Sockipedia - Senaste ändringarna [sv]

Västergötland/Väne-Åsaka/Hagen (Lerum)

2026-05-14T01:59:20Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 |knord=58.2754207
 |kost=12.4301006
-}}
+}}<poem>
 Torp väster om Bustomten, Lerum Uppegård 3:10, 3:11
@@ Rad 26: / Rad 27: @@
 På 1980-talet köptes lägenheten av Tommy Arvidsson och hustrun
 Anneli f. Svensson. Barn: Linnea, Ellen.
 {{JsonFörPlats}}
 {{Sidfot}}

Västergötland/Väne-Åsaka/Granängen(Lerum)

2026-05-14T01:24:13Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 |knord=58.2227298
 |kost=12.5049147
-}}
+}}<poem>
 Kallades också  "Frimans"
@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 Gustav Frimans far, Otto fanns tidigare på stället och var bror med Svante Gustavsson, far till Julius på Lövkärrsåsen

Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere

2026-05-13T19:11:56Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 21.11
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 2:		Rad 2:
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png\|centrerad\|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.\|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|miniatyr\|300x300px]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png\|centrerad\|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.\|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|miniatyr\|300x300px]]

	<p style="text-indent:6em;">Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. ~~Han~~ föddes här den 13 juli 1848. Här finns ~~även~~ den ~~minnessten~~ ~~som~~ ~~restes efter~~ honom i slänten vid huset, ~~som~~ för övrigt ~~ser~~ i princip likadant ut som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst av ~~barnaskaran~~ på 9 ~~barn.~~ ~~Fadern~~ dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som "plankstrykare" en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever fullgör nu sin konstnärliga utbildning. <p style="text-indent:6em;">Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.		<p style="text-indent:6em;">Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Otto föddes här den 13 juli 1848, som näst yngst av 9 syskon. Här finns idag den minnes platta om honom, som sattes i slänten vid huset. Som för övrigt i princip ser likadant ut idag, som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst med sina 6 år. När fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som "plankstrykare" en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever fullgör nu sin konstnärliga utbildning. <p style="text-indent:6em;">Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.

Västergötland/Väne-Åsaka/Lövkärrsåsen

2026-05-13T18:10:13Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 |knord=58.2315843
 |kost=12.4776669
-}}
+}}<poem>
 Alternativa namn: Lövkärrsmossen, Lövkärrsmossen
@@ Rad 17: / Rad 16: @@
 Donerade stället och behållningen till stiftelse. (urkund)
 {{JsonFörPlats}}

Västergötland/Väne-Åsaka/Öjorna

2026-05-13T17:59:42Z

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ÖJERA: Här bodde Georgs moster Josefina och Svante som varit järnvägsrallare
-Svante Larsson gick under namnet " Kejse Svante ". Det är nog inte så många
+Svante Larsson gick under namnet " Kejse Svante ". Det är nog inte så många som vet varifran detta namn kommer.
 In 1854 Lilla Bredäng

Västergötland/Väne-Åsaka/Trätthagsmaden 2

2026-05-13T16:55:02Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 18.55
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 54:		Rad 54:
	1910 lägenhetsägare		1910 lägenhetsägare
	Karl Alfred Karlsson f.1889 Upphärad		Karl Alfred Karlsson f.1889 Upphärad
	H. Ester ~~Sofa~~ Karlsdotter f.1894 Åsaka		H. Ester Sofia Karlsdotter f.1894 Åsaka
	d. Edit Helfrida f.1918 Trätthagen Nilsgården		d. Edit Helfrida f.1918 Trätthagen Nilsgården
	Aina Sofia f.~~1820~~ Trätthagen Nilsgården		Aina Sofia f.1920 Trätthagen Nilsgården
	de har också barnen Erland, Olle, Alice, Enar och ~~Kurt~~		de har också barnen Erland,f 1922, Olle, Alice, Enar och Knut

	Nuvarande ägare Alices son		Nuvarande ägare Alices son

Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere

2026-05-13T16:50:16Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 18.50
Rad 2:		Rad 2:
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png\|centrerad\|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.\|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|miniatyr\|300x300px]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png\|centrerad\|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.\|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|miniatyr\|300x300px]]

	<p style="text-indent:6em;">Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto ~~Hesselbom~~]] ~~föddes~~ ~~här~~ ~~den 13 juli 1848~~. ~~Gården~~ ~~fick~~ ~~därför~~ i folkmun ~~namnet~~ Hesselbommere. Här finns även den minnessten som restes efter honom i slänten vid huset, som för övrigt ser i princip likadant ut som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst av barnaskaran på 9 barn. Fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som "plankstrykare" en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever fullgör nu sin konstnärliga utbildning. <p style="text-indent:6em;">Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.		<p style="text-indent:6em;">Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselboms]] kosnärsgärning blev känd. Därför kallade man i folkmun gården för Hesselbommere. Han föddes här den 13 juli 1848. Här finns även den minnessten som restes efter honom i slänten vid huset, som för övrigt ser i princip likadant ut som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst av barnaskaran på 9 barn. Fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som "plankstrykare" en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever fullgör nu sin konstnärliga utbildning. <p style="text-indent:6em;">Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.

Östergötland/Blåvik

2026-05-13T14:53:42Z

Gör version 44656 av Erland2 (diskussion) ogjord

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 16.53
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
(Ingen skillnad)

Användare:Erland2

2026-05-13T14:52:37Z

Användarkonto Erland2 har skapats av Sockadm Problem med Erland

Dalsland/Tydje/Isbingen i Tybybäcken

2026-05-13T14:29:10Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 16.29
Rad 9:		Rad 9:

	Utskeppningen kommer att skötas av bröderna Jansson från Ryr med kanalbåten ‘Sune’, som räknar med att få göra ett 40-tal resor mellan Tydjebäcken och Öckerö”. En kort tid därefter avvecklades det hela och rörelsen lades på is. Utöver nämnda båten ‘Sune’ fanns det ytterligare en båt som fraktade isen. Den hette ‘Balder’. Is Olle föddes i Svärdsjö i Dalarna och for redan i ungdomsåren land och rike kring som evangelist, innan han så småningom hamnade i Malmö. Där bodde han i 15 år och verkade vid sidan om arbetet bl.a. som söndagsskollärare. 1951 flyttade han alltså hit och startade AB Väneris. Efter äventyret här i Tydje arbetade han som verkmästare för Åmåls bygg AB. Is-Olles stora hobby var att teckna och måla, då gärna karikatyrteckningar. Han var gift med Inez, som var född i Luleå. Hon bedrev i unga år sångstudier vid musikkonservatoriet i Malmö. Inez komponerade själv många sånger och har även givit ut en bok med titeln ‘Mors älsklingsssånger’ (AB Filadelfia).Den 6 sep 1958 höll Is-Olle auktion på diverse lösöre och trädgårdsredskap. Detta p.g.a. att han då gjorde sig av med den rörelse, som han sju år tidigare startat i Tybybäcken.		Utskeppningen kommer att skötas av bröderna Jansson från Ryr med kanalbåten ‘Sune’, som räknar med att få göra ett 40-tal resor mellan Tydjebäcken och Öckerö”. En kort tid därefter avvecklades det hela och rörelsen lades på is. Utöver nämnda båten ‘Sune’ fanns det ytterligare en båt som fraktade isen. Den hette ‘Balder’. Is Olle föddes i Svärdsjö i Dalarna och for redan i ungdomsåren land och rike kring som evangelist, innan han så småningom hamnade i Malmö. Där bodde han i 15 år och verkade vid sidan om arbetet bl.a. som söndagsskollärare. 1951 flyttade han alltså hit och startade AB Väneris. Efter äventyret här i Tydje arbetade han som verkmästare för Åmåls bygg AB. Is-Olles stora hobby var att teckna och måla, då gärna karikatyrteckningar. Han var gift med Inez, som var född i Luleå. Hon bedrev i unga år sångstudier vid musikkonservatoriet i Malmö. Inez komponerade själv många sånger och har även givit ut en bok med titeln ‘Mors älsklingsssånger’ (AB Filadelfia).Den 6 sep 1958 höll Is-Olle auktion på diverse lösöre och trädgårdsredskap. Detta p.g.a. att han då gjorde sig av med den rörelse, som han sju år tidigare startat i Tybybäcken.
			==Källa ==
			<references />

Dalsland/Tydje/Isbingen i Tybybäcken

2026-05-13T14:27:20Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 16.27
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
			<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 211-212 </ref>
	ISBINGEN I TYBYBÄCKEN
			På 1950-talet hade Tydje en industri, som idag kanske kan tyckas helt iskall men som under ett antal år kom att visa sig ge arbetstillfällen åt många Tydjebor. Det blev ju mestadels en del kortare säsongsarbeten men det fanns åtminstone en som arbetade här under ett flertal år och det var Ture Edgren, som bodde här i Tydjebyn inte långt ifrån sin arbetsplats. Idékläckare till hela isidén var Olle Andersson. Is-Olle blev hans smeknamn med alla i trakten. Han hade kommit på att det skulle gå, att vintertid såga upp isblock ur Vänern, lagra dem i en isbinge, för att sedan under sommaren sälja till fiskarna vid Bohuskusten. Då behövde de ju is för att kyla fisken. Detta blev en artikel i tidningen den 21 nov 1951. Den löd sålunda:

			“Stort isupplag uppföres i Tydje. Vid Tydjebäcken någon mil söder om Åmål uppförs ett stort isupplag varifrån is sommmartid skall skeppas till Öckerö med båt. En stor isbinge har placerats i skogen invid Vänerstranden och en 14 m hög elevator för transport av de sågade isblocken håller på att byggas. Isupptagningen kommer att ske efter moderna principer och man skall använda sig av två motorsågar varav den ena är monterad på en traktor. All transport sker med eldrift. Omkostnaderna är stora redan innan starten, men med en god vinter hoppas man kunna ta igen en del av kostnaderna, säger företagschefen Olle Andersson, f.d. chokladfabrikör i Malmö förhoppningsfullt. Tydjebäckens is har visat sig vara ren och fin. Ca 12 man kan få arbete säsongvis. Isbingen mäter 48 x 40 m och är 9 m hög”.
	På 1950-talet hade Tydje en industri, som idag kanske kan tyckas helt iskall men som under ett antal år kom

		⚫	Industrin fortsatte. I tidningen den 4 feb 1955 kunde man dock läsa att det uppstått en del problem: “Blidvädret bröt isupptagningen. Blidvädret har medfört att den
	att visa sig ge arbetstillfällen åt många Tydjebor. Det blev ju mestadels en del kortare säsongsarbeten men det

			isupptagning som AB Väneris bedriver i Tydjebäcken har måst inställas då isen blivit för lös i ytan. 1000 ton har man tagit upp men det fattas ännu ca 7000 ton, uppger Olle Andersson”. Företaget var verkligen i klorna på naturens nycker. 1958 gjorde Is-Olle sig av med rörelsen och Edvin Karlsson i Slädekärr tog över ruljangsen. Detta tillsammans med sina två söner. I lokalpressen den 21 mars 1958 kunde läsaren informeras: “4000 ton is från Tydje till västkusten. Drygt 4000 ton is har tagits upp vid Tydjebäcken och har lagrats upp där omtalar hemmansägaren Edvin Karlsson i Slädekärr vid samtal med PD. Karlsson och hans båda söner har övertagit AB Väneris verksamhet av Olle Andersson.
	fanns åtminstone en som arbetade här under ett flertal år och det var Ture Edgren, som bodde här i Tydjebyn

