Dalsland/Ånimskog/Vesterås - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:59Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Mikael S den 17 maj 2025 kl. 17.34

2025-05-17T17:34:17Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2025 kl. 19.34
Rad 114:		Rad 114:
	klarades jordbrukssysslorna av för hand. Gräset slogs med lie, höet och säden bars eller drogs		klarades jordbrukssysslorna av för hand. Gräset slogs med lie, höet och säden bars eller drogs
	in med dragkärra och tröskningen skedde med		in med dragkärra och tröskningen skedde med
	slaga eller handtröskverk.		slaga eller handtröskverk.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 18-21</ref>

	Axel avled 1951 och efter ett par ensamma år
	på Vesterås beslöt Meli att sälja och flytta. Hennes nya hem kom att bli [[Värmland/Grums\|Grums]] i [[Värmland\|Värmlands]] län.
	Sonen Bror hade då etablerat sig i [[Stockholm]],
	där han hade tjänst vid Kartverket. Omkring
	1980 flyttade han tillbaka till hembygden och
	byggde ett hus i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]]. Han har sålunda lämnat
	sin födelsesocken för [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]], men har sedan
	han pensionerades lagt ner ett enastående arbete på att dokumentera Ånimskogs historia,
	och därför får han anses vara ständig hedersmedborgare i socknen. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 18-21</ref>

	== Källor ==		== Källor ==

Mikael S den 15 maj 2025 kl. 12.32

2025-05-15T12:32:26Z

← Äldre version		Versionen från 15 maj 2025 kl. 14.32
Rad 25:		Rad 25:
	mitten av 1700-talet stöter på den förste namngivne torparen i annalerna, Jan Bryngelsson och		mitten av 1700-talet stöter på den förste namngivne torparen i annalerna, Jan Bryngelsson och
	hans hustru Börta Eriksdotter, har namnet ändrats till Vesterås. Under de följande hundra åren,		hans hustru Börta Eriksdotter, har namnet ändrats till Vesterås. Under de följande hundra åren,
	då Upperud ägde Kilane, beboddes Vesterås av		då [[Dalsland/Holm/Upperud\|Upperud]] ägde [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Kilane]], beboddes Vesterås av
	en rad torpare som sannolikt fick arbeta långa		en rad torpare som sannolikt fick arbeta långa
	tider som skogshuggare och kolare åt bruket.		tider som skogshuggare och kolare åt bruket.

	När Kilane får nya ägare 1856 finner vi Jan		När [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Kilane]] får nya ägare 1856 finner vi Jan
	Andersson och hans hustru Lisa Bryngelsdotter		Andersson och hans hustru Lisa Bryngelsdotter
	upptagna som brukare på Vesterås mellan åren		upptagna som brukare på Vesterås mellan åren
Rad 37:		Rad 37:

	Låt oss i stället förflytta oss fram i tiden till		Låt oss i stället förflytta oss fram i tiden till
	1906 då grosshandlare Jensen köpte Kilane och		1906 då grosshandlare Jensen köpte [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Kilane]] och
	något år senare ägostyckade stora delar av sitt		något år senare ägostyckade stora delar av sitt
	markinnehav. Detta blev till glädje för Erik Magnus Johansson och hans hustru Charlotta, född		markinnehav. Detta blev till glädje för Erik Magnus Johansson och hans hustru Charlotta, född
Rad 51:		Rad 51:

