Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 12 och 1 13 - Versionshistorik

Jano den 15 april 2026 kl. 07.46

2026-04-15T07:46:40Z

← Äldre version		Versionen från 15 april 2026 kl. 09.46
Rad 23:		Rad 23:
	Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] avsöndrades.		Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] avsöndrades.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] målade Vårt Land.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] målade Vårt Land.]]
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i [[Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere\|Slobol, Ånimskog]] 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes på [[Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere\|Hesselbomere]] i Slobol, Ånimskog 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.

	Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.		Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.

Jano: Just länk

2026-04-15T07:44:23Z

Just länk

← Äldre version		Versionen från 15 april 2026 kl. 09.44
Rad 23:		Rad 23:
	Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] avsöndrades.		Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] avsöndrades.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] målade Vårt Land.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] målade Vårt Land.]]
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i [[Dalsland/Ånimskog/~~Slobol~~\|Slobol]], ~~[[Dalsland/Ånimskog\|~~Ånimskog]] 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i [[Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere\|Slobol, Ånimskog]] 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.

	Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.		Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.

Jano den 15 april 2026 kl. 07.40

2026-04-15T07:40:19Z

← Äldre version		Versionen från 15 april 2026 kl. 09.40
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats\|socken=Ånimskog\|landskap=Dalsland\|hemman=Vingnäs\|namn=Vingnäs 1:12 och 1:13\|knord=58.924964\|kost=12.500296\|typ=Gård\|bild=Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(2).jpg}}
	{{NyPlats
	\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland
	\| hemman = Vingnäs
	\| namn = Vingnäs 1:12 och 1:13
	\| knord = 58.924964
	\| kost = 12.500296
	\| typ = Gård
	}}

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13.jpg\|miniatyr\|422x422px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13.jpg\|miniatyr\|422x422px]]

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:59Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-27T09:34:20Z

Lagt till länkar.

Mikael S: Lagt till bilder från sockenboken.

2025-05-12T14:35:59Z

Lagt till bilder från sockenboken.

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2025 kl. 16.35
Rad 22:		Rad 22:
	Som tidigare nämnts tillhörde norra delen av Vingnäs och Slättan samt utjorden Rud den del som kom i Mauritz Sahlins ägo vid skiftesdelningen 1832 och registrerades som 1:2.		Som tidigare nämnts tillhörde norra delen av Vingnäs och Slättan samt utjorden Rud den del som kom i Mauritz Sahlins ägo vid skiftesdelningen 1832 och registrerades som 1:2.

	Omkring 1860 blev häradsdomaren Carl Svensson i Kingebol ägare av detta skifte. Han lät uppföra den första bebyggelsen på gården och flyttade in 1864. Han var en välbärgad och inflytelserik man som bl.a. också ägde Hängelsrud i Tösse. Varför han på sin ålders höst etablerade sig som "nybyggare" i Vingnäs är en smula gåtfullt, men kanske hade han sina barn och barnbarn i tankarna när han utvidgade sitt jordinnehav. Han och hustrun Lisa Pettersdotter hade nämligen sju barn att placera ut på bästa sätt i livet, och att denna storpappa var mån om sin familj illustreras av hans djupa engagemang för barnbarnen när ödets tunga hand lades över sonen Sven Petter och hans familj.		Omkring 1860 blev häradsdomaren Carl Svensson i Kingebol ägare av detta skifte. Han lät uppföra den första bebyggelsen på gården och flyttade in 1864. Han var en välbärgad och inflytelserik man som bl.a. också ägde Hängelsrud i Tösse. Varför han på sin ålders höst etablerade sig som "nybyggare" i Vingnäs är en smula gåtfullt, men kanske hade han sina barn och barnbarn i tankarna när han utvidgade sitt jordinnehav. Han och hustrun Lisa Pettersdotter hade nämligen sju barn att placera ut på bästa sätt i livet, och att denna storpappa var mån om sin familj illustreras av hans djupa engagemang för barnbarnen när ödets tunga hand lades över sonen Sven Petter och hans familj.[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(3).jpg\|vänster\|miniatyr\|280x280px\|Maria Charlotta (Lotta) Jansdotter, född 1843. Gift med Lars-Gustaf Hesselbom. Syster till Johan Mauritz Jansson, Gruvan, Vassviken.]]Sven Petter hade gift sig till en gård i Skållebyn, och liksom sin far skaffat många barn, men sommaren 1863 inträffade det tragiska att både Sven Petter och hans hustru dog med en månads mellanrum i blomman av sin ålder.