			Utskeppningen kommer att skötas av bröderna Jansson från Ryr med kanalbåten ‘Sune’, som räknar med att få göra ett 40-tal resor mellan Tydjebäcken och Öckerö”. En kort tid därefter avvecklades det hela och rörelsen lades på is. Utöver nämnda båten ‘Sune’ fanns det ytterligare en båt som fraktade isen. Den hette ‘Balder’. Is Olle föddes i Svärdsjö i Dalarna och for redan i ungdomsåren land och rike kring som evangelist, innan han så småningom hamnade i Malmö. Där bodde han i 15 år och verkade vid sidan om arbetet bl.a. som söndagsskollärare. 1951 flyttade han alltså hit och startade AB Väneris. Efter äventyret här i Tydje arbetade han som verkmästare för Åmåls bygg AB. Is-Olles stora hobby var att teckna och måla, då gärna karikatyrteckningar. Han var gift med Inez, som var född i Luleå. Hon bedrev i unga år sångstudier vid musikkonservatoriet i Malmö. Inez komponerade själv många sånger och har även givit ut en bok med titeln ‘Mors älsklingsssånger’ (AB Filadelfia).Den 6 sep 1958 höll Is-Olle auktion på diverse lösöre och trädgårdsredskap. Detta p.g.a. att han då gjorde sig av med den rörelse, som han sju år tidigare startat i Tybybäcken.
	inte långt ifrån sin arbetsplats. Idékläckare till hela isidén var Olle Andersson. Is-Olle blev hans smeknamn

	med alla i trakten. Han hade kommit på att det skulle gå, att vintertid såga upp isblock ur Vänern, lagra dem

	i en isbinge, för att sedan under sommaren sälja till fiskarna vid Bohuskusten. Då behövde de ju is för att kyla

	fisken. Detta blev en artikel i tidningen den 21 nov 1951. Den löd sålunda:

	“Stort isupplag uppföres i Tydje. Vid

	Tydjebäcken någon mil söder om Åmål

	uppförs ett stort isupplag varifrån is somm�martid skall skeppas till Öckerö med båt.

	En stor isbinge har placerats i skogen invid

	Vänerstranden och en 14 m hög elevator

	för transport av de sågade isblocken håller

	på att byggas. Isupptagningen kommer att

	ske efter moderna principer och man skall

	använda sig av två motorsågar varav den

	ena är monterad på en traktor. All transport

	sker med eldrift. Omkostnaderna är stora

	redan innan starten, men med en god vin�ter hoppas man kunna ta igen en del av

	kostnaderna, säger företagschefen Olle

	Andersson, f.d. chokladfabrikör i Malmö

	förhoppningsfullt. Tydjebäckens is har

	visat sig vara ren och fin. Ca 12 man kan få

	arbete säsongvis. Isbingen mäter 48 x 40 m

	och är 9 m hög”.

	Industrin fortsatte. I tidningen den 4 feb

	1955 kunde man dock läsa att det uppstått

⚫	en del problem: “Blidvädret bröt ~~isupptag�ningen~~. Blidvädret har medfört att den

	isupptagning som AB Väneris bedriver i

	Tydjebäcken har måst inställas då isen bli�vit för lös i ytan. 1000 ton har man tagit

	upp men det fattas ännu ca 7000 ton, upp�ger Olle Andersson”. Företaget var verkli�gen i klorna på naturens nycker. 1958 gjor�de Is-Olle sig av med rörelsen och Edvin

	Karlsson i Slädekärr tog över ruljangsen.

	Detta tillsammans med sina två söner. I

	lokalpressen den 21 mars 1958 kunde läsa�ren informeras: “4000 ton is från Tydje till

	västkusten. Drygt 4000 ton is har tagits

	upp vid Tydjebäcken och har lagrats upp där omtalar hemmansägaren Edvin Karlsson i Slädekärr vid samtal

	med PD. Karlsson och hans båda söner har övertagit AB Väneris verksamhet av Olle Andersson.

	Utskeppningen kommer att skötas av bröderna Jansson från Ryr med kanalbåten ‘Sune’, som räknar med att

	få göra ett 40-tal resor mellan Tydjebäcken och Öckerö”. En kort tid därefter avvecklades det hela och rörelsen

	lades på is. Utöver nämnda båten ‘Sune’ fanns det ytterligare en båt som fraktade isen. Den hette ‘Balder’. Is�Olle föddes i Svärdsjö i Dalarna och for redan i ungdomsåren land och rike kring som evangelist, innan han

	så småningom hamnade i Malmö. Där bodde han i 15 år och verkade vid sidan om arbetet bl.a. som sön�dagsskollärare. 1951 flyttade han alltså hit och startade AB Väneris. Efter äventyret här i Tydje arbetade han

	som verkmästare för Åmåls bygg AB. Is-Olles stora hobby var att teckna och måla, då gärna karikatyrteck�ningar. Han var gift med Inez, som var född i Luleå. Hon bedrev i unga år sångstudier vid musikkonservato

Dalsland/Tydje/Isbingen i Tybybäcken

2026-05-13T14:16:14Z

Lagt upp sida

Ny sida

ISBINGEN I TYBYBÄCKEN

På 1950-talet hade Tydje en industri, som idag kanske kan tyckas helt iskall men som under ett antal år kom

att visa sig ge arbetstillfällen åt många Tydjebor. Det blev ju mestadels en del kortare säsongsarbeten men det

fanns åtminstone en som arbetade här under ett flertal år och det var Ture Edgren, som bodde här i Tydjebyn

inte långt ifrån sin arbetsplats. Idékläckare till hela isidén var Olle Andersson. Is-Olle blev hans smeknamn

med alla i trakten. Han hade kommit på att det skulle gå, att vintertid såga upp isblock ur Vänern, lagra dem

i en isbinge, för att sedan under sommaren sälja till fiskarna vid Bohuskusten. Då behövde de ju is för att kyla

fisken. Detta blev en artikel i tidningen den 21 nov 1951. Den löd sålunda:

“Stort isupplag uppföres i Tydje. Vid

Tydjebäcken någon mil söder om Åmål

uppförs ett stort isupplag varifrån is somm�martid skall skeppas till Öckerö med båt.

En stor isbinge har placerats i skogen invid

Vänerstranden och en 14 m hög elevator

för transport av de sågade isblocken håller

på att byggas. Isupptagningen kommer att

ske efter moderna principer och man skall

använda sig av två motorsågar varav den

ena är monterad på en traktor. All transport

sker med eldrift. Omkostnaderna är stora

redan innan starten, men med en god vin�ter hoppas man kunna ta igen en del av

kostnaderna, säger företagschefen Olle

Andersson, f.d. chokladfabrikör i Malmö

förhoppningsfullt. Tydjebäckens is har

visat sig vara ren och fin. Ca 12 man kan få

arbete säsongvis. Isbingen mäter 48 x 40 m

och är 9 m hög”.

