräcke\|Stora Bräcke]].[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet.jpg\|miniatyr\|397x397px\|''Sofia och Johannes Hesselbom vid Sunnetorpet i början av 1900-talet.'']]Nästa soldat blev Magnus Borgström, född i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1807. Han gifte sig med Anna Lisa Andersdotter från [[Dalsland/Tösse\|Tösse]] omkring 1830 ungefär samtidigt som han infördes i soldatrullorna. Makarna fick tre söner på Sunnetorpet: August 1831, Johannes 1834 och Johan Vilhelm 1837 Året efter den yngste sonens födelse flyttade familjen till [[Dalsland/Ånimskog/Tollesbyn\|Tollesbyn]], och nu låg soldattorpet öppet för Jan Petter Jonasson som var född i [[Dalsland/Tydje\|Tydje]] 1814 och beslutade sig för att pröva på soldatlivet efter att några år varit dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Henriksholm\|Henriksholm]]. Han flyttade in på Sunnetorpet med hustrun Lisa Bryngelsdotter som tidigare tjänat piga i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Man kan föreställa sig att Jan Peter (som fick stava sitt namn med ett t när han inträdde i soldattjänst för att undvika det mera bondaktiga uttalet) och hans hustru tog ett rejält kliv upp på den sociala stegen, och det var säkert med en viss stolthet som de trädde över tröskeln till soldattorpet.

	Soldatparets första barn, dottern Sofia, föddes 1842, sonen Mauritz kom till världen 1845 och ytterligare en dotter, Johanna, föddes 1848. Den unga soldathustrun skulle dock aldrig få se sina barn växa upp, ty 1850 drabbades hon av sjukdom och avled.		Soldatparets första barn, dottern Sofia, föddes 1842, sonen Mauritz kom till världen 1845 och ytterligare en dotter, Johanna, föddes 1848. Den unga soldathustrun skulle dock aldrig få se sina barn växa upp, ty 1850 drabbades hon av sjukdom och avled.

	För en soldat med tre små barn fanns ingen tid att sörja, åtminstone fick det inte påverka den omutliga verkligheten, och året efter hustruns död gick soldat Sund åter i brudstol, nu med den trettioåriga Brita Stina Söderberg från Tösse. I deras äktenskap föddes tre flickor i rask följd, Ulrika 1852, Elisabet 1855 och Hedvig 1857 Sist kom sonen Johan till världen 1860.		För en soldat med tre små barn fanns ingen tid att sörja, åtminstone fick det inte påverka den omutliga verkligheten, och året efter hustruns död gick soldat Sund åter i brudstol, nu med den trettioåriga Brita Stina Söderberg från [[Dalsland/Tösse\|Tösse]]. I deras äktenskap föddes tre flickor i rask följd, Ulrika 1852, Elisabet 1855 och Hedvig 1857 Sist kom sonen Johan till världen 1860.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet2.jpg\|miniatyr\|328x328px\|''Johannes Hesselbom framför spisen på Sunnetorpet.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-sunnetorpet2.jpg\|miniatyr\|328x328px\|''Johannes Hesselbom framför spisen på Sunnetorpet.'']]
	Omkring 1870 var det vaktavlösning på Sunnetorpet, ty Jan Peter Sund hade då kommit upp i den åldern - vanligen 55 år - då en soldat utträdde ur tjänsten. Sund återgick till det civila livet och blev faktor vid sågverket i Snäcke. Han avled 1880, medan hustrun Brita Stina levde till 1903.		Omkring 1870 var det vaktavlösning på Sunnetorpet, ty Jan Peter Sund hade då kommit upp i den åldern - vanligen 55 år - då en soldat utträdde ur tjänsten. Sund återgick till det civila livet och blev faktor vid sågverket i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. Han avled 1880, medan hustrun Brita Stina levde till 1903.

	Den nye soldaten, Alfred Johansson, var liksom sin föregångare från Tydje, där han föddes 1847, och när han nu i tjugofemårsåldern flyttade in på soldattorpet hade han nyligen gift sig med Sofia Selander som var jämnårig med sin make. Vaggan kom snart fram i stugan, men Albin som föddes 1878 skulle dock endast få leva två år. Tre år senare kom åter vaggan fram då dottern Hilma kom till världen. Sedan följde Karl 1885, Gustaf 1889 och Hanna 1893.		Den nye soldaten, Alfred Johansson, var liksom sin föregångare från [[Dalsland/Tydje\|Tydje]], där han föddes 1847, och när han nu i tjugofemårsåldern flyttade in på soldattorpet hade han nyligen gift sig med Sofia Selander som var jämnårig med sin make. Vaggan kom snart fram i stugan, men Albin som föddes 1878 skulle dock endast få leva två år. Tre år senare kom åter vaggan fram då dottern Hilma kom till världen. Sedan följde Karl 1885, Gustaf 1889 och Hanna 1893.

	Alfred Sund kom att bli den siste soldaten som "försvarade" Känsbyn och Salebol. 1905 bröt familjen upp och flyttade till Snäckehagen i Stora Kilane.		Alfred Sund kom att bli den siste soldaten som "försvarade" [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] och [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. 1905 bröt familjen upp och flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Snäckehagen\|Snäckehagen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]].

	När uppbrottet från soldatstommen skedde var den redan sedan ett par år i privat ägo. Det var Johannes och Sofia Hesselbom som övertog det ärevördiga soldattorpet och behöll det till 1920, då Carl Nicolausson köpte det och sedan dess har fastigheten tillhört gården Backen.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 214-215.</ref>		När uppbrottet från soldatstommen skedde var den redan sedan ett par år i privat ägo. Det var Johannes och Sofia Hesselbom som övertog det ärevördiga soldattorpet och behöll det till 1920, då Carl Nicolausson köpte det och sedan dess har fastigheten tillhört gården [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)\|Backen]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 214-215.</ref>



	(Soldatstom) Soldat Jakob Alfred Sund f 1847, gift med Sofia Silander f 1854. Barn: Hilma Maria 1881, Karl Petrus 1885, Gustaf Efraim 1889. Familjen flyttade till Snäcke.		(Soldatstom) Soldat Jakob Alfred Sund f 1847, gift med Sofia Silander f 1854. Barn: Hilma Maria 1881, Karl Petrus 1885, Gustaf Efraim 1889. Familjen flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]].

	Johannes Hesselbom dog i slutet av 1920.		Johannes Hesselbom dog i slutet av 1920.