	Det var dottern Emilia eller ”Meli” och hennes		Det var dottern Emilia eller ”Meli” och hennes
	man Axel Johansson från Björneborg i Värmlands län som såg till att livet gick vidare på		man Axel Johansson från [[Värmland/Kristinehamn/Björneborg\|Björneborg]] i [[Värmland\|Värmlands]] län som såg till att livet gick vidare på
	Vesterås. Axel hade kommit som anläggningsarbetare från Norge 1917 och fått anställning på		Vesterås. Axel hade kommit som anläggningsarbetare från Norge 1917 och fått anställning på
	[[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han träffade Meli som då tjänade		[[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han träffade Meli som då tjänade
Rad 64:		Rad 64:
	att han oftast var sysselsatt långt från hemmet		att han oftast var sysselsatt långt från hemmet
	med olika anläggningsarbeten. Bl.a. var han		med olika anläggningsarbeten. Bl.a. var han
	med och lade om grunden på Skålleruds kyrka		med och lade om grunden på [[Dalsland/Skållerud\|Skålleruds]] kyrka
	och arbetade som rallare vid järnvägsbygget i		och arbetade som rallare vid järnvägsbygget i
	Tisselskog. Under den tiden gick han från hemmet till arbetsplatsen i Tisselskog varje dag. Det		[[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]]. Under den tiden gick han från hemmet till arbetsplatsen i [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] varje dag. Det
	var en vandring som tog två timmar i anspråk		var en vandring som tog två timmar i anspråk
	på morgonen och två timmar på kvällen.		på morgonen och två timmar på kvällen.
Rad 84:		Rad 84:
	för alla torpstugor från 1700-och 1800-talen.		för alla torpstugor från 1700-och 1800-talen.

	När penninghushållningen fick allt större betydelse under de första decennierna av ~~1900talet~~ blev det inte längre möjligt att försörja en		När penninghushållningen fick allt större betydelse under de första decennierna av 1900-talet blev det inte längre möjligt att försörja en
	familj på ett litet hemman med en eller två kor.		familj på ett litet hemman med en eller två kor.
	Familjefadern och de barn som nått vuxen ålder		Familjefadern och de barn som nått vuxen ålder
	fick söka sig till någon industri för att man		fick söka sig till någon industri för att man
	skulle klara sin utkomst. I [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och stora		skulle klara sin utkomst. I [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och stora
	delar av Skållerud blev det oftast [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]]		delar av [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]] blev det oftast [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]]
	med dess tegelfabrik som gav de extra tillskott		med dess tegelfabrik som gav de extra tillskott
	som behövdes. Tyvärr innebar det att arbetarna		som behövdes. Tyvärr innebar det att arbetarna
Rad 103:		Rad 103:

	Axel och Meli Johansson bodde nu ensamma		Axel och Meli Johansson bodde nu ensamma
	på Vesterås. Axel arbetade dels i Snäcke och dels		på Vesterås. Axel arbetade dels i [[Dalsland/Skållerud/Snäcke\|Snäcke]] och dels
	på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], medan Meli skötte jordbruket.		på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], medan Meli skötte jordbruket.
	Hon hade ett par kor, ungdjur, svin och höns. I		Hon hade ett par kor, ungdjur, svin och höns. I
Rad 117:		Rad 117:

	Axel avled 1951 och efter ett par ensamma år		Axel avled 1951 och efter ett par ensamma år
	på Vesterås beslöt Meli att sälja och flytta. Hennes nya hem kom att bli Grums i Värmlands län.		på Vesterås beslöt Meli att sälja och flytta. Hennes nya hem kom att bli [[Värmland/Grums\|Grums]] i [[Värmland\|Värmlands]] län.
	Sonen Bror hade då etablerat sig i Stockholm,		Sonen Bror hade då etablerat sig i [[Stockholm]],
	där han hade tjänst vid Kartverket. Omkring		där han hade tjänst vid Kartverket. Omkring
	1980 flyttade han tillbaka till hembygden och		1980 flyttade han tillbaka till hembygden och
	byggde ett hus i Ryr. Han har sålunda lämnat		byggde ett hus i [[Dalsland/Skållerud/Ryr\|Ryr]]. Han har sålunda lämnat
	sin födelsesocken för Skållerud, men har sedan		sin födelsesocken för [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]], men har sedan
	han pensionerades lagt ner ett enastående arbete på att dokumentera Ånimskogs historia,		han pensionerades lagt ner ett enastående arbete på att dokumentera Ånimskogs historia,
	och därför får han anses vara ständig hedersmedborgare i socknen. ~~Han~~ ~~gifte~~ ~~sig~~ ~~med~~ ~~Inger~~		och därför får han anses vara ständig hedersmedborgare i socknen. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 18-21</ref>
	Lundgren 1947 och tillsammans har de tre döttrar: Pia född 1949, Lotta 1954 och Anneli 1956.

			== Källor ==
	Harry Svensson på Charlotten köpte hemmanet 1953 och hyrde en kort tid ut det till
			<references />
	familjen Korpi, som tidigare bott på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].
	Ett par år senare flyttade hans svåger Henning
	Johansson från Torps socken i södra Dalsland in
	i huset på Vesterås. Hans första åtgärd blev att
	förbättra vägen, så han kunde ta sig fram med
	bil. Senare byggde han till huset som nu blev
	betydligt rymligare. Henning var en händig och
	tekniskt mycket kunnig man och fungerade som
	traktens allt i allo, kanske främst som bilreparatör. Grannar och andra bekanta med risiga bilar
	vallfärdade till Vesterås, och de välsignades som
	regel med åkbara fordon, men ibland räckte inte
	ens Hennings helande händer till, och därför
	spred sig bilvraken i allt vidare cirklar kring
	huset och verkstaden.

	En kall vinterdag 1985 hade Henning fyrat
	på lite för våldsamt i sin vedpanna. En eldsvåda utbröt och huset gick inte att rädda. Detta
	var naturligtvis ett svårt slag för Henning, i
	synnerhet som han inte hade någon brandförsäkring, men med okuvlig optimism och hjälp
	av goda grannar, som bland annat bidrog med
	virke, byggde han upp det hus som idag står
	på tomten.

	Det kan synas märkligt att Henning inte hade
	någon försäkring, men det låg i linje med hans
	flegmatiska sätt och stoiska inställning till livets
	förtretligheter. En händelse kan illustrera denna
	läggning hos honom. Karl Lindström i Snäcke
	skulle hjälpa Henning att ta upp en ny genomgång mellan två rum i det hus som sedan brann
	ner. Eftersom väggen var timrad måste de använda motorsågen för att ta sig igenom. Henning började såga, och efter en stund märkte
	Karl att sågspånen blandades med tygremsor.
	Något förbryllade stoppade de sågen och gick
	för att undersöka vad som fanns på andra sidan
	väggen. Där hängde Hennings bästa kostym
	strimlad och söndertuggad av sågkedjan.
	Hennings enda kommentar var: ”Jaså, hängde
	den där?”

	Tyvärr fick han inte njuta så länge av sin nya
	bostad. 1994 insjuknade han och dog i januari
	påföljande år, nästan exakt tio år efter den
	ödesdigra branden. Det är svårt att veta, men
	det är troligt att han mötte livets sista stora problem med samma upphöjda lugn som han alltid uppvisat.

	Hennings brorsdotter Elisabeth Johansson
	erhöll huset som gåva och behöll det några år,
	men 1999 sålde hon fastigheten vidare.
	{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=18-21}}

Mikael S: Lagt till länkar till relevanta sidor.

2025-05-13T11:15:00Z

Lagt till länkar till relevanta sidor.

Sockadm: Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

2025-04-14T10:40:06Z

Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"

← Äldre version		Versionen från 14 april 2025 kl. 12.40
Rad 1:		Rad 1:
			{{SockMall:Plats
	{{PlatsboxV2
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

2025-02-02T21:33:15Z

Textersättning - "\{\{Platsbox[^V]" till "{{PlatsboxV2 |landskap=Dalsland "

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 23.33
Rad 1:		Rad 1:
			{{PlatsboxV2
	{{Platsbox
			\|landskap=Dalsland
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Nedre Kilane		\|hemman=Nedre Kilane

Sockadm: Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

2025-02-02T19:08:53Z

Textersättning - "\{\{DISPLAYTITLE:.*\}\}\n" till ""

← Äldre version		Versionen från 2 februari 2025 kl. 21.08
Rad 1:		Rad 1:
	{{DISPLAYTITLE:Vesterås}}
	{{Platsbox		{{Platsbox
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog

Sockadm: Lagt till referens till Sockenboken

2024-10-12T05:29:15Z

Lagt till referens till Sockenboken

← Äldre version		Versionen från 12 oktober 2024 kl. 07.29
Rad 175:		Rad 175:
	erhöll huset som gåva och behöll det några år,		erhöll huset som gåva och behöll det några år,
	men 1999 sålde hon fastigheten vidare.		men 1999 sålde hon fastigheten vidare.
			{{ÅnimskogSockenbok\|del=II\|sidintervall=18-21}}

Sockadm: Lagt till koordinater från Kartbild.com

2024-10-12T05:08:17Z

Lagt till koordinater från Kartbild.com

← Äldre version		Versionen från 12 oktober 2024 kl. 07.08
Rad 5:		Rad 5:
	\|namn=Vesterås		\|namn=Vesterås
	\|sortnamn=Vesterås		\|sortnamn=Vesterås
			\|knord=58.854871
			\|kost=12.473264
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
	}}		}}

Sockadm: Rättat syntaxfel

2024-10-12T05:07:20Z

Rättat syntaxfel

← Äldre version		Versionen från 12 oktober 2024 kl. 07.07
Rad 3:		Rad 3:
	\|socken=Ånimskog		\|socken=Ånimskog
	\|hemman=Nedre Kilane		\|hemman=Nedre Kilane
	\|~~namne~~=Vesterås		\|namn=Vesterås
	\|sortnamn=Vesterås		\|sortnamn=Vesterås
	\|typ=Torp		\|typ=Torp

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2025 kl. 13.15
Rad 9:		Rad 9:
	\|typ=Torp		\|typ=Torp
	}}		}}
	De torp som tillhörde Nedre Kilane låg i en rad		De torp som tillhörde [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] låg i en rad
	från nordväst till sydväst om gården. Längst i		från nordväst till sydväst om gården. Längst i
	norr ligger Vesterås, där vi idag finner ett modernt bostadshus som dock inte bebos året om.		norr ligger Vesterås, där vi idag finner ett modernt bostadshus som dock inte bebos året om.
Rad 42:		Rad 42:
	Kil, som med sina barn hade bott på ett flertal		Kil, som med sina barn hade bott på ett flertal
	platser i den västra delen av socknen, bl.a. på		platser i den västra delen av socknen, bl.a. på
	Bräcketorpet. Senast hade de bott på Annenäset,		[[Dalsland/Ånimskog/Bräcketorpet\|Bräcketorpet]]. Senast hade de bott på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]],
	där Erik arbetade i fabriken, men nu efter köpet		där Erik arbetade i fabriken, men nu efter köpet
	1908 kom Vesterås att bli familjens fasta punkt		1908 kom Vesterås att bli familjens fasta punkt
Rad 53:		Rad 53:
	man Axel Johansson från Björneborg i Värmlands län som såg till att livet gick vidare på		man Axel Johansson från Björneborg i Värmlands län som såg till att livet gick vidare på
	Vesterås. Axel hade kommit som anläggningsarbetare från Norge 1917 och fått anställning på		Vesterås. Axel hade kommit som anläggningsarbetare från Norge 1917 och fått anställning på
	Annenäset, där han träffade Meli som då tjänade		[[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], där han träffade Meli som då tjänade
	som barnjungfru åt bergsingenjör Setterberg.		som barnjungfru åt bergsingenjör Setterberg.
	Meli var endast 18 år, och när hon och hennes		Meli var endast 18 år, och när hon och hennes
Rad 70:		Rad 70:
	på morgonen och två timmar på kvällen.		på morgonen och två timmar på kvällen.

	Under 1930-talet kom en svår tid med arbetslöshet, då Axel endast fick sporadiska ~~AKarbeten~~, och då var torpet den enda försörjningskällan för familjen. Charlotta bodde hela		Under 1930-talet kom en svår tid med arbetslöshet, då Axel endast fick sporadiska arbeten, och då var torpet den enda försörjningskällan för familjen. Charlotta bodde hela
	tiden med sin dotter och måg tills hon avled		tiden med sin dotter och måg tills hon avled
	1939.		1939.
Rad 88:		Rad 88:
	Familjefadern och de barn som nått vuxen ålder		Familjefadern och de barn som nått vuxen ålder
	fick söka sig till någon industri för att man		fick söka sig till någon industri för att man
	skulle klara sin utkomst. I Ånimskog och stora		skulle klara sin utkomst. I [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och stora
	delar av Skållerud blev det oftast Annenäset		delar av Skållerud blev det oftast [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]]
	med dess tegelfabrik som gav de extra tillskott		med dess tegelfabrik som gav de extra tillskott
	som behövdes. Tyvärr innebar det att arbetarna		som behövdes. Tyvärr innebar det att arbetarna
Rad 98:		Rad 98:

	När Erik och Bror slutat skolan tog de båda		När Erik och Bror slutat skolan tog de båda
	anställning på Annenäset, och Erik som arbetade på en av de mest utsatta platserna ådrog		anställning på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], och Erik som arbetade på en av de mest utsatta platserna ådrog
	sig stenlunga och dog 1942, endast 23 år gammal. Samma år slutade Bror sin anställning och		sig stenlunga och dog 1942, endast 23 år gammal. Samma år slutade Bror sin anställning och
	tog värvning vid I 2 i Karlstad.		tog värvning vid I 2 i Karlstad.
Rad 104:		Rad 104:
	Axel och Meli Johansson bodde nu ensamma		Axel och Meli Johansson bodde nu ensamma
	på Vesterås. Axel arbetade dels i Snäcke och dels		på Vesterås. Axel arbetade dels i Snäcke och dels
	på Annenäset, medan Meli skötte jordbruket.		på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], medan Meli skötte jordbruket.
	Hon hade ett par kor, ungdjur, svin och höns. I		Hon hade ett par kor, ungdjur, svin och höns. I
	början av 1940-talet började hon leverera mjölk		början av 1940-talet började hon leverera mjölk
	till mejeriet i Åmål, och det innebar ett mödosamt arbete, eftersom mjölkflaskorna måste		till mejeriet i Åmål, och det innebar ett mödosamt arbete, eftersom mjölkflaskorna måste
	forslas på en cykelkärra den nästan tre kilometer långa vägen till Känsbyn. Vägen var dålig		forslas på en cykelkärra den nästan tre kilometer långa vägen till [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]]. Vägen var dålig
	och svårframkomlig, särskilt under vinterhalvåret då en kälke fick ersätta kärran. Ofta var vägarna inte plogade efter ett snöfall och då måste		och svårframkomlig, särskilt under vinterhalvåret då en kälke fick ersätta kärran. Ofta var vägarna inte plogade efter ett snöfall och då måste
	Meli skotta sig fram med sin mjölktransport.		Meli skotta sig fram med sin mjölktransport.
Rad 128:		Rad 128:

	Harry Svensson på Charlotten köpte hemmanet 1953 och hyrde en kort tid ut det till		Harry Svensson på Charlotten köpte hemmanet 1953 och hyrde en kort tid ut det till
	familjen Korpi, som tidigare bott på Annenäset.		familjen Korpi, som tidigare bott på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]].
	Ett par år senare flyttade hans svåger Henning		Ett par år senare flyttade hans svåger Henning
	Johansson från Torps socken i södra Dalsland in		Johansson från Torps socken i södra Dalsland in