Industrin fortsatte. I tidningen den 4 feb

1955 kunde man dock läsa att det uppstått

en del problem: “Blidvädret bröt isupptag�ningen. Blidvädret har medfört att den

isupptagning som AB Väneris bedriver i

Tydjebäcken har måst inställas då isen bli�vit för lös i ytan. 1000 ton har man tagit

upp men det fattas ännu ca 7000 ton, upp�ger Olle Andersson”. Företaget var verkli�gen i klorna på naturens nycker. 1958 gjor�de Is-Olle sig av med rörelsen och Edvin

Karlsson i Slädekärr tog över ruljangsen.

Detta tillsammans med sina två söner. I

lokalpressen den 21 mars 1958 kunde läsa�ren informeras: “4000 ton is från Tydje till

västkusten. Drygt 4000 ton is har tagits

upp vid Tydjebäcken och har lagrats upp där omtalar hemmansägaren Edvin Karlsson i Slädekärr vid samtal

med PD. Karlsson och hans båda söner har övertagit AB Väneris verksamhet av Olle Andersson.

Utskeppningen kommer att skötas av bröderna Jansson från Ryr med kanalbåten ‘Sune’, som räknar med att

få göra ett 40-tal resor mellan Tydjebäcken och Öckerö”. En kort tid därefter avvecklades det hela och rörelsen

lades på is. Utöver nämnda båten ‘Sune’ fanns det ytterligare en båt som fraktade isen. Den hette ‘Balder’. Is�Olle föddes i Svärdsjö i Dalarna och for redan i ungdomsåren land och rike kring som evangelist, innan han

så småningom hamnade i Malmö. Där bodde han i 15 år och verkade vid sidan om arbetet bl.a. som sön�dagsskollärare. 1951 flyttade han alltså hit och startade AB Väneris. Efter äventyret här i Tydje arbetade han

som verkmästare för Åmåls bygg AB. Is-Olles stora hobby var att teckna och måla, då gärna karikatyrteck�ningar. Han var gift med Inez, som var född i Luleå. Hon bedrev i unga år sångstudier vid musikkonservato

Dalsland/Tydje

2026-05-13T14:15:20Z

Kuriosa: lagt in länk

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 16.15
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 50:		Rad 50:
	[[Dalsland/Tydje/Jordbruk\|Jordbruk]]		[[Dalsland/Tydje/Jordbruk\|Jordbruk]]
	== Kuriosa ==		== Kuriosa ==
	[[Dalsland/Tydje/Läkarbesök\|Ett läkarbesök]] [[Dalsland/Tydje/Folkmängd\|Folkmängd i Tydje]]		[[Dalsland/Tydje/Läkarbesök\|Ett läkarbesök]] [[Dalsland/Tydje/Folkmängd\|Folkmängd i Tydje]] [[Dalsland/Tydje/Isbingen i Tybybäcken\|Isbingen i Tybybäcken]]

	== Platser i Tydje socken ==		== Platser i Tydje socken ==

Dalsland/Edsleskog/Lindås

2026-05-13T14:10:14Z

Lagt in länk

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 16.10
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 13:		Rad 13:

	<ref>{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=12 \|omrade=Edsleskog}}</ref>Lindås eller Åsen.		<ref>{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=12 \|omrade=Edsleskog}}</ref>Lindås eller Åsen.


			Lindås byggdes 1880 och revs 1934. Virket såldes och användes till en villa i Karsbybacken.

	Änkan Lovisa Olsdotter, född 11/7 1846, sonen Erik Johannesson, född 16/6 1876, dottern Johanna, född 11/5 1878, sonen Olaus, född 7/7 1883.		Änkan Lovisa Olsdotter, född 11/7 1846, sonen Erik Johannesson, född 16/6 1876, dottern Johanna, född 11/5 1878, sonen Olaus, född 7/7 1883.
	Änkan Kajsa Jakobsdotter Hammar, född 19/8 1828, dottern Anna Lisa, född 10/9 1852.		Änkan Kajsa Jakobsdotter Hammar, född 19/8 1828, dottern Anna Lisa, född 10/9 1852.
	Ogifta Katarina Johannesdotter, född 28/1 1841, sonen Vilhelm, född 5/5 1872, tvillingarna Emma och Enoch, födda 25/4 1877.		Ogifta Katarina Johannesdotter, född 28/1 1841, sonen Vilhelm, född 5/5 1872, tvillingarna Emma och Enoch, födda 25/4 1877.
	Ogifta Anna Maria Andersdotter, född 13/9 1858, sonen Anders Teodor Danielsson, född 10/4 1890. ~~Lindås var byggt 1880 och blev rivet 1934. Virket såldes och användes till en villa i Karsbybacken.~~		Ogifta Anna Maria Andersdotter, född 13/9 1858, sonen Anders Teodor Danielsson, född 10/4 1890.
			[[Fil:Dalsland-Edsleskog-Katarina.png\|centrerad\|miniatyr\|Katarina Johannesdotter i Åsen f. 1841]]

		⚫	<ref>Utdrag ur "Edsleskogs socken från medeltid till nutid", del 1 sid 278 av Torsten Fransson</ref>På 1870-talet beslutades att fattigstugan skulle byggas. Detta var i en del kretsar inte populärt. En pamp inom fattigvårdstyrelsen föreslog t.o.m. att stugan skulle byggas på Skassretjärnets is (Glackastjärnet) samtidigt som han tillade: ”Så kanske vi blir av med fanskapet till våren...” Det mest legendariska fattighjonet blev "Katrina i Åsen" (1841-1927). se vidare Edsleskogs socken del I sid. 278.


