Dalsland/Bolstad/Dalbergså i historiskt perspektiv - Versionshistorik

Roger Skoog den 17 augusti 2025 kl. 09.36

2025-08-17T09:36:57Z

← Äldre version		Versionen från 17 augusti 2025 kl. 11.36
Rad 1:		Rad 1:
	'''Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet. Vid marknadsplatsen beslöt därför Karl XI att anlägga en stad för att styra handeln och motverka den norska gränshandeln. Planerna förverkligades dock aldrig, däremot påbörjades uppförandet av en kungsgård.'''		'''Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet. Vid marknadsplatsen beslöt därför kung Karl IX att anlägga en stad för att styra handeln och motverka den norska gränshandeln. Planerna förverkligades dock aldrig, däremot påbörjades uppförandet av en kungsgård.'''

	Historiskt-Geografiskt lexikon från 1860 skriver:		Historiskt-Geografiskt lexikon från 1860 skriver:
Rad 7:		Rad 7:
	Nedanstående text är en sammanfattning av kapitlet "'''''När Dalbergså skulle bli stad för 400 år sen'''''" (Gudrun Rydberg) från boken "'''''Hembygden Dalsland 2010'''''":		Nedanstående text är en sammanfattning av kapitlet "'''''När Dalbergså skulle bli stad för 400 år sen'''''" (Gudrun Rydberg) från boken "'''''Hembygden Dalsland 2010'''''":

	Åren 1609-~~1610~~ utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande ~~Dalbergsån~~ i Bolstad socken. Dalbergsån mynning är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.		Åren 1609-10 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson, om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbergså i Bolstad socken. Dalbergsån mynning är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.

	'''Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga?'''		'''Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga?'''
Rad 17:		Rad 17:
	Ortsnamnet Marknadsplatsen vid Dalboå dyker upp första gången år 1625 i jordeboken och från år 1653 är det skattlagt till 1/4 mantal kronohemman. År 1662 uppges det att Marknadsplatsen även kallas Strätet.		Ortsnamnet Marknadsplatsen vid Dalboå dyker upp första gången år 1625 i jordeboken och från år 1653 är det skattlagt till 1/4 mantal kronohemman. År 1662 uppges det att Marknadsplatsen även kallas Strätet.

	Det finns flera kartor från 1600-talet över området kring Dalbergåns utlopp i Vänern. Marknadsplatsen är utmärkt både på lantmätaren Hans Georg Möllers kartkopia över Bolstads socken efter "Elfsborgs Lähns gamla Provincial Charta" påträffad i Vänersborg år 1715 och på lantmätaren Kjettil Classon Felterus geografiska karta över Dalsland från år 1658, kopierad 1778.		Det finns flera kartor från 1600-talet över området kring Dalbergåns utlopp i Vänern. Marknadsplatsen är utmärkt både på lantmätaren Hans Georg Möllers kartkopia över Bolstads socken efter "''Elfsborgs Lähns gamla Provincial Charta''" påträffad i Vänersborg år 1715 och på lantmätaren Kjettil Classon Felterus geografiska karta över Dalsland från år 1658, kopierad 1778.

	Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan. Där fanns också murar till salig Leijonskölds stenhus.		Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan. Där fanns också murar till salig Leijonskölds stenhus.
Rad 23:		Rad 23:
	'''Vilket syfte fanns det med en stad vid Dalboå?'''		'''Vilket syfte fanns det med en stad vid Dalboå?'''

	År 1608 utsåg Karl IX fogden på Stegeborgs slott och dess län, Michil Pedhersson, till ny fogde på Läckö slott, med Kinne härad, Kålland och Daal i Westergötland som Dalsland kallades på den tiden. Han skulle skulle genast bege sig till Läckö och Daal. Karl IX hade stort intresse för näringslivsfrågor och anläggandet av en stad vid Dalbergså i Dalsland var ett led i hans näringslivsplan för Västsverige. Avsikten var att minska handeln med Norge, till förmån för ökad handel med Holland. Staden Göteborg hade anlagts på Hisingen år 1603. För att underlätta transporter av stångjärn från Värmland och masteträn (dvs träd som lämpade sig till master vid byggandet av fartyg) från Dalsland till Göteborg, istället för till den danska staden Uddevalla, byggdes väg förbi Trollhättefallen och sluss togs i bruk vid Lilla Edet år 1607. Kanalen vid Heljebäcken mellan Vassbotten och Göta älv, där nuvarande Vänersborg ligger. I Dalsland pågick dessutom prospektering efter silvermalm. Tanken var att få till stånd en bergslag (särskild lagstiftning) även i detta landskap och då behövdes en stad vid Dalboå (Dalbergså).		År 1608 utsåg Karl IX fogden på Stegeborgs slott och dess län, Michil Pedhersson, till ny fogde på Läckö slott, med Kinne härad, Kålland och Daal i Westergötland som Dalsland kallades på den tiden. Han skulle skulle genast bege sig till Läckö och Daal. Karl IX hade stort intresse för näringslivsfrågor och anläggandet av en stad vid Dalbergså i Dalsland var ett led i hans näringslivsplan för Västsverige. Avsikten var att minska handeln med Norge, till förmån för ökad handel med Holland. Staden Göteborg hade anlagts på Hisingen år 1603. För att underlätta transporter av stångjärn från Värmland och masteträn (dvs träd som lämpade sig till master vid byggandet av fartyg) från Dalsland till Göteborg, istället för till den danska staden Uddevalla, byggdes väg förbi Trollhättefallen och sluss togs i bruk vid Lilla Edet år 1607. Kanalen vid Heljebäcken mellan Vassbotten och Göta älv, nuvarande Karls grav, påbörjades. Brätte stad skulle flyttas till Huvudnäs, där nuvarande Vänersborg ligger. I Dalsland pågick dessutom prospektering efter silvermalm. Tanken var att få till stånd en bergslag (särskild lagstiftning) även i detta landskap och då behövdes en stad vid Dalboå (Dalbergså).

