Dalsland/Fröskog/Stora-Strands-Gruvor - Versionshistorik

Xerox: Interpunktion.

2026-05-05T11:49:44Z

Interpunktion.

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 13.49
Rad 102:		Rad 102:

	==== Kuriosa ====		==== Kuriosa ====
	Max Schreiter var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]		Max Schreiter var chef mellan 1905 till 1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]

	En gång i slutet av 1980-talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. De vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.		En gång i slutet av 1980-talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. De vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.

Xerox: Interpunktion

2026-05-05T11:45:04Z

Interpunktion

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 13.45
Rad 84:		Rad 84:
	==== Anrikningsverk. ====		==== Anrikningsverk. ====

	Man byggde ett stort anrikningsverk söder om verkstäderna som låg inte långt från huvudschaktet. Här malde man ner malmen till ett fint pulver och tillsatte en del kemikalier för att få det renat med hjälp av vatten och de vasktrappor som skulle fånga och samla kopparhaltigt slam, som man sedan kunde utvinna koppar ur. Anrikningsverket behövde massor av vatten. Man grävde fram en fåra från Ärrsjön och pumpade de sista meterna upp till verket. På 1920 talet tecknade man kontrakt med Vattenfall om elleveranser. Strömförbrukningen var enorm och man fick ekonomiska problem med elräkningarna. Detta utöver alla andra ekonomiska problem man hade		Man byggde ett stort anrikningsverk söder om verkstäderna som låg inte långt från huvudschaktet. Här malde man ner malmen till ett fint pulver och tillsatte en del kemikalier för att få det renat med hjälp av vatten och de vasktrappor som skulle fånga och samla kopparhaltigt slam, som man sedan kunde utvinna koppar ur. Anrikningsverket behövde massor av vatten. Man grävde fram en fåra från Ärrsjön och pumpade de sista meterna upp till verket. På 1920-talet tecknade man kontrakt med Vattenfall om elleveranser. Strömförbrukningen var enorm och man fick ekonomiska problem med elräkningarna. Detta utöver alla andra ekonomiska problem man hade

	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Anrikningsverk stora strand.png\|vänster\|miniatyr\|Anrikningsverket 1921]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Anrikningsverk stora strand.png\|vänster\|miniatyr\|Anrikningsverket 1921]]
Rad 94:		Rad 94:
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-transformator konst.png\|miniatyr\|Några konstnärer har gjort en graffiti i transformatorhuset 2026 ]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-transformator konst.png\|miniatyr\|Några konstnärer har gjort en graffiti i transformatorhuset 2026 ]]

	Resterna av ~~transformator stationen~~ och grunden till anrikningsverket finns kvar i dag.		Resterna av transformatorstationen och grunden till anrikningsverket finns kvar i dag.


Rad 104:		Rad 104:
	Max Schreiter var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]		Max Schreiter var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]

	En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. De vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.		En gång i slutet av 1980-talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. De vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.

	==== Filmer ====		==== Filmer ====

Xerox: Interpunktion.

2026-05-05T09:22:20Z

Interpunktion.

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 11.22
Rad 2:		Rad 2:
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]

	Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E, Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate Limited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland och hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Han hade tidigare varit konsulterande ingenjör i Kalifornien och disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm". Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 anställda något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.		Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E. Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate Limited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland och hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Han hade tidigare varit konsulterande ingenjör i Kalifornien och disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm". Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 anställda något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]

Xerox: Interpunktion

2026-05-05T09:21:37Z

Interpunktion

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 11.21
Rad 1:		Rad 1:
	{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Fröskog\|namn=Stora Strands Gruvor\|typ=Gruva\|kartkod=39\|hemman=Strand (Stora)\|bild=Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png}}Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer, 2. Grön skiffer med svavelkistärningar (Kis), 3. Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4. Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5. Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis, 6. Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7. Kalkerskiffer.		{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Fröskog\|namn=Stora Strands Gruvor\|typ=Gruva\|kartkod=39\|hemman=Strand (Stora)\|bild=Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png}}Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer. 2. Grön skiffer med svavelkistärningar (Kis). 3. Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4. Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5. Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis. 6. Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7. Kalkerskiffer.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]

Xerox: Justerat små skrivfel.

2026-05-05T09:10:14Z

Justerat små skrivfel.

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 11.10
Rad 1:		Rad 1:
	{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Fröskog\|namn=Stora Strands Gruvor\|typ=Gruva\|kartkod=39\|hemman=Strand (Stora)\|bild=Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png}}Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer, 2 ~~grön~~ skiffer med svavelkistärningar (Kis), 3 Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4 Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5 Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis, 6 Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7 Kalkerskiffer.		{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Fröskog\|namn=Stora Strands Gruvor\|typ=Gruva\|kartkod=39\|hemman=Strand (Stora)\|bild=Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png}}Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer, 2. Grön skiffer med svavelkistärningar (Kis), 3. Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4. Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5. Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis, 6. Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7. Kalkerskiffer.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]

	Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E, Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate Limited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland och hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Han hade tidigare varit konsulterande ingenjör i Kalifornien och disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm". Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.		Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E, Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate Limited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland och hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Han hade tidigare varit konsulterande ingenjör i Kalifornien och disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm". Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 anställda något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]

Xerox: /* Huvud schakt */

2026-05-05T08:53:25Z

Huvud schakt

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 10.53
Rad 31:		Rad 31:


	==== ~~Huvud schakt~~ ====		==== Huvudschakt ====
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Huvud schackt.png\|vänster\|miniatyr\|Huvud schakt i dag. 2026]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Huvud schackt.png\|vänster\|miniatyr\|Huvud schakt i dag. 2026]]
	Huvudschaktet är idag drygt 120 meter djupt. Stängslet som är en livförsäkring är ibland uppklippt av personer som firat sig ner de dryga 120 meterna för att filma och besöka gruvgångarna. Ett livsfarlig upptåg. Det finns fortfarande kvar har gammal utrustning. (filmerna finns på Youtube) Här fanns även ett uppfordringsverk med vajrar som både firade ner arbetarna till gruvorterna och hissade upp med malm. Detta drevs med ånga. Här vid huvudschaktet skedde den 19 mars 1907 en olycka med dödlig utgång. Det var Oskar Nordström som förolyckades. Man hade sprängt och man gick ned för tidigt och Nordström ramlade avsvimmad ner från en stege 10 meter och slog i huvudet. Troligen koloxidförgiftad eftersom man gick ner för tidigt. Även kamraterna som var med, Varnberg och Kolberg, svävade i fara. Man skrev nu, förolyckad av vårdslöshet. Man fick nu även se över hur man hanterade dynamiten eftersom det ansågs att den var vårdslöst hanterad.		Huvudschaktet är idag drygt 120 meter djupt. Stängslet som är en livförsäkring är ibland uppklippt av personer som firat sig ner de dryga 120 meterna för att filma och besöka gruvgångarna. Ett livsfarlig upptåg. Det finns fortfarande kvar har gammal utrustning. (filmerna finns på Youtube) Här fanns även ett uppfordringsverk med vajrar som både firade ner arbetarna till gruvorterna och hissade upp med malm. Detta drevs med ånga. Här vid huvudschaktet skedde den 19 mars 1907 en olycka med dödlig utgång. Det var Oskar Nordström som förolyckades. Man hade sprängt och man gick ned för tidigt och Nordström ramlade avsvimmad ner från en stege 10 meter och slog i huvudet. Troligen koloxidförgiftad eftersom man gick ner för tidigt. Även kamraterna som var med, Varnberg och Kolberg, svävade i fara. Man skrev nu, förolyckad av vårdslöshet. Man fick nu även se över hur man hanterade dynamiten eftersom det ansågs att den var vårdslöst hanterad.

Xerox: Justerat omkastade ord.

2026-05-05T08:52:56Z

Justerat omkastade ord.

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 10.52
Rad 5:		Rad 5:
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]

	Hela tiden var det en kamp om pengar från England för fortsatt drift. Liksom priserna på koppar och hur mycket man får ut av den malm man bryter. I det stora hela verkar det som att malmtillgången var mer begränsad än vad som deklarerades av vissa. Ett maktspel av stora mått. En optimism och tro mer än fakta. Max Schreider var chef mellan 1905-1913 då disponent W.E Bennett träder in efter mycket turbulens ~~in i handlingen~~. [[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png\|miniatyr\|Foto 1916 från öster. Verkstäder, huvud schakt och skorsten till ångpanna höger.]]		Hela tiden var det en kamp om pengar från England för fortsatt drift. Liksom priserna på koppar och hur mycket man får ut av den malm man bryter. I det stora hela verkar det som att malmtillgången var mer begränsad än vad som deklarerades av vissa. Ett maktspel av stora mått. En optimism och tro mer än fakta. Max Schreider var chef mellan 1905-1913 då disponent W.E Bennett träder in i handlingen efter mycket turbulens. [[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png\|miniatyr\|Foto 1916 från öster. Verkstäder, huvud schakt och skorsten till ångpanna höger.]]

Xerox: Justerat mindre skrivfel.

2026-05-05T08:51:18Z

Justerat mindre skrivfel.

Jano: /* Kuriosa */

2026-04-22T09:36:22Z

Kuriosa

← Äldre version		Versionen från 22 april 2026 kl. 11.36
Rad 104:		Rad 104:
	Max var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]		Max var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]

	En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. de vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.		En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. de vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.

	==== Filmer ====		==== Filmer ====

Jano: /* Kuriosa */

2026-04-22T09:34:10Z

Kuriosa

← Äldre version		Versionen från 22 april 2026 kl. 11.34
Rad 104:		Rad 104:
	Max var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]		Max var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]

	En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson Svea Högfelt i hennes nya hem på Björkbacken i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. de vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.		En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. de vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.

	==== Filmer ====		==== Filmer ====

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 10.51
Rad 2:		Rad 2:
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png\|centrerad\|miniatyr\|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]]

	Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E, Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate ~~Lemited~~ AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland, hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. ~~Hade~~ varit konsulterande ingenjör i Kalifornien, disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm".Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.		Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E, Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate Limited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland och hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Han hade tidigare varit konsulterande ingenjör i Kalifornien och disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm". Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png\|vänster\|miniatyr\|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]]

	Hela tiden var det en kamp om pengar från England för fortsatt drift. Liksom priserna på koppar och hur mycket man får ut av den malm man bryter. I det stora hela verkar det som att malmtillgången var mer begränsad än vad som deklarerades av vissa. Ett maktspel av stora mått. En optimism och tro mer än fakta. Max var chef mellan 1905-1913 då disponent W.E Bennett träder in efter mycket turbulens in i handlingen. [[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png\|miniatyr\|Foto 1916 från öster. Verkstäder, huvud schakt och skorsten till ångpanna höger.]]		Hela tiden var det en kamp om pengar från England för fortsatt drift. Liksom priserna på koppar och hur mycket man får ut av den malm man bryter. I det stora hela verkar det som att malmtillgången var mer begränsad än vad som deklarerades av vissa. Ett maktspel av stora mått. En optimism och tro mer än fakta. Max Schreider var chef mellan 1905-1913 då disponent W.E Bennett träder in efter mycket turbulens in i handlingen. [[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand vy från öster.png\|miniatyr\|Foto 1916 från öster. Verkstäder, huvud schakt och skorsten till ångpanna höger.]]


	==== Båtar ====		==== Båtar ====
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Kopparstrand.png\|miniatyr\|Båten Kopparstrand år 1906\|vänster]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Kopparstrand.png\|miniatyr\|Båten Kopparstrand år 1906\|vänster]]
	Redan 1906 köptes den första båten in. Den fick namnet Kopparstrand. Nästan all frakt till och från Stora Strand skedde med båtfrakt via Ärrsjön. ~~strömmens~~ sluss och vidare till Snäckes sluss och ut i ~~vänern~~ via Köpmannebro sluss.		Redan 1906 köptes den första båten in. Den fick namnet Kopparstrand. Nästan all frakt till och från Stora Strand skedde med båtfrakt via Ärrsjön. Strömmens sluss och vidare till Snäckes sluss och ut i Vänern via Köpmannebro sluss.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Båt2.png\|centrerad\|miniatyr\|Båten Stora Strand med befälhavare Henning Johansson]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Båt2.png\|centrerad\|miniatyr\|Båten Stora Strand med befälhavare Henning Johansson]]
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Ångaren.png\|miniatyr\|Ångaren Stora Strand 1921]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Ångaren.png\|miniatyr\|Ångaren Stora Strand 1921]]
Rad 20:		Rad 20:

	==== Utrustning ====		==== Utrustning ====
	Man köpte tidigt in en begagnad luftkompressor med tillhörande ångpanna som ~~fraktades~~ hit. Maskineriet vägde totalt 20 ton och fraktades hit på pråm via Ärrsjön. Man hade för den tiden ganska modern borrutrustning. Även om det var en utmaning med dåtidens verktyg att arbeta sig genom berget.		Man köpte tidigt in en begagnad luftkompressor med tillhörande ångpanna som transporterades hit. Maskineriet vägde totalt 20 ton och fraktades hit på pråm via Ärrsjön. Man hade för den tiden ganska modern borrutrustning. Även om det var en utmaning med dåtidens verktyg att arbeta sig genom berget.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Maskinutrustning.png\|vänster\|miniatyr\|Maskinutrustning 1914]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Maskinutrustning.png\|vänster\|miniatyr\|Maskinutrustning 1914]]
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Gustav Westerberg.png\|miniatyr\|I gruvan 1914. Till höger gruvarbetare Gustav Westerberg]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Gustav Westerberg.png\|miniatyr\|I gruvan 1914. Till höger gruvarbetare Gustav Westerberg]]
Rad 33:		Rad 33:
	==== Huvud schakt ====		==== Huvud schakt ====
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Huvud schackt.png\|vänster\|miniatyr\|Huvud schakt i dag. 2026]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Huvud schackt.png\|vänster\|miniatyr\|Huvud schakt i dag. 2026]]
	~~Huvud schaktet~~ är idag drygt 120 meter djupt. Stängslet som är en livförsäkring är ibland uppklippt av personer som firat sig ner de dryga 120 meterna för att filma och besöka gruvgångarna. Ett livsfarlig upptåg. Det finns fortfarande kvar har gammal utrustning. (filmerna finns på Youtube) Här fanns även ett uppfordringsverk med vajrar, som både ~~hissade~~ ner arbetarna till gruvorterna och upp med malm. Detta drevs med ånga. Här vid ~~huvud~~ ~~schaktet skedd~~ den 19 mars 1907 en olycka med dödlig utgång. Det var Oskar Nordström som förolyckades. Man hade sprängt och man gick ned för tidigt och Nordström ramlade avsvimmad ner från en stege 10 meter och slog i huvudet. Troligen koloxidförgiftad eftersom man gick ner för tidigt. Även kamraterna som var med Varnberg och Kolberg svävade i fara. Man skrev nu, förolyckad av vårdslöshet. Man fick nu även se över hur man hanterade dynamiten eftersom det ansågs att den var vårdslöst hanterad.		Huvudschaktet är idag drygt 120 meter djupt. Stängslet som är en livförsäkring är ibland uppklippt av personer som firat sig ner de dryga 120 meterna för att filma och besöka gruvgångarna. Ett livsfarlig upptåg. Det finns fortfarande kvar har gammal utrustning. (filmerna finns på Youtube) Här fanns även ett uppfordringsverk med vajrar som både firade ner arbetarna till gruvorterna och hissade upp med malm. Detta drevs med ånga. Här vid huvudschaktet skedde den 19 mars 1907 en olycka med dödlig utgång. Det var Oskar Nordström som förolyckades. Man hade sprängt och man gick ned för tidigt och Nordström ramlade avsvimmad ner från en stege 10 meter och slog i huvudet. Troligen koloxidförgiftad eftersom man gick ner för tidigt. Även kamraterna som var med, Varnberg och Kolberg, svävade i fara. Man skrev nu, förolyckad av vårdslöshet. Man fick nu även se över hur man hanterade dynamiten eftersom det ansågs att den var vårdslöst hanterad.

	Från huvudschaktet finns en tunnel som går österut och dränerar i huvudsak detta från vatten. Mynningen till detta är tilltäppt för att förhindra folk från att gå in i gruvan, men vattnet rinner ur gruvan. ~~Visserligen går en~~ del orter ner på djupet och är därför vattenfyllda. En ort går enl. utsago in under Ärrsjön, där man fick problem med att vatten trängde in. En annan ort går mot Kingebolshållet, visserligen inte ända fram, men ändå.		Från huvudschaktet finns en tunnel som går österut och dränerar i huvudsak detta från vatten. Mynningen till detta är tilltäppt för att förhindra folk från att gå in i gruvan, men vattnet rinner ur gruvan. En del orter går ner på djupet och är därför vattenfyllda. En ort går enl. utsago in under Ärrsjön, där man fick problem med att vatten trängde in. En annan ort går mot Kingebolshållet, visserligen inte ända fram, men ändå.
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Gruvhiss.png\|miniatyr\|Gruvhissen år 1914]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Gruvhiss.png\|miniatyr\|Gruvhissen år 1914]]
	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Uppfodringsverk stora strand.png\|centrerad\|miniatyr\|Foto taget vid huvud schaktet 1908.]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Uppfodringsverk stora strand.png\|centrerad\|miniatyr\|Foto taget vid huvud schaktet 1908.]]
Rad 74:		Rad 74:

	==== Bostäder ====		==== Bostäder ====
	Man började ganska snart sätta upp bostäder åt anställda. Många var byggda i samma stil med liknande ~~byggnads konstruktion~~. Liggande panel utvändigt o.s.v.		Man började ganska snart sätta upp bostäder åt anställda. Många var byggda i samma stil med liknande byggnadskonstruktion. Liggande panel utvändigt o.s.v.

	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Arbetarbostad stora strand.png\|miniatyr\|Arbetarbostad 1914]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Arbetarbostad stora strand.png\|miniatyr\|Arbetarbostad 1914]]
Rad 84:		Rad 84:
	==== Anrikningsverk. ====		==== Anrikningsverk. ====

	Man byggde ett stort anrikningsverk söder om verkstäderna som låg inte långt från huvudschaktet. Här malde man ner malmen till ett fint pulver och tillsatte en del kemikalier för att få det renat, med hjälp av vatten och de ~~vask trappor~~ som skulle fånga och samla kopparhaltigt slam, som ~~att~~ man sedan kunde utvinna koppar ur. Anrikningsverket behövde massor av vatten. Man grävde fram en fåra från Ärrsjön och pumpade sista meterna upp till verket. På 1920 talet ~~gjorde~~ man kontrakt med ~~vattenfall~~ om ~~el leveranser hit~~. Strömförbrukningen var enorm och man fick ekonomiska problem med elräkningarna.~~Utöver~~ alla andra ekonomiska problem man hade		Man byggde ett stort anrikningsverk söder om verkstäderna som låg inte långt från huvudschaktet. Här malde man ner malmen till ett fint pulver och tillsatte en del kemikalier för att få det renat med hjälp av vatten och de vasktrappor som skulle fånga och samla kopparhaltigt slam, som man sedan kunde utvinna koppar ur. Anrikningsverket behövde massor av vatten. Man grävde fram en fåra från Ärrsjön och pumpade de sista meterna upp till verket. På 1920 talet tecknade man kontrakt med Vattenfall om elleveranser. Strömförbrukningen var enorm och man fick ekonomiska problem med elräkningarna. Detta utöver alla andra ekonomiska problem man hade

	[[Fil:Dalsland-Fröskog-Anrikningsverk stora strand.png\|vänster\|miniatyr\|Anrikningsverket 1921]]		[[Fil:Dalsland-Fröskog-Anrikningsverk stora strand.png\|vänster\|miniatyr\|Anrikningsverket 1921]]
Rad 99:		Rad 99:

	==== Boken om Stora Strand ====		==== Boken om Stora Strand ====
	Stora Strands gruvor finns väldokumenterade i boken "Stora Strands Gruvor på Dal" av Allan Brangstad. Han var en bankdirektör ~~som~~ var född i Skållerud 1902. Han växte upp i Mellerud där han började som elev på ~~Dalsands~~ Banks huvudkontor. Blev sedermera både bokhållare 1922 och korrespondent 1925. I Åmål blev han 1964 bankdirektör Skandinaviska Banken,		Stora Strands gruvor finns väldokumenterade i boken "Stora Strands Gruvor på Dal" av Allan Brangstad. Han var bankdirektör och var född i Skållerud 1902. Han växte upp i Mellerud där han började som elev på Dalslands Banks huvudkontor. Blev sedermera både bokhållare 1922 och korrespondent 1925. I Åmål blev han 1964 bankdirektör för Skandinaviska Banken.

	==== Kuriosa ====		==== Kuriosa ====
	Max var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]		Max Schreiter var chef mellan 1905.1913.[[Fil:Dalsland-Fröskog-Max Schreiter.png\|centrerad\|miniatyr\|Max Schreiter och hans hustru Anny och yngste sonen Erland 1920]]

	En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. de vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.		En gång i slutet av 1980 talet intervjuade jag Jan Olsson, Svea Högfelt ( f. 8 maj 1913 i Östersbyn) i hennes nya hem på [[Dalsland/Ånimskog/Björkbacken\|Björkbacken]] i Hult. Hon berättade att det både fanns frisör, post, bageri och allt möjligt annat i detta som hon kallade "Galmestan". Hennes far var skollärare Johan Karlsson ( f. 12 februari 1877) i Östersbyn och då var det runt 30 elever i varje klass eftersom det bodde så mycket folk här. En dag var hon med sin far till huvudschaktet och de firades mer i gruvan och fick då stå i en tunna. De vandrade in i en tunnel och längst ner mot en öppning stod Daniel Hedenberg och jobbade med något elektriskt. Daniel var elektriker åt gruvbolaget.

	==== Filmer ====		==== Filmer ====