⚫	<ref>Utdrag ur "Edsleskogs socken från medeltid till nutid", del 1 sid 278 av Torsten Fransson</ref>På 1870-talet beslutades att fattigstugan skulle byggas. Detta var i en del kretsar inte populärt. En pamp inom fattigvårdstyrelsen föreslog t.o.m. att stugan skulle byggas på Skassretjärnets is (Glackastjärnet) samtidigt som han tillade: ”Så kanske vi blir av med fanskapet till våren...” Det mest legendariska fattighjonet blev "Katrina i Åsen" (1841-1927). se vidare Edsleskogs socken del I sid. 278.
	[[Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png\|vänster\|miniatyr\|Lindås 1890.]]		[[Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png\|vänster\|miniatyr\|Lindås 1890.]]


	Fotot till vänster: I fattigstugan föddes Teodor Danielsson 1890. Han växte upp tills han som 14 åring utauktionerades och hamnade på Lunkefors. Enligt anteckning skänkte han detta foto till Edsleskogs hembygdsförening 1977.		Fotot till vänster: I fattigstugan föddes Teodor Danielsson 1890. Han växte upp tills han som 14 åring utauktionerades och hamnade på [[Dalsland/Edsleskog/Lunkefors\|Lunkefors]]. Enligt anteckning skänkte han detta foto till Edsleskogs hembygdsförening 1977.

	== Källor ==		== Källor ==

Fil:Dalsland-Edsleskog-Katarina.png

2026-05-13T13:59:32Z

Jano laddade upp Fil:Dalsland-Edsleskog-Katarina.png

Ny sida

Foto från FB Torsten Fransson

Dalsland/Edsleskog/Lindås

2026-05-13T13:58:01Z

Lagt in text

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 15.58
Rad 23:		Rad 23:
	<ref>Utdrag ur "Edsleskogs socken från medeltid till nutid", del 1 sid 278 av Torsten Fransson</ref>På 1870-talet beslutades att fattigstugan skulle byggas. Detta var i en del kretsar inte populärt. En pamp inom fattigvårdstyrelsen föreslog t.o.m. att stugan skulle byggas på Skassretjärnets is (Glackastjärnet) samtidigt som han tillade: ”Så kanske vi blir av med fanskapet till våren...” Det mest legendariska fattighjonet blev "Katrina i Åsen" (1841-1927). se vidare Edsleskogs socken del I sid. 278.		<ref>Utdrag ur "Edsleskogs socken från medeltid till nutid", del 1 sid 278 av Torsten Fransson</ref>På 1870-talet beslutades att fattigstugan skulle byggas. Detta var i en del kretsar inte populärt. En pamp inom fattigvårdstyrelsen föreslog t.o.m. att stugan skulle byggas på Skassretjärnets is (Glackastjärnet) samtidigt som han tillade: ”Så kanske vi blir av med fanskapet till våren...” Det mest legendariska fattighjonet blev "Katrina i Åsen" (1841-1927). se vidare Edsleskogs socken del I sid. 278.
	[[Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png\|vänster\|miniatyr\|Lindås 1890.]]		[[Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png\|vänster\|miniatyr\|Lindås 1890.]]


			Fotot till vänster: I fattigstugan föddes Teodor Danielsson 1890. Han växte upp tills han som 14 åring utauktionerades och hamnade på Lunkefors. Enligt anteckning skänkte han detta foto till Edsleskogs hembygdsförening 1977.

	== Källor ==		== Källor ==

Västergötland/Väne-Åsaka/Öjorna

2026-05-13T13:55:34Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 |knord=58.2249464
 |kost=12.5006374
-}}
+}}<poem>
 Alternativt namn: Kejser Svantes
 ÖJERA: Här bodde Georgs moster Josefina och Svante som varit järnvägsrallare

Dalsland/Edsleskog/Lindås

2026-05-13T13:52:37Z

Lagt in foto

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 15.52
Rad 22:		Rad 22:

	<ref>Utdrag ur "Edsleskogs socken från medeltid till nutid", del 1 sid 278 av Torsten Fransson</ref>På 1870-talet beslutades att fattigstugan skulle byggas. Detta var i en del kretsar inte populärt. En pamp inom fattigvårdstyrelsen föreslog t.o.m. att stugan skulle byggas på Skassretjärnets is (Glackastjärnet) samtidigt som han tillade: ”Så kanske vi blir av med fanskapet till våren...” Det mest legendariska fattighjonet blev "Katrina i Åsen" (1841-1927). se vidare Edsleskogs socken del I sid. 278.		<ref>Utdrag ur "Edsleskogs socken från medeltid till nutid", del 1 sid 278 av Torsten Fransson</ref>På 1870-talet beslutades att fattigstugan skulle byggas. Detta var i en del kretsar inte populärt. En pamp inom fattigvårdstyrelsen föreslog t.o.m. att stugan skulle byggas på Skassretjärnets is (Glackastjärnet) samtidigt som han tillade: ”Så kanske vi blir av med fanskapet till våren...” Det mest legendariska fattighjonet blev "Katrina i Åsen" (1841-1927). se vidare Edsleskogs socken del I sid. 278.
			[[Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png\|vänster\|miniatyr\|Lindås 1890.]]

	== Källor ==		== Källor ==

Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png

2026-05-13T13:51:15Z

Jano laddade upp Fil:Dalsland-Edsleskog-Lindås.png

Ny sida

Foto T. Fransson FB

Västergötland/Väne-Åsaka/Lilje-Brittas

2026-05-13T13:44:07Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 15.44
Rad 6:		Rad 6:
	\|hemman=Lerum		\|hemman=Lerum
	\|kartkod=47		\|kartkod=47
	}}		}}<poem>
	syskonen		syskonen
	in 1869 Olaus Andersson Lilja 1824 4/10 Kökkulla		in 1869 Olaus Andersson Lilja 1824 4/10 Kökkulla

	in1872 Anna Britta ~~andersdotter~~ Lilja 1828 14/4 Hökkulla		in1872 Anna Britta Andersdotter Lilja 1828 14/4 Hökkulla