	Sven Petter hade gift sig till en gård i Skållebyn, och liksom sin far skaffat många barn, men sommaren 1863 inträffade det tragiska att både Sven Petter och hans hustru dog med en månads mellanrum i blomman av sin ålder.

	Det blev nu farfar och farmor som kom att ta hand om deras barn, av vilka den yngsta flickan bara var ett par månader gammal, och allt detta skedde i samband med att Carl Svensson tog sin nya gård i besittning.		Det blev nu farfar och farmor som kom att ta hand om deras barn, av vilka den yngsta flickan bara var ett par månader gammal, och allt detta skedde i samband med att Carl Svensson tog sin nya gård i besittning.
		⚫	Före sin död 1872 skänkte emellertid Carl Svensson gården, som var värderad till 21.000 rdr. till de fyra föräldralösa barnen, av vilka Carl Peter Svensson kom att svara för gårdens skötsel efter häradsdomarens död. Carl Peter gifte sig med sin fars kusin Stina Lisa Larsdotter från Långerud i Fröskog. På Vingnäs fick de i rask följd sex barn, varav två dog i späd ålder.[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(2).jpg\|miniatyr\|346x346px\|Norra Vingnäs 1907.]]1881 har det märkliga inträffat att Carl Petter Svensson med hustru och fyra barn i husförhörs-längderna noteras som inhyses i Vingnäs. De tre systrarna Emilia Sofia, Maria Charlotta och Christina Elisabeth hade då sålt sina andelar i gården till Gustaf Jonasson, som i sin tur sålde till Lars Gustaf Hesselbom 1880. Ännu fram till 1890 kvarstod familjen Carl Peter Svensson som inhyses, men detta år inträffar det helt osannolika att hela familjen i husförhörslängden uppförs på listan över s.k. lösdrivare.
⚫	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(3).jpg\|vänster\|miniatyr\|~~280x280px\|Maria~~ ~~Charlotta~~ ~~(Lotta)~~ ~~Jansdotter,~~ ~~född~~ ~~1843.~~ ~~Gift~~ ~~med Lars-Gustaf Hesselbom~~. ~~Syster~~ ~~till~~ ~~Johan~~ ~~Mauritz~~ ~~Jansson,~~ ~~Gruvan,~~ ~~Vassviken~~.]]
	Före sin död 1872 skänkte emellertid Carl Svensson gården, som var värderad till 21.000 rdr. till de fyra föräldralösa barnen, av vilka Carl Peter Svensson kom att svara för gårdens skötsel efter häradsdomarens död. Carl Peter gifte sig med sin fars kusin Stina Lisa Larsdotter från Långerud i Fröskog. På Vingnäs fick de i rask följd sex barn, varav två dog i späd ålder.

⚫	1881 har det märkliga inträffat att Carl Petter Svensson med hustru och fyra barn i husförhörs-längderna noteras som inhyses i Vingnäs. De tre systrarna Emilia Sofia, Maria Charlotta och Christina Elisabeth hade då sålt sina andelar i gården till Gustaf Jonasson, som i sin tur sålde till Lars Gustaf Hesselbom 1880. Ännu fram till 1890 kvarstod familjen Carl Peter Svensson som inhyses, men detta år inträffar det helt osannolika att hela familjen i husförhörslängden uppförs på listan över s.k. lösdrivare.

	Man kan spekulera över vart Carl Peter Svensson och hans unga familj tog vägen och troligt är att de sökte sig över till Amerika, kanske via Norge, eller att familjen splittrades, ty enligt sägnen var Carl Peter en bohemisk natur. Någonstans bör det finnas dokument som skingrar mystiken, men dessa har varit svåra att finna.		Man kan spekulera över vart Carl Peter Svensson och hans unga familj tog vägen och troligt är att de sökte sig över till Amerika, kanske via Norge, eller att familjen splittrades, ty enligt sägnen var Carl Peter en bohemisk natur. Någonstans bör det finnas dokument som skingrar mystiken, men dessa har varit svåra att finna.

	Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att Slättan avsöndrades.		Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att Slättan avsöndrades.
			[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där Otto Hesselbom målade Vårt Land.]]

	Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i Slobol, Ånimskog 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom Vingnäs efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. Otto Hesselboms rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i Slobol, Ånimskog 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom Vingnäs efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.

	Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.		Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(2).jpg\|miniatyr\|346x346px\|Norra Vingnäs 1907.]]
	Under 1800-talets sista decennium och en bit in på 1900-talet skulle namnet Hesselbom bli känt i hela landet och också utanför dess gränser, eftersom Lars Gustafs bror Otto då började få erkännande för sitt konstnärskap. Han vistades tidvis på Vingnäs, där han hade ett rum till sitt förfogande, och flera av hans målningar har motiv från trakterna kring Ånimmen och Ärran, och att hans mest kända målning, Vårt Land, är framsprungen ur den vildmarksmystik som lägrar sig över omgivningarna en sen sommarkväll med Vingnäsbergen som betraktarens och målarens utsiktspunkt är allom bekant.		Under 1800-talets sista decennium och en bit in på 1900-talet skulle namnet Hesselbom bli känt i hela landet och också utanför dess gränser, eftersom Lars Gustafs bror Otto då började få erkännande för sitt konstnärskap. Han vistades tidvis på Vingnäs, där han hade ett rum till sitt förfogande, och flera av hans målningar har motiv från trakterna kring Ånimmen och Ärran, och att hans mest kända målning, Vårt Land, är framsprungen ur den vildmarksmystik som lägrar sig över omgivningarna en sen sommarkväll med Vingnäsbergen som betraktarens och målarens utsiktspunkt är allom bekant.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg~~\|vänster~~\|miniatyr\|~~268x268px\|~~Vingnäs. ~~Otto~~ ~~Hesselboms~~ ~~rum~~.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(6).jpg\|miniatyr\|Familjen Hesselbom vid "Tassekasa" Vingnäs 1907 Fr. v. Gösta, Emilia, Lars-Gustaf och Charlotta Hesselbom samt Karin.]]
	Betydligt mera prosaisk var Lars Gustafs andra brors, Karl Fredrik, insats på gården. Han arbetade som dräng, men som jordnära plöjare och såningsman var han en del av den verklighet som brodern Otto skildrade, men hans verk har fallit i glömska och vilar idag under igenväxta åkertegar, medan broderns konstnärliga ande skapade en evigt bestående bild av den natur och de förhållanden som präglade honom.		Betydligt mera prosaisk var Lars Gustafs andra brors, Karl Fredrik, insats på gården. Han arbetade som dräng, men som jordnära plöjare och såningsman var han en del av den verklighet som brodern Otto skildrade, men hans verk har fallit i glömska och vilar idag under igenväxta åkertegar, medan broderns konstnärliga ande skapade en evigt bestående bild av den natur och de förhållanden som präglade honom.
		⚫	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(7).jpg\|vänster\|miniatyr\|Norra Vingnäs. I mitten Karin och Richard Johansson. Sonen Sven t. v. och dottern Solveig.]]

	Otto Hesselbom avled i sitt hem i Säffle 1913, och då hade ett generationsskifte skett i Vingnäs. Lars Gustaf Hesselbom och hans hustru drog sig tillbaka som aktiva lantbrukare och sonen Gustaf, som var utbildad agronom och lärare på Färgelanda Lanthushållsskola, köpte Vingnäs tillsammans med sin syster Karin och hennes trolovade Rickard Johansson från Skållerud. Detta gemensamma ägande varade dock inte längre än till 1912 då Karin och Rickard Johansson köpte ut Gustaf Hesselbom.		Otto Hesselbom avled i sitt hem i Säffle 1913, och då hade ett generationsskifte skett i Vingnäs. Lars Gustaf Hesselbom och hans hustru drog sig tillbaka som aktiva lantbrukare och sonen Gustaf, som var utbildad agronom och lärare på Färgelanda Lanthushållsskola, köpte Vingnäs tillsammans med sin syster Karin och hennes trolovade Rickard Johansson från Skållerud. Detta gemensamma ägande varade dock inte längre än till 1912 då Karin och Rickard Johansson köpte ut Gustaf Hesselbom.

