Dalsland/Ånimskog/Totten - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:59Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 20.02

2025-05-17T20:02:50Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 22.02
Rad 10:		Rad 10:
	Strax innan man når [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]]. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.		Strax innan man når [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]]. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.

	Den första bebyggelsen på Totten bestod av en enkel timmerstuga som var belägen uppe i sluttningen mot väster. Den uppfördes troligen omkring 1870 och utgjorde bostad åt den förste slussvaktaren i [[Snäcke]]. När den revs någon gång i början av 1900-talet bars virket över [[Brandalsbergen]] och strax nedanför berget, ett hundratal meter norr om det nuvarande huset timrades stugan upp igen.		Den första bebyggelsen på Totten bestod av en enkel timmerstuga som var belägen uppe i sluttningen mot väster. Den uppfördes troligen omkring 1870 och utgjorde bostad åt den förste slussvaktaren i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. När den revs någon gång i början av 1900-talet bars virket över [[Dalsland/Ånimskog/Brandalsbergen\|Brandalsbergen]] och strax nedanför berget, ett hundratal meter norr om det nuvarande huset timrades stugan upp igen.

	Det var Alfred Andersson från [[Dalsland/Ånimskog/Snäckekasen\|Snäckekasen]] som byggde det första huset nere vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand i mitten av 1890-talet. Alfred föddes 1864 och i likhet med sina bröder gick han tidigt till sjöss, men det är troligt att en landstigning i Vänersborg satte punkt för hans sjömansbana, ty där träffade han en flicka på några och tjugo år som hette Emilia Johannesson som fick honom att drömma om ett stillsamt familjeliv, och det var kanske i samma andetag som han fick ingivelsen att köpa den vackert belägna landtungan norr om [[Snäcke]].		Det var Alfred Andersson från [[Dalsland/Ånimskog/Snäckekasen\|Snäckekasen]] som byggde det första huset nere vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand i mitten av 1890-talet. Alfred föddes 1864 och i likhet med sina bröder gick han tidigt till sjöss, men det är troligt att en landstigning i Vänersborg satte punkt för hans sjömansbana, ty där träffade han en flicka på några och tjugo år som hette Emilia Johannesson som fick honom att drömma om ett stillsamt familjeliv, och det var kanske i samma andetag som han fick ingivelsen att köpa den vackert belägna landtungan norr om [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]].

	Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.		Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]
	Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|ett hus]] på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.		Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|ett hus]] på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.
Rad 43:		Rad 43:

	Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>		Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>



	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 08.22

2025-05-15T08:22:10Z

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 10.22
Rad 16:		Rad 16:
	Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.		Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]
	Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde ett hus på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.		Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|ett hus]] på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.

	Alfred Andersson hade nu att sörja för enständigt växande familj. Han odlade upp det låglänta området väster om huset och byggde en ladugård uppe i skogskanten för att familjen skulle kunna hålla en ko och föda upp en gris, vilket var av stor betydelse när många munnar skulle mättas. Alfred hade annars sin dagliga gärning vid [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken/Vassvikengruvan\|gruvorna]] i [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken\|Vassviken]] och senare på den nystartade tegelfabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].		Alfred Andersson hade nu att sörja för enständigt växande familj. Han odlade upp det låglänta området väster om huset och byggde en ladugård uppe i skogskanten för att familjen skulle kunna hålla en ko och föda upp en gris, vilket var av stor betydelse när många munnar skulle mättas. Alfred hade annars sin dagliga gärning vid [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken/Vassvikengruvan\|gruvorna]] i [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken\|Vassviken]] och senare på den nystartade tegelfabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-15T08:20:31Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Mikael S den 27 april 2025 kl. 12.50

2025-04-27T12:50:37Z

← Äldre version		Versionen från 27 april 2025 kl. 14.50
Rad 4:		Rad 4:
	\| hemman = Stora Kilane		\| hemman = Stora Kilane
	\| namn = Totten		\| namn = Totten
			\| knord = 58.841531
			\| kost = 12.503675
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten.jpg\|miniatyr\|Norra Totten.]]		}}[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten.jpg\|miniatyr\|Norra Totten.]]

