Dalsland/Tydje/BJ järnväg - Versionshistorik

Slundell den 10 maj 2026 kl. 14.01

2026-05-10T14:01:49Z

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2026 kl. 16.01
Rad 6:		Rad 6:
	\|kartkod=39		\|kartkod=39
	}}		}}
	<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 119 </ref>'''BJ som blev SJ'''		<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 119 - 121 </ref>'''BJ som blev SJ'''
	I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas		I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas
	Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes		Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes

Slundell den 10 maj 2026 kl. 14.01

2026-05-10T14:01:03Z

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2026 kl. 16.01
Rad 6:		Rad 6:
	\|kartkod=39		\|kartkod=39
	}}		}}
			<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 119 </ref>'''BJ som blev SJ'''
	BJ som blev SJ
	I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas		I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas
	Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes		Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes
Rad 13:		Rad 13:
	detta år avgick det sista tåget i BJ:s regi från Göteborgs centralstation. Därefter tog tågen ett ‘annat spår’. Nu		detta år avgick det sista tåget i BJ:s regi från Göteborgs centralstation. Därefter tog tågen ett ‘annat spår’. Nu
	under Statens Järnvägar, SJ:s, försorg.		under Statens Järnvägar, SJ:s, försorg.
	På den tiden det begav sig och under många år efteråt, talades det mycket om den rallarinvasion som ägde		<p style="text-indent:2em;">På den tiden det begav sig och under många år efteråt, talades det mycket om den rallarinvasion som ägde
	rum där järnvägen drogs fram. Det var ett vilt liv som fördes av dessa rälsens riddare i de stugor där de		rum där järnvägen drogs fram. Det var ett vilt liv som fördes av dessa rälsens riddare i de stugor där de
	inkvarterades. Den 1 december 1879 tuffade i alla fall det första ångloket genom Tydje socken. Det skedde på		inkvarterades. Den 1 december 1879 tuffade i alla fall det första ångloket genom Tydje socken. Det skedde på
Rad 26:		Rad 26:
	sin mark exproprierad och dels från allmänheten, som nu fick se		sin mark exproprierad och dels från allmänheten, som nu fick se
	hur fort detta vidunder färdades.		hur fort detta vidunder färdades.
	Vid Slädekärr fick Tydjeborna så småningom, 1932, en		<p style="text-indent:2em;">Vid Slädekärr fick Tydjeborna så småningom, 1932, en
	hållplats. Detta dock först efter flera försök. Den fanns kvar till		hållplats. Detta dock först efter flera försök. Den fanns kvar till
	sommaren 1966 då den drogs in.		sommaren 1966 då den drogs in.
	Vidare fanns vid spårsträckningen genom Tydje, en banvaktstuga,		<p style="text-indent:2em;">Vidare fanns vid spårsträckningen genom Tydje, en banvaktstuga,
	som också den låg i Slädekärr. Den förste banvakten här		som också den låg i Slädekärr. Den förste banvakten här
	var Carl Emil Jonsson, som flyttade hit 1879, (se reg-nr 1:51).		var Carl Emil Jonsson, som flyttade hit 1879, (se reg-nr 1:51).
	– 119 –
	Skolfröken Britta Magnusson, som var
	endast sjutton år när hon tillträdde.
	Anhalten i Slädekärr där väntkuren, som hade tre väggar, syns till vänster.
	Till höger den vändskiva, som vändes så att den blev synlig för
	lokföraren, då man ville få tåget att stanna. Damen till vänster är
	Augusta Olivia Andersson i Gärdsbyn. Till höger står Mina
	Leandersson på Änga i Björbyn. Foto taget omkring 1948.
	Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 119
	Senare byggdes ytterligare en banvaktstuga (se reg-nr 1:27). Den ena banvakten fick då bevakning av		Senare byggdes ytterligare en banvaktstuga (se reg-nr 1:27). Den ena banvakten fick då bevakning av
	spåret norrut medan den andra hade kontrollen söderut.		spåret norrut medan den andra hade kontrollen söderut.
	I februari 1939 blev sträckan Åmål-Öxnered elektrifierad. Då släpptes nämligen den 16000 volt starka		<p style="text-indent:2em;">I februari 1939 blev sträckan Åmål-Öxnered elektrifierad. Då släpptes nämligen den 16000 volt starka
	strömmen på.		strömmen på.
	Att BJ och senare SJ har haft en mycket stor betydelse för Åmål är ju allmänt känt, och de är inte få de		<p style="text-indent:2em;">Att BJ och senare SJ har haft en mycket stor betydelse för Åmål är ju allmänt känt, och de är inte få de
	tydjebor, som genom åren har haft sin utkomst från dessa järnvägsbolag.		tydjebor, som genom åren har haft sin utkomst från dessa järnvägsbolag.
	En av dem var Martin Torin (se vidare Tydjebyn 1:49). Han var född 1874 och fick i slutet på 1890-talet		<p style="text-indent:2em;">En av dem var Martin Torin (se vidare Tydjebyn 1:49). Han var född 1874 och fick i slutet på 1890-talet
	arbete vid BJ:s replag. Hans avdelning hade reparbeten		arbete vid BJ:s replag. Hans avdelning hade reparbeten
	på sträckan Säffle-Ånimskog. Lönen var 1:50		på sträckan Säffle-Ånimskog. Lönen var 1:50
Rad 72:		Rad 63:
	När Torin började hette banmästaren Svensson.		När Torin började hette banmästaren Svensson.
	Sedan avlöstes han av banmästare Fjällman.		Sedan avlöstes han av banmästare Fjällman.
	I juli 1916 utbröt en strejk bland banarbetarna på		<p style="text-indent:2em;">I juli 1916 utbröt en strejk bland banarbetarna på
	linjen Säffle-Tösse. Ett 40-tal arbetare lade då ner		linjen Säffle-Tösse. Ett 40-tal arbetare lade då ner
	arbetet med följande fordran: lönen skulle höjas från		arbetet med följande fordran: lönen skulle höjas från
Rad 81:		Rad 72:
	var lönen bara på sommaren. På vintern var lönen		var lönen bara på sommaren. På vintern var lönen
	lägre.		lägre.
	Att det var olovligt att gå på järnvägen förr fick		<p style="text-indent:2em;">Att det var olovligt att gå på järnvägen förr fick
	en Tydjebo erfara 1917. Han ansåg själv att han		en Tydjebo erfara 1917. Han ansåg själv att han
	hade rätt att gå på banan då han var anställd på BJ:s		hade rätt att gå på banan då han var anställd på BJ:s
Rad 88:		Rad 79:
	få beträda järnvägen. Biljetten såg ut som bilden		få beträda järnvägen. Biljetten såg ut som bilden
	visar här intill.		visar här intill.
	En tragisk olycka längs järnvägen inträffade		<p style="text-indent:2em;">En tragisk olycka längs järnvägen inträffade
	lördagen den 3 feb 1940. Det var Anna Nord,		lördagen den 3 feb 1940. Det var Anna Nord,
	boende i Aneberg, Ånimskog sn, som då blev		boende i Aneberg, Ånimskog sn, som då blev
Rad 95:		Rad 86:
	med en bekant, ifrån banvaktstugan och var på väg		med en bekant, ifrån banvaktstugan och var på väg
	till anhalten i Slädekärr där de skulle ta tåget till		till anhalten i Slädekärr där de skulle ta tåget till
	– 120 –
	I väntan på fyratåget en dag i augusti 1944, vid järnvägsövergången
	i Slädekärr där anhalten låg. En dåtida samlingspunkt.
	Fr.v. Gulli Roth, Anna Roth, Britta Eriksson,
	Ture Eriksson, Signe Roth, Ingrid Elmarker från Högsäter
	samt Sigge Sandelin.
	Gångbiljett från 1921 med rätt att beträda BJ:s banvall.
	Fram resp. baksida.
	Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 120
	Åmål halv tolv. Hon togs med på loket till		Åmål halv tolv. Hon togs med på loket till
	Åmål men var vid ankomsten redan död.		Åmål men var vid ankomsten redan död.
	På eftermiddagen den 17 april 1975 inträffade		<p style="text-indent:2em;">På eftermiddagen den 17 april 1975 inträffade
	ytterligare en olycka inom Tydjes		ytterligare en olycka inom Tydjes
	gränser. Det var då som ett dieseldrivet		gränser. Det var då som ett dieseldrivet

Slundell: Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Tydje |namn=BJ järnväg |typ=järnväg |kartkod=39 }} BJ som blev SJ I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes successivt, från den 1/12 1875 till den 1/12 1879, olika bansträckor i trafik. Denna trafik, mellan Falun och Göteborg, kom bolaget so...'

2026-05-10T13:45:48Z

Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Tydje |namn=BJ järnväg |typ=järnväg |kartkod=39 }} BJ som blev SJ I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes successivt, från den 1/12 1875 till den 1/12 1879, olika bansträckor i trafik. Denna trafik, mellan Falun och Göteborg, kom bolaget so...'

Ny sida

{{NyPlats
|landskap=Dalsland
|socken=Tydje
|namn=BJ järnväg
|typ=järnväg
|kartkod=39
}}
BJ som blev SJ
I och med beviljandet den 26/9 1871 om koncession för järnväg från Falun till Göteborg, kunde Bergslagarnas
Järnvägsaktiebolag bildas året därpå. Redan den 21/7 1872 togs det första spadtaget vid Falun. Sedan sattes
successivt, från den 1/12 1875 till den 1/12 1879, olika bansträckor i trafik. Denna trafik, mellan Falun och
Göteborg, kom bolaget som Sveriges största enskilda järnvägsföretag att upprätthålla fram till 1947. Den 30/6
detta år avgick det sista tåget i BJ:s regi från Göteborgs centralstation. Därefter tog tågen ett ‘annat spår’. Nu
under Statens Järnvägar, SJ:s, försorg.
På den tiden det begav sig och under många år efteråt, talades det mycket om den rallarinvasion som ägde
rum där järnvägen drogs fram. Det var ett vilt liv som fördes av dessa rälsens riddare i de stugor där de
inkvarterades. Den 1 december 1879 tuffade i alla fall det första ångloket genom Tydje socken. Det skedde på
den av BJ nybyggda spårsträckning i nord-sydlig riktning.
Premiärturen startade kl. 5 på morgonen från Åmåls station och
slutmålet var Göteborg. Lokomotivet framför detta festtåg var
utsmyckat med sköldar och girlander samt kransar. Efter avgången
från Åmål fortsatte sedan firandet där med fattigbespisning,
kunglig salut, gudstjänst och festmiddag. Man kan förmoda att
en och annan tydjebo såg detta premiärtågs färd genom socknen.
Samtalsämnet var ju givet. Dels från jordägarna som fått delar av
sin mark exproprierad och dels från allmänheten, som nu fick se
hur fort detta vidunder färdades.
Vid Slädekärr fick Tydjeborna så småningom, 1932, en
hållplats. Detta dock först efter flera försök. Den fanns kvar till
sommaren 1966 då den drogs in.
Vidare fanns vid spårsträckningen genom Tydje, en banvaktstuga,
som också den låg i Slädekärr. Den förste banvakten här
var Carl Emil Jonsson, som flyttade hit 1879, (se reg-nr 1:51).
– 119 –
Skolfröken Britta Magnusson, som var
endast sjutton år när hon tillträdde.
Anhalten i Slädekärr där väntkuren, som hade tre väggar, syns till vänster.
Till höger den vändskiva, som vändes så att den blev synlig för
lokföraren, då man ville få tåget att stanna. Damen till vänster är
Augusta Olivia Andersson i Gärdsbyn. Till höger står Mina
Leandersson på Änga i Björbyn. Foto taget omkring 1948.
Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 119
Senare byggdes ytterligare en banvaktstuga (se reg-nr 1:27). Den ena banvakten fick då bevakning av
spåret norrut medan den andra hade kontrollen söderut.
I februari 1939 blev sträckan Åmål-Öxnered elektrifierad. Då släpptes nämligen den 16000 volt starka
strömmen på.
Att BJ och senare SJ har haft en mycket stor betydelse för Åmål är ju allmänt känt, och de är inte få de
tydjebor, som genom åren har haft sin utkomst från dessa järnvägsbolag.
En av dem var Martin Torin (se vidare Tydjebyn 1:49). Han var född 1874 och fick i slutet på 1890-talet
arbete vid BJ:s replag. Hans avdelning hade reparbeten
på sträckan Säffle-Ånimskog. Lönen var 1:50
för tio timmars arbete. Det ansågs vara ganska bra
på den tiden. Det var huvudsakligen stängsel och
slipersarbeten som han utförde, men han var också
med om att förnya rälsen vid tre tillfällen. Detta
p.g.a. att man hela tiden fick allt tyngre vagnenheter
och allt hårdare vagnsbelastning, och till detta var
den ursprungliga rälsen för klen. Ett av rälsläggningsarbetena
förde honom till Värmlands-bro. Då
jobbade han på ackord och tjänade 4:- om dagen. På
detta fick han dock hålla sig med logi. Det var ett
tungt arbete då rälsskenorna var 18 meter långa. När
kurvorna skulle läggas fick man bocka skenorna på
platsen. De var åtta man om en sådan bjässe när den
skulle passas in. När Torin slutade vid järnvägen
hade han vid timarbete 3:- om dagen. Någon pension
fick han aldrig då han var för gammal när han
kom till replaget för att komma med i dåtidens pensionskassa.
Arbetet var organiserat så att samtliga i
replaget åkte på dressin ifrån sina respektive orter,
in till Åmål och därifrån ut till sina olika arbeten.
När Torin började hette banmästaren Svensson.
Sedan avlöstes han av banmästare Fjällman.
I juli 1916 utbröt en strejk bland banarbetarna på
linjen Säffle-Tösse. Ett 40-tal arbetare lade då ner
arbetet med följande fordran: lönen skulle höjas från
35 öre till 40 öre per timma. Baningenjör Insulander
anlände och förklarade att om inte arbetet återupptogs
på förutvarande villkor fick de sluta. Efter
några dagar återgick de flesta till arbetet. 35 öre/tim
var lönen bara på sommaren. På vintern var lönen
lägre.
Att det var olovligt att gå på järnvägen förr fick
en Tydjebo erfara 1917. Han ansåg själv att han
hade rätt att gå på banan då han var anställd på BJ:s
verkstad. Detta hjälpte emellertid inte och han fick
därför böta 10:-. Man kunde dock lösa biljett för att
få beträda järnvägen. Biljetten såg ut som bilden
visar här intill.
En tragisk olycka längs järnvägen inträffade
lördagen den 3 feb 1940. Det var Anna Nord,
boende i Aneberg, Ånimskog sn, som då blev
påkörd av ett ellok, som var ute på en provtur mellan
Trollhättan och Åmål. Nord kom, tillsammans
med en bekant, ifrån banvaktstugan och var på väg
till anhalten i Slädekärr där de skulle ta tåget till
– 120 –
I väntan på fyratåget en dag i augusti 1944, vid järnvägsövergången
i Slädekärr där anhalten låg. En dåtida samlingspunkt.
Fr.v. Gulli Roth, Anna Roth, Britta Eriksson,
Ture Eriksson, Signe Roth, Ingrid Elmarker från Högsäter
samt Sigge Sandelin.
Gångbiljett från 1921 med rätt att beträda BJ:s banvall.
Fram resp. baksida.
Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 120
Åmål halv tolv. Hon togs med på loket till
Åmål men var vid ankomsten redan död.
På eftermiddagen den 17 april 1975 inträffade
ytterligare en olycka inom Tydjes
gränser. Det var då som ett dieseldrivet
arbetståg frontalkrockade med ett eldrivet
godståg. Linjen hade ett år tidigare automatiserats
och vid ledningscentralen i Göteborg
hade fjärrtågklareraren sett att tågen gått på
kollisionskurs. Han hade då omedelbart brutit
strömmen, men kunde ju endast få det eldrivna
loket att stanna. Det dieseldrivna loket
rände rakt in i det då stillastående elloket. Två
människor omkom vid denna olycka. Den
ene, som var lokförare, hade Tydjeanknytning
i det att hans hustru var dotter till Selma
Johannesdotter, född i Björbyn.