	Olaus Andersson Lilja flyttar till ålderdomshemmet		Olaus Andersson Lilja flyttar till ålderdomshemmet
Rad 17:		Rad 17:
	Även Anna Britta flyttar till ålderdomshemmet men hon		Även Anna Britta flyttar till ålderdomshemmet men hon
	är kvar i Brunnered 1910.		är kvar i Brunnered 1910.
	Anna Britta ~~Andersdr.~~ Lilja avlider 1916.		Anna Britta Andersdotter Lilja avlider 1916.
	{{JsonFörPlats}}		</poem>{{JsonFörPlats}}

Västergötland/Väne-Åsaka/Soldatstom 392

2026-05-13T13:41:46Z

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 |hemman=Lerum
 |gård=Lerum Uppegård
 |kartkod=47
-}}
+}}<poem>
 {{JsonFörPlats}}

Västergötland/Norra Björke/Lärarbostad

2026-05-13T12:32:33Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 14.32
Rad 10:		Rad 10:
	<ref>Sveriges Bebyggelse - Landsbygden</ref>Bostadshus i trä, 1928, 2 lägenheter, 6 rum, 2 kök. El, v, avl, cv.		<ref>Sveriges Bebyggelse - Landsbygden</ref>Bostadshus i trä, 1928, 2 lägenheter, 6 rum, 2 kök. El, v, avl, cv.

	Lärare: Greta ~~andersson~~ och Gunnar Danielsson		Lärare: Greta Andersson och Gunnar Danielsson
	{{Sidfot}}		{{Sidfot}}
	<references />		<references />

Dalsland/Ånimskog/Hesselbomere

2026-05-13T12:24:35Z

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 14.24
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
	{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Ånimskog\|namn=Hesselbommere\|typ=Gård\|kartkod=39\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png\|hemman=Slobol}}		{{NyPlats\|landskap=Dalsland\|socken=Ånimskog\|namn=Hesselbommere\|typ=Gård\|kartkod=39\|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Otto Hässelboms föräldrahem.png\|hemman=Slobol}}
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png\|centrerad\|Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|miniatyr\|300x300px]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Hässelbommere.png\|centrerad\|Otto Hesselboms Hesselbommere tidigt 1890. Ägs nu av Dalslands museum.\|alt=Otto Hesselboms Hesselbommere Dalslands museum\|miniatyr\|300x300px]]

	<p style="text-indent:6em;">~~Här~~ ~~föddes~~ konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]]. F den 13 juli 1848. ~~Därav~~ ~~namnet~~ i folkmun på ~~denna gård~~. Här finns även minnessten ~~och~~ huset ser i princip ut som när Otto föddes. Här bodde då Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776.		<p style="text-indent:6em;">Gården byggdes 1830. Men blev först allmänt känd, när konstnären [[Dalsland-Ånimskog-Otto Hesselbom\|Otto Hesselbom]] föddes här den 13 juli 1848. Gården fick därför i folkmun namnet Hesselbommere. Här finns även den minnessten som restes efter honom i slänten vid huset, som för övrigt ser i princip likadant ut som när Otto föddes. Här bodde då hans föräldrar Johanes Hesselbom f. den 10 februari 1807 och hans hustru Stina Jonasdotter f. den 2 december 1805. Stina var dotter till Jonas Nilsson f. 14 december 1767 och hans hustru Maria Greta Ericsdotter f. 23 februari 1776. Otto var näst yngst av barnaskaran på 9 barn. Fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan Maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetat som "plankstrykare" en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade nu 136 tusen invånare och Otto fick snart tjänst som målarlärling här. På 1870 talet började han som predikant i frikyrkan, innan han vid fyllda 40 år kom in på Konstakademin. Men p.g.a. sin ålder som extra elev. Han tillsammans med 17 ordinarie elever fullgör nu sin konstnärliga utbildning. <p style="text-indent:6em;">Gården köptes nu av Rickard Pettersson som var släkt med familjen. Han ägde den fram till 1913. Då gården köptes av Adolf Nilsson och hans efterlevande ägde den fram till dess Uras Peekurinen köpte den.

	Otto var näst yngst av barnaskaran på 9 barn. Fadern dör hastigt vid 47 års ålder år 1854. Gården delas av änkan maria och äldste sonen Eric Magnus. Så kom nödåren 1867-1868, man fick sälja. Ingen av barnen hade då intresse eller kunskap för att driva jordbruket vidare, 1868 såldes gården. Missväxten gjorde att det inte fanns möjligheter att tjäna pengar i Ånimskog. Otto reste till Stockholm för att bli målarlärling den 14 maj 1868. han hade ju arbetet som "plankstrykare" en tid hos en lokal målarmästare här i Ånimskog. Stockholm hade 136 tusen invånare på den tiden och Otto fick tjänst som målarlärling här.

Dalsland/Ånimskog/Västra Berget

2026-05-12T16:11:42Z

Flyttat text från huvudsidan om Berget, Nedre Kilane

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 18.11
Rad 8:		Rad 8:
	\|knord=58.842959		\|knord=58.842959
	\|kost=12.479257		\|kost=12.479257
			}}När Alfred dog 1907 fick systern Ida ärva hans del i Berget, och det är således Otto Svensson och Ida Svensdotter som säljer den södra udden till Ivar Setterberg 1908, och det är också deras namnteckningar av den 6 mars 1913 som ger firma Setterberg och Co ”tillerkänd rätt att å hemmansdelen under en tid av fem år fr.o.m. den 1 januari 1913 bryta kvarts och kvartsit ävensom att för rättighetens tillgodogörande å hemmansdelens skogsmark kostnadsfritt disponera lastageplats samt till denna anlägga vägar.”
	}}

	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-VästraBergetMindre.jpg\|vänster\|miniatyr\|220x220px\|Torpet Västra Berget i Nedre Kilane, Ånimskog.]]
			När de fem åren är tillända köper Svenska Silikategelfabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], lika med Ivar Setterberg, hela hemmanet. Detta sker i september 1919. I kontraktet fastställs det att ”Otto Svensson och hans ej namngivna hustru samt Ida Svensdotter, Petter Svensson och Josef Eriksson tillförsäkras livstids undantagsförmåner.” I klartext betyder det att alla fick bo kvar och bruka jorden till döddagar.

			Vem var då Josef Eriksson som helt plötsligt dyker upp i köpekontraktet och erhåller dessa förmåner? Han var bror till Lovisa och hade flyttat till Berget i början av 1900-talet efter att tidigare ha ägt gården [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund\|Aspelund]] i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane\|Stora Kilane]]. Han fick tomträtt av Otto och Ida, enligt ett kontrakt från 1919, och på sin tomt byggde han det tredje huset på Berget strax nedanför sin syster och svågers hus, och bodde där så länge krafterna stod bi. Under sin sista tid bodde han på [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås\|Vesterås]] och avled 1927.[[Fil:Dalsland-Ånimskog-VästraBergetMindre.jpg\|vänster\|miniatyr\|220x220px\|Torpet Västra Berget i Nedre Kilane, Ånimskog.]]
	Josef kom från Västra Korsbyn. Karl Johansson från Botilsäter arbetade på Annenäset.		Josef kom från Västra Korsbyn. Karl Johansson från Botilsäter arbetade på Annenäset.
	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=87}}		{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=87}}

Västergötland/Väne-Åsaka/Soldatstom 390

2026-05-12T16:06:38Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 |hemman=Lerum
 |kartkod=47
-}}
+}}<poem>
 bebott från 1813
 Alternativa namn Hökkullen/Hökkulla/Britas håla
 {{JsonFörPlats}}

Dalsland/Ånimskog/Östra Berget

2026-05-12T15:57:23Z

Flyttat tex från huvudsidan om Berget, Nedre Kilane

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 17.57
Rad 9:		Rad 9:
	\|kost=12.479431		\|kost=12.479431
	}}		}}

			Syskonen Otto, Petter, Alfred och Ida kom att bli kvar på Berget i stort sett under hela sitt liv. Petter tjänade dräng på olika gårdar, och Otto var dräng i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] under en kortare period på 1860-talet men återvände därefter till sitt föräldrahem. Fadern avled 1869 och det är troligt att Otto nu fick det huvudsakliga ansvaret för gården. 1888 blev han tillsammans med sin bror Alfred ägare till Berget, sedan Laura och hennes man ställt sig positiva till en försäljning. Det är kanske nu som den snart 45-årige Otto börjar kasta blickar omkring sig för att hitta en passande livskamrat, och det är förmodligen vid den här tiden som han börjar bygga en ny stuga, ett stenkast norr om den gamla. Sin tillkommande fann han i [[Dalsland/Ånimskog/Övre Känsbyn\|Övre Känsbyn]]. Hon hette Lovisa Eriksdotter och 1891 gifte de sig och slog sig ner i det nyuppförda huset.

			I fyrtio år levde de sida vid sida utan några barn tills de dog nästan samtidigt. Otto hade rykte om sig att vara en ovanligt stillsam och sansad man som sällan höjde sin röst. Om han vid något tillfälle råkade komma i dispyt med någon som hade socialistiska idéer kunde han dock bli lite uppbragt ty dessa moderna ”griller” tilltalade inte Otto. Då tog han till det enda kraftuttryck som fanns på hans repertoar och sade: ”Förtura mig, om jag inte tror han är socialist!”

			När Alfred dog 1907 fick systern Ida ärva hans del i Berget, och det är således Otto Svensson och Ida Svensdotter som säljer den södra udden till Ivar Setterberg 1908, och det är också deras namnteckningar av den 6 mars 1913 som ger firma Setterberg och Co ”tillerkänd rätt att å hemmansdelen under en tid av fem år fr.o.m. den 1 januari 1913 bryta kvarts och kvartsit ävensom att för rättighetens tillgodogörande å hemmansdelens skogsmark kostnadsfritt disponera lastageplats samt till denna anlägga vägar.”

			När de fem åren är tillända köper Svenska Silikategelfabriken på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäset]], lika med Ivar Setterberg, hela hemmanet. Detta sker i september 1919. I kontraktet fastställs det att ”Otto Svensson och hans ej namngivna hustru samt Ida Svensdotter, Petter Svensson och Josef Eriksson tillförsäkras livstids undantagsförmåner.” I klartext betyder det att alla fick bo kvar och bruka jorden till döddagar.


	Otto Svensson f 1845, gift med Lovisa f 1858. Fiskare Rudström bodde här på 1930-talet. Stugan revs och flyttades till Ryr.		Otto Svensson f 1845, gift med Lovisa f 1858. Fiskare Rudström bodde här på 1930-talet. Stugan revs och flyttades till Ryr.

Dalsland/Ånimskog/Södra Berget

2026-05-12T15:47:14Z

Flyttad text

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 17.47
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 8:		Rad 8:
	\|knord=58.842742		\|knord=58.842742
	\|kost=12.479731		\|kost=12.479731
			}}Om man från [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]] blickar rakt söderut, ner mot sjön, har man mitt i blickfånget en liten bergshöjd som till stora delar omges av obrukad åkermark. Ingenting tyder på att det här, mitt uppe på den kala bergskullen, legat en liten by bestående av tre boningshus och en ladugårdsbyggnad.
	}}

			När Laura Jansdotter i början av 1870-talet tog sin arvedel i besittning, ett område som sträckte sig ända ut till [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset\|Annenäsets]]<nowiki/>sydspets, fanns det dock endast ett boningshus på Berget, en gammal dalslandsstuga i två våningar, som med ganska stor säkerhet timrats upp i slutet av 1700-talet. Det är föga troligt att Laura ens haft en tanke på att slå sig ner på sin nyförvärvade egendom. Hon gick nämligen i giftastankar och den utvalde var handlaren Sven Petter Eriksson från [[Dalsland/Skållerud\|Skållerud]]. I september 1874 stod bröllopet och ett par månader senare lämnade hon Ånimskog och flyttade samman med sin man i hans hemsocken.

			Låt oss förflytta oss bakåt i tiden för att göra bekantskap med de människor som bebodde Berget innan Laura kom in i bilden. Någon gång i början av 1830-talet, då [[Dalsland/Skållerud/Upperud\|Upperud]] ägde hela [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Kilane]], finner vi Sven Nilsson och hans hustru Katarina Jansdotter som brukare på Berget. De föddes båda 1805 och var således i sin krafts dagar när de tog över lantbruket. Att livskraften var god understryks av alla de barn som kom till i äktenskapet. Här följer hela raden: Johanna född 1832, Christina 1834, Nils 1835, Cajsa 1839, Anders Magnus 1841, Anna Lisa 1843 Otto 1845, Alfred 1847, Petter 1849, Gustaf 1851 (dog i späd ålder), Ida 1854 och Amalia 1856 (dog i späd ålder).

			Vi ska stanna upp inför några av barnen, ty de kommer att spela en viktig roll i Bergets fortsatta historia. Den äldsta dottern Johanna tycks ha varit en äventyrlig kvinna. Hon tjänade piga på ett flertal gårdar i [[Dalsland/Ånimskog\|Ånimskog]] och fick två utomäktenskapliga barn, varav den äldste Sven Petter Svensson, född 1855, uppfostrades av Johannas föräldrar för att i vuxen ålder emigrera till Amerika. Den andre sonen, Erik Magnus Johansson, föddes 1862 och fick bo hos änkan Sofia Jansdotter i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane\|Nedre Kilane]]. Vid 18 års ålder blev han dräng i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]], och så småningom finner vi honom som ägare till [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås\|Vesterås]].

			Syskonen Otto, Petter, Alfred och Ida kom att bli kvar på Berget i stort sett under hela sitt liv. Petter tjänade dräng på olika gårdar, och Otto var dräng i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol\|Salebol]] under en kortare period på 1860-talet men återvände därefter till sitt föräldrahem. Fadern avled 1869 och det är troligt att Otto nu fick det huvudsakliga ansvaret för gården. 1888 blev han tillsammans med sin bror Alfred ägare till Berget, sedan Laura och hennes man ställt sig positiva till en försäljning. Det är kanske nu som den snart 45-årige Otto börjar kasta blickar omkring sig för att hitta en passande livskamrat, och det är förmodligen vid den här tiden som han börjar bygga en ny stuga, ett stenkast norr om den gamla. Sin tillkommande fann han i [[Dalsland/Ånimskog/Övre Känsbyn\|Övre Känsbyn]]. Hon hette Lovisa Eriksdotter och 1891 gifte de sig och slog sig ner i det nyuppförda huset.

	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-BergetMindre.jpg\|vänster\|miniatyr\|243x243px\|Torpet Södra Berget i Nedre Kilane, Ånimskog.]]		[[Fil:Dalsland-Ånimskog-BergetMindre.jpg\|vänster\|miniatyr\|243x243px\|Torpet Södra Berget i Nedre Kilane, Ånimskog.]]
	Änkan Katarina Jansdotter f 1805. Barn: Alfred Svensson f 1847, Jan Petter f 1849, Ida f 1854. Jan och Ida bodde kvar till 1927.		Änkan Katarina Jansdotter f 1805. Barn: Alfred Svensson f 1847, Jan Petter f 1849, Ida f 1854. Jan och Ida bodde kvar till 1927.
	{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=86}}		{{TorpruinerÅmål\|platsnummer=86}}
	<div style="clear: both"></div>

	==== Inventeringar ====		==== Inventeringar. ====
⚫	===== Nov 2024 =====
	[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Berget-Nov2024.jpg\|vänster\|miniatyr\|400x400px\|Inventering av torpet Berget Södra i Ånimskog i nov 2024.]]

		⚫	===== Nov 2024 =====
	Platsen hittad och koordinater bestämda.		Platsen hittad och koordinater bestämda.

Sockipedia:Föreningen/Medlemsmöte 2026

2026-05-12T14:45:24Z

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 16.45
Rad 2:		Rad 2:
	Ett extra medlemsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den 21/5 2026 kl 18.00. Alla medlemma är välkomna att delta!		Ett extra medlemsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den 21/5 2026 kl 18.00. Alla medlemma är välkomna att delta!

	Huvudsyftet med detta extra medlemsmöte är att slå fast förändringen av föreningens stadgar som beslutades på årsmötet i mars. I enlighet med föreningen stadgar beslutas förändringar av dessa stadgar på två på varandra följande medlemsmöten varav det ena är ett årsmöte. Utöver detta finns det självklart möjlighet att väcka andra frågor. Om beslut ska tas av mötet, i form av medlemsmotioner (se nedan) ~~alternativ~~ under övriga frågor.		Huvudsyftet med detta extra medlemsmöte är att slå fast förändringen av föreningens stadgar som beslutades på årsmötet i mars. I enlighet med föreningen stadgar beslutas förändringar av dessa stadgar på två på varandra följande medlemsmöten varav det ena är ett årsmöte. Utöver detta finns det självklart möjlighet att väcka andra frågor. Om beslut ska tas av mötet, i form av medlemsmotioner (se nedan), alternativt under övriga frågor.

	Då föreningen är verksam och har medlemmar över hela Sverige genomförs mötet i enlighet med föreningens stadgar digitalt via MS Teams. Kontakta [mailto:ordforande@sockipedia.se ordforande@sockipedia.se] för länk/inbjudan till mötet.		Då föreningen är verksam och har medlemmar över hela Sverige genomförs mötet i enlighet med föreningens stadgar digitalt via MS Teams. Kontakta [mailto:ordforande@sockipedia.se ordforande@sockipedia.se] för länk/inbjudan till mötet.

Dalsland/Mo/Nybyggerud

2026-05-12T14:04:14Z

Laddat upp bild.

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 16.04
Rad 11:		Rad 11:
	}}		}}
	[[Fil:Dalsland-Mo-Nybyggerud (Lånsbol).jpg\|miniatyr\|Nybyggerud i Lånsbol omkring 1940. Bild från Arkiv Digital.]]		[[Fil:Dalsland-Mo-Nybyggerud (Lånsbol).jpg\|miniatyr\|Nybyggerud i Lånsbol omkring 1940. Bild från Arkiv Digital.]]
			[[Fil:Dalsland-Mo-Nybyggerud2 (Lånsbol).jpg\|miniatyr\|Aron Andersson Lånsbol.]]
	Nybyggerud		Nybyggerud