Dalsland/Bostad/Bolstads kyrka - Versionshistorik

Roger Skoog den 17 augusti 2025 kl. 20.19

2025-08-17T20:19:30Z

← Äldre version		Versionen från 17 augusti 2025 kl. 22.19
Rad 1:		Rad 1:
	'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka.		'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] (utifrån en trästock inmurad i tornet) till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta daterade kyrka. Detta baserar sig på jämförelser med västgötska kyrkor som man har säker datering på. Bland annat har Bolstad ett kyrktorn som liknar kyrktornen på Kinnekulle. Kyrkan nämns för första gången i skrift 1380. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka. På landsarkivet i Göteborg finns den medeltida kyrkoräkenskapsboken från Bolstad bevarad.

	~~Tornets~~ nedre del är ~~den~~ äldsta ~~delen av byggnaden~~. ~~Den~~ byggdes ~~1756~~-~~1761~~ om ~~till~~ en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt.		Tornet nedre del och huvudskeppet är kyrkans äldsta delar. Bolstad kyrka byggdes till på 1670-talet, och fick dagens form som korskyrka 1756-61, med kor och sakristia i öster och tornet i väster. 1849 förstorades fönstren. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt.

	Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar.		Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar. Vid inre tornväggen, under läktaren, finns två sandstenshällar med liljemotiv som är huggna på Kinnekulle på 1200-talet.

	Invid den gamla kyrkan ligger Bolstads prästgård, som är ett rött tvåvånings trähus. Den brändes ned tillsammans med många andra gårdar i Dalsland av dansk-norska förband under Kalmarkriget ~~1611–1613~~ ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmarkriget Brännefejden]). Den brann även ned 1767. Prästgården ägs numera av den ideella föreningen "Bolstads prästgårds vänner".		Invid den gamla kyrkan ligger Bolstads prästgård, som är ett rött tvåvånings trähus. Den brändes ned tillsammans med många andra gårdar i Dalsland av dansk-norska förband under Kalmarkriget 1611–13 ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmarkriget Brännefejden]). Den brann även ned 1767. Prästgården ägs numera av den ideella föreningen "Bolstads prästgårds vänner".

	Bolstad är känt för den så kallade katekesstriden i början av 1920-talet. Bolstadprosten, Lars Magnus Engström (1867–1951), drev en kamp för att katekesundervisningen skulle få vara kvar i den svenska folkskolan. Engström fick av biskopen i Karlstad uppdraget att skriva en prästmötesavhandling som förelades prästmötet 1917 under titeln ''Lokalförsamlingen''.		Bolstad är känt för den så kallade katekesstriden i början av 1920-talet. Bolstadprosten, Lars Magnus Engström (1867–1951), drev en kamp för att katekesundervisningen skulle få vara kvar i den svenska folkskolan. Engström fick av biskopen i Karlstad uppdraget att skriva en prästmötesavhandling som förelades prästmötet 1917 under titeln ''Lokalförsamlingen''.

Roger Skoog den 8 augusti 2025 kl. 11.58

2025-08-08T11:58:25Z

← Äldre version		Versionen från 8 augusti 2025 kl. 13.58
Rad 1:		Rad 1:
	'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka.		'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka.

	Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. Den byggdes 1756-1761 om till en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt. ~~Fönster~~ ~~och portar är brunmålade.~~		Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. Den byggdes 1756-1761 om till en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt.

	Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar.		Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar.

Roger Skoog: Lagt in en text + en extern länk

2025-08-08T11:55:46Z

Lagt in en text + en extern länk

Ny sida

'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka.

Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. Den byggdes 1756-1761 om till en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt. Fönster och portar är brunmålade.

Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar.

Invid den gamla kyrkan ligger Bolstads prästgård, som är ett rött tvåvånings trähus. Den brändes ned tillsammans med många andra gårdar i Dalsland av dansk-norska förband under Kalmarkriget 1611–1613 ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmarkriget Brännefejden]). Den brann även ned 1767. Prästgården ägs numera av den ideella föreningen "Bolstads prästgårds vänner".

Bolstad är känt för den så kallade katekesstriden i början av 1920-talet. Bolstadprosten, Lars Magnus Engström (1867–1951), drev en kamp för att katekesundervisningen skulle få vara kvar i den svenska folkskolan. Engström fick av biskopen i Karlstad uppdraget att skriva en prästmötesavhandling som förelades prästmötet 1917 under titeln ''Lokalförsamlingen''.