Visa källa för Dalsland/Ånimskog/OdhnemaSjö/Kap20

{{DISPLAYTITLE:Mors vadmalsväv}}

'''Sida 73'''

<poem>
  Mor hade just avslutat en vadmalsväv efter ett halvårs träget arbete på lediga stunder. Det rörde sig om så där sextiotal alnar, som skulle bli kostymer till jul så långt det räckte till den stora barnskaran, alla pojkar. Som tyget nog inte komme att räcka till alla finge en viss behovsprövning förekomma, alltså efter granskning av de förslitna och ofta lappade plaggen, som var för sig vittnade om ett större eller mindre behov, tyvärr mest större.
  På lediga stunder? För den som skulle sköta ett hem med elva medlemmar, och hemmet utan varje tillstymmelse till nutida be-kvämligheter blevo de lediga stunderna små och relativt sällsynta.
Tyget, som hade både varp och inslag av ullgarn, var alltså helylle. Ullen kom från gårdens får. Hela proceduren igenom från klippning, kardning och spinning och vävning till det färdiga tyget hade gått genom mors händer och hörde alltså till hennes så kallade lediga stunder.
Innan man sände bud på skräddaren skulle tyget stampas. Det ville säga, att det skulle behandlas i en maskin, som hamrade tyget så att alla ylletrådar försvunne och det hela tovats ihop till en tät filt. En sådan grej fanns i Upperud, och far måste bära den tunga packan dit för att få det "stampat".
Så kom skräddaren någon vecka före jul och sydde kostymer så långt tygpackan räckte. Jag vill minnas, att det blev fem kostymer, som i regel syddes åt de äldre. De yngre fingo ärva de äldres i den mån de blevo för små och något fanns kvar att ytterligare slita på. Skräddarn hade med sig en del pinaler, som hörde till yrket, symaskin, pressjärn, skräddarsax och andra småprylar. Han bodde hemma hos oss, tills han sytt färdigt, denna gång omkring fjorton dar.



</poem>