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:39:54Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.39
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S: Flyttade del av texten till egna sidor.

2025-04-11T12:00:19Z

Flyttade del av texten till egna sidor.

← Äldre version		Versionen från 11 april 2025 kl. 14.00
Rad 1:		Rad 1:
⚫	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten.jpg\|miniatyr\|Norra Totten.]]
	{{PlatsboxV2		{{PlatsboxV2
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
Rad 6:		Rad 5:
	\| namn = Totten		\| namn = Totten
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
		⚫	}}[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten.jpg\|miniatyr\|Norra Totten.]]
	}}
	Strax innan man når Karlsberg söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot Ånimmen. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot Ånimmens blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.		Strax innan man når Karlsberg söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot Ånimmen. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot Ånimmens blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.

Rad 41:		Rad 40:
	''Säkert dig ledde en trofast hand hem genom tidens vatten.''		''Säkert dig ledde en trofast hand hem genom tidens vatten.''

	Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på Annenäset och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten.		Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på Annenäset och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten4.jpg\|vänster\|miniatyr\|Södra Totten.]]
	Till skillnad från det norra huset på Totten som fått hysa fyra generationer av samma familj under sitt tak i mer än hundra år, har huset längst ut på udden haft mera flyktiga innevånare. Det kastanjeträd som Alfred Engström planterade när han och hans familj flyttade in var knappast mer än en telning när han överlät fastigheten till Gustaf Nyström, men även han bröt upp med hustru och barn efter någon tid och fann liksom Engströms en ny bostad i norra delen av Stora Kilane, där vi senare ska möta dem.

	Ivar Setterberg köpte byggnaden för att ge bostad åt sina arbetare och under denna period, i mitten av 1910-talet, bodde David och Adina Ryhr här liksom Gustaf och Alvina Färdig. När Erik Palm, som var son till Adolf Conrad Palm på Karlsberg, och hans hustru Torborg, född Ryhr, flyttade in 1920 inleddes ett stabilare boende. De stannade kvar till 1936, och under dessa år föddes de flesta av deras sju barn. Tage föddes dock i Torborgs föräldrahem, "Ryhrstugan", söder om Ängane. Sedan följde Gerhard 1920, Rosa 1922, Dagmar 1923, Sonja 1927, Viola 1931 och Solveig 1938. Vid tiden för den yngsta flickans födelse bodde familjen i Håverud.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten6.jpg\|vänster\|miniatyr\|''Sven Andersson och David Ryhr efter långrevsfiske i Ånimmen.'']]
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten5.jpg\|miniatyr\|''Södra Totten. Erik och Torborg Palm samt barnen Tage (stående), Gerhard och Rosa.'']]
	Erik Palm var en mångkunnig man som också hade konstnärliga anlag. Han var musikaliskt begåvad, men främst är han ihågkommen som träsnidare och i många hem finns fortfarande fantasifulla och vackra träskulpturer av hans hand. I Håverud förde han Håfreströms båtar och var också engagerad i hemvärnet.

	Nästa ägare blev Alfred Anderssons son Sven, som var delägare i den norra fastigheten, och det yppade sig nu ett lägligt tillfälle för honom att flytta nästgårds. Sven lät avstycka en tomt på omkring 2500 kvadratmeter och för första gången blev det nu två fullvärdiga fastigheter på Totten. 1941 gifte han sig med Edit Gröning från Tisselskog och tillsammans skulle de komma att uppfostra 13 barn varav de flesta föddes på Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-79.</ref>

Mikael S: /* Källor */

2025-04-09T16:46:51Z

Källor

← Äldre version		Versionen från 9 april 2025 kl. 18.46
Rad 54:		Rad 54:


	=== Källor ===		== Källor ==
			<references />

Mikael S: Fixat

2025-04-09T16:00:23Z

Fixat

← Äldre version		Versionen från 9 april 2025 kl. 18.00
Rad 52:		Rad 52:

	Nästa ägare blev Alfred Anderssons son Sven, som var delägare i den norra fastigheten, och det yppade sig nu ett lägligt tillfälle för honom att flytta nästgårds. Sven lät avstycka en tomt på omkring 2500 kvadratmeter och för första gången blev det nu två fullvärdiga fastigheter på Totten. 1941 gifte han sig med Edit Gröning från Tisselskog och tillsammans skulle de komma att uppfostra 13 barn varav de flesta föddes på Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-79.</ref>		Nästa ägare blev Alfred Anderssons son Sven, som var delägare i den norra fastigheten, och det yppade sig nu ett lägligt tillfälle för honom att flytta nästgårds. Sven lät avstycka en tomt på omkring 2500 kvadratmeter och för första gången blev det nu två fullvärdiga fastigheter på Totten. 1941 gifte han sig med Edit Gröning från Tisselskog och tillsammans skulle de komma att uppfostra 13 barn varav de flesta föddes på Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-79.</ref>


	=== Källor ===		=== Källor ===

Mikael S: Lade till undrerubrik.

2025-04-09T15:59:45Z

Lade till undrerubrik.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2025 kl. 17.59
Rad 52:		Rad 52:

	Nästa ägare blev Alfred Anderssons son Sven, som var delägare i den norra fastigheten, och det yppade sig nu ett lägligt tillfälle för honom att flytta nästgårds. Sven lät avstycka en tomt på omkring 2500 kvadratmeter och för första gången blev det nu två fullvärdiga fastigheter på Totten. 1941 gifte han sig med Edit Gröning från Tisselskog och tillsammans skulle de komma att uppfostra 13 barn varav de flesta föddes på Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-79.</ref>		Nästa ägare blev Alfred Anderssons son Sven, som var delägare i den norra fastigheten, och det yppade sig nu ett lägligt tillfälle för honom att flytta nästgårds. Sven lät avstycka en tomt på omkring 2500 kvadratmeter och för första gången blev det nu två fullvärdiga fastigheter på Totten. 1941 gifte han sig med Edit Gröning från Tisselskog och tillsammans skulle de komma att uppfostra 13 barn varav de flesta föddes på Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-79.</ref>

			=== Källor ===

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 22.02
Rad 10:		Rad 10:
	Strax innan man når [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]]. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.		Strax innan man når [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]]. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.

	Den första bebyggelsen på Totten bestod av en enkel timmerstuga som var belägen uppe i sluttningen mot väster. Den uppfördes troligen omkring 1870 och utgjorde bostad åt den förste slussvaktaren i [[Snäcke]]. När den revs någon gång i början av 1900-talet bars virket över [[Brandalsbergen]] och strax nedanför berget, ett hundratal meter norr om det nuvarande huset timrades stugan upp igen.		Den första bebyggelsen på Totten bestod av en enkel timmerstuga som var belägen uppe i sluttningen mot väster. Den uppfördes troligen omkring 1870 och utgjorde bostad åt den förste slussvaktaren i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]]. När den revs någon gång i början av 1900-talet bars virket över [[Dalsland/Ånimskog/Brandalsbergen\|Brandalsbergen]] och strax nedanför berget, ett hundratal meter norr om det nuvarande huset timrades stugan upp igen.

	Det var Alfred Andersson från [[Dalsland/Ånimskog/Snäckekasen\|Snäckekasen]] som byggde det första huset nere vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand i mitten av 1890-talet. Alfred föddes 1864 och i likhet med sina bröder gick han tidigt till sjöss, men det är troligt att en landstigning i Vänersborg satte punkt för hans sjömansbana, ty där träffade han en flicka på några och tjugo år som hette Emilia Johannesson som fick honom att drömma om ett stillsamt familjeliv, och det var kanske i samma andetag som han fick ingivelsen att köpa den vackert belägna landtungan norr om [[Snäcke]].		Det var Alfred Andersson från [[Dalsland/Ånimskog/Snäckekasen\|Snäckekasen]] som byggde det första huset nere vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand i mitten av 1890-talet. Alfred föddes 1864 och i likhet med sina bröder gick han tidigt till sjöss, men det är troligt att en landstigning i Vänersborg satte punkt för hans sjömansbana, ty där träffade han en flicka på några och tjugo år som hette Emilia Johannesson som fick honom att drömma om ett stillsamt familjeliv, och det var kanske i samma andetag som han fick ingivelsen att köpa den vackert belägna landtungan norr om [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke\|Snäcke]].

	Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.		Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]
	Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|ett hus]] på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.		Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 50 (Totten)\|ett hus]] på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.
Rad 43:		Rad 43:

	Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>		Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>



	== Källor ==		== Källor ==

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 10.20
Rad 8:		Rad 8:
	\| typ = Torp		\| typ = Torp
	}}[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten.jpg\|miniatyr\|Norra Totten.]]		}}[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten.jpg\|miniatyr\|Norra Totten.]]
	Strax innan man når Karlsberg söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot Ånimmen. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot Ånimmens blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.		Strax innan man når [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)\|Karlsberg]] söderifrån skär en väg ner mot höger och efter ungefär en kilometers färd under tysta furor och mörka granar kommer man fram till en brant backe som planar ut ner mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]]. Vandrar man nerför backen sommartid slås man av den idyll som utbreder sig framför ens ögon. Ängarna står gröna och i deras förlängning, alldeles nere vid strandkanten, avtecknar sig två röda stugor mot [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] blåglittrande vatten. Här ligger Totten, tyst och fridfullt vilande, i fullkomlig harmoni med den omgivande naturen.

	Den första bebyggelsen på Totten bestod av en enkel timmerstuga som var belägen uppe i sluttningen mot väster. Den uppfördes troligen omkring 1870 och utgjorde bostad åt den förste slussvaktaren i Snäcke. När den revs någon gång i början av 1900-talet bars virket över Brandalsbergen och strax nedanför berget, ett hundratal meter norr om det nuvarande huset timrades stugan upp igen.		Den första bebyggelsen på Totten bestod av en enkel timmerstuga som var belägen uppe i sluttningen mot väster. Den uppfördes troligen omkring 1870 och utgjorde bostad åt den förste slussvaktaren i [[Snäcke]]. När den revs någon gång i början av 1900-talet bars virket över [[Brandalsbergen]] och strax nedanför berget, ett hundratal meter norr om det nuvarande huset timrades stugan upp igen.

	Det var Alfred Andersson från Snäckekasen som byggde det första huset nere vid Ånimmens strand i mitten av 1890-talet. Alfred föddes 1864 och i likhet med sina bröder gick han tidigt till sjöss, men det är troligt att en landstigning i Vänersborg satte punkt för hans sjömansbana, ty där träffade han en flicka på några och tjugo år som hette Emilia Johannesson som fick honom att drömma om ett stillsamt familjeliv, och det var kanske i samma andetag som han fick ingivelsen att köpa den vackert belägna landtungan norr om Snäcke.		Det var Alfred Andersson från [[Dalsland/Ånimskog/Snäckekasen\|Snäckekasen]] som byggde det första huset nere vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand i mitten av 1890-talet. Alfred föddes 1864 och i likhet med sina bröder gick han tidigt till sjöss, men det är troligt att en landstigning i Vänersborg satte punkt för hans sjömansbana, ty där träffade han en flicka på några och tjugo år som hette Emilia Johannesson som fick honom att drömma om ett stillsamt familjeliv, och det var kanske i samma andetag som han fick ingivelsen att köpa den vackert belägna landtungan norr om [[Snäcke]].

	Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön Ånimmen till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.		Alfred förvärvade ett markområde av Malkus Magnusson som "till alla delar skall bestå af den yttre skogsmark sträckande sig från sjön [[Ånimmen]] till Wenern" som det står i lagfarts- protokollet från den 2 oktober 1894. Redan samma år började Alfred uppföra huset åt sig och sin tillkommande.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten2.jpg\|miniatyr\|''Familjen Andersson på Totten. Längst bak Alfred och Emma Andersson. Mellersta raden barnen Sven, Lisa, Edit och Selma. Främre raden Gösta, Karl-Axel och Ville (Johannes).'']]
	Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid Ånimmens strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde ett hus på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.		Totten utgjorde förvisso en romantisk tillflykt för ett ungt förälskat par, men kontrasten mellan det storståtliga bröllopet i Göteborg med vigsel i självaste Domkyrkan och ankomsten till den ensliga stugan vid [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmens]] strand måste ha tett sig hisnande för den unga bruden, även om sommaren stod i sin fagraste blomning, när hon steg iland på den plats där hon skulle komma att framleva resten av sitt liv. Med åren skulle också Emma känna av isoleringen, och det var till stor del på hennes tillskyndan som Alfred Engström och hans familj slog sig ner på Totten och byggde ett hus på Alfreds mark ute på den södra udden 1906.

	Alfred Andersson hade nu att sörja för enständigt växande familj. Han odlade upp det låglänta området väster om huset och byggde en ladugård uppe i skogskanten för att familjen skulle kunna hålla en ko och föda upp en gris, vilket var av stor betydelse när många munnar skulle mättas. Alfred hade annars sin dagliga gärning vid gruvorna i Vassviken och senare på den nystartade tegelfabriken på Annenäset.		Alfred Andersson hade nu att sörja för enständigt växande familj. Han odlade upp det låglänta området väster om huset och byggde en ladugård uppe i skogskanten för att familjen skulle kunna hålla en ko och föda upp en gris, vilket var av stor betydelse när många munnar skulle mättas. Alfred hade annars sin dagliga gärning vid [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken/Vassvikengruvan\|gruvorna]] i [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken\|Vassviken]] och senare på den nystartade tegelfabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].

	Alfred och Emma kunde glädjas åt en stor barnskara, men sorgen gjorde också tunga nedslag hos den unga familjen. Det första barnet Jonas dog efter några dagar. Emmy föddes 1896, Edit 1899, Elisabeth 1901, Olof 1903, Edit Maria 1906, Sven 1908, Selma 1910, Gösta 1912, Karl- Axel 1914 och Johannes 1916. Edit och Olof drabbades av difteri några veckor före jul 1905 och dog med tre dagars mellanrum. Elisabeth gick bort endast 20 år gammal. Hennes bästa väninna Hanna Sund skrev en dikt som lästes vid begravningen, en vacker dikt som uttrycker den smärta som föräldrar, syskon och nära anhöriga känner när någon rycks bort i sin skiraste ungdom.		Alfred och Emma kunde glädjas åt en stor barnskara, men sorgen gjorde också tunga nedslag hos den unga familjen. Det första barnet Jonas dog efter några dagar. Emmy föddes 1896, Edit 1899, Elisabeth 1901, Olof 1903, Edit Maria 1906, Sven 1908, Selma 1910, Gösta 1912, Karl-Axel 1914 och Johannes 1916. Edit och Olof drabbades av difteri några veckor före jul 1905 och dog med tre dagars mellanrum. Elisabeth gick bort endast 20 år gammal. Hennes bästa väninna Hanna Sund skrev en dikt som lästes vid begravningen, en vacker dikt som uttrycker den smärta som föräldrar, syskon och nära anhöriga känner när någon rycks bort i sin skiraste ungdom.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten3.jpg\|miniatyr\|447x447px\|''Familjen på Totten samlad framför huset som Alfred byggde i mitten på 1890-talet. Fotot från 1913.'']]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-totten3.jpg\|miniatyr\|447x447px\|''Familjen på Totten samlad framför huset som Alfred byggde i mitten på 1890-talet. Fotot från 1913.'']]
	''Åter han kom i tidig vår ängeln med svarta vingen''		''Åter han kom i tidig vår ängeln med svarta vingen''
Rad 42:		Rad 42:
	''Säkert dig ledde en trofast hand hem genom tidens vatten.''		''Säkert dig ledde en trofast hand hem genom tidens vatten.''

	Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på Annenäset och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>		Några år efter Elisabeths död började Alfreds hälsa att svikta. Han var en av de många som ådrog sig silikos av tegeltillverkningen på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]] och 1930 orkade inte hans stendammspåverkade lungor längre. Emma följde honom i graven fyra år senare och dödsboet inträdde då som ägare till Totten. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 75-78.</ref>