Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 2 - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:19:00Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.19
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-24T20:08:45Z

Lagt till länkar.

← Äldre version		Versionen från 24 maj 2025 kl. 22.08
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}

	Detta markområde och praktiskt taget all bebyggelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från Tomten, som redan var ägare av 1:4 och 1:6, tillsammans med Johannes Nilsson från Backen köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälfterna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nilsson behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till Anolfsbyn. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet Näs efter den udde som skjuter ut i Ånimmen inom gårdens strandområde.		Detta markområde och praktiskt taget all bebyggelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 1 (Salebol)\|Tomten]], som redan var ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 4 och 1 6\|1:4 och 1:6]], tillsammans med Johannes Nilsson från [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)\|Backen]] köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälfterna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nilsson behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn\|Anolfsbyn]]. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] efter den udde som skjuter ut i [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] inom gårdens strandområde.

	På Näs fanns ingen bebyggelse och därför fastställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".		På [[Dalsland/Ånimskog/Näs\|Näs]] fanns ingen bebyggelse och därför fastställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".

	Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.		Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.

	Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra Korsbyn under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades nerför backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i Djupslund, där det fanns en enkel ramsåg.		Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn\|Korsbyn]] under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades nerför backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund\|Djupslund]], där det fanns en enkel ramsåg.

	Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana området mellan landsvägen och Ånimmen, alltmedan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.</ref>		Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana området mellan landsvägen och [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]], alltmedan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />

Mikael S den 2 maj 2025 kl. 13.56

2025-05-02T13:56:24Z

← Äldre version		Versionen från 2 maj 2025 kl. 15.56
Rad 4:		Rad 4:
	\|hemman=Västra Korsbyn		\|hemman=Västra Korsbyn
	\|namn=Västra Korsbyn 1:2		\|namn=Västra Korsbyn 1:2
	\|typ=~~Obebyggt~~		\|typ=Område
	\|knord=58.~~886810~~		\|knord=58.891677
	\|kost=12.~~497077~~		\|kost=12.501326
	}}		}}

Mikael S den 2 maj 2025 kl. 13.53

2025-05-02T13:53:23Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Detta markområde och praktiskt taget all bebyggelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från Tomten, som redan var ägare av 1:4 och 1:6, tillsammans med Johannes Nilsson från Backen köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälfterna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nilsson behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till Anolfsbyn. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet Näs efter den udde som skjuter ut i Ånimmen inom gårdens strandområde.
@@ Rad 7: / Rad 17: @@
 Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra Korsbyn under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades nerför backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i Djupslund, där det fanns en enkel ramsåg.
-Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana området mellan landsvägen och Ånimmen, alltmedan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.
+Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana området mellan landsvägen och Ånimmen, alltmedan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-02T13:51:52Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

Detta markområde och praktiskt taget all bebyggelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från Tomten, som redan var ägare av 1:4 och 1:6, tillsammans med Johannes Nilsson från Backen köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälfterna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nilsson behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till Anolfsbyn. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet Näs efter den udde som skjuter ut i Ånimmen inom gårdens strandområde.

På Näs fanns ingen bebyggelse och därför fastställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".

Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.

Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra Korsbyn under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades nerför backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i Djupslund, där det fanns en enkel ramsåg.

Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana området mellan landsvägen och Ånimmen, alltmedan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.