Visa källa för Västmanland/Nora/Skofttorp-och-Skofthyttan

{{SockMall:Plats
|landskap=Västmanland
|socken=Nora
|hemman=Skofthyttan
|namn=Skofttorp
|typ=torp
}}

Namnet Skofttorp och Skofthyttan

Redan i namnen finns en antydan om att en nybyggare vid namn Skofte byggt sitt torp på en bolbys (bolby = en äldre by i relation till en nyodling) mark. Den äldre stavningen på Skofttorp är Skoftetorp, Skofte eller Skafte är ett fornnordiskt mansnamn, som översätts av fornforskaren Johan Gustaf Liljegren till ”den med kastspjut beväpnade”. Var och när denna första boplats, eller torp byggdes finns inga uppgifter om, bara att det var en avröjd plats på en gammal bys område. När en hytta byggdes nära Skofttorp fick den namnet Skofthyttan.

Skofttorp och Skofthyttan har i alla tider varit förenade i ett byalag. Detta byalag kan ha blivit avskilt från Ås, såsom den äldsta odalbyn i den här delen av Nora Socken, både belägenhet och omständigheter talar för det enligt Johan Johansson, Noraskogs Arkiv Noraskogs Arkiv band 2, s 23.
Huvudnäringen var tidigt jakt, fiske och jordbruk. Bördig jord fanns det gott om i den lilla dalen, det gällde bara att rensa jorden från sten och rötter, så kunde odlingen påbörjas. Just denna jord vid Åsbosjöns norra ände ansågs mycket bördig.

I mitten av 1300-talet började bergsbruket att breda ut sig. Folk flyttade hit för att bryta malm och tillverka järn. Det så tidigare sparsamma avlöstes nu av bergsbruket. En febril verksamhet tog sin början för att var och en skulle ta vara på dessa rikedomar som dolde sig i bergen. Små hyttor byggdes upp i nästan alla byar.