KPersson: Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Friheten |sortnamn=Friheten |socken=Gärdhem |landskap=Västergötland |hemman=Fåstorp Frälsegården |typ=Torp |använt från=1810 |använt till=1875 |knord=58.230135 |kost=12.252903 }} Omkring 1810 började Erik Dal bygga och odla upp ett nytt torp på Lindveden. Eftersom han hade varit soldat på Äspenäs soldatstom och några år tidigare över...'

2025-11-19T14:40:12Z

Skapade sidan med '{{NyPlats |namn=Friheten |sortnamn=Friheten |socken=Gärdhem |landskap=Västergötland |hemman=Fåstorp Frälsegården |typ=Torp |använt från=1810 |använt till=1875 |knord=58.230135 |kost=12.252903 }} Omkring 1810 började Erik Dal bygga och odla upp ett nytt torp på Lindveden. Eftersom han hade varit soldat på Äspenäs soldatstom och några år tidigare över...'

Ny sida

{{NyPlats
|namn=Friheten
|sortnamn=Friheten
|socken=Gärdhem
|landskap=Västergötland
|hemman=Fåstorp Frälsegården
|typ=Torp
|använt från=1810
|använt till=1875
|knord=58.230135
|kost=12.252903
}}
Omkring 1810 började Erik Dal bygga och odla upp ett nytt torp på [[Västergötland/Gärdhem/Lindveden|Lindveden]]. Eftersom han hade varit soldat på [[Västergötland/Gärdhem/Ljungbergsmaden (Äspenäs soldatstom)|Äspenäs soldatstom]] och några år tidigare överlevt [https://sv.wikipedia.org/wiki/Pommerska_kriget Pommerska kriget] kan man kanske förstå varför torpet fick sitt namn: Friheten.

Erik hade nyligen blivit änkling för andra gången, men gifte sig 1812 för tredje gången med änkan Britta Persdotter - deras enda gemensamma barn, dottern Susanna, var redan född vid vigseln. De blev dock inte långvariga på Friheten, för 1814 flyttade de till Göteborg.

Sedan följde en period när torpet bytte arrendator ofta.

Från 1820 brukades det av Johannes Jonsson (1790-1842), ursprungligen från en bondefamilj i Fränedors, och hans nyblivna hustru Kajsa Svensdotter (1796-1835), mjölnardotter från Trollhättan. De fick tre barn som dog i späd ålder, sedan två som överlevde, och flyttade sedan vidare till [[Västergötland/Väne-Åsaka/Enereds kvarn|Enereds kvarn]] i [[Västergötland/Väne-Åsaka|Åsaka]] socken

1832 flyttade f.d. mjölnaren från Trollhättan Olof Johansson (1896-) och hans hustru Inga Lena Jonsdotter (1802-1837) in med sina dittills tre barn. När det var dags för femte födseln dog barnet efter några timmar, och några dagar senare även modern. Olof gifte om sig med Inga Lena Jonsdotter (1802-1837) som hann föda ett barn innan de drog vidare till ett annat torp på Lindveden, [[Västergötland/Gärdhem/Mossen (Lextorp)|Mossen under Lextorp]].

Från 1839 arrenderade Niklas Magnusson Lind (1807-1871) torpet. Första hustrun Inga Lena Svensdotter (1819-1841) dog i barnsäng knappt ett år efter vigseln, men Niklas gifte sig snart igen med Stina Johansdotter (1814-1850). De fick tre barn som överlevde, men fjärde födseln slutade med att såväl mor som barn dog efter några dagar. Niklas köpte ett intilliggande stycke av [[Västergötland/Gärdhem/Gärdhem Hansgården|Gärdhem Hansgårdens]] utmark, och efter några år byggde han sig bostad där istället och lämnade Friheten.

Under Niklas tid på torpet bytte marken ägare p.g.a. laga skifte på Lindveden: Förut hade det legat på [[Västergötland/Gärdhem/Bastorp|Bastorps]] utmark, men från 1841 tillhörde den [[Västergötland/Gärdhem/Fåstorp Frälsegården|Fåstorp Frälsegården]].

1855 flyttade så de sista invånarna in: Stenhuggaren Olof Gustav Larsson (1828-) med hustrun Maria Helena Olofsdotter (1830-) som fick nio barn. Marken arrenderades nu ut till Johnnes Lindell i [[Västergötland/Gärdhem/Hallerna|Hallerna]] så paret hyrde huset endast som bostad. Man kan undra hur mycket de var hemma egentligen: Olof var ofta ute och jobbade på järnvägsbyggen, och flera av barnen är döpta och konfirmerade på andra håll i landet, så hela familjen följde uppenbarligen med ibland. 1875 flyttade familjen och hamnade så småningom i Åmål.

Därefter togs stugan bort.

Västergötland/Gärdhem/Friheten - Versionshistorik