Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 8 - Versionshistorik

Sockadm: Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

2026-02-07T06:18:59Z

Bytt mall från SockMall:Plats till NyPlats

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 08.18
Rad 1:		Rad 1:
			{{NyPlats
	{{SockMall:Plats
	\| socken = Ånimskog		\| socken = Ånimskog
	\| landskap = Dalsland		\| landskap = Dalsland

Mikael S: Lagt till länkar.

2025-05-27T09:08:17Z

Lagt till länkar.

Mikael S den 10 maj 2025 kl. 20.53

2025-05-10T20:53:13Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.8.jpg|miniatyr|424x424px|Vingnäs, "Petters stuga" 1954. Boningshus på Vingnäs 1:8. Den sistefast boende var " Klaffotere Petter" som var skomakare.]]
 Av gården 1:8 finns egentligen bara mangårdsbyggnaden kvar. Den benämns i dagligt tal som "Petters stuga" och ligger några hundratal meter öster om Vingnäs 1:6. Huset, som sannolikt är byggt omkring 1860, är nyrenoverat och används som sommarbostad och är sedan 1961 avstyckat från den ursprungliga fastigheten. Ladugården låg cirka hundra meter sydväst om manbyggnaden men den är borta sedan ett halvsekel. Häst och tre kor hade sitt viste här när gården brukades aktivt.
@@ Rad 22: / Rad 32: @@
 köptes egendomen av Gustaf Karlsson som då var ägare och brukare av 1:6. Efter hans död övergick ägandet till sönerna Karl och Arvid Karlsson.
-En ny fastighetsindelning gjordes 1962 då en sammanläggning skedde av 1:6,1:7 och 1:8 som nu kom att registreras som Vingnäs 1:24.
+En ny fastighetsindelning gjordes 1962 då en sammanläggning skedde av 1:6,1:7 och 1:8 som nu kom att registreras som Vingnäs 1:24.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 350-351.</ref>

Mikael S: Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

2025-05-10T20:51:04Z

Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.

Ny sida

[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.8.jpg|miniatyr|424x424px|Vingnäs, "Petters stuga" 1954. Boningshus på Vingnäs 1:8. Den sistefast boende var " Klaffotere Petter" som var skomakare.]]
Av gården 1:8 finns egentligen bara mangårdsbyggnaden kvar. Den benämns i dagligt tal som "Petters stuga" och ligger några hundratal meter öster om Vingnäs 1:6. Huset, som sannolikt är byggt omkring 1860, är nyrenoverat och används som sommarbostad och är sedan 1961 avstyckat från den ursprungliga fastigheten. Ladugården låg cirka hundra meter sydväst om manbyggnaden men den är borta sedan ett halvsekel. Häst och tre kor hade sitt viste här när gården brukades aktivt.

HISTORIK

Vingnäs 1:6, 1:7, 1:8 och sannolikt också 1:9 utgjorde det 1/4 mantal av Vingnäs som Jonas Jansson förvärvade 1853 och sedan splittrades vid hemmansklyvningen 1859.

Fastigheten 1:8 köptes av Jonas son Carl Johan. Han bodde en tid i Tisselskog, där han fann sin hustru Kristina Andersdotter. De gifte sig 1858 och påföljande år föddes deras äldste son Gustaf. Någon gång i början av 1860-talet flyttade familjen till Vingnäs, där Carl Johan var jordägare sedan arvskiftet 1855. Makarna började sannolikt bebygga gården strax efter ankomsten och blev således närmsta grannar med systern Maja och hennes familj på 1:6.

Makarna Jonassons familj utökades med fyra barn i Vingnäs: Per Johan 1862, tvillingarna Josef och Anna Kajsa 1867 och Ferdinand 1877.

Carl Johan Jonasson avled 1889, och dödsboet sålde ganska omgående gården till Jan Fredrik Skog som var född i Krusebol i Ånimskog 1836. Han hade varit fältjägare, men när han bosatte sig i Vingnäs hade han lämnat krigarlivet och uppbar sin militära pension. Hans hustru hette Kristina Johansdotter och var från Fröskog. Makarna hade åtta barn: Johannes Alfred, Johan Erland (1873), Anna Sofia, Maria, Carl Fredrik, Stina Lisa, Ida Lovisa (1881) samt Betty.

Jan Fredrik och hans hustru avled båda 1916. Då hade barnen skingrats; flera hade utvandrat till Amerika och Anna Sofia hade flyttat till Stockholm, där hon genom hårt arbete kombinerat med ekonomiskt sinne blev ägare till restaurang Stallmästargården. Dessvärre avled hon i relativt unga år, ungefär samtidigt som sina föräldrar, och efterlämnade ett arv på 300.000 kronor vilket i den tidens penningvärde var en fantastisk summa, i all synnerhet om man betänker att hon från början var en fattig fältjägardotter. Eftersom Anna Sofia inte var gift eller efterlämnade några arvingar blev det syskonen som fick dela på hennes kvarlåtenskap.

Den ende av syskonen som blev Vingnäs trogen var Johan Erland, som också tillbringat några år i Amerika, men han återkom till sin hembygd och köpte den södra gården på Slättan 1914. Senare var han också under några år ägare av Vingnäs 1:5.

Låt oss återvända till 1916 då fältjägare Skog och hans hustru lämnade sin gård för alltid. Dödsboet behöll fastigheten till 1919 då Adolf Svensson i Känsbyn köpte den. Några månader bodde Herman Olsson och hans son Ralph där sedan hustrun Ida avlidit, men påföljande år sålde Svensson gården till Lars Petrus Johansson.

Han flyttade därifrån till Rud 1907 och försörjde sig som skomakare, och efter affärsuppgörelsen med Adolf Svensson blev han nu hemmansägare. Lars Petrus var ungkarl hela sitt liv och kallades allmänt Petter och det är förklaringen till att hans boningshus blev döpt till "Petters stuga", en benämning som fortfarande lever kvar i bygden. Petter själv fick dock inte leva så många år på sitt hemman. Han dog 1926 och testamenterade sin kvarlåtenskap till missionsförsamlingen i Salebol.

1934 köptes egendomen av Gustaf Karlsson som då var ägare och brukare av 1:6. Efter hans död övergick ägandet till sönerna Karl och Arvid Karlsson.

En ny fastighetsindelning gjordes 1962 då en sammanläggning skedde av 1:6,1:7 och 1:8 som nu kom att registreras som Vingnäs 1:24.

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2025 kl. 11.08
Rad 9:		Rad 9:
	}}		}}

	[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.8.jpg\|miniatyr\|424x424px\|Vingnäs, "Petters stuga" 1954. Boningshus på Vingnäs 1:8. Den sistefast boende var " Klaffotere Petter" som var skomakare.]]		[[Fil:Dalsland-ånimskog-vingnäs 1.8.jpg\|miniatyr\|424x424px\|[[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], "Petters stuga" 1954. Boningshus på Vingnäs 1:8. Den sistefast boende var " Klaffotere Petter" som var skomakare.]]
	Av gården 1:8 finns egentligen bara mangårdsbyggnaden kvar. Den benämns i dagligt tal som "Petters stuga" och ligger några hundratal meter öster om Vingnäs 1:6. Huset, som sannolikt är byggt omkring 1860, är nyrenoverat och används som sommarbostad och är sedan 1961 avstyckat från den ursprungliga fastigheten. Ladugården låg cirka hundra meter sydväst om manbyggnaden men den är borta sedan ett halvsekel. Häst och tre kor hade sitt viste här när gården brukades aktivt.		Av gården 1:8 finns egentligen bara mangårdsbyggnaden kvar. Den benämns i dagligt tal som "Petters stuga" och ligger några hundratal meter öster om [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 6\|Vingnäs 1:6]]. Huset, som sannolikt är byggt omkring 1860, är nyrenoverat och används som sommarbostad och är sedan 1961 avstyckat från den ursprungliga fastigheten. Ladugården låg cirka hundra meter sydväst om manbyggnaden men den är borta sedan ett halvsekel. Häst och tre kor hade sitt viste här när gården brukades aktivt.

	HISTORIK		HISTORIK

	Vingnäs 1:6, 1:7, 1:8 och sannolikt också 1:9 utgjorde det 1/4 mantal av Vingnäs som Jonas Jansson förvärvade 1853 och sedan splittrades vid hemmansklyvningen 1859.		[[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 6\|Vingnäs 1:6]], [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 7\|1:7]], 1:8 och sannolikt också [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 9\|1:9]] utgjorde det 1/4 mantal av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] som Jonas Jansson förvärvade 1853 och sedan splittrades vid hemmansklyvningen 1859.

	Fastigheten 1:8 köptes av Jonas son Carl Johan. Han bodde en tid i Tisselskog, där han fann sin hustru Kristina Andersdotter. De gifte sig 1858 och påföljande år föddes deras äldste son Gustaf. Någon gång i början av 1860-talet flyttade familjen till Vingnäs, där Carl Johan var jordägare sedan arvskiftet 1855. Makarna började sannolikt bebygga gården strax efter ankomsten och blev således närmsta grannar med systern Maja och hennes familj på 1:6.		Fastigheten 1:8 köptes av Jonas son Carl Johan. Han bodde en tid i [[Dalsland/Tisselskog\|Tisselskog]], där han fann sin hustru Kristina Andersdotter. De gifte sig 1858 och påföljande år föddes deras äldste son Gustaf. Någon gång i början av 1860-talet flyttade familjen till [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]], där Carl Johan var jordägare sedan arvskiftet 1855. Makarna började sannolikt bebygga gården strax efter ankomsten och blev således närmsta grannar med systern Maja och hennes familj på [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 6\|1:6]].

	Makarna Jonassons familj utökades med fyra barn i Vingnäs: Per Johan 1862, tvillingarna Josef och Anna Kajsa 1867 och Ferdinand 1877.		Makarna Jonassons familj utökades med fyra barn i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]]: Per Johan 1862, tvillingarna Josef och Anna Kajsa 1867 och Ferdinand 1877.

	Carl Johan Jonasson avled 1889, och dödsboet sålde ganska omgående gården till Jan Fredrik Skog som var född i Krusebol i Ånimskog 1836. Han hade varit fältjägare, men när han bosatte sig i Vingnäs hade han lämnat krigarlivet och uppbar sin militära pension. Hans hustru hette Kristina Johansdotter och var från Fröskog. Makarna hade åtta barn: Johannes Alfred, Johan Erland (1873), Anna Sofia, Maria, Carl Fredrik, Stina Lisa, Ida Lovisa (1881) samt Betty.		Carl Johan Jonasson avled 1889, och dödsboet sålde ganska omgående gården till Jan Fredrik Skog som var född i [[Dalsland/Ånimskog/Krusebol\|Krusebol]] i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] 1836. Han hade varit fältjägare, men när han bosatte sig i [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] hade han lämnat krigarlivet och uppbar sin militära pension. Hans hustru hette Kristina Johansdotter och var från [[Dalsland/Fröskog\|Fröskog]]. Makarna hade åtta barn: Johannes Alfred, Johan Erland (1873), Anna Sofia, Maria, Carl Fredrik, Stina Lisa, Ida Lovisa (1881) samt Betty.

	Jan Fredrik och hans hustru avled båda 1916. Då hade barnen skingrats; flera hade utvandrat till Amerika och Anna Sofia hade flyttat till Stockholm, där hon genom hårt arbete kombinerat med ekonomiskt sinne blev ägare till restaurang Stallmästargården. Dessvärre avled hon i relativt unga år, ungefär samtidigt som sina föräldrar, och efterlämnade ett arv på 300.000 kronor vilket i den tidens penningvärde var en fantastisk summa, i all synnerhet om man betänker att hon från början var en fattig fältjägardotter. Eftersom Anna Sofia inte var gift eller efterlämnade några arvingar blev det syskonen som fick dela på hennes kvarlåtenskap.		Jan Fredrik och hans hustru avled båda 1916. Då hade barnen skingrats; flera hade utvandrat till Amerika och Anna Sofia hade flyttat till [[Södermanland/Stockholm\|Stockholm]], där hon genom hårt arbete kombinerat med ekonomiskt sinne blev ägare till restaurang Stallmästargården. Dessvärre avled hon i relativt unga år, ungefär samtidigt som sina föräldrar, och efterlämnade ett arv på 300.000 kronor vilket i den tidens penningvärde var en fantastisk summa, i all synnerhet om man betänker att hon från början var en fattig fältjägardotter. Eftersom Anna Sofia inte var gift eller efterlämnade några arvingar blev det syskonen som fick dela på hennes kvarlåtenskap.

