Dalsland/Ånimskog/Valötorpet - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:59Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.20

2025-05-17T17:20:07Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.20
Rad 19:		Rad 19:
	Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.		Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.

	I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till [[Dalsland/Skållerud/Östebo\|Östebo]]. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på [[Dalsland/Skållerud/Stommen\|Stommen]] i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]].		I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till [[Dalsland/Skållerud/Östebo\|Östebo]]. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på [[Dalsland/Skållerud/Stommen\|Stommen]] i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 26.</ref><ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun\|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 96.</ref>

			== Källor ==
	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}
			<references />

	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=96}}

	==== Inventeringar ====		==== Inventeringar ====

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 12.56

2025-05-15T12:56:37Z

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-13T18:21:39Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2025 kl. 20.21
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg\|kantlinje\|miniatyr\|285x285px\|Valötorpet på Valön, Ånimskog.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg\|kantlinje\|miniatyr\|285x285px\|Valötorpet på Valön, Ånimskog.]]
	En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.		En märklig nyodling ägde också rum på [[Valöns]] östra strand i höjd med sydspetsen av [[Ruvön]] i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.

	Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i Ryr 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i Salebol. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i Ryr sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen.		Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i [[Ryr]] 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i [[Ryr]] sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen.

	Det kan tyckas att den bergiga Valön var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp.		Det kan tyckas att den bergiga [[Valön]] var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp.

	Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i Skålleruds församling och Valön ligger i Ånimskog. Detta kan dock förklaras med att denna del av Valön ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i Skållerud var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna Ånimskog. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå.		Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i [[Skålleruds]] församling och [[Valön]] ligger i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Detta kan dock förklaras med att denna del av [[Valön]] ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i [[Skållerud]] var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå.

	Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.		Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.

	I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr.		I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till [[Östebo]]. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på [[Stommen]] i [[Ryr]].

	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}		{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:38:29Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.38
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T21:43:11Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 23.43
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Nedre Kilane		\|hemman=Nedre Kilane

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T19:08:56Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 21.08
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Valötorpet}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

DanS: Lagt till detalj ur bild från inventeringen.

2024-11-24T14:47:33Z

Lagt till detalj ur bild från inventeringen.

← Äldre version		Versionen från 24 november 2024 kl. 16.47
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.472290		\|kost=12.472290
	}}		}}
			[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg\|kantlinje\|miniatyr\|285x285px\|Valötorpet på Valön, Ånimskog.]]
	En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.		En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.

DanS: Lagt till bilder och koordinater från inventeringen.

2024-11-24T14:42:38Z

Lagt till bilder och koordinater från inventeringen.

← Äldre version		Versionen från 24 november 2024 kl. 16.42
Rad 5:		Rad 5:
	\|namn=Valötorpet		\|namn=Valötorpet
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
	\|knord=58.~~820752~~		\|knord=58.820807
	\|kost=12.~~472916~~		\|kost=12.472290
	}}		}}
	En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.		En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.
Rad 18:		Rad 18:
	Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.		Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.

	I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad ~~bebolig~~ och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr.		I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr.

	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}		{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}

	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=96}}		{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=96}}

			==== Inventeringar ====
			===== Nov 2024 =====
			[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Valötorpet-Nov2024.jpg\|vänster\|miniatyr\|533x533px\|Inventering av torpet Valötorpet i Ånimskog i nov 2024.]]
			Platsen hittad och koordinater bestämda

Sockadm: Lagt ill Sockenboken som källa

2024-10-12T04:30:29Z

Lagt ill Sockenboken som källa

← Äldre version		Versionen från 12 oktober 2024 kl. 06.30
Rad 19:		Rad 19:

	I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad bebolig och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr.		I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad bebolig och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr.
			{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}
	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=96}}		{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=96}}

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 14.56
Rad 8:		Rad 8:
	\|kost=12.472290		\|kost=12.472290
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg~~\|kantlinje~~\|miniatyr\|285x285px\|Valötorpet på Valön, Ånimskog.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg\|miniatyr\|285x285px\|Valötorpet på [[Dalsland/Ånimskog/Valön\|Valön]], [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]].]]
	En märklig nyodling ägde också rum på [[Valöns]] östra strand i höjd med sydspetsen av [[Ruvön]] i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.		En märklig nyodling ägde också rum på [[Dalsland/Ånimskog/Valöns\|Valöns]] östra strand i höjd med sydspetsen av [[Dalsland/Ånimskog/Ruvön\|Ruvön]] i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.

	Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i [[Ryr]] 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i [[Ryr]] sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen.		Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]] 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]]. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]] sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen.

	Det kan tyckas att den bergiga [[Valön]] var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp.		Det kan tyckas att den bergiga [[Dalsland/Ånimskog/Valöns\|Valön]] var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp.

	Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i [[Skålleruds]] församling och [[Valön]] ligger i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Detta kan dock förklaras med att denna del av [[Valön]] ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i [[Skållerud]] var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå.		Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i [[Dalsland/Skålleruds\|Skålleruds]] församling och [[Dalsland/Ånimskog/Valöns\|Valön]] ligger i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Detta kan dock förklaras med att denna del av [[Dalsland/Ånimskog/Valöns\|Valön]] ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]] var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]]. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå.

	Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.		Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.

	I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till [[Östebo]]. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på [[Stommen]] i [[Ryr]].		I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till [[Dalsland/Skållerud/Östebo\|Östebo]]. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på [[Dalsland/Skållerud/Stommen\|Stommen]] i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]].

	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}		{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=26}}
Rad 27:		Rad 27:
	==== Inventeringar ====		==== Inventeringar ====
	===== Nov 2024 =====		===== Nov 2024 =====
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Valötorpet-Nov2024.jpg\|vänster\|miniatyr\|533x533px\|Inventering av torpet Valötorpet i Ånimskog i nov 2024.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Valötorpet-Nov2024.jpg\|vänster\|miniatyr\|533x533px\|Inventering av torpet Valötorpet i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] i nov 2024.]]
	Platsen hittad och koordinater bestämda		Platsen hittad och koordinater bestämda