Mikael S den 12 maj 2025 kl. 14.31

2025-05-12T14:31:15Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13.jpg|miniatyr|422x422px]]
 Norra Vingnäs, eller som gården ibland benämns, Stora Vingnäs, ligger strax norr om landsvägen, omsluten av sjön Ärrs södra stränder. Åkermarken omger gården på alla sidor, medan det tillhörande skogsområdet sträcker sig mot väster och nordväst ända till gränserna mot Tisselskog och Fröskog. Inom fastighetens gränser ligger också den kvartsitrika delen av Vingnäsbergen som exploaterades på 1970-talet.
@@ Rad 38: / Rad 48: @@
 Den äldre generationen kunde nu njuta sitt otium på gården, och hade glädjen att se barnbarnen Sven och Solveig födas 1910 respektive 1913. Lars Gustaf Hesselbom avled 1916, medan hans hustru Charlotta levde till 1928.
-Karin och Rickard Johansson brukade gården fram till 1945 med undantag för en period på 1920-talet då Gösta och Anna Engström arrenderade den och med sin familj bodde i lillstugan. Rickard avled 1945 och det blev nu barnen Sven och Solveig som tog över. Solveig gifte sig dock 1948 och flyttade till Tibro, medan Sven blev kvar och brukade gården under 1950-talet.
+Karin och Rickard Johansson brukade gården fram till 1945 med undantag för en period på 1920-talet då Gösta och Anna Engström arrenderade den och med sin familj bodde i lillstugan. Rickard avled 1945 och det blev nu barnen Sven och Solveig som tog över. Solveig gifte sig dock 1948 och flyttade till Tibro, medan Sven blev kvar och brukade gården under 1950-talet.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 357-360.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-12T14:28:19Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13.jpg|miniatyr|422x422px]]
Norra Vingnäs, eller som gården ibland benämns, Stora Vingnäs, ligger strax norr om landsvägen, omsluten av sjön Ärrs södra stränder. Åkermarken omger gården på alla sidor, medan det tillhörande skogsområdet sträcker sig mot väster och nordväst ända till gränserna mot Tisselskog och Fröskog. Inom fastighetens gränser ligger också den kvartsitrika delen av Vingnäsbergen som exploaterades på 1970-talet.

Mangårdsbyggnaden, som uppfördes i början av 1860-talet och renoverades 1889 och i början av 1940-talet, har under senare tid genomgått omfattande reparationer och tillbyggnader. Bl.a. har fasaden fått en modernare utformning än den strikta portalen som i sin tur avlöste en öppen veranda med snickarglädje i jugendstil.

Ladugården, som också har sitt ursprung från 1860-talets början och uppfördes i sten, står fortfarande kvar ganska oförändrad.

När jordbruket drevs med full kapacitet bestod djurbesättningen av tre hästar, åtta kor och ett antal ungdjur samt svin och får. Gården brukades aktivt fram till slutet av 1960-talet, och sedan har jorden arrenderats ut, främst till höproduktion och bete.

HISTORIK

Som tidigare nämnts tillhörde norra delen av Vingnäs och Slättan samt utjorden Rud den del som kom i Mauritz Sahlins ägo vid skiftesdelningen 1832 och registrerades som 1:2.

Omkring 1860 blev häradsdomaren Carl Svensson i Kingebol ägare av detta skifte. Han lät uppföra den första bebyggelsen på gården och flyttade in 1864. Han var en välbärgad och inflytelserik man som bl.a. också ägde Hängelsrud i Tösse. Varför han på sin ålders höst etablerade sig som "nybyggare" i Vingnäs är en smula gåtfullt, men kanske hade han sina barn och barnbarn i tankarna när han utvidgade sitt jordinnehav. Han och hustrun Lisa Pettersdotter hade nämligen sju barn att placera ut på bästa sätt i livet, och att denna storpappa var mån om sin familj illustreras av hans djupa engagemang för barnbarnen när ödets tunga hand lades över sonen Sven Petter och hans familj.

Sven Petter hade gift sig till en gård i Skållebyn, och liksom sin far skaffat många barn, men sommaren 1863 inträffade det tragiska att både Sven Petter och hans hustru dog med en månads mellanrum i blomman av sin ålder.

Det blev nu farfar och farmor som kom att ta hand om deras barn, av vilka den yngsta flickan bara var ett par månader gammal, och allt detta skedde i samband med att Carl Svensson tog sin nya gård i besittning.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(3).jpg|vänster|miniatyr|280x280px|Maria Charlotta (Lotta) Jansdotter, född 1843. Gift med Lars-Gustaf Hesselbom. Syster till Johan Mauritz Jansson, Gruvan, Vassviken.]]
Före sin död 1872 skänkte emellertid Carl Svensson gården, som var värderad till 21.000 rdr. till de fyra föräldralösa barnen, av vilka Carl Peter Svensson kom att svara för gårdens skötsel efter häradsdomarens död. Carl Peter gifte sig med sin fars kusin Stina Lisa Larsdotter från Långerud i Fröskog. På Vingnäs fick de i rask följd sex barn, varav två dog i späd ålder.

1881 har det märkliga inträffat att Carl Petter Svensson med hustru och fyra barn i husförhörs-längderna noteras som inhyses i Vingnäs. De tre systrarna Emilia Sofia, Maria Charlotta och Christina Elisabeth hade då sålt sina andelar i gården till Gustaf Jonasson, som i sin tur sålde till Lars Gustaf Hesselbom 1880. Ännu fram till 1890 kvarstod familjen Carl Peter Svensson som inhyses, men detta år inträffar det helt osannolika att hela familjen i husförhörslängden uppförs på listan över s.k. lösdrivare.