	Den ende av syskonen som blev Vingnäs trogen var Johan Erland, som också tillbringat några år i Amerika, men han återkom till sin hembygd och köpte den södra gården på Slättan 1914. Senare var han också under några år ägare av Vingnäs 1:5.		Den ende av syskonen som blev [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs\|Vingnäs]] trogen var Johan Erland, som också tillbringat några år i Amerika, men han återkom till sin hembygd och köpte den södra gården på [[Dalsland/Ånimskog/Slättan\|Slättan]] 1914. Senare var han också under några år ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 5\|Vingnäs 1:5]].

	Låt oss återvända till 1916 då fältjägare Skog och hans hustru lämnade sin gård för alltid. Dödsboet behöll fastigheten till 1919 då Adolf Svensson i Känsbyn köpte den. Några månader bodde Herman Olsson och hans son Ralph där sedan hustrun Ida avlidit, men påföljande år sålde Svensson gården till Lars Petrus Johansson.		Låt oss återvända till 1916 då fältjägare Skog och hans hustru lämnade sin gård för alltid. Dödsboet behöll fastigheten till 1919 då Adolf Svensson i [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn\|Känsbyn]] köpte den. Några månader bodde Herman Olsson och hans son Ralph där sedan hustrun Ida avlidit, men påföljande år sålde Svensson gården till Lars Petrus Johansson.

	Han flyttade därifrån till Rud 1907 och försörjde sig som skomakare, och efter affärsuppgörelsen med Adolf Svensson blev han nu hemmansägare. Lars Petrus var ungkarl hela sitt liv och kallades allmänt Petter och det är förklaringen till att hans boningshus blev döpt till "Petters stuga", en benämning som fortfarande lever kvar i bygden. Petter själv fick dock inte leva så många år på sitt hemman. Han dog 1926 och testamenterade sin kvarlåtenskap till missionsförsamlingen i Salebol.		Han flyttade därifrån till [[Dalsland/Ånimskog/Rud\|Rud]] 1907 och försörjde sig som skomakare, och efter affärsuppgörelsen med Adolf Svensson blev han nu hemmansägare. Lars Petrus var ungkarl hela sitt liv och kallades allmänt Petter och det är förklaringen till att hans boningshus blev döpt till "Petters stuga", en benämning som fortfarande lever kvar i bygden. Petter själv fick dock inte leva så många år på sitt hemman. Han dog 1926 och testamenterade sin kvarlåtenskap till missionsförsamlingen i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]].

	1934 köptes egendomen av Gustaf Karlsson som då var ägare och brukare av 1:6. Efter hans död övergick ägandet till sönerna Karl och Arvid Karlsson.		1934 köptes egendomen av Gustaf Karlsson som då var ägare och brukare av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 6\|1:6]]. Efter hans död övergick ägandet till sönerna Karl och Arvid Karlsson.

	En ny fastighetsindelning gjordes 1962 då en sammanläggning skedde av 1:6,1:7 och 1:8 som nu kom att registreras som Vingnäs 1:24.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 350-351.</ref>		En ny fastighetsindelning gjordes 1962 då en sammanläggning skedde av [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 6\|1:6]], [[Dalsland/Ånimskog/Vingnäs 1 7\|1:7]] och 1:8 som nu kom att registreras som Vingnäs 1:24.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 350-351.</ref>
	== Källor ==		== Källor ==
	<references />		<references />