	Kung Karl IX hade bestämt att det först skulle byggas en kungsgård på den plats vid Dalboå som fogden rapporterat vara lämplig för en stad. Detta skedde också. Fogden Michil Pedhersson uppger för räkenskapsåret 1610/11 att en kungsgård med namnet Cambol i Bolstads socken, Sundal härad blivit anlagd. Den bestod av ett kronohemman, ett torp och en utjord.		Kung Karl IX hade bestämt att det först skulle byggas en kungsgård på den plats vid Dalboå som fogden rapporterat vara lämplig för en stad. Detta skedde också. Fogden Michil Pedhersson uppger för räkenskapsåret 1610/11 att en kungsgård med namnet Cambol i Bolstads socken, Sundal härad blivit anlagd. Den bestod av ett kronohemman, ett torp och en utjord.

	~~Den~~ 4 april 1611 förklarade Danmarks kung krig mot Sverige. Karl IX befarade även anfall från det danska Norge mot Dalsland och utsåg Peder Knutsson til överste och Lasse Svensson till hövitsman för bönderna i Dalsland. Det var Karl IX:s sista åtgärd för försvaret av Dalsland innan han dog i Nyköping den 30 oktober 1611. Under hösten 1611 brände norrmännen huvudsakligen i Eds och Högsäters pastorat, medan Frändefors, Bolstads och Färgelanda pastorat rövades. I Bolstad socken hade nästan alla hemman haft påhälsning av fienden som roffat åt sig allt som kom i dess väg. Kungsgården Cambol uppgavs vara helt fördärvad och uppbränd. Detta kan även styrkas genom den nya fogden Erick Anderssons räkenskaper 1611/12 som visar att kungsgården Cambol blev fördärvad och nedbränd under kriget mot Danmark.		Men den 4 april 1611 förklarade Danmarks kung krig mot Sverige. Karl IX befarade även anfall från det danska Norge mot Dalsland och utsåg Peder Knutsson til överste och Lasse Svensson till hövitsman för bönderna i Dalsland. Det var Karl IX:s sista åtgärd för försvaret av Dalsland innan han dog i Nyköping den 30 oktober 1611.

			Under hösten 1611 brände norrmännen huvudsakligen i Eds och Högsäters pastorat, medan Frändefors, Bolstads och Färgelanda pastorat rövades. I Bolstad socken hade nästan alla hemman haft påhälsning av fienden som roffat åt sig allt som kom i dess väg. Kungsgården Cambol uppgavs vara helt fördärvad och uppbränd. Detta kan även styrkas genom den nya fogden Erick Anderssons räkenskaper 1611/12 som visar att kungsgården Cambol blev fördärvad och nedbränd under kriget mot Danmark.
⚫	En tidig bosättare vid Dalboå var Per Hansson som fick kungligt brev Strätet eller Marknadsplatsen år 1617 och två år senare skattefrihet då han odlat upp det av skogsroten. Jöran Olsson, allmänt kallad Jöran Skrivare, fick likaledes kungligt brev samma år på granngården Slottet eller Slottsbacken, som han senare uppgav sig ha odlat upp från skogsroten.

		⚫	En tidig bosättare vid Dalboå var Per Hansson som fick kungligt brev gällande Strätet eller Marknadsplatsen år 1617 och två år senare skattefrihet då han odlat upp det av skogsroten. Jöran Olsson, allmänt kallad Jöran Skrivare, fick likaledes kungligt brev samma år på granngården Slottet eller Slottsbacken, som han senare uppgav sig ha odlat upp från skogsroten.
⚫	Ölsalu och krögeri fanns vid Strätet och i samband med ~~detta~~ uppstod det flera gånger bråk, t.ex. hade Willim Tegelslagare på Strätet år 1664, försökt strypa Sven Hansson i dennes hus på Strätet, då han vägrade ge honom öl och skräddaren Lars Svensson i Udden blev 1680 ihjälslagen av ryttaren Lars Jonsson i Bredgården när de drack öl i Johan Rasmussons hus på Strätet.

		⚫	Ölsalu och krögeri fanns vid Strätet och år 1699 omtalas att detta hemman ägnade sig med god förtjänst åt krögeri och sjöfarare. I samband med denna verksamhet uppstod det flera gånger bråk, t.ex. hade Willim Tegelslagare på Strätet år 1664, försökt strypa Sven Hansson i dennes hus på Strätet, då han vägrade ge honom öl och skräddaren Lars Svensson i Udden blev 1680 ihjälslagen av ryttaren Lars Jonsson i Bredgården när de drack öl i Johan Rasmussons hus på Strätet.
⚫	På kartan över Cambol från år 1655 finns tre hus inritade utefter Dalbergsåns norra strand, vilket i jämförelse med samtida häradsprotokoll, stämmer bra med två gårdar på norra stranden och en gård söder om ån. Ett av husen på norra sidan av ån är troligen Kungliga Tullkammarens hus för lilla tullen som togs ut för varor som såldes på marknadsplatserna. Lilla tullen var en indirekt skatt som kronan infört år 1622 när pengar behövdes för att finansiera de dyrbara krigen, men i Dalsland togs den först ut från år 1638, då marknadsplatserna inhägnades med staket.

		⚫	På kartan över Cambol från år 1655 finns tre hus inritade utefter Dalbergsåns norra strand, vilket i jämförelse med samtida häradsprotokoll, stämmer bra med två gårdar på norra stranden och en gård söder om ån. Ett av husen på norra sidan av ån var troligen Kungliga Tullkammarens hus för lilla tullen som togs ut för varor som såldes på marknadsplatserna. Lilla tullen var en indirekt skatt som kronan infört år 1622 när pengar behövdes för att finansiera de dyrbara krigen, men i Dalsland togs den först ut från år 1638, då marknadsplatserna inhägnades med staket.
	År 1699 omtalas att detta hemman ägnade sig med god förtjänst åt krögeri och sjöfarare.

	'''Men varför blev det ingen stad vid Dalbergså?'''		'''Men varför blev det ingen stad vid Dalbergså?'''

	Karl IX dog på hösten 1611 och efterträddes av av sin son Gustav II Adolf som var mer intresserad av krigsäventyr på kontinenten, än vardagliga näringslivsfrågor på hemmaplan. I nästan hela landet lades skatteindrivningen ut på entreprenad och privata aktörer som adelsmän, affärsidkande borgare, ämbetsmän, före detta fogdar etc. fick enligt avtal betala ett årligt arrende för skatterna till kronan. I gengäld fick de fria händer att driva in skatterna bäst de kunde från undersåtarna i sitt område. I och med detta fick staten in sina pengar och eventuella problem med trilskande skattebetalare stannade kvar på på det lokala planet. Dalsland var inget undantag och icke förlänta kyrkotiondet och jordeboksräntan för Dalsland, samt utdömda sakören på tingen utarrenderades den 27 april 1620 på sex år till Erick Andersson mot en fastlagen summa pengar. Han fick dessutom full frihet att utvinna malm och anlägga bruk om han upptäckte malmstreck på Dal. Detta tyder på att kronan avhände sig näringslivsfrågorna i landskapet till arrendatorn. Kronan hade härigenom inte någon egen fogde i Dalsland, utan denna syssla överläts helt och hållet till Erick Andersson. Men efter Gustav II Adolf död 1632 återtog kronan skatteförvaltningen och tillsatte ~~egna fogdar igen~~ från år 1634.		Karl IX dog på hösten år 1611 och efterträddes av av sin son Gustav II Adolf, som dock var mer intresserad av krigsäventyr på kontinenten, än vardagliga näringslivsfrågor på hemmaplan. I nästan hela landet lades skatteindrivningen ut på entreprenad och privata aktörer som adelsmän, affärsidkande borgare, ämbetsmän, före detta fogdar etc. fick enligt avtal betala ett årligt arrende för skatterna till kronan. I gengäld fick de fria händer att driva in skatterna bäst de kunde från undersåtarna i sitt område. I och med detta fick staten in sina pengar och eventuella problem med trilskande skattebetalare stannade kvar på på det lokala planet. Dalsland var inget undantag och icke förlänta kyrkotiondet och jordeboksräntan för Dalsland, samt utdömda sakören på tingen utarrenderades den 27 april 1620 på sex år till Erick Andersson mot en fastlagen summa pengar. Han fick dessutom full frihet att utvinna malm och anlägga bruk om han upptäckte malmstreck på Dal. Detta tyder på att kronan avhände sig näringslivsfrågorna i landskapet till arrendatorn. Kronan hade härigenom inte någon egen fogde i Dalsland, utan denna syssla överläts helt och hållet till Erick Andersson. Men efter Gustav II Adolf död 1632 återtog kronan skatteförvaltningen och tillsatte från år 1634, återigen egna fogdar .

	Det var således inte bara utarmningen av Dalsland under kriget 1611-13 och krigen nere på kontinenten som medförde att stadsplanerna stannade upp vid Dalbergsån, utan även nyordningen av skatte- och näringslivsfrågorna, med sina privata entreprenörer. De privata entreprenörerna såg mer till sin egen vinning, än en utveckling av näringslivet på orten. När sedan stadsplaneringen åter aktualiserades hörde Dalsland inte längre ihop med Älvsborgs län utan till Värmland.		Det var således inte bara utarmningen av Dalsland under kriget 1611-13 och krigen nere på kontinenten som medförde att stadsplanerna stannade upp vid Dalbergsån, utan även nyordningen av skatte- och näringslivsfrågorna, med sina privata entreprenörer, lade krokben för planerna. De privata entreprenörerna såg mer till sin egen vinning, än en utveckling av näringslivet på orten. När sedan stadsplaneringen åter aktualiserades hörde Dalsland inte längre ihop med Älvsborgs län utan till Värmland och handeln med Göteborg var inte längre någon prioriterad fråga.

	Det kom att bli landshövdingen i Värmland och Dalsland, Olof Stake, som istället drev igenom att staden som hade planerats i Bolstads socken, vid Dalbergsåns mynning vid Vänern, istället skulle placeras vid Åmåls marknadsplats. Åmål fick sedan stadsrättigheter år 1643 och sedan dröjde det ändå till 1780-talet innan frågan om en stad vid Dalbergså slutligen kunder läggas till handlingarna. På 1780-talet när förutsättningarna utreddes fr ytterligare en stad i Dalsland, arbetade den dåvarande ägaren till Qvantenburg, f.d. Cambol, Carl Jakob von Quanten för att stadsplanerna vid Strätet skulle återupptas. Han ville att den tilltänkta staden skulle heta Gustafsborg eller Gustafsdal, men inte heller denna gång blev det någon stad på platsen. Istället fortlevde marknaden fram till år 1849 då lantmarknaderna spelat ut sin roll efter det att handeln på landsbygden släppts fri. Nu blev det istället lanthandel, rederi och spannmålshandel vid Strätet.		Det kom att bli landshövdingen i Värmland och Dalsland, Olof Stake, som istället drev igenom att staden som hade planerats i Bolstads socken, vid Dalbergsåns mynning vid Vänern, istället skulle placeras vid Åmåls marknadsplats. Åmål fick sedan stadsrättigheter år 1643 och sedan dröjde det ändå till 1780-talet innan frågan om en stad vid Dalbergså slutligen kunder läggas till handlingarna. På 1780-talet när förutsättningarna utreddes för ytterligare en stad i Dalsland, arbetade den dåvarande ägaren till Qvantenburg, f.d. Cambol, Carl Jakob von Quanten, för att stadsplanerna vid Strätet skulle återupptas. Han ville att den tilltänkta staden skulle heta Gustafsborg eller Gustafsdal, men inte heller denna gång blev det någon stad på platsen. Istället fortlevde marknaden i olika form fram till år 1849, då lantmarknaderna spelat ut sin roll efter det att handeln på landsbygden släppts fri. Nu blev det istället lanthandel, rederi och spannmålshandel vid Strätet.

Roger Skoog den 16 augusti 2025 kl. 21.43

2025-08-16T21:43:49Z

← Äldre version		Versionen från 16 augusti 2025 kl. 23.43
Rad 43:		Rad 43:
	Det var således inte bara utarmningen av Dalsland under kriget 1611-13 och krigen nere på kontinenten som medförde att stadsplanerna stannade upp vid Dalbergsån, utan även nyordningen av skatte- och näringslivsfrågorna, med sina privata entreprenörer. De privata entreprenörerna såg mer till sin egen vinning, än en utveckling av näringslivet på orten. När sedan stadsplaneringen åter aktualiserades hörde Dalsland inte längre ihop med Älvsborgs län utan till Värmland.		Det var således inte bara utarmningen av Dalsland under kriget 1611-13 och krigen nere på kontinenten som medförde att stadsplanerna stannade upp vid Dalbergsån, utan även nyordningen av skatte- och näringslivsfrågorna, med sina privata entreprenörer. De privata entreprenörerna såg mer till sin egen vinning, än en utveckling av näringslivet på orten. När sedan stadsplaneringen åter aktualiserades hörde Dalsland inte längre ihop med Älvsborgs län utan till Värmland.

	Det kom att bli landshövdingen i Värmland och Dalsland, Olof Stake, som istället drev igenom att staden som hade planerats i Bolstads socken, vid Dalbergsåns mynning vid Vänern, istället skulle placeras vid Åmåls marknadsplats. Åmål fick sedan stadsrättigheter år 1643 och sedan dröjde det ändå till 1780-talet innan frågan om en stad vid Dalbergså slutligen kunder läggas till handlingarna. På 1780-talet när förutsättningarna utreddes fr ytterligare en stad i Dalsland, arbetade den dåvarande ägaren till Qvantenburg, f.d. Cambol, Carl Jakob von Quanten för att stadsplanerna vid Strätet skulle återupptas. Han ville att den tilltänkta staden skulle heta Gustafsborg eller Gustafsdal, men inte heller denna gång blev det någon stad på platsen. Istället fortlevde marknaden fram till år 1849 då lantmarknaderna spelat ut sin roll efter det att handeln på landsbygden släppts fri. Nu blev det istället lanthandel, rederi och spannmålshandel vid Strätet.		Det kom att bli landshövdingen i Värmland och Dalsland, Olof Stake, som istället drev igenom att staden som hade planerats i Bolstads socken, vid Dalbergsåns mynning vid Vänern, istället skulle placeras vid Åmåls marknadsplats. Åmål fick sedan stadsrättigheter år 1643 och sedan dröjde det ändå till 1780-talet innan frågan om en stad vid Dalbergså slutligen kunder läggas till handlingarna. På 1780-talet när förutsättningarna utreddes fr ytterligare en stad i Dalsland, arbetade den dåvarande ägaren till Qvantenburg, f.d. Cambol, Carl Jakob von Quanten för att stadsplanerna vid Strätet skulle återupptas. Han ville att den tilltänkta staden skulle heta Gustafsborg eller Gustafsdal, men inte heller denna gång blev det någon stad på platsen. Istället fortlevde marknaden fram till år 1849 då lantmarknaderna spelat ut sin roll efter det att handeln på landsbygden släppts fri. Nu blev det istället lanthandel, rederi och spannmålshandel vid Strätet.

	..... fortsättning följer...

Roger Skoog: Lagt till en text

2025-08-16T17:59:29Z

Lagt till en text

← Äldre version		Versionen från 16 augusti 2025 kl. 19.59
Rad 9:		Rad 9:
	Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbergsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynning är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.		Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbergsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynning är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.

	Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga?		'''Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga?'''

	Troligtvis vid det område där marknaderna brukade hållas.		Troligtvis vid det område där marknaderna brukade hållas.
Rad 21:		Rad 21:
	Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan. Där fanns också murar till salig Leijonskölds stenhus.		Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan. Där fanns också murar till salig Leijonskölds stenhus.

	Vilket syfte fanns det med en stad vid Dalboå?		'''Vilket syfte fanns det med en stad vid Dalboå?'''

	År 1608 utsåg Karl IX fogden på Stegeborgs slott och dess län, Michil Pedhersson, till ny fogde på Läckö slott, med Kinne härad, Kålland och Daal i Westergötland som Dalsland kallades på den tiden. Han skulle skulle genast bege sig till Läckö och Daal. Karl IX hade stort intresse för näringslivsfrågor och anläggandet av en stad vid Dalbergså i Dalsland var ett led i hans näringslivsplan för Västsverige. Avsikten var att minska handeln med Norge, till förmån för ökad handel med Holland. Staden Göteborg hade anlagts på Hisingen år 1603. För att underlätta transporter av stångjärn från Värmland och masteträn (dvs träd som lämpade sig till master vid byggandet av fartyg) från Dalsland till Göteborg, istället för till den danska staden Uddevalla, byggdes väg förbi Trollhättefallen och sluss togs i bruk vid Lilla Edet år 1607. Kanalen vid Heljebäcken mellan Vassbotten och Göta älv, där nuvarande Vänersborg ligger. I Dalsland pågick dessutom prospektering efter silvermalm. Tanken var att få till stånd en bergslag (särskild lagstiftning) även i detta landskap och då behövdes en stad vid Dalboå (Dalbergså).		År 1608 utsåg Karl IX fogden på Stegeborgs slott och dess län, Michil Pedhersson, till ny fogde på Läckö slott, med Kinne härad, Kålland och Daal i Westergötland som Dalsland kallades på den tiden. Han skulle skulle genast bege sig till Läckö och Daal. Karl IX hade stort intresse för näringslivsfrågor och anläggandet av en stad vid Dalbergså i Dalsland var ett led i hans näringslivsplan för Västsverige. Avsikten var att minska handeln med Norge, till förmån för ökad handel med Holland. Staden Göteborg hade anlagts på Hisingen år 1603. För att underlätta transporter av stångjärn från Värmland och masteträn (dvs träd som lämpade sig till master vid byggandet av fartyg) från Dalsland till Göteborg, istället för till den danska staden Uddevalla, byggdes väg förbi Trollhättefallen och sluss togs i bruk vid Lilla Edet år 1607. Kanalen vid Heljebäcken mellan Vassbotten och Göta älv, där nuvarande Vänersborg ligger. I Dalsland pågick dessutom prospektering efter silvermalm. Tanken var att få till stånd en bergslag (särskild lagstiftning) även i detta landskap och då behövdes en stad vid Dalboå (Dalbergså).
Rad 27:		Rad 27:
	Kung Karl IX hade bestämt att det först skulle byggas en kungsgård på den plats vid Dalboå som fogden rapporterat vara lämplig för en stad. Detta skedde också. Fogden Michil Pedhersson uppger för räkenskapsåret 1610/11 att en kungsgård med namnet Cambol i Bolstads socken, Sundal härad blivit anlagd. Den bestod av ett kronohemman, ett torp och en utjord.		Kung Karl IX hade bestämt att det först skulle byggas en kungsgård på den plats vid Dalboå som fogden rapporterat vara lämplig för en stad. Detta skedde också. Fogden Michil Pedhersson uppger för räkenskapsåret 1610/11 att en kungsgård med namnet Cambol i Bolstads socken, Sundal härad blivit anlagd. Den bestod av ett kronohemman, ett torp och en utjord.

	Den 4 april 1611 förklarade Danmarks kung krig mot Sverige. Karl IX befarade även anfall från det danska Norge mot Dalsland och utsåg Peder Knutsson til överste och Lasse Svensson till hövitsman för bönderna i Dalsland. Det var Karl IX:s sista åtgärd för försvaret av Dalsland innan han dog i Nyköping den 30 oktober 1611. Under hösten 1611 brände norrmännen huvudsakligen i Eds och Högsäters pastorat, medan Frändefors, Bolstads och Färgelanda pastorat rövades.		Den 4 april 1611 förklarade Danmarks kung krig mot Sverige. Karl IX befarade även anfall från det danska Norge mot Dalsland och utsåg Peder Knutsson til överste och Lasse Svensson till hövitsman för bönderna i Dalsland. Det var Karl IX:s sista åtgärd för försvaret av Dalsland innan han dog i Nyköping den 30 oktober 1611. Under hösten 1611 brände norrmännen huvudsakligen i Eds och Högsäters pastorat, medan Frändefors, Bolstads och Färgelanda pastorat rövades. I Bolstad socken hade nästan alla hemman haft påhälsning av fienden som roffat åt sig allt som kom i dess väg. Kungsgården Cambol uppgavs vara helt fördärvad och uppbränd. Detta kan även styrkas genom den nya fogden Erick Anderssons räkenskaper 1611/12 som visar att kungsgården Cambol blev fördärvad och nedbränd under kriget mot Danmark.