Man kan spekulera över vart Carl Peter Svensson och hans unga familj tog vägen och troligt är att de sökte sig över till Amerika, kanske via Norge, eller att familjen splittrades, ty enligt sägnen var Carl Peter en bohemisk natur. Någonstans bör det finnas dokument som skingrar mystiken, men dessa har varit svåra att finna.

Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att Slättan avsöndrades.

Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i Slobol, Ånimskog 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom Vingnäs efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.

Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(2).jpg|miniatyr|346x346px|Norra Vingnäs 1907.]]
Under 1800-talets sista decennium och en bit in på 1900-talet skulle namnet Hesselbom bli känt i hela landet och också utanför dess gränser, eftersom Lars Gustafs bror Otto då började få erkännande för sitt konstnärskap. Han vistades tidvis på Vingnäs, där han hade ett rum till sitt förfogande, och flera av hans målningar har motiv från trakterna kring Ånimmen och Ärran, och att hans mest kända målning, Vårt Land, är framsprungen ur den vildmarksmystik som lägrar sig över omgivningarna en sen sommarkväll med Vingnäsbergen som betraktarens och målarens utsiktspunkt är allom bekant.
[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg|vänster|miniatyr|268x268px|Vingnäs. Otto Hesselboms rum.]]
Betydligt mera prosaisk var Lars Gustafs andra brors, Karl Fredrik, insats på gården. Han arbetade som dräng, men som jordnära plöjare och såningsman var han en del av den verklighet som brodern Otto skildrade, men hans verk har fallit i glömska och vilar idag under igenväxta åkertegar, medan broderns konstnärliga ande skapade en evigt bestående bild av den natur och de förhållanden som präglade honom.

Otto Hesselbom avled i sitt hem i Säffle 1913, och då hade ett generationsskifte skett i Vingnäs. Lars Gustaf Hesselbom och hans hustru drog sig tillbaka som aktiva lantbrukare och sonen Gustaf, som var utbildad agronom och lärare på Färgelanda Lanthushållsskola, köpte Vingnäs tillsammans med sin syster Karin och hennes trolovade Rickard Johansson från Skållerud. Detta gemensamma ägande varade dock inte längre än till 1912 då Karin och Rickard Johansson köpte ut Gustaf Hesselbom.

Den äldre generationen kunde nu njuta sitt otium på gården, och hade glädjen att se barnbarnen Sven och Solveig födas 1910 respektive 1913. Lars Gustaf Hesselbom avled 1916, medan hans hustru Charlotta levde till 1928.

Karin och Rickard Johansson brukade gården fram till 1945 med undantag för en period på 1920-talet då Gösta och Anna Engström arrenderade den och med sin familj bodde i lillstugan. Rickard avled 1945 och det blev nu barnen Sven och Solveig som tog över. Solveig gifte sig dock 1948 och flyttade till Tibro, medan Sven blev kvar och brukade gården under 1950-talet.

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2025 kl. 11.34
Rad 10:		Rad 10:

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13.jpg\|miniatyr\|422x422px]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13.jpg\|miniatyr\|422x422px]]
	Norra Vingnäs, eller som gården ibland benämns, Stora Vingnäs, ligger strax norr om landsvägen, omsluten av sjön Ärrs södra stränder. Åkermarken omger gården på alla sidor, medan det tillhörande skogsområdet sträcker sig mot väster och nordväst ända till gränserna mot Tisselskog och Fröskog. Inom fastighetens gränser ligger också den kvartsitrika delen av Vingnäsbergen som exploaterades på 1970-talet.		Norra Vingnäs, eller som gården ibland benämns, Stora Vingnäs, ligger strax norr om landsvägen, omsluten av sjön [[Dalsland/Ånimskog/Ärr\|Ärrs]] södra stränder. Åkermarken omger gården på alla sidor, medan det tillhörande skogsområdet sträcker sig mot väster och nordväst ända till gränserna mot [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]] och [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]]. Inom fastighetens gränser ligger också den kvartsitrika delen av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäsbergen\|Vingnäsbergen]] som exploaterades på 1970-talet.

	Mangårdsbyggnaden, som uppfördes i början av 1860-talet och renoverades 1889 och i början av 1940-talet, har under senare tid genomgått omfattande reparationer och tillbyggnader. Bl.a. har fasaden fått en modernare utformning än den strikta portalen som i sin tur avlöste en öppen veranda med snickarglädje i jugendstil.		Mangårdsbyggnaden, som uppfördes i början av 1860-talet och renoverades 1889 och i början av 1940-talet, har under senare tid genomgått omfattande reparationer och tillbyggnader. Bl.a. har fasaden fått en modernare utformning än den strikta portalen som i sin tur avlöste en öppen veranda med snickarglädje i jugendstil.
Rad 20:		Rad 20:
	HISTORIK		HISTORIK

	Som tidigare nämnts tillhörde norra delen av Vingnäs och Slättan samt utjorden Rud den del som kom i Mauritz Sahlins ägo vid skiftesdelningen 1832 och registrerades som 1:2.		Som tidigare nämnts tillhörde norra delen av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] och [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] samt utjorden [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] den del som kom i Mauritz Sahlins ägo vid skiftesdelningen 1832 och registrerades som 1:2.

	Omkring 1860 blev häradsdomaren Carl Svensson i Kingebol ägare av detta skifte. Han lät uppföra den första bebyggelsen på gården och flyttade in 1864. Han var en välbärgad och inflytelserik man som bl.a. också ägde Hängelsrud i Tösse. Varför han på sin ålders höst etablerade sig som "nybyggare" i Vingnäs är en smula gåtfullt, men kanske hade han sina barn och barnbarn i tankarna när han utvidgade sitt jordinnehav. Han och hustrun Lisa Pettersdotter hade nämligen sju barn att placera ut på bästa sätt i livet, och att denna storpappa var mån om sin familj illustreras av hans djupa engagemang för barnbarnen när ödets tunga hand lades över sonen Sven Petter och hans familj.[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(3).jpg\|vänster\|miniatyr\|280x280px\|Maria Charlotta (Lotta) Jansdotter, född 1843. Gift med Lars-Gustaf Hesselbom. Syster till Johan Mauritz Jansson, Gruvan, Vassviken.]]Sven Petter hade gift sig till en gård i Skållebyn, och liksom sin far skaffat många barn, men sommaren 1863 inträffade det tragiska att både Sven Petter och hans hustru dog med en månads mellanrum i blomman av sin ålder.		Omkring 1860 blev häradsdomaren Carl Svensson i [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol\|Kingebol]] ägare av detta skifte. Han lät uppföra den första bebyggelsen på gården och flyttade in 1864. Han var en välbärgad och inflytelserik man som bl.a. också ägde [[Dalsland/Tösse/Hängelsrud\|Hängelsrud]] i [[Dalsland/Tösse\|Tösse]]. Varför han på sin ålders höst etablerade sig som "nybyggare" i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] är en smula gåtfullt, men kanske hade han sina barn och barnbarn i tankarna när han utvidgade sitt jordinnehav. Han och hustrun Lisa Pettersdotter hade nämligen sju barn att placera ut på bästa sätt i livet, och att denna storpappa var mån om sin familj illustreras av hans djupa engagemang för barnbarnen när ödets tunga hand lades över sonen Sven Petter och hans familj.[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(3).jpg\|vänster\|miniatyr\|280x280px\|Maria Charlotta (Lotta) Jansdotter, född 1843. Gift med Lars-Gustaf Hesselbom. Syster till Johan Mauritz Jansson, [[Dalsland/Ånimskog/Gruvan\|Gruvan]], [[Dalsland/Ånimskog/Vassviken\|Vassviken]].]]Sven Petter hade gift sig till en gård i [[Dalsland/Ånimskog/Skållebyn\|Skållebyn]], och liksom sin far skaffat många barn, men sommaren 1863 inträffade det tragiska att både Sven Petter och hans hustru dog med en månads mellanrum i blomman av sin ålder.

	Det blev nu farfar och farmor som kom att ta hand om deras barn, av vilka den yngsta flickan bara var ett par månader gammal, och allt detta skedde i samband med att Carl Svensson tog sin nya gård i besittning.		Det blev nu farfar och farmor som kom att ta hand om deras barn, av vilka den yngsta flickan bara var ett par månader gammal, och allt detta skedde i samband med att Carl Svensson tog sin nya gård i besittning.
	Före sin död 1872 skänkte emellertid Carl Svensson gården, som var värderad till 21.000 rdr. till de fyra föräldralösa barnen, av vilka Carl Peter Svensson kom att svara för gårdens skötsel efter häradsdomarens död. Carl Peter gifte sig med sin fars kusin Stina Lisa Larsdotter från Långerud i Fröskog. På Vingnäs fick de i rask följd sex barn, varav två dog i späd ålder.[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(2).jpg\|miniatyr\|346x346px\|Norra Vingnäs 1907.]]1881 har det märkliga inträffat att Carl Petter Svensson med hustru och fyra barn i husförhörs-längderna noteras som inhyses i Vingnäs. De tre systrarna Emilia Sofia, Maria Charlotta och Christina Elisabeth hade då sålt sina andelar i gården till Gustaf Jonasson, som i sin tur sålde till Lars Gustaf Hesselbom 1880. Ännu fram till 1890 kvarstod familjen Carl Peter Svensson som inhyses, men detta år inträffar det helt osannolika att hela familjen i husförhörslängden uppförs på listan över s.k. lösdrivare.		Före sin död 1872 skänkte emellertid Carl Svensson gården, som var värderad till 21.000 rdr. till de fyra föräldralösa barnen, av vilka Carl Peter Svensson kom att svara för gårdens skötsel efter häradsdomarens död. Carl Peter gifte sig med sin fars kusin Stina Lisa Larsdotter från [[Dalsland/Fröskog/Långerud\|Långerud]] i [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]]. På [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] fick de i rask följd sex barn, varav två dog i späd ålder.[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(2).jpg\|miniatyr\|346x346px\|Norra Vingnäs 1907.]]1881 har det märkliga inträffat att Carl Petter Svensson med hustru och fyra barn i husförhörs-längderna noteras som inhyses i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]]. De tre systrarna Emilia Sofia, Maria Charlotta och Christina Elisabeth hade då sålt sina andelar i gården till Gustaf Jonasson, som i sin tur sålde till Lars Gustaf Hesselbom 1880. Ännu fram till 1890 kvarstod familjen Carl Peter Svensson som inhyses, men detta år inträffar det helt osannolika att hela familjen i husförhörslängden uppförs på listan över s.k. lösdrivare.

	Man kan spekulera över vart Carl Peter Svensson och hans unga familj tog vägen och troligt är att de sökte sig över till Amerika, kanske via Norge, eller att familjen splittrades, ty enligt sägnen var Carl Peter en bohemisk natur. Någonstans bör det finnas dokument som skingrar mystiken, men dessa har varit svåra att finna.		Man kan spekulera över vart Carl Peter Svensson och hans unga familj tog vägen och troligt är att de sökte sig över till Amerika, kanske via Norge, eller att familjen splittrades, ty enligt sägnen var Carl Peter en bohemisk natur. Någonstans bör det finnas dokument som skingrar mystiken, men dessa har varit svåra att finna.

	Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att Slättan avsöndrades.		Året innan Hesselbom tog över skedde en hemmansklyvning, som innebar att fastigheten delades upp i Vingnäs 1:12 och 1:13 och att [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] avsöndrades.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där Otto Hesselbom målade Vårt Land.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(5).jpg\|miniatyr\|224x224px\|Prins Vilhelm blickar ut över landskapet från den plats där [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] målade Vårt Land.]]
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. Otto Hesselboms rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i Slobol, Ånimskog 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom Vingnäs efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(4).jpg\|vänster\|miniatyr\|268x268px\|Vingnäs. [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] rum.]]Lars Gustaf Hesselbom, som föddes i [[Dalsland/Ånimskog/Slobol\|Slobol]], [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1832, utbildade sig till maskinist och utövade yrket några år, men senare tycks bondeådran ha sprungit i dagen, en ådra som följt släkten i flera generationer, och efter att ha ingått äktenskap med Charlotta Jansdotter 1876 kom [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] efter en tid att bli deras fasta punkt livet ut.

	Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.		Makarna fick fyra barn, Emilia Kristina 1876, Maria Karolina (Karin) 1879, Olga Matilda 1882 (dog 1884) och Gustaf 1886.
	Under 1800-talets sista decennium och en bit in på 1900-talet skulle namnet Hesselbom bli känt i hela landet och också utanför dess gränser, eftersom Lars Gustafs bror Otto då började få erkännande för sitt konstnärskap. Han vistades tidvis på Vingnäs, där han hade ett rum till sitt förfogande, och flera av hans målningar har motiv från trakterna kring Ånimmen och Ärran, och att hans mest kända målning, Vårt Land, är framsprungen ur den vildmarksmystik som lägrar sig över omgivningarna en sen sommarkväll med Vingnäsbergen som betraktarens och målarens utsiktspunkt är allom bekant.		Under 1800-talets sista decennium och en bit in på 1900-talet skulle namnet Hesselbom bli känt i hela landet och också utanför dess gränser, eftersom Lars Gustafs bror [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto]] då började få erkännande för sitt konstnärskap. Han vistades tidvis på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], där han hade ett rum till sitt förfogande, och flera av hans målningar har motiv från trakterna kring [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen\|Ånimmen]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ärran\|Ärran]], och att hans mest kända målning, Vårt Land, är framsprungen ur den vildmarksmystik som lägrar sig över omgivningarna en sen sommarkväll med [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäsbergen\|Vingnäsbergen]] som betraktarens och målarens utsiktspunkt är allom bekant.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(6).jpg\|miniatyr\|Familjen Hesselbom vid "Tassekasa" Vingnäs 1907 Fr. v. Gösta, Emilia, Lars-Gustaf och Charlotta Hesselbom samt Karin.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(6).jpg\|miniatyr\|Familjen Hesselbom vid "Tassekasa" [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] 1907 Fr. v. Gösta, Emilia, Lars-Gustaf och Charlotta Hesselbom samt Karin.]]
	Betydligt mera prosaisk var Lars Gustafs andra brors, Karl Fredrik, insats på gården. Han arbetade som dräng, men som jordnära plöjare och såningsman var han en del av den verklighet som brodern Otto skildrade, men hans verk har fallit i glömska och vilar idag under igenväxta åkertegar, medan broderns konstnärliga ande skapade en evigt bestående bild av den natur och de förhållanden som präglade honom.		Betydligt mera prosaisk var Lars Gustafs andra brors, Karl Fredrik, insats på gården. Han arbetade som dräng, men som jordnära plöjare och såningsman var han en del av den verklighet som brodern [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto]] skildrade, men hans verk har fallit i glömska och vilar idag under igenväxta åkertegar, medan broderns konstnärliga ande skapade en evigt bestående bild av den natur och de förhållanden som präglade honom.
	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(7).jpg\|vänster\|miniatyr\|Norra Vingnäs. I mitten Karin och Richard Johansson. Sonen Sven t. v. och dottern Solveig.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.12 och 1.13(7).jpg\|vänster\|miniatyr\|Norra Vingnäs. I mitten Karin och Richard Johansson. Sonen Sven t. v. och dottern Solveig.]]
	Otto Hesselbom avled i sitt hem i Säffle 1913, och då hade ett generationsskifte skett i Vingnäs. Lars Gustaf Hesselbom och hans hustru drog sig tillbaka som aktiva lantbrukare och sonen Gustaf, som var utbildad agronom och lärare på Färgelanda Lanthushållsskola, köpte Vingnäs tillsammans med sin syster Karin och hennes trolovade Rickard Johansson från Skållerud. Detta gemensamma ägande varade dock inte längre än till 1912 då Karin och Rickard Johansson köpte ut Gustaf Hesselbom.		[[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] avled i sitt hem i [[Värmland/Säffle\|Säffle]] 1913, och då hade ett generationsskifte skett i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]]. Lars Gustaf Hesselbom och hans hustru drog sig tillbaka som aktiva lantbrukare och sonen Gustaf, som var utbildad agronom och lärare på Färgelanda Lanthushållsskola, köpte Vingnäs tillsammans med sin syster Karin och hennes trolovade Rickard Johansson från [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. Detta gemensamma ägande varade dock inte längre än till 1912 då Karin och Rickard Johansson köpte ut Gustaf Hesselbom.

	Den äldre generationen kunde nu njuta sitt otium på gården, och hade glädjen att se barnbarnen Sven och Solveig födas 1910 respektive 1913. Lars Gustaf Hesselbom avled 1916, medan hans hustru Charlotta levde till 1928.		Den äldre generationen kunde nu njuta sitt otium på gården, och hade glädjen att se barnbarnen Sven och Solveig födas 1910 respektive 1913. Lars Gustaf Hesselbom avled 1916, medan hans hustru Charlotta levde till 1928.

	Karin och Rickard Johansson brukade gården fram till 1945 med undantag för en period på 1920-talet då Gösta och Anna Engström arrenderade den och med sin familj bodde i lillstugan. Rickard avled 1945 och det blev nu barnen Sven och Solveig som tog över. Solveig gifte sig dock 1948 och flyttade till Tibro, medan Sven blev kvar och brukade gården under 1950-talet.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 357-360.</ref>		Karin och Rickard Johansson brukade gården fram till 1945 med undantag för en period på 1920-talet då Gösta och Anna Engström arrenderade den och med sin familj bodde i lillstugan. Rickard avled 1945 och det blev nu barnen Sven och Solveig som tog över. Solveig gifte sig dock 1948 och flyttade till [[Västergötland/Tibro\|Tibro]], medan Sven blev kvar och brukade gården under 1950-talet.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 357-360.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />