Dalsland/Mo/Låbyn - Versionshistorik

L-O Svensson den 7 februari 2026 kl. 14.51

2026-02-07T14:51:54Z

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 16.51
Rad 10:		Rad 10:

	Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.		Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.


		⚫	=== Platser inom hemmanet Låbyn ===

	{{		{{
Rad 47:		Rad 50:
	\|}		\|}





⚫	=== Platser inom hemmanet Låbyn ===
	{{#ask:		{{#ask:
	[[ har hemman::Låbyn]]		[[ har hemman::Låbyn]]

L-O Svensson den 7 februari 2026 kl. 14.48

2026-02-07T14:48:46Z

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 16.48
Rad 13:		Rad 13:
	{{		{{
	#compound_query:		#compound_query:
	[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Industri]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=~~Marker_DarkGoldenRod~~.svg ;limit=800		[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Industri]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Orange.svg ;limit=800
	\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Gård]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Green.svg ;limit=800		\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Gård]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Green.svg ;limit=800
	\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Torp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DeepSkyBlue.svg ;limit=800		\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Torp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DeepSkyBlue.svg ;limit=800
Rad 31:		Rad 31:
	\|+		\|+
	\|-		\|-
	\|[[Fil:Marker ~~DarkGoldenRod~~.svg\|ingen\|35x35px]]		\|[[Fil:Marker Orange.svg\|ingen\|35x35px]]
	\| Industri		\| Industri
	\|[[Fil:Marker Green.svg\|ingen\|35x35px]]		\|[[Fil:Marker Green.svg\|ingen\|35x35px]]

L-O Svensson: /* Platser inom hemmanet Låbyn */

2026-02-07T14:37:51Z

Platser inom hemmanet Låbyn

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2026 kl. 16.37
Rad 10:		Rad 10:

	Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.		Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.

			{{
			#compound_query:
			[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Industri]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DarkGoldenRod.svg ;limit=800
			\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Gård]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Green.svg ;limit=800
			\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Torp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_DeepSkyBlue.svg ;limit=800
			\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Soldattorp]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Pink.svg ;limit=800
			\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Backstuga]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Crimson.svg ;limit=800
			\|[[Har hemman::Låbyn]] [[Har typ::Lägenhet]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_Yellow.svg ;limit=800
			\|[[Har hemman::Låbyn]] ;?Har koordinat ;?Har typ=Typ ;?Har hemman=Hemman ;icon=Marker_LightGrey.svg ;limit=800
			\|format=leaflet
			\|enablefullscreen=yes
			\|controls=type,pan,zoom,scale,streetview
			\|width=600
			\|height=600
			\|resizable=yes
			}}

			{\|
			\|+
			\|-
			\|[[Fil:Marker DarkGoldenRod.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Industri
			\|[[Fil:Marker Green.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Gård
			\|[[Fil:Marker DeepSkyBlue.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Torp
			\|[[Fil:Marker Pink.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Soldattorp
			\|[[Fil:Marker Crimson.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Backstuga
			\|[[Fil:Marker Yellow.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Lägenhet
			\|[[Fil:Marker LightGrey.svg\|ingen\|35x35px]]
			\| Övrigt
			\|}





	=== Platser inom hemmanet Låbyn ===		=== Platser inom hemmanet Låbyn ===

L-O Svensson den 4 februari 2026 kl. 14.14

2026-02-04T14:14:55Z

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2026 kl. 16.14
Rad 5:		Rad 5:
	\|landskap=Dalsland		\|landskap=Dalsland
	\|typ=Hemman		\|typ=Hemman
		⚫	}}'''<u><big>Beskrivning av hemmanet Låbyn</big></u>'''
	}}

⚫	== Beskrivning av hemmanet Låbyn ==
	Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. Hans en av Nils söner f. 1759, fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.		Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. Hans en av Nils söner f. 1759, fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.

	Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.		Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.

	== Platser inom hemmanet Låbyn ==		=== Platser inom hemmanet Låbyn ===
	{{#ask:		{{#ask:
	[[ har hemman::Låbyn]]		[[ har hemman::Låbyn]]

L-O Svensson den 4 februari 2026 kl. 06.25

2026-02-04T06:25:50Z

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2026 kl. 08.25
Rad 7:		Rad 7:
	}}		}}

			== Beskrivning av hemmanet Låbyn ==
	Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. Hans en av Nils söner f. 1759, fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.		Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. Hans en av Nils söner f. 1759, fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.

Slundell den 22 januari 2026 kl. 13.56

2026-01-22T13:56:36Z

← Äldre version		Versionen från 22 januari 2026 kl. 15.56
Rad 11:		Rad 11:
	Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.		Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.
	== Platser inom hemmanet Låbyn ==		== Platser inom hemmanet Låbyn ==

	{{#ask:		{{#ask:
	[[ har hemman::Låbyn]]		[[ har hemman::Låbyn]]
Rad 18:		Rad 17:
	\| mainlabel = Namn		\| mainlabel = Namn
	}}		}}
			Tabellen visar ({{#ask:
	==== Antal platser inom hemmanet ====
	{{#ask:
	[[har hemman:: Låbyn]]		[[har hemman:: Låbyn]]
	[[ har socken::Mo]]		[[ har socken::Mo]]
		⚫	\| format=count }} platser)
	<!--[[har koordinat::+]] -->
⚫	\|format=count
	}}

Slundell: Lagt till räknare för torpen

2026-01-22T13:36:34Z

Lagt till räknare för torpen

← Äldre version		Versionen från 22 januari 2026 kl. 15.36
Rad 17:		Rad 17:
	\|? har typ =Typ		\|? har typ =Typ
	\| mainlabel = Namn		\| mainlabel = Namn
			}}
			==== Antal platser inom hemmanet ====
			{{#ask:
			[[har hemman:: Låbyn]]
			[[ har socken::Mo]]
			<!--[[har koordinat::+]] -->
			\|format=count
	}}		}}

AnderssonG den 16 december 2025 kl. 19.09

2025-12-16T19:09:37Z

← Äldre version		Versionen från 16 december 2025 kl. 21.09
Rad 7:		Rad 7:
	}}		}}

	Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. En av Nils söner fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.		Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. Hans en av Nils söner f. 1759, fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.

	Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud.		Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud. På Cathrinas fars sida går släktleden ända ner till Häradsdomaren Erik Hallstensson i Gärdsbyn och på hennes mors sida till Sven Olofsson i Segersbyn. Av Jan och Cathrinas elva barn är Hans f. 1792 den mest namnkunnige då han som ung blev vaccinatör och klockare i Mo. Hans fick även leda psalmsången då han hade en fin sångröst. Efter giftermål och flytt till Edsleskog blev han även riksdagsman och talman för Bondeståndet.
	== Platser inom hemmanet Låbyn ==		== Platser inom hemmanet Låbyn ==

AnderssonG den 16 december 2025 kl. 18.14

2025-12-16T18:14:57Z

← Äldre version		Versionen från 16 december 2025 kl. 20.14
Rad 8:		Rad 8:

	Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. En av Nils söner fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.		Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. En av Nils söner fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.

			Den andra släkten har sitt ursprung från Jan Larsson f. 1753 och Cathrina Jonasdotter f. 1761. Jans föräldrar är Lars Hansson f. 1704 i Låbyn och Ingri Jönsdotter f. 1718 eller 1723 i Pökerud.
	== Platser inom hemmanet Låbyn ==		== Platser inom hemmanet Låbyn ==

AnderssonG den 15 december 2025 kl. 18.35

2025-12-15T18:35:53Z

← Äldre version		Versionen från 15 december 2025 kl. 20.35
Rad 7:		Rad 7:
	}}		}}

	Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. En av Nils söner fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn.		Låbyns hemman, har till skillnad från Wassbotten, Smedserud och Gressbol, inte varit ägt av något av de tre järnbruken på Forsbacka. Det innebär att man kan följa de olika ägarna ganska långt tillbaka. I Låbyn har speciellt två släkter bidragit till befolkningen i bygden men även "utsocknes". Släkterna går tillbaks till mitten av 1600-talet och och i den första hittar vi Lars Jonsson f. ca. 1650 i Låbyn där han var bonde. En son till Lars Jonsson var Jeremias Larsson Högman f. 1677 i Låbyn och gift med Sigri Nilsdotter f. 1687 på Forsbacka (Backa) Mo. Jeremias var enl. uppgift även soldat. De hade fem barn varav sönerna Nils och Lars gjort mest avtryck i bygden. Döttrarna Karin och Kjerstin hamnade i Svanskog resp. Mo Stom. Födelseåren varierar på sonen Nils då det står både 1720 och 1725. Karin sägs vara född 1721 och Kerstin 1723. Sonen Lars är född 1727 och ytterligare en son Jan eller Jean är född 1729. Honom går det tyvärr inte att spåra då han troligen dog som liten och det är ett glapp på några år i arkiven. Nils fick tolv och Lars åtta barn, men som vanligt var dog några som små eller unga. En av Nils söner fick fjorton barn så anknytningar till släkten kommer ofta att dyka upp i beskrivningarna av gårdarna i Låbyn. Eftersom patronyikon var vanligt fick Nils och Lars efternamnet Jeremiasson samt Karin och Kerstin fick namnet Jeremiasdotter efter förnamnet på deras far.
	== Platser inom hemmanet Låbyn ==		== Platser inom hemmanet Låbyn ==