Dalsland/Tydje/Sjöfart - Versionshistorik

Jano den 17 maj 2026 kl. 15.15

2026-05-17T15:15:24Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2026 kl. 17.15
Rad 1:		Rad 1:
	Redare och skeppare i Tydje		Redare och skeppare i Tydje
			<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 209-210 </ref>
	<p style="text-indent:6em;">		<p style="text-indent:6em;">
	Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).		Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).

Jano den 17 maj 2026 kl. 15.13

2026-05-17T15:13:14Z

Visa ändringar

Jano den 17 maj 2026 kl. 15.03

2026-05-17T15:03:23Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2026 kl. 17.03
Rad 1:		Rad 1:
	Redare och skeppare i Tydje		Redare och skeppare i Tydje
			<p style="text-indent:6em;">

	Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).		Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).

Jano den 17 maj 2026 kl. 14.57

2026-05-17T14:57:47Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2026 kl. 16.57
Rad 1:		Rad 1:
			Redare och skeppare i Tydje
	REDARE OCH SKEPPARE I TYDJE

	Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).		Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).

Jano den 17 maj 2026 kl. 14.56

2026-05-17T14:56:01Z

Visa ändringar

Jano den 17 maj 2026 kl. 14.44

2026-05-17T14:44:32Z

← Äldre version		Versionen från 17 maj 2026 kl. 16.44
Rad 1:		Rad 1:
	REDARE OCH SKEPPARE I TYDJE		REDARE OCH SKEPPARE I TYDJE

			Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit).
	Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan

	också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom

	åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också

	genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade

	20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit,

	Tunna = 146,35 lit).

	Inte förrän 1766 fick bönderna rätt att segla sina varor. Före

⚫	det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen städerna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bönderna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små

		⚫	Inte förrän 1766 fick bönderna rätt att segla sina varor. Före det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen städerna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bönderna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små
	odäckade skutor. 1832 slopades alla inskränkningar i sjöfarten		odäckade skutor. 1832 slopades alla inskränkningar i sjöfarten

Rad 89:		Rad 76:
	Skeppare var Anders Magnusson i		Skeppare var Anders Magnusson i

	Gärdsbyn och den hade två mans ~~besätt�ning~~.		Gärdsbyn och den hade två mans besättning.

	Föreningen på 250 skeppund. Här nämns		Föreningen på 250 skeppund. Här nämns

Jano den 17 maj 2026 kl. 13.40

2026-05-17T13:40:55Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också
-genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställ�las i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade
+genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade
 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit,
@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 Inte förrän 1766 fick bönderna rätt att segla sina varor. Före
-det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen stä�derna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bön�derna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små
+det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen städerna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bönderna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små
 odäckade skutor. 1832 slopades alla inskränkningar i sjöfarten
@@ Rad 61: / Rad 61: @@
 den 5 juni.Om skeppsvarvet i Slädekärr, se 3:6 och lastageplatsen vid Kallas i Slädekärr, se 3:7.
-Här följer en lista, långt ifrån komplett, men den ger ändå en bild av vilka de var, fartygen och männ�nen. Årtalen syftar till att ge fartygen en ungefärlig åldersbestämning.
+Här följer en lista, långt ifrån komplett, men den ger ändå en bild av vilka de var, fartygen och männnen. Årtalen syftar till att ge fartygen en ungefärlig åldersbestämning.
 Slupen var ett mindre enmastat segelfartyg, se bilden ovan, medan galeasen var tvåmastad.
@@ Rad 80: / Rad 80: @@
 Hulda på 400 skeppund. Ägare var Jan Magnus Svensson i Östra Sjögar. Skeppare var Olof Jansson

Jano: Lagt in text

2026-05-17T13:38:47Z

Lagt in text

Ny sida

REDARE OCH SKEPPARE I TYDJE

Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan

också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom

åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också

genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställ�las i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade

20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit,

Tunna = 146,35 lit).

Inte förrän 1766 fick bönderna rätt att segla sina varor. Före

det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen stä�derna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bön�derna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små

odäckade skutor. 1832 slopades alla inskränkningar i sjöfarten

och en explosionsartad expansion följde. Fartygen blev större

och flera bönder blev skeppare. Antingen på egna skutor eller

som delägare. Detta skapade också en del arbete för drängar

och bondpojkar, som såg en chans att få arbeta med något

annat. Dessutom fick de ju se andra vyer än hembygdens.

Denna sjöfart med mindre fartyg höll i sig ända till det att

konkurrensen av lastbilens frakter blev för stor.

Före 1819 är det svårt att få fram vilka som ägde och förde

båtar i Tydje. Detta p.g.a. att det först då började upprättas

skeppsrullor i Åmåls hamn. Det är dock så att flera gårdsägare

redan från mitten av 1600-talet hade mindre båtar som fraktade

trätjära. Trätjäran var ju av stor betydelse för alla fartyg, både

civilt och i flottan.

Från 1819 är det möjligt att följa rullorna i Åmåls hamn.

Det gör det lite lättare att se vilka Tydjebor som haft egna båtar

eller varit skeppare på någon annans fartyg. T.ex. ägde tösseborna M. Sahlin i Vittlanda och A. Kallin i

Vänsberg många båtar, som hade tydjebor som besättning. Det är dock sällan som besättningsmännens namn

nämns i rullorna.

Både på Slädekärrs, Tydjebyns och Östra Sjögars marker har det byggts båtar. Det sista fartygsbygget

skedde i våra trakter vid Vänsbergs varv i Tösse år 1917, då en 700-tonnare vid namn ‘Carl Peder’ sjösattes

den 5 juni.Om skeppsvarvet i Slädekärr, se 3:6 och lastageplatsen vid Kallas i Slädekärr, se 3:7.

Här följer en lista, långt ifrån komplett, men den ger ändå en bild av vilka de var, fartygen och männ�nen. Årtalen syftar till att ge fartygen en ungefärlig åldersbestämning.

Slupen var ett mindre enmastat segelfartyg, se bilden ovan, medan galeasen var tvåmastad.

1780/90-tal Amphitrite. Ägare var Nordström på Forsbacka. Skeppare var Anders Nilsson i Tydjebyn.

1819 registrerades skutan Britta på 300 skeppund. Ägare var B. Åberg och Grots sterbhus i Åmål. Skeppare

var Anders Eriksson i Rolfsbyn och den hade två mans besättning.

1850 Styrbjörn på 500 skeppund. Ägare var M. Sahlin i Vittlanda, Tösse. Skeppare var Nils Berglund i

Slädekärr och den hade två mans besättning.

Krona på 500 skeppund. Ägare var M. Sahlin i Vittlanda, Tösse. Skeppare var Olof Jansson i Tydje och

den hade två mans besättning.

1855 Hulda på 400 skeppund. Ägare var Jan Magnus Svensson i Östra Sjögar. Skeppare var Olof Jansson