			En tidig bosättare vid Dalboå var Per Hansson som fick kungligt brev Strätet eller Marknadsplatsen år 1617 och två år senare skattefrihet då han odlat upp det av skogsroten. Jöran Olsson, allmänt kallad Jöran Skrivare, fick likaledes kungligt brev samma år på granngården Slottet eller Slottsbacken, som han senare uppgav sig ha odlat upp från skogsroten.
	Karl IX hade beordrat fogden Michil Pedhersson att han skulle placera en medhjälpare på den nya kungsgården vid Cambol, med syfte att kontrollera att dalslänningarna inte fortsatte handla med norrmännen i Uddevalla, utan förde sina varor till Göteborg. Den nya fogden Erik Andersson räkenskaper 1611/12 visar att kungsgården Cambol blev fördärvad och nedbränd under kriget mot Danmark år 1612. Fogden hade även levererat kött åt danska krigsfångar som hölls på Cambol.

			Ölsalu och krögeri fanns vid Strätet och i samband med detta uppstod det flera gånger bråk, t.ex. hade Willim Tegelslagare på Strätet år 1664, försökt strypa Sven Hansson i dennes hus på Strätet, då han vägrade ge honom öl och skräddaren Lars Svensson i Udden blev 1680 ihjälslagen av ryttaren Lars Jonsson i Bredgården när de drack öl i Johan Rasmussons hus på Strätet.

			På kartan över Cambol från år 1655 finns tre hus inritade utefter Dalbergsåns norra strand, vilket i jämförelse med samtida häradsprotokoll, stämmer bra med två gårdar på norra stranden och en gård söder om ån. Ett av husen på norra sidan av ån är troligen Kungliga Tullkammarens hus för lilla tullen som togs ut för varor som såldes på marknadsplatserna. Lilla tullen var en indirekt skatt som kronan infört år 1622 när pengar behövdes för att finansiera de dyrbara krigen, men i Dalsland togs den först ut från år 1638, då marknadsplatserna inhägnades med staket.

			År 1699 omtalas att detta hemman ägnade sig med god förtjänst åt krögeri och sjöfarare.

			'''Men varför blev det ingen stad vid Dalbergså?'''

			Karl IX dog på hösten 1611 och efterträddes av av sin son Gustav II Adolf som var mer intresserad av krigsäventyr på kontinenten, än vardagliga näringslivsfrågor på hemmaplan. I nästan hela landet lades skatteindrivningen ut på entreprenad och privata aktörer som adelsmän, affärsidkande borgare, ämbetsmän, före detta fogdar etc. fick enligt avtal betala ett årligt arrende för skatterna till kronan. I gengäld fick de fria händer att driva in skatterna bäst de kunde från undersåtarna i sitt område. I och med detta fick staten in sina pengar och eventuella problem med trilskande skattebetalare stannade kvar på på det lokala planet. Dalsland var inget undantag och icke förlänta kyrkotiondet och jordeboksräntan för Dalsland, samt utdömda sakören på tingen utarrenderades den 27 april 1620 på sex år till Erick Andersson mot en fastlagen summa pengar. Han fick dessutom full frihet att utvinna malm och anlägga bruk om han upptäckte malmstreck på Dal. Detta tyder på att kronan avhände sig näringslivsfrågorna i landskapet till arrendatorn. Kronan hade härigenom inte någon egen fogde i Dalsland, utan denna syssla överläts helt och hållet till Erick Andersson. Men efter Gustav II Adolf död 1632 återtog kronan skatteförvaltningen och tillsatte egna fogdar igen från år 1634.

			Det var således inte bara utarmningen av Dalsland under kriget 1611-13 och krigen nere på kontinenten som medförde att stadsplanerna stannade upp vid Dalbergsån, utan även nyordningen av skatte- och näringslivsfrågorna, med sina privata entreprenörer. De privata entreprenörerna såg mer till sin egen vinning, än en utveckling av näringslivet på orten. När sedan stadsplaneringen åter aktualiserades hörde Dalsland inte längre ihop med Älvsborgs län utan till Värmland.

			Det kom att bli landshövdingen i Värmland och Dalsland, Olof Stake, som istället drev igenom att staden som hade planerats i Bolstads socken, vid Dalbergsåns mynning vid Vänern, istället skulle placeras vid Åmåls marknadsplats. Åmål fick sedan stadsrättigheter år 1643 och sedan dröjde det ändå till 1780-talet innan frågan om en stad vid Dalbergså slutligen kunder läggas till handlingarna. På 1780-talet när förutsättningarna utreddes fr ytterligare en stad i Dalsland, arbetade den dåvarande ägaren till Qvantenburg, f.d. Cambol, Carl Jakob von Quanten för att stadsplanerna vid Strätet skulle återupptas. Han ville att den tilltänkta staden skulle heta Gustafsborg eller Gustafsdal, men inte heller denna gång blev det någon stad på platsen. Istället fortlevde marknaden fram till år 1849 då lantmarknaderna spelat ut sin roll efter det att handeln på landsbygden släppts fri. Nu blev det istället lanthandel, rederi och spannmålshandel vid Strätet.

	..... fortsättning följer...		..... fortsättning följer...

Roger Skoog: lagt till text

2025-08-16T09:53:42Z

lagt till text

← Äldre version		Versionen från 16 augusti 2025 kl. 11.53
Rad 19:		Rad 19:
	Det finns flera kartor från 1600-talet över området kring Dalbergåns utlopp i Vänern. Marknadsplatsen är utmärkt både på lantmätaren Hans Georg Möllers kartkopia över Bolstads socken efter "Elfsborgs Lähns gamla Provincial Charta" påträffad i Vänersborg år 1715 och på lantmätaren Kjettil Classon Felterus geografiska karta över Dalsland från år 1658, kopierad 1778.		Det finns flera kartor från 1600-talet över området kring Dalbergåns utlopp i Vänern. Marknadsplatsen är utmärkt både på lantmätaren Hans Georg Möllers kartkopia över Bolstads socken efter "Elfsborgs Lähns gamla Provincial Charta" påträffad i Vänersborg år 1715 och på lantmätaren Kjettil Classon Felterus geografiska karta över Dalsland från år 1658, kopierad 1778.

	Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan.		Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan. Där fanns också murar till salig Leijonskölds stenhus.

			Vilket syfte fanns det med en stad vid Dalboå?

			År 1608 utsåg Karl IX fogden på Stegeborgs slott och dess län, Michil Pedhersson, till ny fogde på Läckö slott, med Kinne härad, Kålland och Daal i Westergötland som Dalsland kallades på den tiden. Han skulle skulle genast bege sig till Läckö och Daal. Karl IX hade stort intresse för näringslivsfrågor och anläggandet av en stad vid Dalbergså i Dalsland var ett led i hans näringslivsplan för Västsverige. Avsikten var att minska handeln med Norge, till förmån för ökad handel med Holland. Staden Göteborg hade anlagts på Hisingen år 1603. För att underlätta transporter av stångjärn från Värmland och masteträn (dvs träd som lämpade sig till master vid byggandet av fartyg) från Dalsland till Göteborg, istället för till den danska staden Uddevalla, byggdes väg förbi Trollhättefallen och sluss togs i bruk vid Lilla Edet år 1607. Kanalen vid Heljebäcken mellan Vassbotten och Göta älv, där nuvarande Vänersborg ligger. I Dalsland pågick dessutom prospektering efter silvermalm. Tanken var att få till stånd en bergslag (särskild lagstiftning) även i detta landskap och då behövdes en stad vid Dalboå (Dalbergså).

			Kung Karl IX hade bestämt att det först skulle byggas en kungsgård på den plats vid Dalboå som fogden rapporterat vara lämplig för en stad. Detta skedde också. Fogden Michil Pedhersson uppger för räkenskapsåret 1610/11 att en kungsgård med namnet Cambol i Bolstads socken, Sundal härad blivit anlagd. Den bestod av ett kronohemman, ett torp och en utjord.

			Den 4 april 1611 förklarade Danmarks kung krig mot Sverige. Karl IX befarade även anfall från det danska Norge mot Dalsland och utsåg Peder Knutsson til överste och Lasse Svensson till hövitsman för bönderna i Dalsland. Det var Karl IX:s sista åtgärd för försvaret av Dalsland innan han dog i Nyköping den 30 oktober 1611. Under hösten 1611 brände norrmännen huvudsakligen i Eds och Högsäters pastorat, medan Frändefors, Bolstads och Färgelanda pastorat rövades.

			Karl IX hade beordrat fogden Michil Pedhersson att han skulle placera en medhjälpare på den nya kungsgården vid Cambol, med syfte att kontrollera att dalslänningarna inte fortsatte handla med norrmännen i Uddevalla, utan förde sina varor till Göteborg. Den nya fogden Erik Andersson räkenskaper 1611/12 visar att kungsgården Cambol blev fördärvad och nedbränd under kriget mot Danmark år 1612. Fogden hade även levererat kött åt danska krigsfångar som hölls på Cambol.

	..... fortsättning följer...		..... fortsättning följer...

Roger Skoog: Lagt till en text

2025-08-08T17:57:51Z

Lagt till en text

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 19.57
Rad 1:		Rad 1:
	Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet. Vid marknadsplatsen beslöt därför Karl XI att anlägga en stad för att styra handeln och motverka den norska gränshandeln. Planerna förverkligades dock aldrig, däremot påbörjades uppförandet av en kungsgård. ~~Historiskt-Geografiskt lexikon från 1860 skriver:~~		'''Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet. Vid marknadsplatsen beslöt därför Karl XI att anlägga en stad för att styra handeln och motverka den norska gränshandeln. Planerna förverkligades dock aldrig, däremot påbörjades uppförandet av en kungsgård.'''

			Historiskt-Geografiskt lexikon från 1860 skriver:

	''Att denna byggnad jämväl påbörjades, är tydligt, emedan Dalbönderna klagade över de dagsverken de måste utgöra därstädes samt vid Göteborg och Carlsgrav. Dessförutan upplyses av Michel Pederssons räkenskap i kammararchivet 1609, att han till kungsgården Kambol lämnat oxar, kor, får, m. m. av Gustaf Adolfs brev den 26 Aug. 1612 synes, att den påbörjade kungsgården nu var nedlagd, varför bönderna på Dal i stället skulle göra var sina 2 hjälpedagsverken vid Leckö slott. Den grundmur och jordvall, 150 alnar lång, 65 alnar bred, i rätvinklig form anlagd, som ännu synes vid norra stranden av Dalbergså, nära dess utlopp, mitt för Södra Strätet, antagas vara lämningar efter den påbörjade kungsgården.''		''Att denna byggnad jämväl påbörjades, är tydligt, emedan Dalbönderna klagade över de dagsverken de måste utgöra därstädes samt vid Göteborg och Carlsgrav. Dessförutan upplyses av Michel Pederssons räkenskap i kammararchivet 1609, att han till kungsgården Kambol lämnat oxar, kor, får, m. m. av Gustaf Adolfs brev den 26 Aug. 1612 synes, att den påbörjade kungsgården nu var nedlagd, varför bönderna på Dal i stället skulle göra var sina 2 hjälpedagsverken vid Leckö slott. Den grundmur och jordvall, 150 alnar lång, 65 alnar bred, i rätvinklig form anlagd, som ännu synes vid norra stranden av Dalbergså, nära dess utlopp, mitt för Södra Strätet, antagas vara lämningar efter den påbörjade kungsgården.''
Rad 5:		Rad 7:
	Nedanstående text är en sammanfattning av kapitlet "'''''När Dalbergså skulle bli stad för 400 år sen'''''" (Gudrun Rydberg) från boken "'''''Hembygden Dalsland 2010'''''":		Nedanstående text är en sammanfattning av kapitlet "'''''När Dalbergså skulle bli stad för 400 år sen'''''" (Gudrun Rydberg) från boken "'''''Hembygden Dalsland 2010'''''":

	Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande ~~Dalbegsån~~ i Bolstad socken. Dalbergsån ~~mynningn~~ är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.		Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbergsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynning är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.

		⚫	Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga?

			Troligtvis vid det område där marknaderna brukade hållas.

		⚫	Till det medeltida Dalaborg slott, som varit i kunglig ägo, hade avelsgårdarna Bredgården och Hallebo hört, från den sistnämnda hade sedan gårdarna Cambol och Nygård avsöndrats. Nygård låg vid Nygårds ström på norra sidan av Dalbergsån. År 1608 var Cambol och Hallebo i kronans ägo och därför var det sannolikt dessa marker som var tänkt att hysa den tilltänkta staden.
⚫	Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga? ~~Troligtvis vid det område där marknaderna brukade hållas.~~

		⚫	Ortsnamnet Marknadsplatsen vid Dalboå dyker upp första gången år 1625 i jordeboken och från år 1653 är det skattlagt till 1/4 mantal kronohemman. År 1662 uppges det att Marknadsplatsen även kallas Strätet.
⚫	Till det medeltida Dalaborg slott, som varit i kunglig ägo, hade avelsgårdarna Bredgården och ~~Hallerbo~~ hört, från den sistnämnda hade sedan gårdarna Cambol och Nygård avsöndrats. Nygård låg vid Nygårds ström på norra sidan av Dalbergsån. År 1608 var Cambol och Hallebo i kronans ägo och därför var det sannolikt dessa marker som var tänkt att hysa den tilltänkta staden.

			Det finns flera kartor från 1600-talet över området kring Dalbergåns utlopp i Vänern. Marknadsplatsen är utmärkt både på lantmätaren Hans Georg Möllers kartkopia över Bolstads socken efter "Elfsborgs Lähns gamla Provincial Charta" påträffad i Vänersborg år 1715 och på lantmätaren Kjettil Classon Felterus geografiska karta över Dalsland från år 1658, kopierad 1778.
	Den sista marknaden hade hållits år 1849.

			Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan.

			..... fortsättning följer...
⚫	Ortsnamnet Marknadsplatsen vid Dalboå dyker upp första gången år 1625 i jordeboken och från år 1653 är det skattlagt till 1/4 mantal kronohemman. År 1662 uppges det att Marknadsplatsen även kallas Strätet

Roger Skoog: Lagt till en text

2025-08-08T16:56:00Z

Lagt till en text

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet.
+Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet. Vid marknadsplatsen beslöt därför Karl XI att anlägga en stad för att styra handeln och motverka den norska gränshandeln. Planerna förverkligades dock  aldrig, däremot påbörjades uppförandet av en kungsgård. Historiskt-Geografiskt lexikon från 1860 skriver:
 Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbegsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynningn är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.
@@ Rad 6: / Rad 10: @@
 Till det medeltida Dalaborg slott, som varit i kunglig ägo, hade avelsgårdarna Bredgården och Hallerbo hört, från den sistnämnda hade sedan gårdarna Cambol och Nygård avsöndrats. Nygård låg vid Nygårds ström på norra sidan av Dalbergsån. År 1608 var Cambol och Hallebo i kronans ägo och därför var det sannolikt dessa marker som var tänkt att hysa den tilltänkta staden.

Roger Skoog: lagt till text

2025-08-08T16:46:10Z

lagt till text

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 18.46
Rad 2:		Rad 2:

	Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbegsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynningn är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.		Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbegsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynningn är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.

			Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga? Troligtvis vid det område där marknaderna brukade hållas.

			Till det medeltida Dalaborg slott, som varit i kunglig ägo, hade avelsgårdarna Bredgården och Hallerbo hört, från den sistnämnda hade sedan gårdarna Cambol och Nygård avsöndrats. Nygård låg vid Nygårds ström på norra sidan av Dalbergsån. År 1608 var Cambol och Hallebo i kronans ägo och därför var det sannolikt dessa marker som var tänkt att hysa den tilltänkta staden.

Roger Skoog: text

2025-08-08T16:29:12Z

text

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 18.29
Rad 1:		Rad 1:
	Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. ~~Den~~ ~~ligger~~ ~~söder~~ om ~~Dalaborg~~ och ~~området~~ var en ~~viktig~~ ~~handelsplats~~ under medeltiden.		Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet.

			Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbegsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynningn är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.
	Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet

Roger Skoog: Skapade sidan med 'Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Den ligger söder om Dalaborg och området var en viktig handelsplats under medeltiden. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och...'

2025-08-08T16:20:21Z

Skapade sidan med 'Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Den ligger söder om Dalaborg och området var en viktig handelsplats under medeltiden. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och...'

Ny sida

Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Den ligger söder om Dalaborg och området var en viktig handelsplats under medeltiden.

Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet